SE445568B - Skivmaterial, foretredesvis for anvendning som gjutformskiva, uppbyggt av kompositlaminat med glasfibersnoren i ytterskikten - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 8405028-5 Ett sätt att söka lösa ovannämnda problem har varit att tillverka formskivor av enklare fanermaterial och då accepte- ra ett mindre antal gjuttillfällen för varje skiva. Det då nödvändiga, tätare bytet av skivor i formluckorna kostar emellertid också pengar och dessutom uppstår även andra problem som t ex att skivorna får en sämre böjstyvhet. Ett mycket allvarligt problem vid användandet av "sämre"faner i ytskikten är att en otillfredsställande gjutyta erhålles.

Ytfaneret är helt enkelt för ojämnt för att ge gott fäste åt ytskiktet och dessutom så mjukt att skivytan lätt skadas redan vid lätta tryck och stötar.

En tänkbar möjlighet att få fram en formskiva av önskat slag vore att laminera en "skivkärna" av enklare material med ytterskikt av ett ur hållfasthets- och hårdhetssynpunkt mera högvärdigt material. Något sådant material som lätt låter sig lamineras med ett kärnmaterial av trä och även uppfyller hållfasthets~, vikt- och kostnadskraven har emel~ lertid hittills ej framkommit. Att man vill behålla trä som kärnmaterial beror givetvis på att det i sig är lämpat för ändamålet och även kan erhållas till ett rimligt pris om inte kvalitetskraven ställes allt för högt. Man har också som en kompromiss framtagit formskivor med en kärna av fa- nerlaminat av lägre kvalitet och ytskikt av högvärdig björk- faner. Problemet kvarstår dock att på så sätt erhålla en högvärdig skiva i det att ytterfanerets bättre egenskaper ej räcker till för att helt uppväga den enklare kärnans lägre brotthållfasthet, styvhet och hårdhet. Vad gäller hårdheten kan exempelvis nämnas att skivytan lätt skadas av tryckpåkänningar eftersom ytfaneret ej är tillräckligt styvt för att ensamt ta upp trycket utan pressas in i det underliggande mjukare kärnlaminatet.

Man kan sålunda konstatera att yttre laminatskikt av trä- material men med större styvhet, hårdhet och brotthâllfast~ het än björkfaneret skulle erfordras för att ett enklare kärnträlaminat skulle kunna användas i högkvalitativa form- -- --- - -_- 10 15 20 25 30 3 8405028-5 skivor. Ett sådant träbaserat skivmaterial skulle kunna va- ra träfiberboard vars styvhet och hårdhet i och för sig är tillräckliga. Boarden har dock nackdelen att brotthållfast- heten visserligen är mycket högre än träfanerets brotthåll- fasthet mätt i fanerets tvärriktning men endast hälften så stor som fanerets mätt i dess längsriktning (fiberriktning- en). Dessutom är boarden normalt sett relativt fuktkänsligt och sväller lätt då det utsättes för väta. Lägger man till detta att boarden har högre specifik vikt än träfaner kan träfiberboard principiellt uteslutas som utgångsmaterial för formgjutskivor. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett skivmaterial av inledningsvis nämnt slag vid vilken de ovan- nämnda nackdelar som finns hos tidigare kända skivmaterial eliminerats. Det för skivmaterialet enligt uppfinningen vä* sentligen utmärkande framgår av de i efterföljande patent- krav angivna särdragen. Tack vare uppfinningen har man nu âstdkommit ett skivmaterial som innefattar ytskikt av glas- fiberarmerad board och en kärna av ett eller flera skikt av trämaterial av enklare kvalitet, vilket skivmaterial hppvis- ar lika bra eller bättre hâllfasthetsegenskaper och ytkvali- tet som en högkvalitativ plywoodskiva tillverkad på ovan be- skrivet, konventionellt sätt.

