SE444144B - Deck och forfarande for framstellning av detta - Google Patents

Description

7906476-2 10 15 20 25 30 35 bränsleförbrukning. Dessa angelägenheter har gjort det önskvärt att tillhandahålla fälgar med pneumatiska däck, vilka har ringa vikt och är lämpliga för temporärt bruk speciellt för fordon utrustade med radialdäck. Det är även önskvärt att tillhandahålla ett däck, vilket i för- hållande till sin vikt och storlek kan motstå större be- lastning än kända däck med öppen bas. Även om ett slutet slangdäck kan uppfylla dessa fordringar, har de idag kända slutna slangdäcken relativt komplex uppbyggnad. Framställ- ning av ett slutet slangdäck med radiella sidoväggar en- ligt kända förfaranden är relativt dyr. Ett förfarande in- begriper lindning av stomkordarna eller stomlagret omkring en toroidformad dorn, anbringning av elastomerskikt, bält- esförstärkande skikt och slitbaneskikt, härdning av den sammansatta produkten och sedan borttagning av dornen genom upplösning av denna och uttvättning av återstoderna genom en eller flera ventílöppningar. I ett annat förfar- ande bildas däckstommen på en dorn, slitsas sedan för att avlägsna den från dornen och förenas och uppblåses sedan innan sammansättningen avslutas.

Fastän kända däck med öppen bas, förenklad kon- struktion och väsentligen radíella sidväggar kan uppfylla något av de angivna syftena, erfordrar de tämligen kraftiga däckfötter för förankring av armeringskordarna och att kvar- hålla uppblåsningstrycket. Nödvändigheten att använda kraftiga däckfötter begränsar den viktminskning, som är möjlig att uppnå. Dessa däckfötter kan vara orsaken till fel hos däcket under dess användning. Eftersom dessa däck har en uppbyggnad med öppen bas, är fälgarna, på vilka de är monterade, utsatta för krafter från uppblâsníngstryckct och måste följaktligen vara förstärkta i förhållande till fälgar, som inte behöver motstå krafterna från uppblås- ningstrycket; dvs de som är avsedda för användning av slutna slangdäck. I Ett exempel på ett slutet slangdäck med för- enklad konstruktion med väsentligen radiella sidväggar återfinns i den brittiska patentskriften 1 170 513. .o Följaktligen är det ett ändamål med föreliggande ß.ß"sïai'r..=zy;zgwgf.äirwfi _, d. R .H1- __ ,«~ «-..-_~ _,.:,,_ 10 15 20 25 7906476-2 7. uppfinning att anvisa ett pneumatiskt däck av förenklad konstruktion av sluten typ med väsentligen radiella sid- väggar.

Ett annat föremål för föreliggande uppfinning är en produkt, som utgöres av en fälg med ett däck, vilket däck är ett slutet slangdäck med väsentligen radiella sidväggar.

Ytterligare ett annat föremål av uppfinningen av- ser ett sätt att konstruera ett däck av slang-typ med an- vändning av känd utrustning och utan användning av en kärna eller dorn. _ Andra syften med föreliggande uppfinning kommer att framgå av den följande beskrivningen.

