SE447124B - Sett vid framstellning av kornorienterat kisellegerat stal fran strenggjutna plattemnen - Google Patents

Description

447 124 2 trädandet av alltför kraftig korntillväxt i plattämnena under âtervärmning före varmvalsning som ofördelaktigt påverkar framkallandet av kristalltexturen i den färdiga produkten.

Det är väl känt att kornstrukturen hos den färdiga produkten beror pâ bildandet av en fint dispergerad utfällning i kiselstålet som tjänar som en korntillväxtinhibitor under behandling, och i synnerhet_' befrämjar sekundär kristalli- sation under en slutgiltig högtemperaturglödgning. Mangan- sulfid användes vanligtvis som en korntillväxtinhibitor, även om manganselenid och aluminiumnitrid, och kombinationer därav, även användas. Det är väsentligt att dessa faser upplöses i det stelnade kiselstâlet innan plattämnet eller götet varmval- sas till varmtjocklek. Under varmvalsningen utskiljas de upp- lösta korntillväxtinbibitorerna som fina partiklar på grund av den relativt snabba kylning som uppträder under varmvalsning.

Inhibitorn upplöses genom värmning till en temperatur från cirka 1350 till cirka l400° C före varmvalsning, såsom be- skrives i US-PS 2 599 340. Detta är effektivt för att upplösa vanliga mängder av mangansulfid i plattämnen valsade från göt, som är i storleksordningen av 0,08 % mangan och 0,025 % svavel.

Om syrehalten hâlles relativt låg, kan användas något lägre återvärmningstemperatur för plattämnet.

Det har visat sig vara mera svårt att upplösa mangan- sulfiderna i stränggjutna plattämnen än i plattämnen framställ- da från göt. Följaktligen måste lägre mängder av mangan när- vara. En plattämnes-âtervärmningstemperatur inom området cirka l37O till l400° C erfordras emellertid även med de lägre man- gansulfidhalterna. Återvärmningen av stränggjutna plattämnen inom detta temperaturområde har föranlett ovanliga problem, nämligen alltför kraftig korntillväxt som resulterar i ofull- ständig rekristallisation under efterföljande behandling. Även om alltför kraftig korntillväxt kan undvikas delvis genom att öka kolhalten till cirka 0,030 - 0,040 % (i jämförelse med den vanliga kolhalten av 0,020 - 0,030 %) såsom beskrivas i FR-PS 70 09122 i namn av Armco Steel Corporation, tillförsäk- rar denna högre kolhalt enbart ej hög permeabilitet och låg kärnförlust i färdigprodukten. 447 124 US-patentskrifterna 3 671 337 och 4 006 044 beskriver en lösning av problemet med alltför kraftig korntillväxt i plattämnena genom att minska plattämnets återvärmningstempera- tur, minska magnansulfidhalten och komplettera inhibitorn med aluminiumnitrid. Emellertid har det visat sig svårt att reglera mängden av syralösligt aluminium närvarande i stålet, och detta i sin tur föranleder magnetiska egenskaper att bli oförutskriv- bara och icke-likformiga.

US-PS 3 764 406, utfärdat i förevarande uppfinnares namn, beskriver en annan lösning av problemet med kraftig korn- tillväxt i stränggjutna plattämnen före varmvalsning. I sättet enligt nämnda patent varmvalsas det stränggjutna plattämnet från början, dvs förvalsas, medan det befinner sig i ett tempe- raturområde av 750 - 1250°C, med en tjockleksreduktion av 5 - 50 %, före återvärmning till cirka 140000 innan vanlig varmvalsning.

Detta sätt, medan det är effektivt för att erhålla likformiga utmärkta magnetiska egenskaper, erfordrar emellertid plattämnes- återvärmning och inledande varmvalsning som ej är standardutrust- ning vid valsverk och följaktligen erfordrar en väsentlig ytter- ligare kapitalinvestering.

Ett huvudsyfte med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett sätt för att framställa orienterat kiselstål från stränggjutna plattämnen utan närvaron av aluminiumnitrid som en korntillväxtinhibitor och utan det inledande varmvalsnings- el- ler förvalsningssteget enligt ovan nämnda US-PS 3 764 406.

