SE444522B - Sett vid kontinuerlig gjutning av olika stalkvaliteter efter varandra samt anordningar hertill - Google Patents

Description

d5cI ~ p t ;~-~ h¿_r¿v l V _,: -,.å », utbytet av smält stål. Tidigare har olika processer föreslagits_"§ 7905393šÛ de _pp ja- =*" 'ti 2;w¿;,Q A för att minska bildningen av en sådan bianaaa gjatpiatinr Vgläggningsskriften nr 57921/75, som representerar en av de ty» Jpiska processerna, är avsikten att den sammanbindande funktionen Enligt den uppfinning, som beskrivet i japanska ut-du L V för förbindning av de två olika kvaliteterna av gjutplatin till varandra utföres genom ett förbindningsmaterial, som t.ex. “ H-stål, och blandningen som förekommer mellan de två olika kva- liliteterna av gjutplatin avetänges fullständigt genom inmatning av ett kylmaterial, som tÅex. spikskrot. Enligt denna process, även om vissa skillnader fdreligger beroende på typerna av an- vända kontinuerliga gjutmaekiner, kan emellertid dragpåkän- ningen uppgå till 30 -'l0G ton. För att draga den andra kvali- teten av gjutplatin, som kontinuerligt gjutes senare, pålägges dragkraften på denna gjutplatin genom förbindningsmaterialet, som är förbundet med den undre delen på gjutplatinen och den första kvaliteten av gjutplatin, förbunden med föröindningsma- terialet. Följaktligen blir det nödvändigt att vidtaga åtgärder så att änddelarna på respektive kvaliteter av gjutplatiner är fullständigt stelnade. För att uppnå denna stelning uppkommer så- dana nackdelar, tidsperioden som erfordras för behandling måste » förlängas med 3 - l0 minuter och vidare är möjligheten mycket stor att på grund av skåreffekten sker brott i ett stelnat skal vid skarvomràdet för förbindningsmaterialet, som är placerat mellan de olika kvaliteterna av gjutplatin, på vilka dragkraften pâlägges, och i sin tur uppkommer brott i skarvområdet, så att d därigenom det smälta stålgötet kan strömma nedåt från den vatà llï tenkylda formen. - - ' _ Andra exempel enligt tidigare teknik beskrivas i ja- EK äpanska utläggningsskrifterna 112431/76 och 30723/77. Dessa kon~k§ d“dhgventionella tekniker innebär att en eller flera steg av skilje- tplåtar, vars centrala del är öppen, anordnas på översidan av den första kvaliteten av smält stål och den andra kvaliteten av smalt stal naiies pa snlijapiaten eller ~p1atarna så att därige- p.nom den andra kvaliteten av emält stål avskiljes från den förs- d ta kvaliteten av smält stal. Därigenom har i viss utsträckning,W ändamålet uppnåtts och gjutplatinen, i vilken de olika kvalite-' pr? terna av stål är_blandade, kunde reduceras till så kort längd k rala delen av den första smälta stâlkvaliteten i kokillen, ,79os39a-o g som cirka 1 meter. Emellertid kan vid dessa konventionella tek- niker, då skiljeplåten eller -plattorna uppvisar de öppna centrala delarna, partiell blandning mellan de olika kvaliteter- na av smalt stål icke förhindras att uppkomma, och de bästa möj- liga resultaten genom denna teknik är att förkorta omfattningen av den blandade gjutplatinen till 1 meter. Enligt dessa kon- ventionella metoder uppkommer vidare nackdelen att eftersom skiljeplåten eller -plattorna är monterad på översidan av den första kvaliteten av smält stål, kan ett stelnat skal, som bil- dats i formen, brytas sönder vid en del av skiljeplåten eller -plattorna, vilket resulterar i så kallad utbrytning, d.v.s. l det smälta stålet läcker ut från denna del då gjutplatinen drages. Ändamålet med denna uppfinning är att undvika nackde- larna hos tidigare teknik och ge en kontinuerlig gjutprocess för olika kvaliteter av smält stål, där skärförlust vid skarv- områden är mycket lag och processens funktion utmärkt.

Andra ändamål och egenskaper hos föreliggande uppfin- ning framgâr mera fullständigt från beskrivningen av följande utföringsform i förbindelse med bifogade ritningar. De bifogade ritningarna är emellertid endast avsedda för belysning av upp-_ finningen och icke att begränsa dess omfattning. ~ _ Ovannämnda ändamål uppnås enligt uppfinningen med ett sätt vid kontinuerlig gjutning av olika stålkvaliteter efter* varandra, som skiljer sig i sammansättning från varandra.