Dessa föremål tillsammans med andra fördelar er- hålles med ett armerat slutet toroidformigt däck, som endast erfordrar två lager av väsentligen parallella kcrd- strängar. Det första lagret eller stomlagret har tre tyd- ligt märkbara vinkelzoner. I basen, dvs den delen av däcket som är i kontakt med fälgen, är vinkeln för slamlagrets kordsträngar i det vulkade däcket väsentligen identiskt med den för stromlagrets strängar i det gröna oformade däcket, vilken vinkel har relativt stort värde, dvs är större än ca 60 grader. Stomlagrets kordsträngar i sidväggarna är väsent- ligen radiella, dvs har en vinkel av minst 75 grader. I däckets krön har snmåagrets kordsträngar relativt liten vinkel, dvs mindre än ca 60 grader, och ligger i en rikt- ning, som är motsatt den, i vilken kordsträngarna av stom- lagret har i däckets bas. Det andra lagret eller bältes- lagrct utbreder sig över däckets krön, en sträcka, sem xfå2:f:nt1.igff.~n är lika med den för stomlagerdelen med liten vinkel. Bältes- lagrets kordsträngar ligger i en vinkel, som är mindre och riktad i motsatt riktning i förhållande till den av stomlagrets kcrdsträngar i krönet. Basen av stomlagret är fäst i fälgen med exempelvis en eller flera förankrings- ringar eller -band, vilka består av otöjbart material, t ex stllvira. En uppbläsningsventil, sidväggar och en slitbana, vilka är kända inom tekniken, användes för att fullborda däcket. vf,.v_.,__.\,r,,_,-______ , I _ , . 7906476-2 G1 10 15 20 30 35 lo u Det här beskrivna däcket är inte begränsat till föreliggande sätt för framställning av detta.

Det förenklade radialslangdäeket, som beskrivs här, kan framställas på en cylindrisk trumma. Ingen kärna eller Ett bildar en relativt i förhållande till cylinder. Därefter stomlagret för bildning av det inre fodret av däcket. För- dorn användes. lager av gummibelagd kord, vars strängar stor vinkel, dvs större än ca 60 grader, lagrets längdriktning, formas till en anbringas ett lager av elastomer över ankringsmedel, om sådana erfordras, anbringas därefter på ytterytan av cylindern. Det är föredraget att man vid den- na tidpunkt gör en öppning i elastomerskiktet och stomlag- ret och genom detta insätter en ventilnål i en fördjupning i trumman. Ytan av elastomerskiktet, som i radiellt led ligger längst utåt, behandlas sedan med ett anti-adhesivt material. Därefter sammanförs kanterna av elastomerskiktet och stomlagret så, att de i omkretsled överlappar konstruk- tionens centrumlinje, och kanterna av elastomerskiktet häf- tas ihop; kanterna av stomlagret häftas ihop, så att det bildas sammanfallen eller tillplattad sluten ringformig slang. Ett bälteslager av väsentligen otöjbara kordsträngar, som ligger i en relativt liten vinkel, dvs mindre än ca H5 grader, och i motsatt riktning i förhållande till vinkeln för kordsträngarna i det radiellt yttersta skiktet av stom- lagret, centreras sedan axiellt över slangen i vidhäftande förhållande. över detta anbringas på känt sätt en slitbana.

Sidväggar tillfogas för fullbordande av det gröna oformade däcket. Det färdigställda gröna däcket formas sedan till toroidform genom uppblåsning under tryck och vulkas. Form- ningen sker företrädesvis iden form. Däcket uppblåses före- trädesvis via till Under formningen av däcket undergår kordsträngarna en ventilnàl i vulkningsformen för överföring av dett den slutliga_toroidformen före vulkning. i stomlagret och bälteslagret betydande rörelse för upp- nâende av sina slutliga lägen, vilka är beskrivna i det kord- strängarna i omkretsled av stomlagrets kord i däckets bas. föregående. Han har väsentligen ingen rörelse för 10 15 20 25 30 35 1906416-2 5 Förankringsmedlen, om sådana finns, varken roterar eller rör sig i axiellt led. _ Pig 1 är en perspektivvy av en bortbruten del av det förenklade radialslangdäcket med ytterligare delar borttagna för att visa dess inre i detalj; Pig 2 visar ett radiellt tvärsnitt genom en del av framställningstrumman med komponenterna av det förenklade radialslangdäcket placerade pâ denna, men vilket däck inte ännu bildar en sluten slang. Steget att vika upp kanterna av materialet för bildning av en sluten slang är utmärkt med prickstreckade linjer och lagrens tjocklek är något överdriven; Pig 3a visar schematiskt en plan vy, som belyser kordsträngarnas anordning i det gröna däcket före omform- ning från cylindrisk form till toroidform; Pig 3b visar schematiskt en plan vy, som belyser kordstränganordningen i däcket efter expansion till toroid- form; Pig U visar ett radiellt snitt av en fälg, som är lämplig för användning vid uppbyggnaden, vulkningen och an- vändning av det förenklade radialslangdäcket.