Ovannämnda syfte uppnås i ett sätt som inbegriper iakt- tagande av relativt snävt kompositionsomràde i smältan och med följande av en specifik sekvens för behandlingssteg, i vilka de specifika driftsparametrarna observeras. Medan ett antal kompo- sitionsområden och behandlingssteg är kända i och för sig, tros kombinationen åstadkomma en kumulativ verkan som är synergis- tisk och följaktligen ej uppenbar för en fackman på omrâdet.

Enligt föreliggande uppfinning åstadkommes ett sätt vid framställning av kornorienterat kisellegerat stål från stränggjutna plattämnen med jämn och hög permeabilitet och låg kärnförlust, omfattande åtgärderna att man framställer en järn- haltig smälta väsentligen bestående av i viktprocent, 0,030 % - 0,045 % kol, 0,04 % - 0,08 % mangan, 0,015 % - 0,025 % svavel 447 124 och/eller selen, ej mer än 0,005 % kväve och resten väsentligen järn, tillsätter tillräckligt med kisel för ett analysområde av 2,5 % - 4,0 % kisel, tillsätter aluminium med kislet i en mängd tillräcklig för att förena sig med syre i smältan, tap- par smältan till plattämnestjocklekar av 125 - 225 mm, kapar till i lämpliga längder, omvärmer plattämnena, varmvalsar till bandtjocklek, kallvalsar till en mellanliggande tjocklek, glöd- gar, kallvalsar till sluttjocklek, avkolar i en vätehaltig atmo- sfär, anbringar en beläggning av glödgningsmellanlägg på ytor- na av det kallvalsade, avkolade materialet och underkastar mate- rialet en slutlig glödgning i en vätehaltig atmosfär under en tid tillräcklig för att åstadkomma sekundär rekristallisation, vilket sätt kännetecknas av att titan begränsas till 0,003 % eller mindre i smältan, att aluminiumtillsatsen är tillräcklig för att sänka syrehalten i smältan till 0,005 % eller mindre, att 0,002 % eller mindre i syra lösligt aluminium är närvarande i plattämnet, och att den slutliga glödgningen företages som en enda värmebehandling vid 1150°C - 122000 under en tid av upp till 24 timmar.

Kol överlappande eller innefattande ovannämnda områ- de beskrives i den tidigare nämnda FR-PS 70 09122, US-patent- skrifterna 4 006 044 och 3 876 476 samt japanska patentpublika- tionen No. 74-024 767.

Något uppenbarande beträffande titans närvaro före- ligger ej inom någon tidigare teknik som förevarande uppfin- nare känner till.

Kvävehalter inom det maximum som angives ovan beskri- ves i japanska patentpublikationen No. 74-024 767, US-patent- skrifterna 4 006 044 och 4 039 321 samt BE-PS 826 152.

En total aluminiumhalt ej större än 0,003 % före- drages i sättet enligt föreliggande uppfinning med företrädes- vis ej något aluminium i syralöslig form.

Totala aluminiumhalter under detta maximala värde inbegripes i de aluminiumområden som specificeras i US-patent- skrifterna 4 006 044 och 3 876 476.

Båda dessa patentskrifter överväger emellertid använ- dande av syralösligt aluminiu för att bilda aluminiumnitrid för regle- - 447 124 5 ring av sekundär rekristallisation medan i själva verket något lösligt aluminium ej överväges i föreliggande uppfinning.

US-PS 4 006 044 avhandlar i första hand undvikandet av ytsprickor beroende på gasupptagning i färdigprodukten. Detta problem uppges kunna undvikas genom att begränsa aluminium till .mindre än 0,04 %, väte till mindre än 3 ppm (parter per miljon), eller väte till mindre än 3 ppm tillsammans med syre mindre än 80 ppm och kväve mindre än /Al(%1 x 102 t 50/ ppm. Uppträdandet av ytsprickor beroende på gasupptagning (blister) undvikes ej när endast kväve, eller endast kväve och syre begränsas inom ovannämnda gränser, enligt patentinnehavarna. Det är nödvändigt att "the contents of hydrogen and nitrogen, or oxygen," hålles inom ovan nämnda gränser i syfte att förhindra blister-uppträ- dande. I de specifika exempel där låga nivåer av aluminium fö- rekommer, är emellertid nivån av syre övercën gräns som avses i föreliggande uppfinning.

