SE442472B - Adaptivt filter med en fordrojningskrets - Google Patents

Description

8001955-7 2 Det har visat sig att, då ett pulståg användes såsom den signal med vilken inställningen av filtret kan styras, såsom t.ex. vid teletext eller digital ljudinformation i en televisionssignal, en nivå som skall låsas under uppträ- dandet av den aktuella digitala signalen är svår att bestämma medelst grind- kretsar, då förekomst av ekon kan göra signalen olämplig för bestämning av en nivå som låses också under andra perioder än under uppträdandet av pulstågen. Åtgärden enligt uppfinningen ger en möjlighet att låsa en nivå mycket noggrant i signalen under uppträdandet av pulståget.

Uppfinningen beskrivs mera detaljerat med hänvisning till ritningarna, där ji_g_1 genom et blockschema visar ett adaptivt filter enligt uppfinnngen, fig genom ett kopplingsschema visar en möjlig konstruktion av ett fördröjningsele- ment i en fördröjningskrets för ett adaptivt filter enligt fig 1, fig_§ visar en möjlig konstruktion av en amplitudstyrkrets för ett adaptivt filter enligt fig 1, fig_í visar ett utförande av en hållkrets i enlighet med en vidare ut- veckling av uppfinningen för ett adaptivt filter enligt fig 1 och jjg_§ visar ett möjligt utförande av en tröskelkrets och en ytterligare styrkrets för ett adaptivt filter enligt fig 1.

Enligt fig 1 matas en signal, som skall korrigeras av filtret, till en ingång 1 på ett adaptivt filter. För det utförande av filtret som är föremål för denna beskrivning är denna signal en videosignal i en televisionssignal.

Under vissa tidsperioder innehåller denna videosignal datainformation, såsom t. ex. teletextinformation eller digital ljudinformation. Denna information finns vanligen på en nivå i videosignalen som skiljer sig från nollnivån i denna videosignal.

Beskrivningen av fig 1 avser enbart det adaptiva filtrets funktion under datasignalens uppträdande. De efterföljande figurerna anger den typ av grind- kretsar som kan möjliggöra filtrets självinställningsverkan under datasignalens uppträdande och som kan upprätthålla filtrets korrigerande verkan också under den återstående delen av videosignalen. .

Filtrets ingång 1 är också ingången till en fördröjningskrets 3 som har ett antal uttag 5,7,9,11 och 12. Uttagen 5,7,9 och 11 är anslutna till en sum- åmeringskrets 21 via amplitudstyrkretsar 13,l5,17 respektive 19 medan uttaget 12 är anslutet till summeringskretsen via en krets 22 med en fast överföringsfak- tor lika med 1. I' ' En signal som matas till en ingång 25 på en hållkrets 27 erhålles från en utgång 23 på summeringskretsen 21. Hållkretsen 27 korrigerar likspänningsnivån i datasignalen så att en signal som erhålles från en utgång 29 på densamma, är lämplig för att_behandlas av tröskelkretsen 31 till vilken den matas.

En utgångssignal från tröskelkretsen 31 matas till en ingång 32 på en 8001955-7 automatisk förstärkningsregieringskrets 33, som har en utgång 34 som är ans1u~ ten tili en ingång 35 på en skiïinadsbestämmande krets 37, vars andra ingång 39 matas med signaien som kommer från håiikretsens 27 utgång 29.

Den signai som erhåiies via tröskeikretsen 31 och den automatiska för- stärkningsregieringskretsen 33 på den skiiinadsbestämmande kretsens ingång 35 benämnes referenssignaien. Genom tröskeikretsens 31 inverkan har den en kurv- form som i huvudsak svarar mot den kurvform den korrigerade signaien ska11 ha på den andra ingången 39 som också är fiitrets utgång. En signai som kaiias feisignaïen och medeist viiken ett antai automatiska instäiiningar regieras erhålies från den skiiinadsbestämmande kretsens 37 utgång 41.

Feisignaien på den skiiinadsbestämmande kretsens 37 utgång 41 matas tiii fyra kretsar 43,45,47,49, viika avger styrsignaier tiii ampiitudstyrkretsarna 13,15,17 respektive 19 via en integrator 5l,53,55 respektive 57, och viika ut- göres av en muitipiikator, som har en annan ingång som är ansiuten ti11 uttagen 5,7,9 respektive 11. Muitipiikatorerna 43,45,47,49 biidar i kombination med integratorerna 51,53,55,57 s.k. korreiationskretsar som medeist ampiitudstyr- kretsarna 13,15,17,19 säkerstäïier att kurvformen hos den korrigerade signaïen på den skiiinadsbestämmande kretsens 37 andra ingång 39 biir i huvudsak iika med referenssignaiens kurvform på dess ingång 35.

