SE444442B - Forfarande for framstellning av polymer polyamin/amid - Google Patents

Description

soo91os~5 2 av monomera tertiära aminer. Föreliggande förfarande är inriktat på framställning av högst önskvärd polymer polyamin/amid på ett enkelt och ekonomiskt sätt.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Polymera föreningar framställda i enlighet med föreliggande uppfinning är användbara som ytaktiva ämnen, våtstyrkeämnen för. pappersprodukter, smörjoljetillsatser och liknande.

Föreliggande nppfinning är inriktad på ett katalytiskt en- stegsförfarande för framställning av polymera föreningar med hög 10 grad av amino/amid~grupper i polymerkedjan.

Det häri använda uttrycket "polymer polyamin/amid" användes för att definiera sådana polymera material som har ett flertal amino-och/ellerâ amidogrupper i polymerkedjestrukturen.

Föreliggande polymera polyamin/amid kan bildas genom att 15 bringa en monomerisk aminoförening med åtminstone två labila väten; ett monomert kolväte innehållande ett flertal olefiniskav grupper; kolmonoxidg och vatten i kontakt med varandra i när- varo av en katalytisk mängd av en rodiumförening utvald bland metalliskt rodium, rodinmsalter, ~oxider, -karbonyler, -fosfiner 20 eller -ligander.

Beaktionen utföres i ett inert lösningsmedel vid temperaturer av från 50 till 250°C och vid ett tryck av från ca 30 till ca ZOO atmosfärer.

DETAIJERAD BESKRIVNING Föreliggande uppfinning är inriktad på ett katalytiskt 25 enstegsförfarande för framställning av polymer polyamin/amid genom att man i ett inert lösningsmedel bringar ett inert lös- ningsmedel, en monomer aminoförening med minst två labila vätn. ett kolväte innehållande ett flertal olefiniska grupper; däri; kolmonoxid; och vatten i kontakt med varandra i närvaro av vissa 50 rodiumföreningar som katalysator, såsom fullständigare beskrivas häri nedan.

Föreliggande förfarande kräver användning av en monomer aminokvävehaltig förening, som innehåller minst två labila väten.

Vardera av de labila vätena kan vara anslutet till samma eller 55 olika kväveatomer. ning vid föreliggande uppfinning är ammoniak, 1,2-dimetylhydrazin, etylendiamin, dietylentriamin, trietylentetraamin, propylendiamin, 'Ex. på aminoföreningar lämpliga för använd- hexametylendiamin, trimetylentriamin, triaminotriazin, diamino» triazin, N,N'-dimetyletylendiamin, N,N'edibutyletylendiamin, 10 15 20 30 3 e 8009108-5 N-metyl, N-etyletylendiamin, N,N'-difenyletylendiamin, fenylen- diamin, piperazin och polyetylenamin med låg molekylvikt, såsom från ca 500 till 5000 i medelmolekylvikt.

Föreliggande förfarande kräver användning av en monomer kolväteförening, som innehåller minst två olefiniska grupper.

Föreningen innehållande olefiniska bindningar kan ha alicykliska, aromatiska eller acykliska grupper anslutna till föreningens ole- finiska enhet. De olefiniska grupperna kan förekomma i.en gemen- sam ring av föreningen men bör ej bilda en aromatisk komponent.

Det är att föredra att föreliggande monomer är en CÄ till C20- monomerförening med ett flertal olefiniska grupper däri, såsom ex.vis butadien, isopren, isobutylen, 1,3-pentadien; l,4-penta- 1,4-hexadien; 2,Ä-hexadien, l,}-cyklo- hexadien, norboradien, divinylbensen och liknande; såväl som dien; l,5-hexadien; substituenter, vilka är inerta med avseende på föreliggande reak-. tion, såsom C -alkyl, aryl, alkaryl, halo, karbonyl och lik- 1"C5 nande radikaler.

Den speciella monomera aminoföreningen och den speciella olefiniska föreningen eller grupper av nämnda föreningar som skall användas beror på den önskade slutprodukten. Det är att föredra att utnyttja en aminoförening med en olefinisk förening till bildning av en mer väldefinierad polymer slutprodukt.

Det ovan beskrivna monomera olefinet och aminen bringas i kontakt med kolmonoxid, företrädesvis i gasform, och med vatten.