I avseende pâ framställning, beskriver FR-PS 70 9122 framställning av orienterat kiselstâl från stränggjutna platt- ämnen, varvid en smält järncharge tappas i en skänk till vilken sättes mängden av erforderlig kisel för den önskade färdigkva- liten (inom omrâdet 2,5 - 4,0 %1, varefter smältan vakuumavga- sas för att minska vätehalten till mindre än l ppm, varvid smältan ytterligare har en kolhalt av cirka 0,027 till 0,040 %, en manganhalt av cirka 0,04 till cirka 0,08 %, en svavelhalt av cirka 0,020 till cirka 0,026 %, en syrehalt av mindre än cirka 0,004 %, och med resten i huvudsak järn. Smältan gjutes sedan kontinuerligt med kylning av plattämnet före fullständig stelning av detsamma vid den minsta hastighet som är nödvändig för att åstadkomma en skinnhållfasthet för att stödja det smäl- ta inre av plattämnet utan oreglerbar skevning som kan föran- leda hålrum och blister. Det gjutna plattämnet nedvalsas där- efter till färdigtjocklek genom vanlig varmvalsning och kall- valsning med mellanglödgning.

Enligt föreliggande uppfinning åstadkommas företrädes- vis ett sätt att framställa orienterat kiselstâl från sträng- gjutna plattämnen som har likformig hög permeabilitet och låg 447 124 6 kärnförlust, vilket sätt innefattar stegen av att smälta en järncharge, färska chargen för att erhålla en smälta bestående väsentligen av, i vikt-%, 0,032 - 0,042 % kol, cirka 0,04 % till cirka 0,07 % mangan, cirka 0,016 % till cirka 0,023 % sva- vel och/eller selen, ej mer än 0,003 % titan, ej mer än 0,003 % totalt aluminium, ej mer än 0,005 % kväve, ej mer än 0,005 % syre, och resten i huvudsak järn, tillsätta tillräckligt med kisel för att åstadkomma ett omrâde av cirka 3,0 till cirka ”3,3 % kisel, gjuta smältan till en plattämnestjocklek av cirka - 125 till 225 mm, skydda smälta från atmosfären under gjutnings- steget, och att komplettera behandlingen på sama sätt som ovan angivits. _ Vid den föredragna tillämpningen av föreliggande upp- finning framställes smältan medelst vanlig utrustning såsom en martin-ugn, elektrisk ugn eller kupolugn. Användandet av ett argon-syrekärl föredrages eftersom låga kvävehalter kan uppnås däri. Kisel tillsättes under tappning till skänken, och alumi- nium tillsättes vid samma steg för desoxidation. Den föredragna kompositionen hos den färskade smältan efter avgasning och om- röring bch hos det gjutna plattämnetl är,i Vikt-%, cirka 0,032 till cirka 0,042 % kol, cirka 0,040 till cirka 0,070 % mangan, cirka 0,016 till cirka 0,023 % svavel, cirka 3,0 till cirka 3,3 % kisel, ej mer än 0,003 % titan, ej mer än 0,003 % totalt aluminium, ej mer än 0,005 % kväve, ej mer än 0,005 % syre, och rest i huvudsak järn. Företrädesvis är mängden av syralösligt aluminium ej mer än 0,002 %. Normalt uppträdande element såsom koppar, krom och nickel kan närvara i mängder upp till 0,2'% eller även 0,3 % vardera, utan ogynnsamma verk- ningar på magnetiska egenskaper.

Elektromagnetisk omröring hos gjutstycket är fördelak- tigt. En mera likformig gjutstruktur hos plattämnet åstadkom- mes, och torde bringa korntillväxten till ett minimum under plattämnets återvärmning före varmvalsning. Elektromagnetisk omröring kan genomföras i enlighet med utlärandet i BE-PS 857 596.