Den feisignai som erhåiies från den skiiinadsbestämmande kretsens 37 ut- gång 41 matas också tiii en ingång 59 på den automatiska förstärkningsregie- ringskretsen 33. Ansiuten tiil denna ingång 59 är en ingång på en muitipiikator 61 vars andra ingång är ansiuten tiii en ingång på en ytteriigare styrkrets 63, som är ansiuten tiii den automatiska regieringskretsens 33 ingång 32. Muitipii- katorn 61 har en utgång som är ansiuten tiil en annan ingång på den ytteriigare styrkretsen 63 via en integrerande krets 65, medan en utgång på den ytterligare styrkretsen är ansiuten ti11 den automatiska förstärkningsregieringskretsens 33 utgång 34. Den ytteriigare styrkretsen 63 utgöres av en muitipiikator. 3 Den automatiska förstärkningsregieringskretsen 33 regierar referenssigna- iens ampiitud tiii ett sådant värde att feisignaien på den skiiinadsbestämmande kretsens utgång 41 antar ett värde som approximerar värdet hos den önskade kor- rigerade signaien så nära som möjiigt. Ti11 föijd av det stäiie där den automa- tiska förstärkningsregieringen verkar kan ett ej önskat stabiit tiiistând ej iängre uppträda och en likströmskomponent i den korrigerade signaien kan inte förorsaka en regiering tiii no11 av fiitrets utgångssignai.

Inverkan av iikströmskomponenten i den korrigerade signaien på ampiitud- styrkretsarna 13,15,17,19 reduceras av håiikretsen 27 som har en ingång 67 8001955-7 4 till vilken felsignalen matas, vilken felsignal via en integrerande krets 69 matas till en ingång på en multiplikator 71 som har en ytterligare ingång som är ansluten till en konstantlikströmskälla 72.En utgång på multiplikatorn 71 matar därvid en sådan likströmssignal till en ingång på en subtraktionskrets 73, vars andra ingång är ansluten till hållkretsens 27 ingång 25, att i signa- len på en utgång till subtraktionskretsen 73, vilken är ansluten till hållkret- sens utgång 29, en nivå mellan två datanivåer blir lika med ett tröskelvärde i tröskelkretsen 31. 7 Detta resulterar i att hållkretsen 27 reducerar filtrets synkroniserings- tid. Vidare kompenseras inte bara varje tänkbara nivå i filtrets ingångssignal utan också varje likströmskomponent eller varje asymmetri i tröskelkretsen 31, t.ex. förorsakad av likströmskopplingar i filtret. Detta gör filterkretsen mycket lämplig för implementering såsom en integrerad krets.

Det är tydligt att den här beskrivna hållkretsen också är lämplig för an- vändning i adaptiva filter, i vilka ingen automatisk förstärkningsreglerings- krets 33 användes vid det angivna stället.

Skall filtret vara lämpligt för behandling av en flernivådatasignal istäl- let för en tvånivåsignal, för vilken den beskrivna kretslösningen av filtret är avsedd, måste referenssignalgenereringen och följaktligen tröskelkretsen och den ytterligare styrkretsen anpassas därtill.

I detta exempel behandlas felsignalen för amplitudstyrkretsarna i enlighet med metoden att minimera det kvadratiska medelvärdet. Det är uppenbart att detta också kan utföras på något annat lämpligt sätt.