Sättet utmärkas av att det innefattar stegen: L avslutning av tappning av den första stâlkvaliteten id en karin, ' i i “ e "( .J ^n .>,1 114% nedsänkning av ett kylmaterial väsentligen i den cent- i bildning omkring kylmaterialet av ett stelnat skikt, som förenar sig med det stelnade skalet, bildat genom kylverkan från kokillväggen ochl ' l l Å nan överytan på den första smälta stålkvaliteten i kokillen stel- g 7905393-o Å _~ »f i' Ü itappning av den andra stålkvaliteten i kokillen, in- Nedan hänvisas till bifogade ritningar, där i ~ fig. l är ett schematiskt längdsnitt som visar de stel-” nade betingelserna hos de första och andra kvaliteterna av i smält stål i formen då det gallerformade kylmaterialet enligt l uppfinningen användes, g nämnda områden och under kylmaterialen såsom vid en utförings-fïf ¿ »enligt uppfinningen, _:av en gjutplatin vid ett område angränsande till skarvomrâdet f ringarna i manganhalt, som ingår i förändringarna i komponenter fig. 2 är en perspektivvy, som visar huvudkroppen för ett gallerformat kylmaterial enligt uppfinningen, fig. 3A, 3B, 3C och 3D är schematiska planvyer, som visar utföringsformer av kylmaterial enligt uppfinningen, fig. 4 är en perspektivvy, som visar kylmaterialet ut- rustat med styrjiggar enligt uppfinningen, A fig. 5 är en perspektivvy, som visar en annan utfö- ringsform av kylmaterialet utrustat med styrjiggar enligt upp- finningen, fig. 6 är ett schematiskt längdsnitt, som visar pro- cessen för_nedsänkning av kylmaterialet, som visas i fig. S, i formen, fig. 7 är ett sehematiskt längdsnitt, som visar det stelnade skiktet i gjutplatinen då dragningen av gjutplatinen startas efter att den andra kvaliteten av smält stål har hällts i med användning av kylmaterialet, som visas 1 fig. 5, '“ fig. 8 är ett schematiskt tvärsnitt, som visar sjunk- ningsbetingelserna för skarvområdet mellan de olika kvaliteternajfv av smält stål efter den i fig. 7 visade tidpunkten,, ”' ¿,vfv fig. 9 är ett korrelationsdiagram, som visar föränd- Ai,g_ ringen i koncentration av mangan och lösligt aluminium vid“ovan-¿f5_t form av de blandade betingelserna för'defolika stålkvaliteterna fig. 10A är ett längdsnitt, som visar en utföringsform enligt föreliggande uppfinning, och >.~ “ _ 1 ' fig. 108 är ett korrelationsdiagram, som visar föränd- motsvarande respektive områden för gjntplatinen angränsande till skarvområdet, såsom visas i fig._lOA.É 1 Éns1iggande_uppfinning med hänvisning till fig. l;t§ ödpsom kontinuerligt gjutits tidigare från tapplådan in i formen l2,f' »bindes med ett tidigare bildat stelnat skal 16 så att en provi- *rektangulära öppningar, triangulära öppningar,_polygonala öpp-- ï~d¿ööppningar och andra förutom galleröppningar¿ Dessa kylmaterial, ¿¿; n övre ytan till aan granar-a ytanftiii and mm aan aaresvar- så gata. aatfïv 'i utrymmena i kylmaterialet som väsentligen vertikala ochßensrikor f,fdi “ ?9usz93soi¿ Nedan beskrivas uppfinningen mera detaljerat och sär~fT»' skilt en utföringsform därav med hänvisning till bifogade rit-drf ningar; Först beskrives nedan en första specifik form av före- .F Hällningen av den första.kva1iteten av smältistål 14,' f stoppas och samtidigt stoppas även dragningen av den första kva~ 1 liteten av gjutplatin. vid denna tidpunkt bildas i den första, V ß kvaliteten av smält stål 14 i formen 12 ett stelnat skal 16 av den första kvaliteten av gjutplatin vid väggen på form 12. p Då hällandet av den första kvaliteten av smält stål 14" stoppas, nedsänkes ett kylmaterial 18 och inbäddas i den första kvaliteten av smält stål 14 i formen 12. Därefter kyles den första kvaliteten av smält stål kring kylmaterialet 18 partiellt och snabbt, och bildar en stelnad fas vid denna punkt, och för-n sorisk botten bildas. Efter att denna tillstånd uppnåtts, på~ börjas hållningen av den andra kvaliteten av smält stål 20, vil~. ket följas av dragning. ~Vö V Som kylmaterial använda f enlighet med föreliggande uppfinning är en stålkonstruktion med en mångfald av tomma ut- e¿ rymmen, som medger att det smälta stålet i formen passerar ver- » tikalt därigenom, effektivt. 9 ' 'I ß En konstruktion med gallerformade öppningar visas i- f då fig. 2 som ett exempel på ovannämnda stålkonstruktion. Dessutom ç kan som kylmaterial för användning i enlighet med föreliggandeö 9 uppfinning med fördel användas sådana med en mångfald av tomma' V utrymmen av en eller flera typer bestående av t;ex, nätöppningar, -å ningar, oirkulära öppningar, elliptiska öppningar,~stjärnformadei placeras vardera plant i det smältapstålet, som föreligger i l _ formen. Företrädesvis väljas höjden för kylmaterialet från denfi smälta stålet, som hälles i formen,§kan passera genomfdeftommai¿“ tade strömmar. Vidare är detfnödvändigt att tjookleken'förÜväg4 gen mellan ett tomt utrymme och angränsande tomma utrymmen, 51%' *a :g »l är" ii “Q a :z W > .g ;d.v.s§ väggtjockleken för kvlmaterialet, uppvisar ett sådant d¿, -jvärde att kylmaterialet_ickefsmältesïav det smälta stålet och_ ' -' '1'¶tdet föredrages att tjooklekendi”praktiken'är 2 -d20 mm; Vfßí fß lï Pig. 3A,l3B{f3C och BD illnstrerar_nâgra_olika typer l ¿av kylmaterial enligt föreliggande fippfinning. Kylmaterialen i l" fig. 3A och 3B uppvisar gallerformade tomma utrymmen, vilka bâ-* da kan integreras eller läggas ovanpå varandra vid användning.