Det har oväntat visat sig, att vatten kan användas vid före- liggande förfarande enbart eller i kombination med små mängder vätgas. Vatten använt enbart är att föredra eftersom det för- bättrar bildningen av den önskade produkten. Dessutom har använd- ningen av vatten vissa sekundära fördelar. Det medför att man undviker de säkerhets- och andra skadliga risker som normalt är förenade med väte och möjliggör förenkling av förfarandet. Det är även uppenbart, att de övriga reaktanterna och det vätske- formiga mediet som användes ej behöver föreligga i torrt tillstånd.

Ekvivalentförhållandet olefin till amin i reaktionszonen bör vara från ca l till 10, varvid från l till 3 är föredraget.

Det är ibland lämpligt att ha den olefiniska föreningen närvarande i stort överskott så att den tjänar som vätskeformigt medium eller åtminstone en del av det vätskeformiga medium i vilket förfarandet utföres. ._ _ _ ...__ .___ ._....._._o.._..,__.,,..,,_._ ___ 10 15 20 25 ÉO 35 _ ...__,......._...\._.. ...M . 4 80Û91Ü8s5 Reaktionen utföres under betingelser med vätskefas.

Vilken som helst lämplig organisk vätska kan användas, vilken är inert i förhållande till reaktionsbetingelserna, reaktanterna, katalysatorn och produkterna. Ex. på lämpliga lösningsmedel som kan användas i enlighet med föreliggande uppflnning innefattar kol- väten, såsom aromatiska, alifatiska eller alicykliska kolväten, ' etrar, estrar etc. A ' _ Ex. på lämpliga kolväten som kan användas som lösnings-V medel innefattar aromatiska kolväten, såsom bensen, toluen, xylen, etylbensen, tetralin etc; alifatiska kolväten, såsom butan, pentan, isopentan, hexan, isohexan, heptan, oktan, isooktan, nafta, bensin, fotogen, mineralolja etc; alicykliska kolväten, såsom cyklopentan, cyklohexan, metylcyklopentan, dekanlin, indan, etc. W I , Etrar kan även användas som reaktionslösningsmedel, såsom diisopropyleter, di-n-butyleter, etylenglykoldiisobutyleter, metyl-o-tolyleter,'etylenglykoldibutyleter, diisoamyleter, metyl- p-tolyleter, metyl-m-tolyleter, dikloretyleter, etylenglykol- diisoamyleter, dietylenglykoldietyleter, etylbensyleter, dietylenglykoldietyleter, dietylenglykoldimetyleter, etylen- glykoldietyleter, etylenglykoldifenyleter,ltrietylenglykol- dietyleter, dietylenglykol-di-n-hexyleter, tetraetylenglykol- dimetyleter, tetraetylenglykoldibutyleten etc. Olika estrar kan även användas som lösningsmedel, såsom etylformat, metylacetat, etylacetat, n-propylformat, isopropylacetat, etylpropionat, n- propylacetat, sek-butylacetat, isobutylacetat, etyl-n-butylat, n-butylacetat, isoamylacetat, n-amylacetat, etylformat, etylen- glyklodiacetat, glykoldiformat, cyklohexylacetat, furfurylacetat, isoamyl-n-butyrat, dietyloxalat, isoamylisovalerat, metylbensoat, dietylmalonat, valerolakton, etylbensoat, metylsalicylat, n- propylbensoat, n-butyloxalat, n-butylbensoat, diisoamylftalat, dimetylftalat, dietylftalat, bensylbensoat, n-butylftalat etc.

En föredragen klass av esterlösningsmedel innefattar laktonerna, ex.vis butyrlakton, valerolakton och deras derivat med lägre (Cl-G5)-alkylsubstituenter. A Alkoholer kan även användas som reaktionslösningsmedel.

Alkoholen är företrädesvis en Cl-C8-alkohol och kan utgöras av en» primär alkohol, såsom metanol, etanol, n-propanol och liknande; en Sekundär alkohol, såsom isopropanol, 1-metylpentanol oohi lO 15 20 25 ÉO 35 5 g suo91os-så liknande; alkoholer. _ Även tertiära aminer kan användas som reaktionslösnings- och tertiära alkoholer, såsom t-butyl- och t-amyl-A medel, varvid kväveatomen definitionsmässigt är substituerad med tre kolvätegrupper, vilka är inerta med avseende på reaktionen; såsom ex.vis alkyl-, aryl-, alkaryl-, aralkylgrupper och lik-g nande. Ex. på lämpliga tertiära aminer innefattar trietylamin,. tripropylamin, triisobutylamin, trihexylamin, triheptylaminc triamylamin, dibensyletylamin, dibutyletylamin, dimetylpentyl- amin, difenyletylamin, difenylmetylamin, dimetylanilin,_pyridín, dimetylpyridin, metoxipyridin, metylpyrrolidin, etylpyrrolidin och liknande. i och speciellt pyridin, substituerat pyrroiidiwn och dess derivat.

