SE442425B - Anordning vid en forbrenningsmotor - Google Patents

Description

8000401-3 2 bränslemängden till förbränningsrummet ger en ökad kvantitet förångat bränsle i förbränningsrummet. Om därför bränsle tillföras motorns för- bränningsrum i ökad omfattning vid start av motorn kommer den blandning san skall ge förbränning i förbränningsrummen att antändas på korrekt sätt, vilket ger bättre startegenskaper.

Man har tidigare föreslagit att bränsle skall insugas i motorns insugningsrör då chokespjället är stängt vid start av motorn. Detta ger emellertid icke helt tillfredsställande resultat, eftersom undertrycket i insugningsröret icke är så kraftigt (i absoluta tal) att bränsle kan insugas i insugningsröret i tillräckligt stor mängd vid start av motorn med låg hastighet. Eftersom insugningsröret dessutom är kallt kommer bränslet att strömma i flytande eller emulgerad form i insugnings- röret, vilket innebär att det tar lång tid innan det når motorns förbrän- ningsrum. Av denna anledning kan det bränsle som insuges i insugnings- röret vid start av motorn inte förångas snabbt, vilket medför att den luft-bränsleblandning som tillföres motorns förbränningsrum inte är till- räckligt fet för att i någon högre grad förbättra motorns startegenskaper. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en anord- ning för undanröjande av ovan angivna nackdelar. Detta åstadkommas i huvudsak genom att den elektriska regleringskretsen är verksamt anslu- ten mellan startmotoranordningen och den elektriskt manövrerbara venti- len och påverkbar i beroende av variationer i minst en utvald drifts- parameter hos motorn för att påverka först ventilen och därefter start- notoranordningen, när driftsparametern uppnår ett förutbestämt till- stånd under startmotoranordningens drift av förbränningsmotorn, varjämte den elektriska regleringskretsen innefattar ett tidsfördröjningsorgan för att åstadkomma en bestämd tidsfördröjning hos startmotoranordningen efter det att ventilen påverkats för öppnande.

Det är lämpligt att reglerkretsen innefattar en startström- ställare, som är inkopplad mellan startmotoranordningen och en ström- källa, en huvudreglerströmställare, som är inkopplad mellan reglerven- tilen och strömkällan över startströmställaren och är anordnad att på- verkas av den utvalda driftparametern, en fördröjningskrets, som är inkopplad mellan startmotoranordningen och strömkällan över startström- ställaren, samt en hjälpreglerströmställare, som är inkopplad parallellt över fördröjningskretsen och är anordnad att fungera omvänt mot huvud- reglerströmställaren under inverkan av den utvalda driftparametern.

Vid en utföringsform av uppfinningen utgöres huvud- och hjälp- reglerströmställarna av temperaturkänsliga strömställare, vilka är an- 8000401-3 ordnade att i beroende av temperaturen påverka motorns funktion, varvid huvudreglerströmställaren är anordnad att vara sluten vid temperaturer under ett förutbestämt värde och hjälpreglerströmställaren är anordad att vara öppen vid temperaturer under det förutbestämda värdet.

Vid en annan utföringsform av uppfinningen är huvud- och hjälp- reglerströmställarna anordnade att påverkas av ändringar i spänningen från strömkällan, varvid huvudreglerströmställaren är anordnad att vara sluten då spänningen är lägre än ett förutbestämt värde och hjälpregler- strömställaren är anordnad att vara öppen då spänningen är lägre än det förutbestämda värdet.

Om så önskas kan huvudreglerströmställarna respektive hjälp- reglerströmställarna i de två utföringsformerna vara inkopplade paral- lellt med varandra.

Uppfinningen beskrives närmare nedan med hänvisning till bi- fogade ritningar, på vilka fig. 1 är ett diagram som visar ett exempel på förhållandet mellan luft-bränsleförhållandet hos den bränsleblandning som tillföres en förbränningsmotors förbränningsrum samt den tid som krävs för start av motorn, fig. 2 är ett diagram som visar exempel på starttiden i förhållande till luft-bränsleförhållandet i gasfas i en förbränningsmotor, fig. 3 är en schematisk vy av en utföringsform av en anordning enligt föreliggande uppfinning, fig. U visar ett schematiskt snitt genom en del av en annan utföringsform av en anordning enligt upp- finningen och fig. 5 visar ett snitt genom ett alternativt utförande av en strömställare som ingår i utföringsformen enligt fig. 3.