Det i fig. 3C visade kylmaterialet uppvisar nätformade öppningar, som kan placeras på en metall-läkt vid kylanvändning. I fig. 3D visas ett kylmaterial, där stålplåtar försedda med genomgående cylindriska hål på avstånd från varandra med ett förutbestämt intervall är kopplade till varandra med hjälp av ribbor. Vidare kan även polygonala, elliptiska och stjärnformade tomma utrym- men användas i stället för de cylindriska hålen.

Vidare är det lämpligt att installera styrjiggar 19 för kylmaterialet såsom visas i fig. 4 på kylmaterialen 18 för att underlätta nedsänkningen av kylmaterialet 18 i formen 12 och stabilt hålla positionen för kylmaterialet 18 i horisontell riktning under nedsänkning.

Enligt föreliggande uppfinning är vidare djupet för kylmaterialet, som nedsänkes och inbäddas 1 det smälta stålet i formen, företrädesvis stort så att förbindningsstyrkan tillförs, säkras genom användning av kylmaterialet mellan den stelnade gjutplatinen av den första kvaliteten av smält stål, som tidi- gare hällts i, och den etelnade gjutplatinen av den andra kva- liteten av smält stål, som hälles i senare. Då djupet är allt- för stort, så blandas emellertid de olika kvaliteterna av smältl stål med varandra, om tillslutnirgen av de tomma utrymmena genom pl den stelnade fasen är ofullständig, varigenom zonen av blandad lvooh stelnad gjutplatin ökas_i storlek, vilken del senare måste skäras av och som sålunda_minskar utbytet. Följaktligen, med _. hänsyn till förbindningsstyrkan, är det lämpligt att nedsänkat kylmaterialet till ett djup av åtminstone 50 mm. b V ”'i' A >l'Nedan beskrivas tidsanpassningen för påbörjande av 1- _ hållning av den andra kvaliteten"av smält stål 20; Hällning av, ¿pden andra kvaliteten av*smält*stål?20 bör sålunda påbörjas innan' utsidan på den första kvaliteten av smält stål 14 stelnat, som kvarblir på översidan av det avstängda skiktet bestående av en ld* 1 “ï9“%z93+n s n stelnad fas med kvlelementetälß som kärnmaterialfdärii Skälet Vël till detta är att skarvområdet mellan den första kvaliteten av Å ¿ _'smält stål 14 och den andra kvaliteten av smält stål 20 sdlundaf "_akan uppnå tillräcklig styrka för att mtståšdragmotståndst. Enff§» “east z - a minuter farisper fran' fullföljandet från lnšilnlng av den första kvaliteten av smält stål till pâbörjandet av ihåll- ning av den andra kvaliteten av smält stål 20. lt ' ”I 1» Även om hållningen av den andra kvaliteten av smält stål 20 påbörjas innan de tomma utrymmena i kylmaterialen 18 icke är tilltâppta eller en del av den stelnade fasen 22 sönder~ brytes, d.v.s. tilltäppning av de tomma utrymmena i kylmateria~ V _ let 18 genom inverkan av attraktionskraft förorsakad genom krympning av den första kvaliteten av smält stål 14 beroende päls stelningen, är de tomma utrymmena i kylmaterialet 18 endast vers tikalt genomgående anordnade, varigenom den andra kvaliteten av o smält stål 20 passerar genom de tomma utrymmena som nedåtriktade parallellt åtskilda strömar, så att omblandningen med den förs-A ta kvaliteten av smält stål lá kan begränsas till ett minimum.> « Även om hållningen av den andra kvaliteten av smält 9 stål 20 påbörjas såsom beskrivits ovan, kan blandningen med den första kvaliteten av smält stål 14 begränsas till en minimal om-¿ fattning, så bildas en stelnsd fas 24, vari den första kvalite- ä ten av smält stål lá och den andra kvaliteten av smält stål 20 är omblandade i minsta möjliga utsträckning på den stelnade fa--l sen 22 av den första kvaliteten av smält stål 14, och därefter V vi påbörjas återigen dragning.