Föredragna lösningsmedel är de tertiära aminerna När ammoniak är den kvävehaltiga föreningen använd som reaktant kan ammoniak även användas som vätskeformigt lösnings- medel. Överskottet av vad som erfordras för bildning av önskad. produkt är inert iförhållande till katalysatorn och medför ej" skadliga effekter. när andra kvävehaltiga reaktanter användes.

Ammoniak bör ej användas som lösningsmedel _ Det speciella lösningsmedel som användes beror på dess W förmåga att förbli i flytande tillstånd vid både rumstemperatur» och vid reaktionsbetingelserna för att underlätta blandningen avi komponenterna,.dess solvatiserande förmåga med avseende på minst en av reaktanterna och dess lätthanterlighet, såsom lätt kan bestämmas av fackmannen. V , Reaktionen utföres under relativt milda betingelser inne- fattande temperaturer från ca 50 till ca 25000; företrädesvis från ca lOO till ca 20000, och vid tryck av från ca 50 till ca 500 atmosfärer och företrädesvis från ca 50 till ca 100 atmos- Trycket kan upprätthållas genom trycket från kolmonoxiden Om det är önskvärt kan en lämplig inert gas, såsom kväve, även till- färer. och om väte användes till reaktionszonen tillfört väte. föras reaktionszonen för att bidra till reaktionsgasernas partial- tryck. Förhållandet mellan reaktanterna kan varieras inom vida Molförhållandet kolmonoxid till vätekälla böra vara Högre förhållanden, såsom 5:1 eller mer är föredragna. gränser. minst 3:1.

Kolmonoxiden kan användas i överskott för att åstadkomma till- räckligt tryck som erfordras i reaktionszonen, såsom beskrivits ovan. Molförhållandet vätekälla (vatten enbart eller i kombina- 10 15 20 25 ÉO 55 s0ø910s~s 6 tion med väte) till aminenhet i den monomera aminhaltiga före- ningen kan varieras från ca 1:10 till lO:l, varvid från ca 1:3 till 3:1 är föredraget. Det speciella förhållandet olefin till amin bör vara minst lzl, varvid det speciella förhållandet beror* på de monomera reaktanternas reaktivitet i förhållande till varandra. Variation av förhållandet olefin till amin möjliggör kontroll av graden av N-funktionalisering i polymeren och även amin/amidfördelningen. Denexakta fördelningen kan bestämmas genom rutinförsök med vilken som helst speciell sats av reak-_ tanter, såsom konventionellt utföres av fackmännen på området.

Den katalysator som erfordras for att befrämja bild- ningen av önskad polymer polyamin/amid innefattar rodiumföref ningar utvalda bland elementärt rodium, rodiumsalter, rodium- oxider, rodiumkarbonyler, rodiumligander, såsom beskrives häri nedan. De föredragna katalysatorerna bildas av rodiumföreningar, vari rodiumatomen har valensstadiet plus ett. Den exakta kemiska och fysikaliska sammansättningen av den enhet, som verkar som katalysator för föreliggande reaktion, är ej känd med säkerhet på grund av den tänkbara omstruktureringen och/eller samverkan av rodiumföreningen som användes och de reaktanter som är när- varande i reaktionszonen. Huruvida de rodiumföreningar som be- skrives häri direkt verkar som katalysator eller som prekursor för katalysatorenheten som medför föreliggande önskade amino-_ metylering är oväsentlig. Föreliggande_rodiumföreningar kallas häri "katalysator", eftersom de oväntat befunnits direkt och/ eller indirekt befrämjar bildningen av önskade alkylerade poly- aminer genom föreliggande enstegsförfarande och ge önskd produkt i höga utbyten.

De rodiumföreningar som är användbara vid föreliggande uppfinning måste uppvisa viss grad av löslighet i det vätska- formiga medium, i vilket föreliggande aminometylering äger rum.