Kontinuerlig gjutning kan genomföras under betingelser som beskrives i ovannämnda FR-PS 70 09122, vilket inbegriper 447 12_4 7 skyddande av metallen från oxidation, och kylning av plattäm- net (före fullständig stelning av detsamma) vid den minsta has- tighet som är nödvändig för att åstadkomma tillräcklig skinn- hållfasthet för att stödja det smälta inre'hos plattämnet utan oreglerbar skevning. Skyddande av den smälta metallströmmen från atmosfären hjälper till att förhindra kväveupptagning från luften och genomföres företrädesvis medelst en argoninkläd- ning, medelst en keramisk tätning, eller medelst båda.

Företrädesvis är plattämnets utträdestemperatur, mätt vid utträdet från sprutkammaren, ej högre än cirka 855° C.

Den föredragna plattämnestjockleken är cirka 150 till cirka 160 mm.

Vid âtervärmning av plattämnet inom omrâdet 1330 - 14000 C föredrages det att begränsa den totala återvärmningsti- den till ej mer än 200 minuter i syfte att till ett minimum bringa korntillväxt.

Varmvalsning genomföres företrädesvis medelst förvals- ningen till en tjocklek av cirka 28 till 32 mm, följt av fär- digvalsning till en tjocklek av cirka 2,0 mm, varvid varmvals- ningens sluttemperatur företrädesvis är över 9000 C.

Företrädesvis underkastas det varmvalsade bandet en glödgning genomförd vid cirka 925 - l050° C i syfte att be- främja rekristallisation och optimera fördelning av kol. Ehuru ej kritisk, föredrages en genomvärmningstid i ugnen av 391- 60 sekunder i en lätt oxiderande gasatmosfär, följt av kylning genom strålning till en vattenkyld zon, eller i luft.

Det varmvalsade och glödgade bandet betas på vanligt sätt för avlägsnande av glödskal, och det första steget av kallvalsning är företrädesvis till en mellantjocklek av cirka 0,5 - 0,9 mm, varvid mellantjockleken bestämmes av den önskade färdigtjockleken och manganhalten, varvid denna relation närma- ' re förklaras nedan.

Efter det första steget av kallvalsning genomföres mellanglödgning företrädesvis vid cirka 9250 C med en genom- värmningstid av cirka 30 - 60 sekunder i en reducerande eller icke-oxiderande atmosfär. Alternativt kan en temperatur av cir- ka 850° C användas med en genomvärmningstid av cirka 120 sekun- 447 124 8 der.f?artiell avkolning kan även genomföras under denna mellan- glödgning genom införande av en vât väteatmosfär.

Vid färdigtjocklek av cirka 0,25 till cirka 0,35 mm avkolas bandet företrädesvis till en kolnivå av ej större än 0,003 %. En bandglödgning i våt vätgas vid cirka 820 - 8400 C föredrages för avkolning.

Den slutliga glödgningen genomföres företrädesvis vid cirka 1150 till cirka 12200 C under en tidsperiod upp till 24 timmar, i en torr vätehaltig atmosfär som är reducerande för järnoxider, därmed genomförande sekundär rekristallisation. En del kväve och svavel (och/eller selen) kan avlägsnas under den slutgiltiga glödgningen. _ Ovannämnda relation mellan färdigtjocklek, mellan- tjocklek och manganhalt visas av följande: Kallreduktion Relation mellan färdigtjocklek, mellantjocklek och manganhalt färdigtjocklek (mm) % Mn mellantjocklek (mm) 0,346 0,045 - 0,82 0,08 - 0,68 0,294 0,04 - - 0,75 0,075 - 0,60 0,264 0,04 - 0,70 0,075 - 0,55 'För varje färdigtjocklek bildar minimum av mangan och maximum av mellantjocklek en samordning medan maximum av mangan och minimum av mellantjocklek bildar en annan samordning som kan prickas in som en kurva, med värden mellan de tvâ ytterlig- heterna erhållna genom interpolation.

För optimala resultat bör det stränggjutna plattämnet kylas så långsamt som möjligt. Även om ej kritiskt, föredrages att kyla plattämnet vid i huvudsak samma hastighet som beskrives 447 124 9 i ovan nämnda FR-PS 70 09122. I den speciella plattämnesgjut- anordning som proverna genomfördes, användes en vattenkyl- ningshastighet av mindre än 1,6 liter per kilo stål med ut- märkta resultat.