Då dragningen återigen startas efter att den andra kvaliteten av smält stål 20 ihälles, kan förbindelsen vid den understa gränsen upprätthållas genom förbindningsstyrkan hos gränsområdet mellan nivån L ~ L och den övre ändlinjen på»kyl*l materialet 18, d.v4s. mellan de stelnade faserna 22 och 24 place~ _ rade i en zon omfattande området från L 4 L till djupet H,°En-L ligt föreliggande uppfinning integreras samtliga stelnade~faserl “ som omger ßylmaterlalet 18 och de stelnade feserna av de första l och andra kvaliteterna av smält stålšintegreras så att de blirfg: fast sammanbundna. Då tiden ytterligare har förtlutit, blir ännu högre förbindningsmekanismer uppnåeliga i hela tvärsnittet av¥*}, Ü formen.g V gg _ tj si' i Neaanäbesxrivefs:en'anaråf“_spea1flkfutfsrrnçsfarmlilavjafaš- idlreliggande uppfinning med hänvisning till fig. 5f; 8; I detta, f _j fall användes som kylmaterial en stålstång med cirkulärt eller Å' = polygonaltltvärsnitt;ÉMed denna metod kan likaså effektivt ända~ lmålen med föreliggande uppfinning uppnås; Då man stoppar häl- ' W landet av den första kvaliteten av smält stål 14 införas sålunda li» ett kylmaterial 28 innefattande en stâlstång med cirkulärt el- .ler polygonalt tvärsnitt, såsom visas i fig. 5. Det är lämpligt att kylmaterialet 28 har en sådan konfiguration att styrjiggar 283 är svetsade till stälstången 28A av cirkulärt eller poly- gonalt tvärsnitt, såsom visas i perspektivvyn i fig. 5. Såsom visas i fig. 5 är styrjiggarna 288 konstruerade så att en liten stålstång 32 är svetsad till en liten stålstång 30 så att en form av bokstaven "T" bildas, och vid den undre änden på "T"- formen är denna svetsad till en stålstâng”28A, och vidare är de motsatta ändarna av "T"~formen förbundna till den undre änden därav genom trådar 34 eller liknande så att en inverterad trian- gulär form bildas. Då den införas i formen 12 styras kylmate~ rialet 28 genom styrjiqqarna 283, så att stålstången 28A lätt och exakt kan införas i den centrala delen på formen 12. Förutom den i fig. 5 visade formen kan styrjigg 283 vara modifierad _ till en inverterad triangulär platta eller liknande. ~ L ff é Dessutom är det, beträffande konfigurationen av kyle ““* materialet 28, nödvändigt att använda en sådan som är tillräck- ligt stor i volym för att bringa det smälta stålet 14, som om- ger det, till kylning och stelnlng efter att det nedsänkts och sjunkit i det smälta stålet 14, och det är därför lämpligt att *V Û*använda ett sådant 1 stånd att uppfylla villkoret i följande d in lformel. ~ V . 5. * < «: i » ~ » - “ V A i VAA/s >_¶1 am i (1) flfM¿ varvid ¿V: skenbar kylvolym*(em?¥f"f¿f. A f 1t's: skenbar yttre kylytaf(om?) 1 AÅ k % »LMN¿ o_b V 'Villkoret i formelnÉ(l} erhålles genom experiment. Ett: d¿¿¿sådant kylmaterial föredrageslsomfärfosmä1tbart¿i viss utsträck-I 'dn ning ooh har benägenhet att bilda ett stelnat skikt däromkringl eftersom ju större den vttre vtan av kylmaterialet är, som kom- A_ mer i kontakt med det smälta stalet, i jämförelse med volymen,f :gju mera smältbart är kylmaterialet. Eftersom kylmateria1et"28 f placeras i den väsentligen centrala delen av formen 12, och omm lg sålunda bredden och tjocklekenlför'kylmaterialetiär alltför _,_ _ f.1itet jämfört med dimensionerna för formen 12, så kan en snabb_g§>d dbildning av skiljeväggen icke åstadkommas, och om bredden och g A tjockleken för kylmaterialet är alltför stort jämfört med dessa_ “dimensioner hos formen 12, så kan förbindelsen med det stelnader skalet i skarvomrádet icke tillförsäkras. Sålunda kan följande f dimensioner i längden E och tjockleken d för kylmaterialet vara föredragna för en form med en bredd av cirka 1500 mm och en tjocklek av cirka 220 mm. 0 vi fsrmbrsaa - zoo mm < 4 -< fsrmbrsaa - ioo mm formtjocklek -- 100 mm < d < formtjocklek - 20 mm Pig. 6 är ett förstorat tvärsnitt, som visar tillstån~>' det hos kylmaterialet 28 då det införes efter att ihällningen av den första kvaliteten av smält stål 14 upphört. Generellt är^ kylmaterialet 28 av en större densitet än det smälta stålet l4.A1 'Då det införts sjunker därefter kylmaterialet 28 långsamt och H¿ à stelnar vid den förutbestämda delen av formen 12, såsom visas i I fis. 1, och bildar därefter snabbt ett stsinst skikt ao däri-- kring. Det stelnade skiktet är förbundet med ett stelnat skal f 16 av den första kvaliteten av smält stål 14 och kylmaterialet_' 28, det stelnade skiktet 36, som omger kylmaterialet 28, och det stelnade skiktet 16 bildar i kombination spärrskiktetuâß.