I fig 1 visas översiktligt det förenklade slutna radialslangdäcket 10. Det med elastomer belagda första lagret eller stomkordlagret 12 har tre urskiljbara vinkel- områden beroende på placeringen i däcket. I basen eller delen lb som är i kontakt med fälgen i varje däck 10 har varje kord 16 i stomlagret 12 en vinkel, som huvudsakligen är identisk med den för stomlagret i det gröna däcket, t ex ca 77 grader. I sidoväggarna 18, 19 bildar varje kord i stomlagret 12 en vinkel av ca 90 grader; i krönet 20 ligger varje“kordsträng 16 av lagret 12 i en liten vinkel, t ex H5 grader, och i motsatt riktning i förhållande till kord- strängarna i basen lä. De första övergàngszonerna 22, 2H av stomlagret 12 i basen ln och sid- av däcket 10. Om, närvarande, börjar de första över- förbinder den delen väggarna 18 resp 19 såsom visat, för- ankringsorgan finns gångszcnerna 22, 2% vid de i axiellt led yttersta kanterna 7906476-2 10 15 20 25 30 35 G v av däckets 10 förankringscrgan 23. Banan för varje kord- sträng 15 i dessa första övergångszonerna är krökt. Andra övsrgàngszoner 25, 26 finns vid skuldrorna 15 resp 17 av däckets 10 krön 20 och sammanfaller approximativt med de i axiellt led yttersta kanterna 29, 30 av bältet 28. Banan för varje kordsträng 16 i zonerna 25, 26 är även krökt.

Varje kordsträng 16 i stomlagret 12 omger fullständigt i huvudsakligen axiellt led ett periferiellt avlångt segment av däcket, vilket segment begränsas av två periferiellt åt- skilda radiella plan av däcket. En enskild kordsträng 16 ligger inte i ett enda radiellt plan. Ändarna av en given kordsträng 16 är i omkretsled förskjutna i förhållande till varandra. Ändarna av kordsträngarna 16 överlappar i däckets krön 20. Den överlappande mängden kan vara minimal, dvs en tillräcklig mängd för att åstadkomma skarvning och kunna motstå formning genom uppblåsning av det gröna, dvs icke vulkade däcket, eller ha samma bredd som bälteslagret 28 för att ytterligare förstärka däckets krön. Bälteslagret 28 innefattar kordsträngar 31, som väsentligen är otöjbara.

Bälteslagret 28 har företrädesvis ungefär samma bredd som däckets slitbana 36. Kordsträngarna 31 i bälteslagret 28 ligger med en mycket liten vinkel, till exempel ca 15 grader, och är motriktade i förhållande till den delen av kcrd- strängarna 16 av stomlagret 12, som ligger omedelbart radi- ellt innanför dessa. Även om endast ett enda bälteslager är visat, kan flera bälteslager användas. fvdret 32 är anord- nat för att förhindra att uppblåsningsgasen tränger genom däcket. Man tror att en vulkad uppblàsningsslang av elasto- mer kan ersätta fodret 32 vid tiden för framställningen av däcket. En ventil 3U är anordnad för att möjliggöra upp- blåsníng av däcket. Ventilen 3U kan även vara anbringad i en av sidväggarna 18, 19 i stället för i därkets bas lä.

Konventionell slitbana och konventionella sidväggar är an- bringade radiellt utåt om stommen/bältet för att fullborda däcket.

