SE447356B - Maskin for kantperforering av tryckbildsenheter - Google Patents

Description

447 356 2 Konventionell perforering av tryckbildsenheter sker vanligen med tillhjälp av ett valspar med på lämpligt sätt anordnade perfore- ríngsstansar och motsvarande häldynor. Om man vill övergä till X perforering av enheter med annan storlek på tryckbildselementen, omäste perforeringsmönstret ändras, vilket kräver en omfattande och komplicerad omställning av hela uppsättningen av perforerings- verktyg eller att helt nya perforeringsvalsar tas i bruk. Perfo- reringen kan också ske genom stansning av de olika perforerings- raderna skilt för sig, vilket är tidsödande. Man strävar därför normalt till att utföra perforeringen på en löpande bana med kontinuerligt roterande perforeringsverktyg. Därvid uppstår emeller- tid ovannämnda problem dä perforeringsmönstret skall förändras, dvs. dä avståndet mellan perforeringsraderna skall göras större eller mindre.

Uppfinningens ändamål är att åstadkomma en effektivare perfore- rerinqsmaskin, som medger enkla och relativt snabba omställníngar vid förändring av perforeringsmönstret. Uppfinningens kännetecken framgår av patentkravet 1. Genom att utföra längsperforeringen och tvärperforeringen såsom skilda arbetsmoment samt uppdela tvärper- foreringen på flera olika valspar, vilkas vinkelläge i förhållande till varandra är inställbart, kan ett synerligen flexibelt och produktívt perforeringssystem åstadkommas.

Tvärperforatorns stansvalsar kan med fördel förses med utbytbara stanskammar eller motsvarande perforeringsverktyg. För att för- enkla inställningsarbetet är det lämpligt att låta varje stansvals göra endast en tvärperforeringsrad. Det blir då möjligt att förändra avståndet mellan tvärperforeringsraderna genom att ändra fasvinkeln dvs. vinkelläget hos de olika valparen i tvärperforatorn och samtidigt förändra antalet verksamma valspar. Ett valspar kan göras ovérksamt antingen genom att avlägsna perforeringsverktyget från stansvalsen eller genom att dra valsarna i sär så att åtminstone inte stansvalsen berör den löpande banan. I stället för att ändra valsparens fasvinklar kan man även i princip tänka sig att avståndet mellan de olika valsparen regleras. Detta sistnämda förfarande har dock i praktiken visat sig vara mindre lämpligt. 5 447 356 För att spara utrymme är det lämpligt att uppbygga tvärperforatorn så, att varje haldynevals samarbetar med två diametralt mitt emot varandra anordnade stansvalsar. Den löpande banan leds då lämpligen först mellan håldynevalsarna och den ena sidans stansvalsar, varvid varje stansvals gör en perforeringsrad, företrädesvis varannan rad i det slutliga perforerínßsmönstret. Därefter leds banan i en slinga med reglerbar längd och sedan tillbaka på håldynevalsarnas motsatta sida, där varje verksam stansvals gör en tvärperforerings- rad, så att perforeringsmönstret blir komplett. Regleringen av den nämda slingans längd kan ske exempelvis med tillhjälp av en vals,kring vilken slingan löper och vars läge är reglerbart. Det beskriva förfarandet medför den fördelen, att endast hälften så många hâldynevalsar som stansvalsar behövs.