Valet av vätskeformigt medium och/eller katalysator för använd- ning vid en speciell reaktion så att katalysatorn har viss grad av löslighet kan lätt bestämmas av fackmännen på området under användning av konventionella förfaranden.

V Den katalysator som befunnits användbar vid föreliggande förfarande kan vara ett rodiumsalt av en oorganisk syra, såsom ex.vis rodiumklorid, rodiumnitrat, rodiumsulfat, rodiumperklorat och liknande, eller av en organisk syra, såsom rodiumacetat och 10 15 20 25 50 35 7 8009108-5 liknande. Rodiumsalterna är välkända kommersiella produkter, vilka konventionellt framställes genom omsättning av rodiumoxid med en syra. Saltet kan användas i dess vattenfria tillstånd eller som ett hydratiserat salt. De hydratiserade salterna är f föredragna. V Katalysatorn enligt föreliggande förfarande kan vara en rodiumligand. Liganden kan bildas i koordination med rodium it vilket som helst av dess valensstadier; dvs av noll eller plus_, l, 2 eller 5. Ligandenheten bildas av kemiska enheter, vilka innehåller icke delade elektroner, såsom atomer utvalda bland kväve, syre, fosfor eller svavel, eller vilka innehåller omättnad. Liganden kan föreligga i form av en karbonyl; ett olefin, såsom eten, buten och liknande; diolefiner, såsom nor-\ bornodien, cyklooktadien-1,5 och liknande; alifatiska, aro-H :I matiska, arylalifatiska fosfiter, såsom trietylfosfit, tributyl- fosfit, trimetylfosfit, trifenylfosfit, dimetylfenylfosfit, tritolylfosfit, tribensylfosfit, ditolylfenylfosfit och liknande; alifatiska och cykliska etrar, såsom dimetyl- och dietyloxid, dioxan, dialkyleterglykoler, aoetylaceton och liknande; primära sekundära och tertiära aminer, vilka innehåller alkylq aryl-, _ alkaryl-, aralkyl-, cykloalkylgrupper eller blandningar därav, såsom trimetylamin, dietylamin, toluidin och liknande; heteroe cykliska baser, såsom pyridin, bypyridin och liknande; ammoniak; sulfider, såsom dialkyl~, diaryl-, alicykliska och heterocykliska sulfider och liknande; och blandningar av nämnda ligandkompo- nenter med rodium. När liganden bildas av en oladdad ligand- komponent med laddat rodium bildas föreningen i ett stabilt neutralt tillstånd med anjon, såsom en klorid, berklorat, nitrat, hexafluorfosfat och liknande. d De katalysatormaterial som är användbara vid föreliggande förfarande kan generiskt beskrivas med formeln: HhPßVaZÉ/bzöjc vari A representerar en anjon av ett oorganiska salt, såsom nitro, sulfo, halo, speciellt klor, och liknande; B representerar en kemisk enhet innehållande en enhet med minst ett par icke delade elektroner, såsom karbonyl, olefin, fosfit, etrar, aminer, sul- fidér en neutral förening, såsom klorid, hekafluorfosfit eller lik- och blandningar; C representerar en anjon som kan bilda nande; a, b och c vardera representerar hela tal innefattande .-....._._- ._.-..-....-_...._......_... . _. _. .. .. _ _. ........._...-....._...._._.__...__._._.._.... 10 15 20 30 55 soo910e»s i 8 0 och r är.ett helt tal av l eller större.

Liganden kan sättas direkt till reaktionsmediet och/eller tillföras mediet som ett komplex av ligandprekursorn med rodium- saltet, -kelatet,-hydriden eller -karbonylen. Lämplig prekursor av önskad ligand kan ex.vis tillföras reaktionszonen med en rodiumprekursor, såsom ex.vis rodiumokid, en rodiumkarbonyl, såsom dirodiumdiklortetrakarbonyl, och liknande. Éen rodiumförening som är användbar vid föreliggande upp- finning kan utgöras av metalliskt rodium. Metalliskt rodium kan föreligga i godtycklig form, såsom pulver, remsor eller påfört en inert bärare. Den inerta bäraren kan vara vilken som helst konventionell katalytisk bärare såsom är välkänt, ex.vis bildade av aluminiumoxid, kol eller en metalloxid, såsom ex.vis en A alkali- eller jordalkalimetalloxid och liknande. Beläggningeng av metalliskt rodium kan utföras genom ângavsättning eller andra konventionella förfaranden och bör vara närvarande i från ca 2 Metalliskt rodium har som sådant i huvudsak ingen grad av löslighet i det för an- till 8 viktprocent av den inerta bäraren. vändning avsedda vätskeformiga mediet, men det antas att metal- liskt rodium reagerar med någon av komponenterna i reaktions- zonen till bildning av en löslig produkt, som i själva verket V Det metalliska rodiet är förmodligen en prekursor för den verkliga katalytiska medför att önskad aminometylering fortskrider. enheten vid föreliggande förfarande.