Pig 2 visar ett föredraget sätt att framställa för- liggande förenklade slutnaradüfldïfk red tcroidfcrr. rid- å» ä; .se ' 10 15 20 25 30 35 7906476-2 7 väggarna 18, 19 är placerade på den cylíndriska trumman el- rèw-.w-ä«.~*w-rialaà~.v.i»-vi¿« =~ Å. är» J." , ler formningsanordningen 39. Ett stomlager 12 av kordväv, vars kordsträngar 16 ligger i en relativt stor vinkel, men ä mindre än 90 grader, t ex 77 grader, med avseende på längs- W riktningen för stomlagret 12, är placerat på trumman 38, var- vid dess längsgående kanter förenas för bildning av en full- ständig cylinder. Vínkeln för kordsträngarna 16 i stomlagret 12 är en annan än en rät vinkel med avseende på cylinderns periferiella riktning. Ett skikt 39 av elastomer tillsätts sedan för bildning av det ogenomträngliga inre skiktet (fod- rad) 32 av däcket. Förankringsorgan 23 av väsentligen otöj- bart material, t ex metalltråd, fiberglas eller organisk fib- er med hög modul eller liknande, i form av ringar NO är pla- cerade pà skiktet 39 på i axiellt led åtskilda ställen mot- svarande bredden för däckets 10 bas lb och är centrerade re- lativt kanterna U1, H2 av lagret 12. En öppning UU görs i den cylinderformade stommen mellan förankringsorganens ring- ar u0, och uppblâsningsventilen BH insättes i detta. En lämp- lig fördjupning H6 bör finnas i trumman 38 för mottagning av ventilen. Den i radiell riktning yttersta ytan u7 av elastomerskiktet 39 behandlas sedan med ett lämpligt anti- bindemedel, som väljes bland kända medel. Det är föredraget att utnyttja en plastfilm (ej visad), t ex polyvinyliden- - klorid som anti-bindemedel för att säkerställa att anti- bindemedlet inte flyter in i och kontaminerar skarvarna av stcmlagret och fodret. Efter påföringen av anti-bindemedels- skiktet lyftes kanterna H8, H9 av stomlager/foderenheten radiellt utåt från trumman 38 och drages axiellt mot var- andra tills de överlappar varandra med sina radiellt utåt- liggande delarna. De överlappande stomlager/foderdelarna är visade med de prickade linjerna i fig. 2. Dessa kan vara interfolierade (ej visade). Det överlappande området behöver ej centreras med avseende på centrumplanet CP av konstruk- tionen, men är företrädesvis centrerat. Det överlappande om- râdet 50 häftas tätt på konventionellt sätt för bildning av en plan slang. Ett enda bälteslager 28 med kcrdsträngar 31 i en vinkel, som har motsatt riktning i fïrhëllande till 7906476-2 3 10 15 20 25 8 §§ kordens vinkel i krönet av stomlagret 12, och är mycket gå mindre, t ex 20 grader, centreras sedan över förankrings- . w , -š=>-..Z«-s~ ringarna RO och häftas omsorgsfullt i stomlagret 12. Kon- struktionen färdigställs sedan genom tillsats av en slit- snitt bana 36, på samma sätt som i ett konventionellt däck. Det färdigställda däcket avlägsnas sedan från trumman 38. En något sammantryckbar eller avsmalnande trumma (ingendera är visad) kan användas för att underlätta borttagningen av det fullbordade gröna däcket.