Ett antal smältor har framställts i enlighet med sät- tet enligt uppfinningen, med variationer i kolq titan-, och kvävehalterna som upprättar de kritiska områdena för vart och ett som angivits ovan. Data beträffande dessa smältor och de magnetiska egenskaperna hos de färdiga produkterna därifrån an- givas i efterföljande exempel.

Exempel 1 Två smältor betecknade som A och B framställdes genom samma sätt som innebär smältning i en elektrisk ugn, avgasning och kontinuerlig gjutning till plattämnen av 152 mm tjocklek.

Kompositionerna hos de två smältorna i gjutet tillstånd var följande: smälta A smäla B kol 0,032 så 0,032 z mangan 0,057 0,063 svavel 0,024 0,023 kisel ' 3,25 3,12 titan _ 0,0027 0,0027 aluminium (totalt) 0,00l8 0,00l6 kväve 0,0045 0,0064 syre 0,00l9 0,0054 järn . rest rest Plattämnena återvärmdes till 14000 C och varmvalsades till en tjocklek av 1,5 mm. De varmvalsade banden glödgades vid 9850 C med en genomvärmningstid av cirka 40 sekunder, betades och kallvalsades till en tjocklek av 0,74 mm. Banden glödgades sedan i kväve vid 925° C cirka 30 sekunder, och kallvalsades ' till en färdigtjocklek av 0,346 mm. Banden avkolades sedan un- der 2 minuter vid 8250 C i en våt väteatmosfär. En glödgnings- separator av vanlig typ anbragtes i form av en magnesiumoxid- beläggning, och banden glödgades vid ll75° C i torr väteatmos- fär under cirka 20 timmar. 447.124 10 Genomsnittliga magnetiska egenskaper hos bandringarna från dessa smältor angivas i efterföljande tabell I.

Exemgel 2 En smälta betecknad som C framställdes och behandlades på sådant sätt att man kunde jämföra verkan av glödgning efter varmvalsning på färdiga magnetiska egenskaper.

Chargen smältes i en elektrisk ugn, färskades i ett argonkärl, argonomrördes och göts kontinuerligt till plattäm- _nen av 152 mm tjocklek. Kompositionen hos det gjutna materialet var följande: _Smälta C kol 0,037 % mangan 0,058 svavel 0,021 kisel 3,08 titan 0,00l6 aluminium (totalt) 0,0020 _ kväve 'o ,oo3s syre 0,0053 järn rest Plattämnena âtervärmdestill l350° C och varmvalsades till en tjocklek av 2,0 m. Flera bandringar glödgades vid 9850 C med en-genomvärmning av cirka 30 sekunder och ett lika antal bandringar glödgades ej. Alla bandringarna betades sedan och kallvalsades till en tjocklek av 0,68 mm, glödgades i torr kväveatmosfär vid 925° C under cirka 40 sekunder, och kallvalsades till en färdigtjocklek av 0,30 mm. Bandringarna avkolades sedan vid 830° C i våt kväveatmosfär under cirka 2 minuter. Efter beläggning med magnesiumokid som glödgnings- separator kistglödgades bandringarna i torr väteatmosfär vid cirka ll75° C under cirka 20 timmar. En sekundär fosfatbelägg- ning anbragtes sedan och bandringarna utplanades. _ Två ytterligare smältor (betecknade som Cl och C2) med kompositioner mycket liknande den för smälta C framställdes också genom samma behandling som för smälta C med hälften av 447 124 ll bandringarna i varje smälta underkastade en glödning vid 985° C efter varmvalsning och hälften av bandringarna ej glödgade.

En jämförelse mellan de magnetiska egenskaperna hos dessa smäl- tor angives i tabell I. Det bör observeras att i samtliga fall avsevärt bättre magnetiska egenskaper erhölls med en inledande glödgning efter varmvalsning till en tjocklek av cirka 2,0 mm.

Exempel 3 Två smältor betecknade som D och E visar verkan på magnetiska egenskaper av titanhalter under och över 0,003 %.

