SE438764B - Televisionskamerakrets med en gamma- och en aperturkorrektionskrets - Google Patents

Description

7812107-6 à Föreliggande uppfinning ger en annorlunda lösning på det angivna problemet vilken med fördel kan användas för att åstadkomma en förbättring av bildkvali- teten vid återgivning. För detta ändamål kännetecknas televisionskamerakretsen enligt uppfinningen därav att aperturkorrektionskretsen har en första respektive en andra klämma, på vilka uppträder en aperturkorrektionssignal som är tillordnad nämnda positivt repsektive negativt gående korrektionsvärde, varvid den första klämman är ansluten till ett första ingångsmotstånd i ett första överlagrings- steg, till ett andra ingångsmotstånd i vilket bildsignalen matas och vars utgång är ansluten till gammakorrektionskretsens ingång, medan den andra klämman är ansluten till ett första ingångsmotstånd i ett andra överlagringssteg, i vilket ett andra ingångsmotstånd är anslutet till gamakorrektionskretsens utgång och vars utgång avger en apertur- och gammakorrigerad bildsignal.

Uppfinningen är baserad på insikten om det faktum att en tillfredsställande bildkvalitetsförbättring på âtergivningsanordningen kan uppnås genom att addera de positiva respektive de negativa aperturkorrektiohssignalvärdena till bildsignalen före respektive efter gammakorrektionen. Vid återgivningen ätföljes förbättringen i skärpa av en störningsminskning i konturerna i de mörkare bilddelarna.

En utföringsfbrm av en krets enligt uppfinningen är kännetecknad därav att aperturkorrektionssignalen på den första respektive den andra klämman på ett styr- bart respektive inställbart sätt i det första respektive det andra överlagrings- steget adderas till bildsignalen, vars gamma skall korrigeras respektive har korri- gerats. Det är exempelvis möjligt att göra styrbarheten beroende på det momentana bildsignalvärdet och inställbarheten kan innebära en enkel inställning av en in- ställbar förstärkningsfaktor.

Uppfinningen förklaras närmare med hjälp av exempel under hänvisning till rit- ningen, där fig 1 visar ett kopplingsschema för en televisionskamerakrets enligt uppfinningen och fig 2a, 2b och 2c visar signaldiagram som funktion av tiden, varvid fig 2a och Zb visar kända signalbehandlingar och fig 2c visar signalbehandlingen enligt uppfinningen.

I det i fig 1 visade kopplingsschemat anger hänvisningssiffran 1 en vanlig aperturkorrektionssignalgenerator som är ansluten till en ingångsklämma 2 för en televisionsbildsignal S0 och avger en fördröjd bildsignal S1 och en aperturkorrek- tionssignal S2. Nämnda patentskrift beskriver signalgeneratorn I som är känd i och för sig så att det i föreliggande beskrivning är tillräckligt att säga att genera- torn 1 alstrar en horisontal- och/eller en vertikalaperturkorrektionssignal, varvid den i fig 2 visade šignalen S2 representerar horisontalaperturkorrektionssignalen.

Användningen av horisontal- och vertikalaperturkorrektion betecknas konturkorrektion då bildkonturer på âtergivningsanordningen framhäves. I signalen S2 är negativt och positivt gående signalvärden visade relativt ett referensvärde r, t.ex. jordpoten- --_._...........___._...._._.» _ _ _ __ ___ _,__________,___,_, 7812107-6 tial. I signalen S1 i fig 1 anger b en svartnivå och w en topp-vitnivâ vid en svart-vit övergång, varvid den på ritningen visade aperturkorrektionssignalen S2 alstras av generatorn 1.

Fig 2a, 2b och 2c visar schematiskt en bildsignal S1 med två signalövergângar som uppträder den ena efter den andra som funktion av tiden t. Den första övergången sker från svartnivån b till ett gråvärde g och den andra lika stora övergången sker från gråvärdet g till toppvitvärdet w. Den i fig 2a och 2b visade aperturkorrekti- onssignalen S2 visar den variation som är angiven på ritningen.

Fig 2a visar en tidigare känd möjlighet för användning av både apertur- och gammakorrektion. I fig 2a visas att en signal (S1 + S2) samt en aperturkorrigerad bildsignal först framställes och att sedan gammakorrektionen utföres vilket ger de: gamma- och aperturkorrigerade bildsignalen (S1 + S2)1C¥, såsom är angivet på rit- ningen.