Om så önskas är det alternativt möjligt att t.ex. använda en signal på summeringskretsens 21 utgång 23, på tröskelkretsens 31 utgångsklämma 32 eller på den automatiska förstärkningsregleringskretsens 33 utgång 34 som filtrets utgångssignal. Om filtrets utgångssignal erhålles från hållkretsens 27 utgång 29 kan dess amplitud hållas konstant av en styrkrets, som också utnyttjar integratorns 65 utgångssignal såsom styrsignal men som reglerar i motsatt rikt- ning jämfört med multiplikationskretsen 63, vilket kan åstadkommas medelst en divideringskrets.Vidare är det möjligt att mata den sistnämnda styrkretsens utgångssignal till den skillnadsbestämmande kretsens 37 ingång 39 förutsatt att multiplikationskretsen 63 är anordnad vid den skillnadsbestämmande kretsens 37 utgång 41 istället för vid dess ingång 35. I detta fall kan filtrets utgångs- signal om så önskas avledas från andra ställen i kretsen. g Det beskrivna utförandet av förstärkningsregleringskretsen 33 har den för- delen att den är_okänslig för brus och ändå reglerar snabbt. Andra metoder, såsom exempelvis användning av toppdetektering, för att erhålla styrsignalen är tänkbara. 5 8Û01955-7 7 Ett filter enligt uppfinningen är lämpligt för behandling av synkrona och asynkrona datasignaler och för analoga pulsmodulerade signaler, såsom t.ex. pulsbredds-, pulsvaraktighets~ och pulslägesmodulerade signaler. Filtret är exempelvis mycket lämpligt att använda i repeterare eller överdrag för en asynkron signalbehandling, emedan någon krets för återvinning av en klocksignal inte krävs.

I ett filter enligt uppfinningen kan fördröjningskretsens uttag om så öns- kas tjäna såsom dess ingångar.

Alternativt är det tänkbart att förlägga det uttag på fördröjningskretsen, där ingen reglering utföres, på ett annat ställe än vid mitten, såsom i den visade utföringsformen, och om så önskas kan det alternativt ges en viss grad av reglering.

En fördelaktig utföringsform av fördröjningskretsen, som är mycket lämplig att realisera såsom en integrerad krets, beskrivs i patentansökningen 7809110-5 där de olika fördröjningselementen är utförda såsom Laguerre-sektioner, varav en sektion beskrives med hänvisning till fig 2. Det är tydligt att också andra typer av fördröjningskretsar kan användas.

De använda multiplikationskretsarna behöver inte vara linjära förutsatt att utgångssignalens amplitud ökar eller minskar monotont som funktion av amp- lituden hos var och en av deras ingångssignaler.

Enligt fig 2 matas en signal som tillföres en ingång 75 via ett motstånd 77 till ett Darlington emitterföljarpar 79,81 som medelst emittrarna är kopplat till en transistor 83, vars kollektor är ansluten till en utgång 85 från vilken en ingångssignal till den efterföljande sektionen erhålles.

Ingången 75 är vidare via en kondensator 87 kopplad till basen i en tran- sistor 88, vars kollektor styr emittern i en transistor 89. Transistorns 89 kollektor är ansluten till transistorns 83 kollektor.

Tre transistorer 91,93,95 bildar likströmskällor för transistorns 88 bas-emitterövergång, vilken övergång är shuntad av en diod 97, för transistorns 81 kollektor vilken kollektor, är ansluten till transistorns 79 bas, och för transistorernas 83 och 89 kollektorer. För detta ändamål är transistorernas 91,93 och 95 baser anslutna till emittern, vilken är ansluten till basen i en transistor 97, i en transistor 99 vars bas, som är ansluten till transistorns 97 kollektor, matas med en likström via ett motstånd 101. Denna likström avle- des från den till kollektorn i en transistor 103 anslutna basen, i en transis- tor 105, vars emitter är ansluten till transistorns 103 bas och även till ba- serna i tre transistorer 107,l09 och 111 vilka tjänar såsom likströmskälla för i nämnd ordning den till transistorns 81 bas anslutna emittern i transistorn 79, de sammankopplade emittrarna i transistorerna 81,83 och emittern som är -8001955-7 ansluten till transistorernas 83 och 89 baser i en transistor 112, vars bas är ansluten till nollpotential.

En signal A som matas till en utgång 113, vilken utgör ett uttag på för- dröjningskretsen, erhålles från transistorns 79 emitter. Signalbanan från in- gången 75 till denna utgång 113 har lâgpasskarakteristik, vars gränsfrekvens är så vald att den ligger nära den högsta frekvensen i frekvensbandet hos den sig- nal som skall ledas genom fördröjningskretsen. En utgång 115 har en referenspo- tential B som erhålles från transistorns 112 emitter.

En utgång 117 som har till uppgift att mata likströmmar till andra delar av filtret är ansluten till transistorns 105 emitter.

Mellan ingången 75 och utgången 85 har kretsen en signalfördröjande över- föring. Produkten av motståndets 77 och kondensatorns 87 värden bestämmer denna tidsfördröjning.

Klämmorna 113,115 och 117 är också klämmor på den amplitudstyrkrets som är visad schematiskt i fig 3.

Enligt denna figur 3 är klämman 117 ansluten till baserna i två strömkäll- transistorer 119,121 som var och en avger likströmmen för en multiplikations- krets.