Uppfinningen beskrives närmare nedan under hänvisning till bifogade ritning, på vilken Fig. 1 visar schematiskt en perspektivvy delvis i snitt av en första utföringsform av ett skivmaterial enligt uppfinningen, Fig. 2 visar ett schematiskt tvärsnitt genom ett skivmate- rial enligt en andra utföringsform av uppfinningen och Fig. 3 visar likaledes ett schmatiskt tvärsnitt genom ett skivmaterial enligt en tredje utföringsform av upp- finningen. 10 15 20 30 35 8405028-5 4 I Fig. 1 visas en flerskikts formskiva som är ca 21 mm tjock för användning i formluckorför vertikalabetonggjutformar.Den- na skiva har en kärna bestående av fem fanerskikt ll-15 av vilka det mittersta 13 och de två yttre ll, 15 förlagts med liggande fiberriktning samt de båda mellanliggande skikten 12 ochl4 förlagtsmed stående fiberriktning, dvs i 900 mot intilliggande fanerskikt. Ytterst på varje sida av faner- kärnan har ett glasfiberarmerat boardskikt applicerats, vilka boardskikt 16 och 17 sin tur ytfolierats med en fenolhartsfolie av i och för sig känt slag. Den glasfiber- armerade boarden utgöres av en relativt tunn, 2,5-3,5 mm tjock, träfiberboard,vari längsgående, parallella glasfiber- trådar eller -snöfen 18 inbakats med 20-Günmxmellanrunxvid boardskivans tillverkning. De i Fig. l visade yttre board- skikten har i detta fall förlagts med armeringstrådsrikt- ningen stående, dvs så att armeringstrådarna löper vinkel- rätt mot underliggande fanerskikts fiberriktning.

Genom den här beskrivna uppbyggnaden av formskivan vinnes flera fördelar. Som tidigare nämnts har boardskivan i sig själv en brott- och draghållfasthet som är ca hälften så hög som träfanerets i dess fiberriktning. I fanerets tvär- fiberriktning är hållfastheten endast en bråkdel av längs- fiberriktningens och man kan principiellt räkna med att boardens hållfasthet i detta fall är minst fem gånger så hög. Generellt sett skulle man alltså vid en jämförelse mellan plywood (krysslaminerad faner) och board av samma tjocklek kunna utgå från att dessa material har likartade brott- och draghållfasthetsegenskaper. Den glasfiberarmera- de boarden har dock erhållit en ökad brott- och draghåll- fasthet samt formstabilitet i armeringsriktningen som gör dessa jämförbara med fanerets hållfasthetsegenskaper i fi- borriktningen. Genom att som nämnts laminera de armerade boardskikten med armeringsriktningen tvärs underliggande fanerskikts fiberriktning erhåller skivlaminatet i sina ytterkikt en drag- och brotthållfasthet som är väl så hög 10 15 20 25 30 8405028-5 som om två björkfaner krysslaminerats i ytterskikten. Efter- som det är ytterskiktens brott- och draghållfasthet som huvudsakligen är avgörande för laminatskivans totala brott- och böjstyvhet, erhålles trots kärnskiktens låga kvalitet, en formskiva med mycket goda hållfasthetsegenskaper och formstabilitet. Dessutom erhålles den väsentliga förbättring- en att skivans yta blir markant bättre både vad gäller jämn- het och ythållfasthet än vad som kan erhållas ens med den bästa sortens träfaner.

Medan den i Fig. l visade skivan har en kärna av ett antal fanerskikt av låg densitet och kvalitet, utgöres formski- van visad i Fig. 2 av en spånskivekärna 21 med pålamine- rade ytterskikt 22-25 av glasfiberarmerad board. I detta fall har två boardskivor medkorslagdarmeringsriktning18 an- bringats på kärnskivans vardera sida varigenom en kryssar- mering erhålles på skivans båda sidor. Den i detta fall an- vända spånskivekärnan utgöres lämpligen av en mera fuktre- sistent spånskiva av V-313-kvalitet. En formskiva med denna uppbyggnad får mycket god formstabilitet medan dess rela- tivt höga specifika vikt i vissa sammanhang kan vara en nack- del.