Det gröna däcket placeras sedan företrädesvis i en lämplig vulkningsform (ej visad) och ventilen 3h ansluts till en uppblåsningskälla. Vid påläggning av uppblásnings- trycket expanderar konstruktionen från på plant tvärsnitt för att inta formens inre form, dvs till en väsentligen toroidal form. För detta ändamål måste stomlagrets och bälteslagrets kordsträngar 16, 31 undergå betydande förflytt- ning i förhållande till varandra. Dessa rörelser är schema- 3A och 3B. Den initiala anordningen av 3A bildar av ca 77 IL), och det radiellt yttre skiktet (utmärkt med OL) är orienterat i en tiskt visade i fig. kordsträngarna 16, 31 är visad i fíg. 3A. I fig. en enda kordsträng 16 av stomlagret 12 en vinkel grader med det radiellt inre lagret (utmärkt med motsatt riktning. En kordsträng 31 av bälteslagret 28 bildar en vinkel i den motsatta riktningen till det i radiellt led yttersta skiktet (OL) av stomlagret 12 av ca 20 grader.

Den slutliga anordningen av kordsträngarna 16, 31 är visad i fig. 38. Den delen av varje kordsträng 16 av stomlag- ret, som ligger i basen lh av däcket 10 och mellan de i axi- ellt led yttersta delarna av förankringsringarna HO, ligger alltjämt i en vinkel av ca 77 grader. Med andra ord under- går basen lä av däcket 10 ingen rörelse vid formning av däck- et. Den delen av av varje stomlagerkord 15 i krönet 20 av däcket 10 har flyttats radiellt utåt fràn basen 1U och panto- grafcrats till en mycket mindre vinkel, t ex ca H5 grader. och fortsätter att ligga i samma riktning. Bägge delarna av .a varje stonlagerkord 16, som ligger under sidväzgarna Ib, 1? av däcket har bildat en större vinkel, frin den initiala :w ; »r 10 15 20 25 30 L» 'fl 7906476-2 9 vinkeln till väsentligen radiell utbredning, och bildar i den visade utföringsformen en vinkel av ca 90 grader. Varje kordsträng 31 i bälteslagret har pantograferats från den ini- tiala vinkeln till en mindre vinkel av ca 15 grader.

Förankringsmedlen bör framställas av väsentligen otöjbart material. Även om den nominella nivån för pàkän- ningen, som förankringsmedlen utsätts för, är betydligt mind- re än den, som slitbanor för konventionella däck med öppen bas utsätts för. Om förankringsmedlen är framställda av töj- bart material, kan en sådan töjning tillåta att däcket förflyttar sig i sidled relativt fälgen, på vilken det är monterat, vilket är icke önskvärt.

Ett eller flera bälteslager (ej visade) av gummerad kord kan ersätta ringarna H0. De i axiellt led yttersta kant- erna i ett sådant bälte eller sådana bälten bör ligga ungefär på samma plats från det periferiella centrumplanet för däcket, som ringarna NO gör. Kordsträngarna i dessa bälten (detta bälte) bör ligga i en relativt liten vinkel, företrädesvis i intervallet av 0 till 10 grader. När man använder sådana för- ankríngsbälten kan ventilnålen 3ß insättas genom förankrings- bältet eller -bältena.

Begynnelsevinkeln, dvs i det oformade gröna däcket, för kordsträngarna 16 av stomlagret 12 bör vara relativt stor, dvs större än H5 grader men mindre än 90 grader, och före- trädesvis mellan ca GO och 85 grader. I det vulkade däcket bör stomlagrets kordsträngar vara väsentligen radiella i minst 60 procent av den radiella höjden för sidoväggarna, dvs ha en vinkel av minst 75 grader. Kordsträngarnas vinkel i stomlagret 12 i sidväggarna 18, 19 för det vulkadc däcket kommer alltid att vara större än vinkeln för stomlagerkordcn i krönet 20 eller basen IH i det vulkade däcket. Kcrdsträng- arnas vinkel i stomlagret 1? i krönet 20 för det vulkade däck- et bör vara relativt liten, dvs inte överskrida 60 grader. Ju lägre vinkeln för stomlagerkcrden i däckets krön är, desto större är deras bidrag till däckets begränsning i crkretrled.