En första multiplikationskrets bildas av sex transistorer 123,125,127, l29,131,135. Transistorerna 123 och 125, 127 och 129, 131 och 135 är samman- kopplade genom sina emittrar. En styrsignal matas i motfas till transistorernas 123 och 125 baser. I det efterföljande kommer att förklaras hur denna styrsig- nal erhålles.

Transistorernas 127 och 131 baser är anslutna till uttaget 113 och matas med signalen A från ett uttag på fördröjningskretsen. Transistorernas 129 och 135 baser är anslutna till klämman 115 och matas med referenspotentialen B.

Transistorernas 127 och 135 kollektorer är anslutna till en utgång 137 och transistorernas 129 och 131 kollektorer är anslutna till en utgång 139. Ut- gångarna 137 och 139 leder signalerna P och Q vilkas amplitud regleras i motfas av den första multiplikationskretsen.

Den andra multiplikationskretsen bildas av sex transistorer 141,143,145, 147,149 och 151. Transistorerna 141 och 143,145 och l47,149 och 151 är samman- kopplade genom sina emittrar. Signalen A som avledes från klämman 113 matas till transistorns 141 bas. Transistorns 143 bas är ansluten till referenspoten- tialen B på klämman 115. Transistorernas 147 och 151 baser är anslutna till en ingång 153, till vilken feïsignalen + matas, och transistorernas 145 och 149 baser är anslutna till en ingång 155, till vilken felsignalen - fas. Transistorernas 147 och 149 kollektorer är sammankopplade och via en strömspegelkrets med tre transistorer 157,159 och 161 anslutna till de samman- matas i mot- kopplade kollektorerna i transistorerna 145 och 151 som förser en kondensator 163, vilken fungerar såsom en integrator, med en ström som är ett nått på pro- dukten av felsignalen och signalen A som erhålles från det aktuella uttaget på fördröjningskretsen. _ Följaktligen alstras över kondensatorn 163 en styrsignal som matas till transistorns 125 bas via ett par komplementära transistorer 165,167, vilka är kopplade såsom en artificiell transistor och har ett emittennotstånd 168, och i motfas till transistorns 123 bas via ett par komplementära transistorer 169, 171, vilka är kopplade såsom en artificiell transistor, ett motstånd 173 och en transistor 175. En krets med ett antal dioder 177,179,181 och 183 vid transis- torernas 123,125 baser omvandlar de strömmar som alstras av transistorparen 165,167 och 169,171 till spänningar av en lämplig nivå.

De artificiella transistorerna 165,167 och 169,171 är komplementära och deras basströmmar är lika och motriktade då spänningen på kondensatorn 163 lig- ger på ett värde som är bestämt av motstånden 168 och 173, vilket värde ställer in sig själv om ingen styrström tillföres av multiplikatorn 145,147,149,151 såsom är fallet vid början av regleringen. De artificiella transistorernas 165,167 och 169,171 strömförstärkningsfaktorer är lika så att vid början av en reglering spänningen på transistorernas 123 och 125 baser är lika och den förs- ta multiplikationskretsens 123,125,127,131,135 förstärknngsfaktor är noll.

Om så önskas kan den andra multiplikationskretsen 141,143,l45,147,149,151 göras overksam genom att temporärt spärra transistorerna 141,143 genom att tillföra en grindsignal T till en ingång 185, vilken grindsignal matas till transistorernas 141,143 emittrar via en diod 187. Detta påverkar inte styrspän- ningen på kondensatorn 163, så att en amplitudinställning av den första multip- likatorn som erhålles medelst regleringen upprätthålles under en viss tid.

Enligt fig 4 adderas signalerna P och Q som avledes från amplitudstyrkret- sarnas klämmor 137 och 139 i av en summeringskrets 185 och matas till ingångar 187 och 189 på en subtraktionskrets med åtta transistorer 19l,193,195,197,199, 201,203 och 205. Subtraktionskretsens andra ingångar är kollektorerna i ett emitterkopplat par av transistorer 207,209. Subtraktionskretsens utgångar som utgöres av de sammankopplade kollektorerna i transistorerna l91,195 respektive 193,201 avger låsta utgângssignaler i motfas till två utgångar 215,217 via tvâ emitterföljare 211,213. En krets innefattande tre motstånd 219,221,223 och en diod 225, som är ansluten till nollpotential, till vilken också transistorernas 191,193 baser är anslutna, bildar subtraktionskretsens utgångskrets.