Genom att i varje tvärperforeringsenhet tvängstyra valsarnas rörelse i förhållande till varandra, vilket kan ske exempelvis med kugghjul eller andra liknande element, uppnås den fördelen, att exakt sam- verkan mellan håldynevalsen och de båda stansvalsarna under alla omständigheter bibehålls. Det blir då enkelt att utföra en för- ändring av enhetens fasvinkel i förhållande till övriga tvärper- foreríngsenheter,eftersom endast vinkeln hos en av de tre valsarna behöver ställas in. De två andra valsarna förändrar då tvångs- mässigt sitt vinkelläge i samma män. Regleringen kan ytterligare förenklas genom att förse reglersystemets inställningsmekanism med färdigt utmärkta steg, vilka motsvarar vissa bestämda standard- storlekar hos tryckbildselementen. Avvikelser från standard- storlekarna kan dock även lätt ske, om så önskas, och t.o.m. oregel- bundna perforeringsmönster kan åstadkommas genom reglering av tvärperforeringsenheternas fasvinklar eller genom att förskjuta stanskammarna och håldynorna i de olika tvärperforeringsenheterna.

Om man önskar övergå till perforering med annat hålavstånd eller annan hâlstorlek och/eller hålform, måste perforeringsverktygen bytas ut l stans- och håldynevalsarna. 447 556 Vid kontinuerlig perforering av en löpande bana med tryckbildsen- heter bör den teoretiska omkretsen hos tvärperforatorns valsar vara lika stor som tryckbildsenhetens längd (se definition på sid 1).

Samtidigt bör avståndet mellan tvärperforeringsenheterna mätt mellan perforeringspunkterna vara hälften av tryckbildsenhetens längd. Det sistnämmtlmåttet kan dock i princip även utgöra någon heltalsmultipel av det flfiïfia utgângsvärdet, men därav följer endast att perforatorns dimensioner onödigtvis växer. Med begreppet "teoretisk omkrets" avses valsens radie vid perforeringspunkten multiplicerad med 2 if.

För att åstadkomma en perforering av god kvalitet är det lämpligt att justera längsperforeringen i förhållande till tvärperforeringen så att sådana perforeringshål som är gemensamma för tvâ varandra korsande perforeringsrader utförs endast i den ena perforerings- enheten, så att inte tvâ olika perforeringselement åstadkommer samma perforering, vilket lätt skulle kunna åstadkomma försämrad penforeríngskvalitet även vid mycket små inställningsfel.

Uppfinningen skall i det följande beskrivas närmare med hänvisning till bifogade ritning, i vilken - fig. 1 visar ett principschema av en föredragen utföringsform av en perforeringsmaskin enligt uppfinningen, - fig. 2 schematiskt visar funktionsprincipen hos en anordning enligt fig; 1.

På ritningen betecknar 1 en löpande pappersbana med tryckbildsen- heter som skall perforeras. I den visade utföringsformen utförs först längsgående perforering i längsperforatorn-2, som har ett _" *II 447 356 valspar med stansar och häldynor, vilka utför längsperforeringen då banan l passerar genom valsnypet. Ett varv hos längsperfora- torns valspar bör lämpligen motsvara tryckbildsenhetens längd.

Tvärperforeringen sker i en av flera tvärperforeringsenheter uppbyggd tvärperforatorj,som även omfattar en reglerenhet H, i vilken en förskjutbar vals 5 bestämmer längden av den slinga som den löpande banan l bildar mellan två arbetsskeden i tvärperfo- ratorn. Dragenheten 8 drar banan 1 genom tvärperforatorn. Varje tvärperforeringsennet 5 omfattar tvâ stansvalsar 6 och en håldyne- vals 7. Dessa tre valsars rotation är tvångstyrd i förhållande till varandra så att valsarna under alla omständigheter roterar exakt i takt med varandra. Varje tvürperforeringsenhets fasvinkel i förhallande till övriga tvärperforeringsenheter regleras genom att förändra vridningsvinkeln hos håldynevalsen 7,varvid stans- valsarnas 6 vridningsvinklar automatisktförändras lika mycket.

Regleranordningarna, som inte visas på ritningen, kan förses med fasta inställningssteg, som motsvarar vissa standardstorlekar hos tryukbildselemonten. Vid perforering av frimärken kan de fasta inställningsstegen motsvara den såkallade filatelistiska skalan.