En tredje variant av formskiva enligt uppfinningen visas i Fig. 3. Denna formskiva som är speciellt lämpad för valvgjut- ning, består av en kärna av tre fanerskikt av vilka det mel- lersta 31 utgöres av ett ca 4 mm tjockt barrträfaner och de båda yttre 32 och33 av ca 1,5 mm tjock björkfaner förlagda med fiberriktningen i 9o° mot mittskiktets fiberriktning. utan- på kärnans båda sidor finns 2,5 tjocka boardskívor34,35 med.ar- mering 13, Den färdiga, med ytskikt belagda valvgjutnings- skivans totala tjocklek är sålunda ca 12 mm.

Vid tillverkning av de enligt uppfinningen utförda laminatski- vorna kan sammanfogningen av de ingående delskikten utföras såväl med flytande lim, vilket pålägges medelsL lämplig lim- Spridaref som med användande av i och för sig kända limfolier. 8405028-5 6 10 15 För sammanfogningen använda presstryck, presstider och härd- temperaturer anpassas till laminattjockleken. Sålunda har press- tryck på 10-30 kp/cmz visat sig lämpliga, medan presstiderna kan varieras mellan 5 och 30 minuter beroende på skivans totala tjocklek. Härdtemperaturen har visat sig böra ligga mellan l25-225°C. För erhållande av erforderligt kantskydd/fukt- spärr, förses de färdiga laminatskivorna med lämplig kant- skyddsbeläggning av liknande typ som användes vid tillverk- ning av konventionella formskivor av plywood.

Som ytskiktsbeläggning väljes lämpligen en fenolhartsfolie av känt slag, vilken antingen appliceras direkt i samband med skivlaminatets sammanfogning under värme och tryck el- ler i en separat pressoperation på det enligt ovan fram- ställda skivlaminatet. Det bör härvid noteras att olika yt- struktur lätt kan erhållas på formskivan genom att ytter- skiktets boardskiva antingen anbringas med virasidan inåt, varvid dess släta utsida ger ett mycket jämnt och glatt un- derlag för ytfolien, eller med virasidan utåt, vilket ger en något strukturerad, men fortfarande jämn gjutyta.

Claims (3)

10 15 20 25 ' innerskixc (11-1s;21,23,24;31-3s> utgöres sásom medelst kontinuerligt förlöpande 8405028-5 Ratentkray

1. Skivmaterial företrädesvis för gjutformskiva och bestående av ett: av skikt (ll-l7;2l-25;3l-35) användning ett antal del- uppbyggt kompositlaminat, av SOU! vilka skikt åtminstone skivans ytterskikt (16f17;22:25; utgöres av träfiberboard eller spånskiva, att ytterskikten är 34/35) n e t e c k n a t a v k ä n- relativt tunna och innefattar en armering i form av kontinuerligt förlöpande glasfibersnören (18), inbakade parallellt med varandra i och över hela skiktbredden, skivmateríal, att skivans av trâbaserat glasfibersnören armerad board- eller spånskiva och/eller flera (l6,l7;22,25;34135) ett eller ytterskikts glasfibersnören förlöper lande till underliggande fiberriktníng. innerskikts armerings~

2. Skivmaterial enligt patentkrav lf t e c k n a t 25;34:35) är 2:5 - 3:5 mm tjocka och rena (18) har ett inbördes avstand av 20 - 60 mm.

3. Skivmaterial enligt patentkrav l eller 2: n e t e c k n a t ett i och för sig känt ytskikt av fenolharts för lande av en för betonggjutníng lämplig ytstruktur. aV skikt av träfaner samt att respektive (18) i en riktning väsentligen vinkelrätt i förhål- eller k ä n n e - a v att skivans ytterskíkt (l6|l7;22| att glasfibersnö- k å n - att skivlaminatet innefattar erhàl-