Hållning eller låsning åstadkommes genom att i subtraktionskretsen korri- gera likströmskomponenten i signalen på ingångarna l87,189 medelst likströmmar- na som matas till transistorerna 199,197,195 respektive 205,203,201, vilkaí 8001955-7 ' s är anordnade såsom strömspegelkretsar, via det emitterkopplade paret av tran- sistorer 207,209.

Dessa likströmmar är avledda från felsignalen + É och -Å som matas i mot- fas till två ingångar 227,229 och som styr baserna i ett emitterkopplat par av transistorer 231,233. Transistorns 233 kollektor är ansluten till transistorns 231 kollektor via en strömspegelkrets innefattande tre transistorer 235,237,239, så att en skillnadsström som är ett mått på medelspänningsskill- naden på ingångarna 227,229 matas till en kondensator 241, vilken tjänar såsom en integrator i denna kollektorkrets. Denna skillnadsström alstrar en styrspän- ning över kondensatorn 241, vilken spänning styr transistorns 209 bas via ett par av komplementära transistorer 243,245, vilka är kopplade såsom en artifici- ell transi stor och har ett emittermotstånd 246, och transistorns 207 bas via ett par av komplementära transistorer 247,249 vilka är anordnade som en artifi- ciell transistor, ett motstånd 251 och en transistor 253 så att variationer uppträder i motfas på transistorernas 207,209 baser.

Ansluten till transistorernas 207,209 baser är en ytterligare diodkrets 259,261,263,265 som matas genom två motstånd 255,257 och omvandlar de strömmar som tillhandahållas av de artificiella transistorerna 243,245 respektive 249 till spänningar av en lämplig nivå för att styra baserna i transistorparet 207,209. Motstånden 255 och 257 är anordnade för att anpassa hållkretsens re- gleringsområde.

Transistorparet 207,209 erhåller sin likström från en strömkälltransistor 267 vars bas är ansluten till klämman 117. Varje Laguerre-sektion som är sche- matiskt visad i fig 2 är försedd med en sådan strömkälltransistor såsom är an- givet i fig 4 genom streckade linjer. De kompenserar för de likströmmar som tillföres ingångarna 187 och 189 genom signalerna P och 0.

Transistorns 253 bas är ansluten till nollpotential via en emitterföljare 269. Emitterföljarens 269 emitterström tillhandahålles av en strömkälltransis- tor 271.

Likströmmen för transistorparet 231,233 avges av en strömkälltransistor 273. Strömkälltransistorernas 271 och 273 baser styres genom ett motstånd 275 och två transistorer 277,279.

Alstringen av styrspänningen kan temporärt göras overksam genom att spärra transistorerna 231,233 medelst en grindsignal T som erhålles från en ingång 283 och matas till dessa transistorers emittrar via en diod 281. Därvid påverkas _ inte spänningen över kondensatorn 241.. få Hållkretsens enligt fig 4 utgångar 215 och 217 bildar utgångar till fil- terkretsen och är också ingångar till den i fig 5 visade kretsen. ~ 7 Enligt fig 5 matas den låsta signalen på ingångarna;215,217 i motfas till _ -_ -___ .ïíí-.ïuw- 9 8001955-7 baserna i två transistorer 285,287 vilka i kombination med en transistor 289 som är anordnad i dessa transistorers emitterkretsar bildar den ytterligare styrkretsen, varvid styrsignalen matas till transistorns 289 bas. Det sätt på vilket denna styrsignal erhålles kommer att beskrivas i det efterföljande. En vippkrets innefattande två transistorer 291,293 och ett motstånd 295 är anord- nad mellan transistorns 289 kollektor och transistorernas 285,287 emittrar så att den ytterligare styrkretsen för signalen på transistorernas 285,287 baser också verkar såsom tröskelkrets, så att en tvånivåsignal vars amplitud är be- stämd av styrspänningen på transistorns 289 bas erhålles på transistorernas kollektorer. Då transistorns 285 bas är positiv i förhållande till transistorns 287 bas är transistorn 291 spärrad och transistorn 293 leder, så att strömkäll- transistorns 289 ström flyter via transistorn 287, och då transistorns 285 bas är negativ i förhållande till transistorns 287 bas flyter denna ström genom transistorn 285.