Efter utbytet av tapplâdan på grund av ändringen i stålkvalitet och om ihällningen av den andra kvaliteten av smält stål 20 med annorlunda sammansättning på spärrskiktet 38 påbör-0 _jss, så bildas, såsom visas 1 fig. 8; 1 formen 12 en gjutpistin 14A av ass första kvaliteten sv smalt stal 14 vid ass usasrsts delen, en provisorisk botten bestående av spärrskiktet 38 bil-V ldas därpå, och den andra kvaliteten av smält stål 20 hälles svidare därpå, varigenom ett stelnat skal 40 av den andra kva1i~ teten av smält stål 20 bildas av delarna därav, som kommer i dlkontakt med spärrskiktet 38 och formen 12, då det stelnade ska- let drages nedåt. Unde ddenna process smältes styrjiggarna 288, _ isom användes för införseln, vilka änaanordnade pâfstàlstången av 'l.kylmaterialet 28 genom den första kvaliteten av smält stålfl4, V m efter införseln; Även om ytskiktet på stålstången 28A knappast" Ûasmältes, så bildar stâlstângen§28A;tillsammans med det däri- l*,w_ kring bildade stelnade skalet i ett stycke spärrskiktet 38 som Fed utgör ett skarvområde mellan den första och andra kvaliteterna f av smält stål 14 och 20, vilka drages av såsom visas i fig. 8.d¿, Därefter avskäres endast skarvområdet så att en god produkt av'@ den andra kvaliteten av smält stål 20, erhålles, med annan sam- _ mansättning än för den första kvaliteten av smält stål 14, frånÄ den första kvaliteten av gjutplatin 14A såsom visas i fig. 10A " och 103. d Såsom beskrivits ovan utnyttjas det stelnade skalet,¿“» som bildas i den övre delen av gjutplatinen, vilken bildats av: L den första kvaliteten av smält stål, som skarvomrâdet mellan* de olika stâlkvaliteterna, varvid kylmaterialet innefattande stâlstången med styrjiggar och med cirkulärt eller polygonalt tvärsnitt införas och sänkas ned i den icke-stelnade delen av d V den första kvaliteten av smält stål i formen, varigenom de övre, Ü och undre delarna av den icke-stelnade delen spärras av frân' varandra, och det stelnade skiktet, som bildas kring stål- ~ 1 % stången idkylmaterialet, förnindes med det existerande stelnade r skalet, varigenom de övre och undre delarna av den icke-stelnafi de delen spärras av från varandra genom kylmaterialet och den lf* »stelnade fasen, vilka båda utgör akiljeväggen, och den andra 'dw_ kvaliteten av smält stål hållas därpå, varigenom omblandning med, “säkerhet kan förhindras, vilket annars skulle inträffa melland"d den forsta och andra kvaliteten av smält stâ1.,ted k ~>“~ Å* Nedan beskrivesutforingsformer av föreliggande uop~nä@' Vfinning.