Smältor D och E behandlades på samma sätt som smälta C, med undantag för att samtliga bandringar underkastades en glödning efter varmvalsning vid 985° C med en genomvärmning av cirka 30 sekunder. Kompositionerna hos smältor D och E efter gjut- ning var följande: smälta D smälta E kol 0,038 % 0,038 % mangan 0,063 0,058 svavel 0,020 0,021 kisel 3,16 3,17 titan 0,0025 0,004l aluminium (totalt) 0,0020 0,0020 kväve 0,0028 0,0028 syre 0,005l 0,004l järn rest rest De magnetiska egenskaperna hos smältorna D och E sam- manfattas i tabell I, och det bör observeras att smälta D (in- nehållande 0,0025 % titan) uppvisade en avsevärd överlägsenhet över smälta E (innehållande 0,004l % titan).

Skillnaderna i mangan- och syrehalter hos dessa tvâ smältor tros ej vara tillräckligt stora för att avsevärt pâ- verka de magnetiska egenskaperna. I Exempel 4 Smälta betecknad som F visar inverkan av en kolhalt under minimumet av 0,03 % enligt föreliggande uppfinning och kan jämföras med smälta A. Smälta F behandlades på samma sätt 447 124 12 v som smälta A och B till en färdigtjocklek av 0,346 mm, varvid kompositionen hos det gjutna materialet var följande: smälta F kol 0,029 % mangan _ 0,069 svavel 0,024 kisel 3,11 titan 0,003l aluminium (totalt) 0,00l5 kväve 0,0053 syre 0,0034 järn rest Magnetiska egenskaper hos smälta F anges i tabell I, och en jämförelse av dessa med de för smälta A (som har en kol- halt av 0,032 %) visar betydelsen av ett minimum av kolhalt av 0,030 %.

Med avseende på kritiskheten för kvävehalten, anses en jämförelse mellan smältorna A och B visa att kväve överskri- dande 0,005 % ogynnsamt påverkar såväl kärnförlusts- som per? meabilitetsvärden.

Exemgel 5 En smälta betecknad G framställdes och behandlades till en färdigtjocklek av 0,27 mm för jämförelse med smältor A och B med en färdigtjocklek av 0,346 mm. Smälta G smältes i en elektrisk ugn och färskades i ett argonkärl. Smältan göts i en skänk och justerades, under omröring med argon, till följande komposition: 447 124 _ 13 smälta G kol 0,035 % mangan 0,055 svavel 0,018 kisel 3,18 titan 0,00l9 aluminium (totalt) 0,0030 kväve 0,0034 syre 0,0058 järn .rest Smältan stränggöts till plattämnen av 152 mm tjocklek, vilka âtervärmdes till 13700 C och varmvalsades till en tjock- lek av 2,0 mm. Den totala återvärmningstiden var mindre än 190 minuter. De varmvalsade bandringarna glödgades vid 985° C med en genomvärmning av cirka 30 sekunder, betades och kall- valsades till en mellantjocklek av 0,63 mm. Bandringarna under- kastades sedan en mellanglödgníng vid 9250 C i en torr kväve- atmosfär under cirka 40 sekunder, och kallvalsades sedan till en färdigtjocklek av av 0,27 mm. Bandringarna avkolades sedan vid 8300 C, belades med magnesiumoxid som glödgningsseparator och kistglödgades i ~torr väteatmosfär vid cirka ll75° C un- dern en total tid av cirka 20 timmar. De magnetiska egenska- från vilken det fram- går att detta tunnare material, som har en föredragen komposi- perna hos smälta G angivas i tabell I, tion och framställts medelst sättet enligt föreliggande upp- finning, uppvisade avsevärt bättre magnetiska egenskaper än det tjockare materialet av smältorna A och B.