Signalerna på ingångarna 215,217 matas också till baserna i två transisto- rer 297,299 vilkas emittrar är anslutna till kollektorn i en likströmstransis- tor 305 via motstånd 301,303 medan kollektorerna är anslutna till transistorer- nas 285 respektive 287 kollektorer. Till följd härav bildar dessa fyra transis- torers 285,287,297,299 kollektorkrets en skillnadsbestämmande krets, i vilken filtrets utgångssignal som tillföras via transistorerna 297, 299 och en refe- renssignal som tillföras av transistorerna 285,287 och har en amplitud som är styrd av en styrsignal på transistorns 289 bas, subtraheras från varandra så att felsignalen matas i motfas + f och -Å till två utgångar 307,309.

Denna felsignal matas vidare till baserna i två transistorer 311,313,315 respektive 317. Transistorernas 313 och 317 emittrar är anslutna till kollek- torn i en transistor 319 och transistorernas 311 och 315 emittrar är anslutna till kolïektorn i en transistor 321, vilka transistorers baser är styrda av signalen på ingångarna 215,217 och vilkas emittrar är anslutna till kollektorn i en likströmskälltransistor 329 via en vippkrets, som tjänar såsom en tröskel- krets och som innefattar två transistorer 323,325 och ett motstånd 327. Via en strömspegelkrets innefattande tre transistorer 331,333 och 335 och ett motstånd 336 är transistorernas 311 och 317 sammankopplade kollektorer anslutna till transístorernas 313 och 315 sammankopplade kollektorer så att de sistnämnda transistorerna avger en skillnadsström till en kondensator 337 som verkar som en integrator, vilken skillnadsström alstrar en spänning över denna kondensator vilken är ett mått på felsignalens värde multiplicerat med tecknet hos filtrets utgångssignal.

Via tre emitterföljare 339,341,343 och ett motstånd 345 matas spänningen på kondensatorn 337 till emittern i en transistor 347 vars bas är ansluten till nollpotential och vars kollektor matar en styrsignal till två transistorer

Claims (2)

8001955-7 a m 349,3Sl vilka bildar en strömspegelkrets med transistorn 289. Transistorerna 305 och 329 bildar i kombination med två transistorer 353,355 och ett motstånd 357 en strömspegelkrets som är styrd genom ett mot- stånd 359 från nollpotential. Likströmmarna matas till transistorernas 285,287,297 och 299 kollektorer via motstånd 361,363 och emitterföljare 365,367, vilka emitterföljares baser vid en lämplig nivå anslutits till nollpotential via ett motstånds-diodnät 369,371,373. Motstånden 361,363 är lågohmiga motstånd och kompenserar för even- tuella olikheter i transistorerna 365,367. Transistorerna 319 och 321 kan temporärt spärras genom en grindsignal T som kan matas till en ingång 375 och kan ta över transistorns 329 kollektor- ström via en diod 377. Detta påverkar inte spänningen på kondensatorn 337. För tydlighets skull visar denna konstruktion enligt fig 5 två tröskel- kretsar 291,293,295 och 323,325,327 istället för den enda tröskelkretsen som i fig 1 är betecknad med 31. En ej styrd krets 22 enligt fig 1 kan exempelvis härledas från en krets enligt fig 3 genom att anordna emitter-kollektorsträckan i en transistor, vars bas är ansluten till en sådan spänning att transistorerna 123 och 125 är spär- rade, parallellt med transistorns 125 emitter-kollektorsträcka. Patentkrav.

1. Adaptivt filter innefattande en fördröjningskrets med uttag, som har amp- litudstyrkretsar, och en skillnadsbestämmande krets, medelst vilken en felsig- nal bildas mellan en signal, som är korrigerad av filtret, i förhållande till en referenssignal med en kurvform som i huvudsak svarar mot den önskade kurv- formen hos den av filtret korrigerade signalen, varvid kretsar för att alstra styrsignaler för amplitudstyrkretsarna är styrda medelst denna felsignal, samt innefattande en hållkrets för den av filtret korrigerade signalen, k ä n - n e t e c k n a t av att referenssignalen erhålles från en utgång på en trös- kelkrets (31) som har en ingång, till vilken den av filtret korrigerade signa- len matas via hållkretsen (27), vilken hållkrets är en reglerkrets i vilken nivån på signalen vid tröskelkretsens (31) ingång korrigeras medelst en nivå- styrsignal, som erhålles från en utgång på en integrator (69) vilken är styrd av felsignalen. 7 7

2. Adaptivt filter enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t av att hålïkretsen (27) innefattar en multiplikatorkrets (71) som är kopplad till in- tegratorns (69) utgång och till en utgång på en likströmskälla (72).