" Exemgel l ,A,Ü@.Ås»¿¿if¿, ^ » ,_ ,l §_¿ , i_Tvá kvaliteter av smält stål, innefattande A-kvalitetf e_; d ,,Tlav smält stål ochïßëkvalitet av"smältfstål,"vars kemiska sam-=§fÜ me_Tdmansättning är visad i tabellwl,f§otadkontinuerligt genom an~}§d v. vändning av en kontinuerlig gjntmaskin med en första och en andra»dd _Strän9 1 enlighet med föreliggande nppfinningß Dessutom användas _ som kylmaterial, ett sådant som_visas i perspektivvy i fig; 2. 1 Tabell 2 visar resultatenfi Vidare motsvarar de symboler, som be- v.tecknar data för kylmaterlalet l7tabsll 2,0mctsyar§ndefsymbqler¿, f._l_lf1 flex 2. 0 “ J 'lll §fïj*lk7&~j t 0. 0 1: ~~»..k~k A 0 0 Tabell 1'llf* l_ sl ,0í 0 ¶lk_%Å.M 0 V 'V,Kemiska_kømpQs1tionerÃ(V1kt+%)§*fj>§§0«» stalkvaliuet 0 c ' - sl" “^" Mn tAcoeaIVmang§ A11fj}Mf A o,14 o,1alil o,vs o,oo6,ä*lT A Eå22lë_š_ . ,s Första sträng Andra sträng ",_; Platinstorlek 200mm x l570mm 200mm x l570mm kylmaterial för avspärrning se fig. 2 à se fig. 2 kw: x w1 14omm x lasomm 14omm x 149omn _ tjocklek t 4,5mm ' 4,5mm - 0 '» naja n somm 0 _, loomm total vikt 39 kg* 30 kg Varbetsprccedur & er- fordrad tid fullföljande av gjutning av stålkvalitet A (dragstopp) 1 nedsänkning av kyl- materlal “20 sek 20 sek v dragstøpp 1. start för hållning av stålkvall- _ tet B p _l20 sek . 120 sek dragstOPP't start igen av 0 V 0 strängdragning ” l 'l40 ssk 0 135 sek Eftersam kylmaterialet} som visas 1 tabell 2; väger l,över 30 kg, uppdelades det dessutom 1 två delar vid användning. - För att hålla kylmaterialet vid inbäddningsdjupet H (motsvarandee -H 1 fig. 1), vilket är cirka 150 mm, och för orientering'avt V M kylmaterialet med den centrala delen av skalet 1 formen; fästes_l tt vidare styrjiqgar 19, sâsøm visas iïfig. 4. på kylmatsrialet 182 l “ För att stuaefa blananingshètinqelserna för smalt ï¿'“ stål i denna utföringsform,fskars att prov av platinen ut, som .uppvisade en längd av l000m¿i dragriktningenfidßvls; på sidan iav stål av kvalitet A; och smfäven uppvisar en längd av¿500:mm 1 i riktningen motsatt till dragriktningen,_d;v.s§ på sidan avi; _ , v suaikvaiiteten B, 1 fernaiianae*ti11:gransen, där ae oi1kaÄsta1§ l kvaliteterna är förbundna med varandraf.uPbde1ad i tvâ delarf* I , vid centrumlinjen av bredden pa platinen, och vidare uttogsvettfßs borrprov vid centrumlinjen för platinens tjocklek. Ettïexempel jßw på resultaten visas i fig. 9. Från dragningen visade_det sig'att'A , i den första strängen avspärrades blandningen 300 mm under un- derytan på kylmaterialet och i den andra strängen var ombland-n ningen avspärrad 700 mm under underytan på kylmaterialet. Jäm-e fört med den naturliga omblandningen[ vilken är"5 - 8 meter, reduoerades sålunda omblandningen enligt föreliggande uppfinning V med väsentligen en tiondel. Vidare uppkom icke några problem V _ med avseende på hållfastheten hos skarvområdet och någon sprickbildning kunde icke heller ses däri.

Exempel 2 Med användning av en form med bredden 1275 mm och tjockleken 220 mm tillämpades sättet enligt föreliggande uppfin- ning vid övergång från kontinuerlig gjutning av en första kva- litet av smält stål med den i tabell 3 visade kemiska samman- in sättningen till kontinuerlig gjutning av en andra kvalitet av f§ smält stål. '* Tabell 3 Stålkvalitet ~ Vkemisk komposition (vikt-%) c si kg' Mn j P s A1 första kvalitet av V i Å_ smalt =ea1 o.4se 1,9e§dgø,as o,o12 iu,oo9 o,oso andra kvalitet av ~ gfm-gftjo' V 'd g ' e dgsma1r_stai ip 0,14 4,9l{ä§i,14f o,o11 o,oo9s' o,o2sn,f¿rp ¿M_ Å: Då ihällningen av denífdrsta kvaliteten av smält stål í,_l4 upphör införes först kylmaterialet 28, såsom visas i fig. 5} A i formen 12. Stalstången 28A"uppvisade en diameter av 100 mmidï °°h efl l3fl9ä av 1175 m och uppfyller villkoret V/S = 2,5 i efli lighet med ovannämnda formell(l). Tapplådan¿ersattesfsamfiidigtg vlr e ia~nn gg nn: 'massakern-go .g¿g¿ai3g .e fflmgmediinförselnvav~kylmaterialet.lDå*ihal1fliP9enfavldefle¿Üñrafkvaffí 7? liteten av smält stål 20 upphör; avbröts gjutningen underl3_mi4' “ inuter¿ooh därefter påbörjadesïihällningenfav den andra kvaliteé ten av smält stål 20. Braghastigheten för gjutplatinen efter f §"ihällning av den andra kvaliteten av smält stâl§;nställdesÜpâ¿ v0,4 m/minut. Emellertid återupptogs den normala draghastighetenfif av 1,0 m/minut efter 5 minuter. Fig.öl0A och 10B'visar_til1~ -ii V ståndet för skarvområdet i tvärsnitt mellan den första och denÜ¿ 'ï_ andra kvaliteten av smält stål och förändringen i konoentratio-fl nen av mangan motsvarande de respektive positionerna, där 0 be- Ü tecknar centrum för skarvområdet. Undersökningar utfördes på V gjutplatinen 14A, framställd från den första kvaliteten av smält stål l4, gjutplatinen 20A framställd från den andra kva* liteten av smält stål 20, och spärrskiktet 38, som utgör skarv-V området mellan de tvâ kvaliteterna av smält stål i tvärsnitt och som resultat erhölls ett krympningsnalrum 42 omedelbart un-_ der den position, till vilken kylmatarialet 28 nedsänks på grund av bildningen av spärrskiktet såsom visas i fig. 10A.