"Uppbl¿sringskvoten", vilket uttrycï använivs i förf- L! ' ' ' . i .' ..., .. rr- _ -- lizgande beskrivning, är kxoten mellan d.a.cte:n ..r åra ~:~'--'-~¿-_- kan www» ...N v. .-., '_ i. 7906476-2 10 15 25 30 (M (fl 10 delen av stomlagret vid centrumplanet CP för det formade däcket och diametern för kröndelen av stomlagret efter form- ning till en tillplattad sluten slang (pâ trumman) men före formning genom uppblåsning. När uppblâsningskvoten för däcket ökar, ökar omfattningenau kordrörelse i stomlagret under form- ning av däcket för kordsträngarna i stomlagret och för bäl- teslagrets kordsträngar.

Begynnelsevinkeln för stomlagerkorden för en given önskad vulkad vinkel beror till en del på däckets uppblås- ningskvot. När uppblâsningskvoten ökas, bör begynnelsevink- eln för stomlagerkorden för en given ökad vulkad vinkel minskas. I Begynnelsevinkeln för korden i bältlagret 28 Olag- ren)bör vara en relativt liten vinkel, dvs mindre än M5 grader, och företrädesvis mindre än 35 grader. I vulkat till- stånd bör kordens vinkel i bälteslagret eller bälteslagren vara mindre än 35 grader, och företrädesvis mindre än 25 grader. Ju mindre kordsträngarnas vinkel i bälteslagret el- ler -lagren är, ju större är deras bidrag till däckets be- gränsning i omkretsledf Den praktiska undre gränsen för ut- gångsvinkeln av bältlagrets eller -lagrens kordsträngar tror man vara ca 15 grader för kända kordtrådar och lämpliga tex- til, vilka är lämpliga för förstärkning av däck. Lägre vink- lar är opraktíska, eftersom kordlåsning (fysikalisk störning) kan förekomma vid mycket små uppblåsningsförhållanden, såvida ej avståndet mellan kordsträngarna är så stort att textilen saknar tillräcklig hâllfasthet. Användning av kordväv med högre draghållfasthet i kordsträngar med mindre tvärsnitts- area och större avstånd mellan axlarna för intilliggande kord strängar möjliggör användning av lägre begynnelsevínklar för ett givet uppblåsningsförhållande.

Begynnelsevinkeln för kordsträngarna i bälteslagret för en given, önskad vulkad vinkel beror även till en del på däckets uppblåsningsförhållande. När däckets uppblåsningsfïr- hållande ökas, bör kordsträngarnas begynnelsevinkel i bältes- ;-v. ._ afflaqo n lagret för en given, önskad vulkad vinkel Ett dädf enligt föreliggande uppfinnin: kan forna: -få-.fß-àvy ' 10 15 20 7906476-2 11 separat eller formas sammanhängande med en fälg. I det sena- re fallet byggs däcket upp och vulkas företrädesvis på fälg- § en. När däcket är bondat i fälgen, är behovet för förank- É ringar NO eller ekvivalenta organ eliminerat.

När däcket är uppbyggt och vulkat på sin fälg är det inte nödvändigt att stomlagret 12 före formningen till en flat slang strängt matematiskt bildar en cylinder, utan kan bilda en slang med varierande diameter utmed sin rota- tionsaxel enligt fälgens form. Det är underförstått att an- vändning av ordet "cylinder" eller "cylindrisk" med avseende på stomlagret innefattar en sådan slang, vars diameter vari- erar med läget utmed dess rotationsaxel, liksom en med icke- varierande díametrr.

En utföringsform av en lämplig fälg är visad i fig.

H. Fälgen SU har cirkulär form och är inrättad för att fästas i ett fordons hjulskiva (ej visad). Fälgen har företrädesvis den minsta omkretsen i sitt axíella centrumplan 53 och ökar gradvis i omkrets från det axíclla centrumplanet till de axi- ellt yttersta kanterna SH, 55. Fälgen har företrädesvis V- formigt tvärsnitt, såsom visat, eller bägformigt tvärsnitts- form (ej visad). En cylindrisk fälg med icke-varierande dia- meter utmed sin rotationsaxel kan även användas.