I samtliga ovan redovisade exempel låg koppar, krom och nickel från mindre än cirka 0,1 % vardera till ett maximum av cirka 0,16 % nickel i ett exempel, varvid genomsnittet var cirka 0,1 % för vardera. - ._...._..........__.. ._ .-.._._--__, .__ ,.,...__ _.. _. .__ _ .__ ._ 447 124 14 ßmæfi wmßfi Nmwfl Nmæfl mama mwmfl mama anwa ßaæfi wmæfi ofiæfl Hmwfi a\< Qom H m umßflfifißmmåhwm mmm~H @>w_H m@@.H o>_H mm_H om“>.Hm mx\3 mmo.H mov.H æH.fl mH.a mHfl~a ææo~a m«H.H mm~_H . wH.fi mH_H wm.H ~m.H ommm.Hm umfiaußwcuwx H flflwnmfi ß~.o @«m.o om.o omwo >~.o ß~.o om.o om~o Qm.ø om_o w«m.o w«m_o Heav gwflxoofi» w m .w 0 Åvmmwwfim fiwv Nu Apmwønflmv Nu ^»mmw@Hm hm. Hu .ßwwwwfimv Ho ^»~m@@Hm fiw. u Apmwmwfimv U m 4 .mßHWEm

Claims (11)

15 447 124 Egtentkrav _

1. Sätt vid framställning av kornorienterat kisellegerat stål från stränggjutna plattämnen med jämn och hög permea- bilitet och låg kärnförlust, omfattande åtgärderna att man framställer en järnhaltig smälta väsentligen bestående av i viktprocent, 0,030 % - 0,045 % kol, 0,04 % - 0,08 % mangan, 0,015 % - 0,025 % svavel och/eller selen, ej mer än 0,005 % kväve och resten väsentligen järn, tillsätter tillräckligt med kisel för ett analysområde av 2,5 % - 4,0 % kisel, tillsätter aluminium med kislet i en mängd tillräcklig för att förena sig med syre i smältan, tappar smältan till plattämnestjocklekar av 125 - 225 mm, kapar till i lämpliga längder, omvärmer plattämnena, varmvalsar till bandtjocklek, kallvalsar till en mellanliggande tjock- lek, glödgar, kallvalsar till sluttjocklek, avkolar i en vätehaltig atmosfär, anbringar en beläggning av glödgninçs- mellanlägg på ytorna av det kallvalsade, avkolade materialet och underkastar materialet en slutlig glödgning i en väte- haltig_atmosfär under en tid tillräcklig för att åstadkomma sekundär rekristallisation, k ä n n e t e c k n a t av att titan begränsas till 0,003 % eller mindre i smältan, att aluminiumtillsatsen är tillräcklig för att sänka syrehalten i smältan till 0,005 % eller mindre, att 0,002 % eller mindre i syra lösligt aluminium är närvarande i plattärmet och att. den slutliga glödgningen företages som en enda värmebehandling vid 11500C - 1220oC under en tid av upp till 24 timmar.

2. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att smältan skyddas från atmosfären under gjutningssteget.

3. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att det varmvalsade bandet glödgas vid 925 - 1050OC.

4. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att järnchargen smältes 1 en elektrisk ugn, och underkastas åtmin- stone en argonomröring och vakuumavgasning.

5. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att H; 447 124 smältan gjutes till en plattämnestjocklek av 150 - 160 mm, varvid plattämnets âtervärmningstid ej överskrider 200 minuter och varvid det varmvalsade bandet glödgas i en icke-oxiderande atmosfär med en genomvärmningstid av 30 - 60 sekunder.

6. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att det varmvalsade bandet kallvalsas till en mellantjocklek i ett område av 0,5 - 0,9 mm bestämt av den önskade färdig- tjockleken och manganhalten, varvid det kallvalsade mate- rialet utsättes för en mellanglödgning vid cirka 925°C med en genomvärmningstid av 30 - 60 sekunder i en icke-oxiderande atmosfär, och varvid materialet kallvalsas till en färdig- tjocklek av 0,25 - 0,35 mm och avkolas till en kolnívå ej större än 0,003 %, i en våt väteatmosfär.

7. Sätt enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av att det kallvalsade materialet partiellt avkolas under mellan- glödgningen i den våta väteatmosfären.

8. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att det kallvalsade materialet underkastas en mellanglödgning vid en temperatur av cirka 850oC med en genomvärmningstid av cirka 120 sekunder i en inertatmosfär.

9. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att färdigtjockleken hos det kallvalsade, avkolade materialet ej är större än 0,30 mm.

10. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att det kallvalsade, avkolade materialet underkastas en färdig- glödgning i en torr väteatmosfär under åtminstone 10 timmar vid 1150 - 122o°c.

11. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att elektromagnetisk omröring användes under gjutningssteget.