Katalysatorn har befunnits vara verksam för att medföra bildning av önskade polymera polyaminer såsom beskrivits ovan vid användning i ett molförhållande rodiumatom till olefinbind- ning av från ca l_x lO'4 till 2,5 X lO*3 och företrädesvis från ca 1 x 164 till 1 x 105. avseende på både effektivitet och ekonomi är från 5 x 10-4 till 1 x 155. sådana ej befunnits erforderliga.

Det mest föredragna intervallet med Ehuru större mängder katalysator kan användas har' De rodiumkatalysatorer som befunníts användbara vid före- liggande uppfinning kan användas i kombination med andra metall- komplex, vilka är kända för att medföra aminometylering, såsom ex.vis järn- eller koboltkarbonylkomplex och liknande, ehuru Det är därför att föredra att rodiumkatalysatorn är den enda eller huvudsakliga katalysatorn sämre resultat normalt uppnås. använd vid föreliggande reaktion. 10 15. 20 25 BO 55 9 8009108-5 Föredragna rodiumkatalysatorer är sådana, vilka har rodium i dess +l valenstillstånd och som bildat komplex med enl karbonyl eller ett diolefin eller bådadera., up Förfarandet utföres genom att man bringar ovan beskrivna reaktanter och katalysatorn i kontakt med varandra i ett kärl som företrädesvis är avsett för gasinjicering, omröring och upp- hettning. den monomera olefinhaltiga föreningen, den monomera aminhaltiga I vatten tillsattes jämte de övriga komponenterna. _Reaktionen utföres under förhöjd tempe-a käriet cilisiutes och trycksättes till ett visst tryck med kolmonoxid enbart eller med tillhjälp av till- Reaktorn och dess innehåll hålles vid önskad förhöjd temperatur under tillräcklig tidsperiod för att Det vätskeformiga mediet tillföres först åtföljt avg föreningen och rodiumkatalysatorn. ratur och förhöjt tryck. sats av en inert gas. åstadkomma bildningen av polymer polyamin/amid, vilket normalt uppnås under en tidsperiod av från ca 15 min. till ca 10 timmar, varvid från ca 30 min. till 5 timmar är tillräckligt och i de flesta fall föredraget. “Kärlet kyles sedan och avgasas i före- kommande fall, och den polymera produkten tillvaratas genom stan- dardteknik, såsom genom utfällning i ett icke-lösningsmedel,H extraktion och torkning under vakuum. Aminokvävet som ingår i den bildade polymeren kan bestämmas genom analytisk standardteknik.

Följande exempel är avsedda enbart för illustrationsända- mål och ej att inskränka föreligganie uppfinning annat än som anges i bilagda patentkrav. Samtliga delar och procenttal avser vikten om ej annat anges.

EXEMPEL I Ett 150 ml reaktionskärl av rostfritt stål beskickades med 4 g piperazin, 0,8 ml vatten, 10 ml N-metylpiperidin, 5 ml 1,5-hexadien och l20 mg kommersiellt erhållet tris(dimetylfenyl- fosfin)norbornadienrodium-(I)-hexafluorfosfat. A - ' /nn(NBn)((cH3)2Pc8H5)5/+PF6' 5 Reaktionskärlet tillslöts och trycksattes till 70 atö med kolmonoxid vid 2500. Det tillslutna kärlet placerades i ett oljeskakbad i 8 timmar vid 14000. Ca 3,5 g av ett rödbrunt fast ämne erhölls. Det fasta ämnet upplöstes i tetrahydrofuran och utfälldes i vatten. Det fasta ämnet analyserades genom H-NM och befanns innehålla tertiära aminogrupper. Det fasta ämnet var lösligt i en vattenlösning av HCl (pH 1,5), vilket anger amin- lO 15 20 25 soo910s-5 1° struktur.