Det är självfallet även möjligt att byta ut en skala med fasta instiflnimïmteg mot en annan. Om man samtidigt också byter ut perforeringsverktyget 9, som kan utgöras av en såkallad stanskam; samt motsvarande håldyna 10, kan man övergå till helt nya perfo- reringstandarder, där inte bara dimensionerna i perforerings- mönstret har ändrats, utan också perforeringshâlens storlek, form och/eller inbördes avstånd.

De olika tvärperforeringsenheterna har betecknats med symbolerna M(l)...M(6). Antalet tvärperforeringsenheter kan varieras efter behov i beroende av hur många tvärperforeringsrader som erfordras per tryckbildsenhet. Detta kan ske antingen genom att ta ur bruk en eller flera av tvärperforeringsenheterna eller genom att ta i bruk ett större antal tvärperforeringsenheter än förut. En tvär- perforeringsenhet kan tas ur bruk genom att avlägsna perforerings- verktygen frän valnarna eller genom att dra i gär valsarna från 447 356 varandra. Efter utförd förändring av antalet verksamma tvärper- foreringsenheter regleras de olika enheternas fasvinklar i förhål- lande till varandra i enlighet med ett på förhand bestämt reglerings- program. Regleringsprogrammet kan utföras med tillhjälp av fasta inställningslägen. Den i fig. l visade utföringsformen förutsätter också reglering av läget hos valsen 5 så, att den perforeringsrad som enheten M(l) utför, då banan för andra gången passerar enheten, blir belägen exakt i rätt läge i förhållande till de redan gjorda perforeringsraderna. Även denna reglering kan utföras med till- hjälp av en skala med fasta regleringsteg.

Av reglertekniska skäl föreligger såsom tidigare har beskrivits ett bestämt förhållande mellan perforeringsvalsarnas teoretiska omkrets och avståndet mellan tvärperforeringsenheterna (se sid U).

Enligt príncipschemat i fig. 2 utför varje tvärperforeringenhet en tvärperforeringsrnd, då den löpande banan 1 första gången passerar enheten, och en annan tvärperforeringsrad, då banan andra gången passerar enheten. I Pig. 2 har varje tvärperforeringsrad betecknats i enlighet med den tvärperforeringsenhet som har utfört perforeringen.

Dessutom används följande beteckningar: f = tryckbildenhetens längd enligt definitionen på sid l, vilken motsvarar valsarnas 6 och 7 omkrets d = avståndet mellan två närliggande tvärperforeringsrader i det färdiga perforeringsmönstret a = avståndet mellan perforeringspunkten i den översta perforeringsenheten M(l) och reglervalsens 5 centrum (fig. l) Av fig. 2 framgår, att fasvinkeln för varje tvärperforeringsenhet M(N) kan beräknas ur formeln: Q(N) = +(N-l)(f/2 - 2d), 'där N E {.l,2,3,Ä,5,6} ,' I det äskådliggjorda exemplet utgör tvärperforeringsenheten M(l) utgångspunkt för regleringen. För denna enhet gäller Q(l) = 0.

Värdet f/2 motsvarar avståndet mellan två närliggande perforerings- enheters perforeringsavsnitt. 447 356 Om reglervalsen 5 har samma diameter som stansvalsarna 6 och hål- dynevalsarna 7, erhåller man med beaktande av att fasförskjutningen mellan samma tvärperforeringsenhets båda stansvalsar är f/2, följande uttryck för a: a = (Kf + d)/2, där K G {l,2,5,...} Ifall varje tvärperforeringsenhets håldynevals är försedd med olika håldynor för vardera stansvalsen, bör en konstant adderas till ovanstående formel. Konstantens storlek och förtecken beror på avståndet mellan håldynorna i håldynevalsen och deras placering.

För att förenkla tvärperforeringens exakta inställning i banans längdriktning anordnas håldynorna lämpligen på samma sätt i varje håldynevals.

Mellan tryckbildsenheterna kan förekomma ett marginalområde e (fig. 2).