Blandningszonen 44, där den första och den andra kvaliteten av ' smält stål blandades, var cirka 10 cm i längd. Undersökningar utförda på ett prov, taget från en del av gjutplatinen vid centrum på bredden och vid djupet av hälften därav visade klart att omblandningen fullständigt förhindrades i områdena framför och bakom blandningszonen, såsom visas i fig. l0B. Dessutom dra-A ger spärrskiktet 38, som sålunda bildats, en parabolisk linje iw tvärsnitt såsom visas i fig. 8, och den del av platineng som skall skäras av, uppvisade en längd av cirka 50 cm. V . Som framgår av ovanstående utföringsform enligt före- liggande uppfinning nedsänkes sålunda vid kontinuerlig gjutning' A av de olika kvaliteterna av smält stål, vid upphörande av i- “ LLM hållningen av den första kvaliteten av smält stål i första hand, , lgtkylmaterialet med styrjiggar av något mindre tvärsnitt än formen Ü_ i den centrala delen av formen så att en stelnad ras bildasfÜ_Å Mi krinq kylmaterialet, vari9enom den stelnade fasen_förbindes id? l att styake med ett stelnat skal avfiden första kvaliteten av,É¿¿f ,lgnsmält stål, som bildats på innervâggen av formen, och därigenoml " g bildas ett sparrskixt far"_avsparrn1ng av aan avi-sfaalsn 'från í vgV_¶ den undre delen i den mellanliggande delen för den första kva¥»§Ål ”~ Üffliteten av smält stål i formen. Vidare hälles den andra kvalitet? ten av smält stål, med annan sammansättningsän för den förstalg:gA ¿ kvaliteten av smält stål, 1 formen innan den övre ytan av dendfst *n första kvaliteten av smält stål, placerat ovanpå spärrskiktet,if fullständigt stelnat, Till följd därav bildar den andra kvalite+_ ten av smält stål en stelnad fas ovanpå en stelnad fas av den då första kvaliteten av smält stål, som bildats kring kylmateria~i§- let, och på samma gång bildas på nytt ett stelnat skal därav ovanpå det stelnade skalet av den första kvaliteten av smält _, stål på insidan av formen, som i ett stycke förbindes med den :* stelnade fasen av den andra kvaliteten av smält stål, som bil- »" dats kring kylmaterialet, varigenom omblandning med den företas: kvaliteten av smält stål begränsas till ett minimum, så att¿ därigenom en förnyad start av dragningen möjliggöres. g l, Även om dragningen av gjutplatinen startas igen, är den stelnade fasen av den första kvaliteten av smält stål, som: omger kylmaterialet, den stelnade fasen förbunden i ett stycken med den övre änden av den stelnade fasen och det stelnade ska-l let av den andra kvaliteten av smält stål, som ligger i ett V skikt ovanpå det stelnade skalet av den första kvaliteten av: V smält stål, som bildats på innerväggen av formen, samtliga i V ett stycke fast förbundna och nedsänkta så att problem kan undfvl vikas, t.ex. att det smälta stålet läcker ut på grund av brott i skarvområdet, vilket kallas utbrvtning, och därigenom kan de.¿ olika kvaliteterna av gjutplatin, förenade med den andra kvalie@ teten av stål, jämnt avdragas och sjunka ned. lA“f,lAM Vid det fall att ett kylmaterial användes, som upp-..»,_ svisar ett flertal tomma utrïmmenßïqenom vilka det smälta stå~piÄQ5š g _ let, såsom beskrivas i exempel 1, kan passera endasti vertikal f ,f__.riktning, även om tidpunkten för ihällning av den andra kvalie*5, A:'*teten av smält stål är för tidig,¿så att de tomma ntrymmenafänëI 'Anu icke är tilltäppta på grund av den genom krympningenVföror+¿É *Isakade_sugningen då denfförstaêkvaliteten av smalt stål stelnar: eller ihällninqën startas åter då det stelnade skalet brutits ff A sönder, så kan omblandning med den första kvaliteten av smält f ,stål~nndvikas till_ett minimum eftersom flödet av den andra ,,Ävnkvaliteten av smält stål är,endaet@nedåtriktat penfigarallelltï f,.uPPde1at., " v“" ”~*~l d*+l*l1 ~ -r ä. y »i.a-;^_ ,¿ I V nVid_sättet får kontinuerliš gjutning av de olika kva nftlitetezna av smält stål enligtfföreliggandelnppfinningferfdrdeï 'firas vidare endast 3 mlnntersïavbrottfi hållning av smält,stål; dbch effektiviteten i växlingen är ntmärkt; Förutom ovanstående ,.> fördelar, är, eftersum blandningsdelen av de olika kvaliteternadt av smält stål är så kart som cirka 10 cm i skarvområdetÄmellan¶f de olika kvaliteterna av smält stâl} den avskurna delen avl_ "”"“ gjutplatinen vid skarven så kort som cirka 50d- 70 cm, vilket~Ül medför fördelen att utbytena av smält stål øchlgjutplatin sigev nifikant kan förbättras. t? i i Vidare kan enligt föreliggande uppfinning den tid, under vilken kontinuerlig gjutninq av den första kvaliteten av smält stål växlas över till qjutning av den andra kvaliteten“i av smält stål, utnyttjas för förflyttning av de kortare sidoe' plåtarna av formen så att förändring i bredd av gjutplatinenl mycket lätt kan utföras samtidigt med växlingen mellan de oli- ka kvaliteterna av smält stâl.f¶l