EXEMPEL II .

Ett l5O ml reaktionskärl av rostfritt stål beskickades med 20 ml N-metylpyrrolidin, 1,8 ml avjoniserat vatten, 3,3 ml etylendiamin, 4 mg hydrokinon och 1,2-bis(difenylfosfino)etan- norhornadienrodiumhexafluorfosfat. Reaktionskärlet tillfördes sedan 5 ml 1,5-butadien och trycksattes till 70 at med kolmonoxid vid -4090. Reaktionskärlet placerades sedan i ett oljeskakbad och hölls vid 14000 i lO timmar. Reaktionskärlet kyldes, och ett rödbrunt, klibbigt fast ämne erhölls. Produkten togs upp i di- etyleter och utfälldes i vatten. Produkten befanns vara löslig i olika organiska lösningsmedel, såväl som i en vattenlösning av- HCl (PH l,5)- A EXEMPEL III Procedurerna i ex. I och II upprepas bortsett ifrån att vardera av katalysatorerna ersättes med Rh¿(CO)l6;: Bh Cl3(C5H5N)3; Rn(co)2(c5H7o2); och /Rh cl3(c7H8)/2. I båda fallen erhölls en fast produkt, som liknar den i ex. I resp. II bildade.

EXEMPEL IV Proceduren i ex. I upprepas bortsett ifrån att en ekvi- Valent mängd t-butanol användes istället för N-metylpiperazin.

En produkt liknande den i ex. I beskrivna erhålles.

Under det att uppfinningen beskrivits i anslutning till vissa föredragna utföringsformer är avsikten ej att inskränka uppfinningen till de speciellt angivna utföringsformerna utan det är tvärtom avsett att täcka sådana alternativ, modifikationer och ekvivalenter som definieras i bilagda patentkrav. .....,.. wf. ..-......_ _., .na

Claims (8)

H t A soo91os-5 PArBNrKRAv a

1. Förfarande för framställning av polymer polyamin/amid, vari amin/amidkvävena är placerade i polymerskelettet, 'k änn- n e tye c k n a t därav, att man i'en reaktionszon innehållan- de ett inert lösningsmedel som reaktanter bringar en kolväte- förening innehållande minst två olefiniska grupper, vatten;" kolmonoxid och en kvävehaltig förening med minst två labila väten i kontakt med varandra vid en temperatur av från 50 till zso°c och vid ett tryck av från 30 till zoo atmos- färer i närvaro av en katalysator bestående i huvudsak av en ro- diumatomhaltig förening utvald bland metalliskt rodium, rodium- salter, rodiumkarbonyler, rodiumoxider och ligander därav.V g

2. »Förfarande enligt krav 1, vari rodiumföreningen in- _nehå1ler en ligandenhet, vilken besitter olefinisk omättnad ellerminst en atom utvald bland syre, svavel, fosfor och kväve;

3. Förfarande enligt krav 1, vari katalysatorn är enl rodiumatomhaltig förening med den allmänna formeln: khrfuaíßJbfcJc vari A representerar halo, nitro, sulfo; B representerar en V kemisk enhet innehållande minst ett par icke delade elektroner utvald bland karbonyler, olefiner, fosfiter, etrar, amíner, snl- fider och blandningar därav; och C är en anjon som kan bilda en neutral förening, r är ett helt tal av ett eller större och a, b och c vardera är hela tal innefattande noll;' V

4. Förfarande enligt krav 3, vari den kvävehaltiga före- ningen har två aminogrupper, vilka är utvalda bland primära och sekundära aminogrupper. '

5. S. ' Förfarande enligt krav 3, vari aminoföreningen är ammoniak.

6. Förfarande enligt krav 4, vari den olefinbindnings- haltiga föreningen är en G4-C20-förening med två olefiniskai grupper. '

7. Förfarande enligt krav 4, vari molförhållandet kol? monoxid till vatten plus väte är minst ca 3:1; av vatten plus väte till amínogrupp år 1:10 till l0:l; och av olefinísk grupp till aminogrupp åtminstone ca 1:1.

8. Förfarande enligt krav 7, vari katalysatorn är när- varande i en sådan mängd att molförhållandet rodiumatom till olefinbindning är från ca 1 X 1o"4 till z,s X 1o'3.