Fig 2b visar en annan möjlighet. I detta fall utföres aperturkorrektionen utan- för gammakorrektionen emedan bildsignalen S1 först gammakorrigeras, vilket ger sig- nalen S11/Ål, och därefter aperturkorrektionssignalen S2 tillsättes vilket ger den gamma- och aperturkorrigerade bildsignalen S11/J/+ S2.

En vidare betraktelse av de schematiskt visade gamma- och apertur- (kontur-) korrigerade bildsignalerna i fig 2a och Zb ger följande resultat.

Av fig Za följer att de negativt gående konturdelarna i de mörka bilddelarna blir förlängda medan i de ljusare bilddelarna de positivt gående konturdelarna kom- primeras. Resultatet blir: liten förbättring i skärpan i de ljusare bilddelarna och breda svarta konturer i de mörkare bilddelarna. Av fig 2b följer att det i de lju- sare bilddelarna finns mycket ljusa positivt och negativt gående konturdelar, medan relativt svaga konturer uppträder i de mörkare bilddelarna. Bilden får ett "vårtigt“ utseende. I D För att undvika de korrektionsfel som alstras vid signalbehandlingen enligt fif 2a och 2b använes den signalbehandling som är angiven i fig 2c i kretsen enligt fig 1. Aperturkorrektionssignalen S2 uppdelas därvid i en signal S21 med de positivt gående signalvärdena och en signal S22 med de negativt gående signalvärdena. Däref- ter bildas en signal (S1 + S21) vilken efter gammakorrektion ger en signal (S1 + S21)14f och korrektionssignalen S22 tillsättes denna signal, vilket resulterar i en gamma- och apertur- (kontur-) korrigerad signal (S1 + S21)1/J/ + S22. Resulta- tet blir att de positivt och negativt gående konturddelarna uppträder i de ljusa bilddelarna, vilka är balanserade på ett korrekt sätt genom gammakorrektionen, meds bra positivt gående och något reducerade negativt gående konturdelar uppträder i dr mörkare bilddelarna.

Förutom den beskrivna förbättringen av konturkvaliteten ger tillsättandet av 7812107-6 4 ~ de negativt gående konturdelarna efter gammakorrektionen en störningsförbättring då de störningar som finns i de negativt gående konturdelarna inte förstärkas ytterli- gare genom gammakorrektionen.

För att utföra den i fig 2c angivna signalbehandlingen är apertur- och kontur- respektive korrektionssignalgeneratorns 1 utgång ansluten via ett motstånd 3 till den inverterande (-) ingången på en differentialförstärkare 4 vars ej inverterande (+) ingång är ansluten till jord. Förstärkarens 4 inverterande ingång är vidare via två seriekretsar med vardera ett motstånd 5 respektive 6 och en diod 7 respektive 8 med motsatta ledriktningar ansluten till dess utgång. Förbindningen mellan motstån- det 5 och diodens 7 anod är ansluten till en första klämma 9, medan förbindnings- punkten mellan motståndet 6 och diodens 8 katod är ansluten till en andra klämma 10.

Klämman 9 leder en signal -S21, som är visad intill klämman på ritningen, och som är tillordnad de positivt gående signalvärdena i signalen S2. Detta positiva signalvärde ger nämligen en negativ spänning på förstärkarens 4 utgång vilken upp- träder på klämman 9 via den ledande dioden 7. På samma sätt ger de negativa signal- värdena i signalen S2 positiva spänningar på förstärkarutgången vilket resulterar i signalen -S22, vilken är visad intill klämman 10 på ritningen, via den därvid ledan- de dioden 8.

Signalen -S21 matas via en inverterande förstärkare 11 i serie med ett styrbart eller inställbart motstånd 12 till (-)-ingången på en differentialförstärkare 13.

Förstärkarens 13 (-)- ingång är vidare ansluten via ett motstånd 14 till korrek- tionssignalgeneratorns 1 utgång, vilken utgång avger en fördröjd bildsignal S1, och via ett motstånd 15 till förstärkarens 13 utgång. Följaktligen leder förstärkarens 13 utgång den inverterade summasignalen för signalerna S1 och S21 som tillföres den- samma, vilka vardera är multiplicerade med en given faktor beroende på motståndens 12,14 och 15 värden. Signalen - (S1 + S21) är visad i fig 1 vid förstärkarens 13 utgång för en multiplikationsfaktor lika med ett. Tillsammans med motstånden 12,14 och 15 arbetar förstärkaren 13 såsom ett överlagringssteg (12-15).