Denna marginal kan beaktas vid tvärperforeringsenheternas inställning och medför därför inga problem.

Uppfínningen begränsar sig inte till de åskådliggjorda tillämpningarna, utan ett flertal varianter och modifikationer är tänkbara inom ramen för nedanstående patentkrav.

Claims (2)

1. 447 356 PATENTKRAV 1. Maskin för kantperforering av tryckbildsenheter, grupp- eller radtryck, exempelvis frimärken eller liknande, för att uppnå avskiljbara bilden- heter, vid vilken maskin först en längsperforering i en separat längsperforator åstadkommas och i anslutning därtill sker tvärperforeringen i en tvärperforator, k än n e t e c k n a d av att tvärperforeringsförloppet är uppdelat, dvs genom- förs av skilda valspar, varvid delningen av tvärperforeringen är anordnad att bestämmas genom ändring av relativläget hos valsarna (6, 7) i förhållande till varandra motsvarande det avsedda formatet hos tryckbildsenheterna.

2. Maskin enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att tvärperfore- torn uppvisar flera stansvalsar (6), vilka pà i och för sig känt sätt är försedda med en utbytbar stanskam (9) eller liknande perforeringsverktyg, och att varje stansvals åstadkommer endast en av perforeringsmönstrets tvärperforerings- rader. 3." Maskin enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n a d av att delningen av tvärperforeringsraderna är anordnad att bestämmas förutom genom förändring av fasvinkeln hos valsarna, dvs. relativläget hos valsarna (6, 7) i förhållande till varandra, också genom antalet verksamma stansvalsar i tvärperforatorn. li. Maskin enligt nagot av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att tvärperforatorn är bildad av ett antal tvärperforerande enheter (3), vilka var och en uppvisar en matrisvals (7) i samverkan med tvâ stansvalsar (6), vilka är anordnade pà diametralt motsatta sidor av rnatrisvalsarna (7), och att en med tryckbildsenheter försedd materialbana (1), som skall perforeras medelst ett valspar av en stansvals (6) och en matrisvals (7), löper tvärs igenom varje tvärperforeringsenhet (3) och därigenom förses med en tvärperforeringsrad, varefter banan (1) bildar en slinga av inställbar storlek pà så sätt att tvärperforeringsraderna, som àstadkoms av de andra valsparen (6, 7), ligger exakt mitt emellan de tidigare astadkomna tvärperforeringsraderna. 5. Maskin enligt kravet 4, k ä n n e t e c k n a d av att rotationen hos valsarna i en tvärperforeringsenhet (3) är synkroniserad relativt varandra och att fasvinkeln hos samtliga valsar i en tvärperforeringsenhet (3) ändras genom justering av fasvinkeln hos den centrala tvärperforeringsenhetens i mitten liggande matriavala (7). 6. Maskin enligt kravet 5, k ä n n e t e i: k n a d av att fusvinkel- inställningsanordningen för valsarna är försedd med en juateringsskala med 447 556 förutbestämda inställningsmarkeringar motsvarande bestämda bildenhets- forrnat. 7. Maskin enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k - n a d av att i tvärperforatorn är anordnade valsar, vilka uppvisar en omkrets, som är lika med längden (d) av de tryckta bildenheterna, mellan vilka perforeringarna skall göras. 5- Maskin enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k - n a d av att avståndet mellan tvärperforeringsenheterna (3), mätt mellan de verkliga perforeringspunkterna, inställs till hälften av längden av de tryckta bildenheterna, mellan vilka perforeringarna skall göras, eller någon heltals- multipel av detta avstånd. 9. Maskin enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k - n a d av att längsperforeringen är synkroniserad med tvärperforeringen och att de perforeringshålën; som bildar en del av både längs- och tvärperforerings- raderna, är åstadkomna antingen vid längsperforeringen eller vid tvärperfore- ringen.