Claims (11)

Å@,gM.Llfi:%)\7$;Û!S3S)3fáÛ.í,ïlüg¿r) v"Patentkrav 1

1. Sätt vid kontinuerlig gjutnlnä av olika štålkvallteter ei-än ter varandra, som skiljer sig 1 sammansättning från varandra, :~ k ä n n e t e c k n a t av att det innefattar stegenzaj j ' avslutning av tappning av den första štålkvallteten (14))1_en kaxlll (12). 't to '") nedsänkning av ett kylmaterial (18, 28) väsentligen l den cent-I rala delen av den första smälta stâlkvaliteten (14) 1 kokillen (12): bildning omkring kylmaterialet (18, 28) av ett stelnat skikt (22, 36). som förenar sig med det stelnade skalet (16), bildat genoma kylverkan från kokillväggen (12) ochši itappning av den andra stâlkvaliteten (20) l kokillen (12), in-» nan överytan på den första smälta stálkvaliteten (1fi) 1 kokillen (12) stelnat.

2. Anordning för genomförande av sättet enligt krav 1 vid konti- nuerlig gjutning av olika stålkvallteter efter varandra, som skil» jer sig 1 sammansättning från varandra, k ä n n a t e c k n a do av att kylmaterlalet består av en stàlkonstruktion med ett fler- tal öppningar eller kanaler, som medger att det smälta atålet i koklllen (12) kan passera vertikalt därigenom.) Ä

3. Anordning enligt krav 2. lkfä ndn elt e c k n a de av att kylmaterialet (18) är en stålkonstruktion med nätöppningaformade öPbn1nQar.

4. A N I )”V(' a * d' V (*4.) Anordning enligt krav Ä. k ä nfn e tja cgk n a d av att f fkylmaterialet (18) är en stålkonstrnktlon med triangulärt for-f šflmade öppningar. d: l _»»a« a »r- l t l V ~ @; =

5. Anordning enligt krav 2, ak ä n°n e t e c k n a d av att . kylmaterialet (18)_är en stålkonstruktion med polygonalt formade g öppningar. fn :;_¿“( 1= 7) l ' 'Å “ ' FV

6. Anordning enligt krav Zinfk ä n n e tee cjk n1a d nav et Vol, kylmaterialet (18) är en stålkonstruktion med cirkulärt formade) öppningar.

7. Anordning enligt krav 2,- k'ä n n ett e c kïn a d" av áttl kylmaterialet (18) är en stålkonstruktion med elliptiskt forma» de öppningar.

8. Anordning enligt något av kraven 2~7, k ä n n e t e c kln a nl av att väggtjockleken för kylmaterialet (18) är)2 -,20 mm.

9. Anoråning för genomförande av sättet enligt krav 1, k ä n ~ n e t e c k n a d av att kylmaterialet (28) är en stålstång.

10. Anordning enligt krav 9, k ä n n e t e c R n a d av att kylmaterialet (28) är en stålstång med polygonal tvärsnittsform.

11. Anordning enligt något av kraven 9 eller 10, k ä n n e - t e c k n a d av att längden l och tjockleken d för kylmateria~ let (28) uppfyller villkoren enligt följande två formler för en koxill men breaaen wßoo mm och tjoekieken 220 mm: kokillbredd - 200 mm < 1 < kokillbredd - 100 mm kokilltjocklek - 100 mm < d < kokilltjocklen - 20 mm. 12., Anordning enligt något av kraven 2~11,i'k ä n n e t elc k}~ n a d av att nedsänknings- och inbäddningsdjupet för kylmaterin~ let (18, 28) i den första smälta stålkvaliteten (14) l kokillen (12) är åtminstone SO mm, mätt från den övre änden på kylmaterine ie: (18, 28). ' 'V i“: * M ' ” '