Förstärkarens 13 utgång är ansluten till ingången på en gammakorrektionskrets 16. Utförandet av kretsen 16 diskuteras inte; varje känt utförande kan användas.

Gammakorrektionskretsen 16 är t.ex. av den typ i vilken gammakorrektionen utföres 1 beroende av videofrekvensen. Fig 1 visar att gammakorrektionskretsens 16 utgång le- der en gammakorrigerad signal - (S1 + S21)1/J/. Kretsens 16 utgång är via ett mot- stånd 17 ansluten till (-)- ingången på en differentialförstärkare 18 vars (+)- in- gång är ansluten till jord. Förstärkarens 18 (-)-ingång är vidare via ett styrbart eller inställbart motstånd 19 ansluten till den andra klämman 10 och via ett mot- stånd 20 till förstärkarens 18 utgång. Förstärkarutgången är ansluten till kamera- kretsens enligt fig 1 utgång 21 där följaktligen en gamma- och apertur-(kontur-) 7812107-6 korrigerad bildsignal (S1 + S2l)1/J/ + S22 uppträder. Tillsammans med motstånden 17,19 och 20 utgör förstärkaren 18 ett överlagringssteg (17-20) för vilket detsamn gäller som för steget (12-15).

Av det föregående framgår att den i fig 2c angivna signalbehandlingen kan ut- föras medelst kretsen enligt fig 1. Istället för den i fig 1 visade detaljerade ut föringsfonnen kan många andra utföringsformer användas. De styrbara och inställbe motstånden 12 och 19 kan ha varje önskat utförande. För en önskad reglering av ko: rektionssignalerna S21 och S22 i beroende av bildsignalens S1 momentana värde är u möjligt att utföra det styrbara motståndet 12 eller 19 som en transistor'med en ia lerad grindelektrod, till vilken bildsignalen S1 matas, varvid emitter- kollektor» sträckan ger det variabla motståndet.

En gammakorrektionskrets 16 med en gammakorrektion som beror på videofrekven sen, där en reducerad eller ingen gammakorrektion användes för högfrekventa bild;' naler i mörka bilddelar, kan här med fördel användas. Bandbreddsbegränsningen hos bildsignalerna tillordnade de bilddelar som normalt âtföljes av en breddning resp: tive en distorsion av de negativa konturdelarna har ingen inverkan i kretsen enlig fig 1 då dessa negativa konturdelar införes efter gammakorrektionen. _.._..__._._..__...___.__- _ -..___ ...H ,

Claims (2)

7812107-6 b Patentkrav

1. Teievisionskamerakrets med en gamma- och aperturkorrektionskrets för en teïevisionsbildsignai, viiken aperturkorrektionskrets är försedd med en korrek- tionssignaïgenerator (1) för att ut biïdsignaïen (S0, 51) som varierar meïïan en svartnivå (b) och ett toppvitvärde (W) avïeda en aperturkorrektionssignaï (S2) med ett i negativ och ett i positiv riktning gående signaïvärde reïativt ett referensvärde (r), k ä n n e t e c k n a d av att aperturkorrektions- kretsen har en första kïämma (g) respektive en andra kiämma (10) på vi1ka en aperturkorrektionssignaï (-S21 e11er -S22) uppträder som är tiïïordnad nämnda positivt respektive negativt gående korrektionssígnaïvärde, varvid den första kïämman (9) är ansluten ti11 ett första ingångsmotstånd (12) i ett första över- lagringssteg (12-15), ti11 ett andra ingângsmotstånd (14) i viïket biidsignaien (S1) matas och vars utgång är ansïuten ti11 gammakorrrektionskretsens (16) in- gång, medan den andra kïämman (10) är ansïuten tiïl ett första ingångsmotstånd (19) i ett andra överïagringssteg (17-20) i viiket ett andra ingångsmotstånd (17) är ansiutet ti11 gammakorrektionskretsens (16) utgång och vars utgång (21) avger en apertur- och gammakorrigerad biïdsignai.

2. Teievisionskamerakrets eniigt patentkravet 1, k ä n n e t_e c k n a d av att aperturkorrektionssignaïen på den första kïämman (9) respektive den andra kiämman (10) på ett styrbart respektive instäïïbart sätt (genom 12 e11er 19) i det första (12-15) respektive det andra (17-20) överiagringssteget adderas ti11 bildsignaïen, vars gamma skaii korrigeras respektive har korrigerats.