Claims (10)

790647642 10 15 20 25 30 35 12 PATENTKRAV

1. Slutet slangdäck, innefattande ett stomlager (12) av huvudsaklingen parallella korder (16), som sträcker sig konti- nuerligt och fullständigt omkring ett i omkretsled långsträckt segment av däcket, k ä n n e t e c k n a t av att stomlagrets korder (16) i däckets krön (20) är vinkelförskjutna mot ett plan vinkelrätt mot däckets rotationsaxel, att nämnda korder i däckets sidoväggar (18, 19) är väsentligen radiella, att nämnda korder i däckets bas (14) är motsatt vinkelförskjutna mot det nämnda planet en större vinkel än i däckets krön (20), och att i däckets krön är anordnat ett bältlager (28) av väsentligen parallella korder (31), som är vinkelförskjutna i motsatt rikt- ning mot stomlagerkorderna (16) i krönet.

2. att varje stomlagerkord (16) vid övergången från basen (14) till Däck enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t av sidoväggen (18 resp. 19) är förbunden genom en första krökt zon (22 resp. 24) och vid övergången från sidoväggen (18 resp. 19) till krönet (20) är förbunden genom en andra krökt zon (25 resp.26)

3. Däck enligt patentkravet 2; k ä n n e t e c k n a t av att den andra krökta zonen (25 resp. 26) ligger åtminstone parti- ellt under bälteslagrets axiella kanter (29 resp. 30). av*

4. Däck enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t att ändarna av varje kord (16) i stomlagret (12) överlappar varandra i krönet.

5. Däck enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t av att bälteslagrets (28) korder (31) är mindre vinkelförskjutna mot planet än stomlagrets (12) korder (16) i däckets krön (20).

6. Däck enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t av att det i däckets bas (14) är utrustat med av väsentligen otöjbart material, vilka är lagret (12).

7. Förfarande för framställning av ett slutet slangdäck förankringsmedel (23) omgivna av stom- genom att man bildar en cylinder av ett stomlager (12) av gumme- rad kordväv, vars korder (16) är väsentligen parallella och bil- dar en från den räta vinkeln avvikande vinkel med cylinderns om- kretsriktning, fäster ett elastomerskikt (39) i den radiellt 10 15 20 25 79os41s-2 ¿ yttersta ytan av stomlagercylindern, gör ett hål(44)«íCYlifldefU§š och insätter en ventilnål(34)iögxfinganlyfter kanterna av Ä stomlagret och elastomerskiktet radiellt utåt och drar 'É kanterna av stomlagret och skiktet axiellt mot varandra, få förbinder kanterna radiellt utåt från däckets bas för bildning av en tillplattad slang, k ä n n e t e c k n a d av att man i en radiellt yttre yta av slangen såsom ett smalare lager fäster ett bälteslager av väsentligen parallella korder med bälteslagrets korder riktade åt motsatt håll och bildande en mindre vinkel än den radi- ellt yttersta delen av stomlagrets korder med slangens omkretsriktning, och uppblåser slangen till toroidform. 13. ¿¿

8. Förfarande enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k - n a t av att den initiala förskjutningen av stomlagrets korder relativt cylinderns omkretsriktning är minst 60°C, men mindre än 85°C, och den initiala förskjutningen av bälteslagrets kordsträngar relativt slangens omkretsrikt- ning är högst 3s°.

9. Förfarande enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k - n a t av att sidoväggarna anbringas före stomlagret och att en slitbana anbringas före uppblåsningen av slangen.

10. Förfarande enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k - n a t av att förankringsmedel anordnas över stomlagret före sammanfogningen av stomlagrets kanter för bildning av en tillplattad slang, varvid de axiella ändarna av förankringsmedlen väsentligen motsvarar de axiella ändarna av däckets bas.