Såsom angivits ovan ökar tiden för start av en förbränningsmotor och försämras startvilligheten hos motorn då luft-bränsleblandningen blir magrare, dvs. då luft-bränsleförhållandet i blandningen ökar. Denna egen- skap hos en förbränningsmotor visas grafiskt i fig. 1, där kurvan a anger sambandet mellan förhållandet Ra mellan tillförd mängd luft och bränsle (normalt hexan) från insugningsröret i en förbränningsmotor till motorns cylindrar vid start av motorn samt den tid Tc som krävs för start av motorn.

Starttiden Tc blir således längre då den till förbränningsmotorns cylindrar tillförda luft-bränsleblandningen blir magrare, men luft-bräns- leförhällandet i gasfas för den blandning som ger förbränning i cylindrar- na kan minskas (dvs. blandningen kan göras fetare) om bränsle tillföres cylindrarna i ökad mängd även om proportionen förångat bränsle i den tillförda blandningen är begränsad. Detta demonstreras grafiskt i fig. 2, där kurvorna bl, b2 och b3 visar exempel på sambandet mellan starttiden 8000401-3 To och det luft-bränsleförhållande i gasfas Rg som erhålles då en luft- bränsleblandning tillföres motorns cylindrar i olika mängd, varvid mängden ökar i ordningen bl, b2 och b3. I diagrammet i fig. 2 anger den delvis streckade ytan det område inom vilket luft-bränsleförhållandet i blandningen är sådant, att blandningen är brännbar. Kurvorna bl, b2 och b3 visar därför att starttiden Tc kan minskas och startegenskaperna hos en förbränningsmotor med gnisttändning kan förbättras avsevärt om bränsle tillföres motorns cylindrar i ökad utsträckning vid start av motorn.

I fig. 3 visas en förbränningsmotor med gnisttändning, vilken motor innefattar en anordning enligt uppfinningen, vilken motor har ett flertal cylindrar, av vilka dock endast en cylinder 10 visas på ritningen.

Ett cylinderblock 12 är försett med en cylindrisk borrning lä, i vilken en kolv 16 är rörlig fram och åter, vilken kolv är ansluten till en icke visad vevaxel medelst en vevstake 18. Cylinderblocket 12 är tillslutet medelst ett cylinderlock 20, varvid ett förbränningsrum 22 med variabel volym avgränsas mellan cylinderlocket 20 och den mot detta vända ytan av den fram och åter rörliga kolven 16.

Den i fig. 3 visade förbränningsmotorn innefattar dessutom ett bränsletillförselsystem för tillförsel av en bränsleblandning, vilket system exempelvis kan innefatta en förgasare 2ü samt ett insugningsgren- rör 26 som leder från förgasaren 2H till motorns cylindrar 10. Gren- röret 26 innefattar en gemensam del som övergår i ett antal individuella insugningsrör som mynnar i inloppsportar till de individuella cylindrarna, varvid varje inloppsport är försedd med en inloppsventil 28. Förgasaren 20 innefattar en huvudmatningskrets för bränsle, vilken mynnar i för- gasarhalsen i förgasaren 2N.

Den i fig. 3 visade förbränningsmotorn innefattar dessutom ett avgassystem med ett grenrör 30 som leder från avgasportar i cylindrarna, vilka var och en har en avgasventil 32.

Av fig. 3 framgår även att förbränningsmotorn innefattar en startmotor 3Ä, vilken i huvudsak består av en fast fältlindningsenhet 36 och en roterande ankarenhet 38. Den fasta fältlindningsenheten 36 innefattar en rörlig kolv U0 samt en parallell kombination av en håll- spole eller shuntspole H2 samt en indragningsspole eller seríespole DU, varvid spolarna är lindade kring kolven H0. Kolven Ä0 är förbunden med en rörlig kontakt H6, vilken är rörlig till och från kontakt med ett par fasta kontakter H8. Kolven H0 påverkas av en fjäder 50 i riktning mot ett läge där den rörliga kontakten H6 ligger på avstånd från de fasta 8000401-3 kontakterna 48, såsom visas på ritningen. Den roterbara ankarlindnings- enheten 38 innefattar en kommutator 52, vilken medelst en fältspole 54 är ansluten till indragningsspolen 44 och en av de fasta kontakterna 48 i fältlindningsenheten 36, ett icke visat ankare i en magnetring 56 samt en ankaraxel 58 som skjuter ut ur magnetringen 56 i motsatt riktning mot kommutatorn 52. På axeln 58 är en hylsa 60 monterad, vilken hylsa är försedd med flänsar vid sina båda ändar och är förskjutbar i axiell rikt- ning på axeln 58. Hylsan 60 är ansluten till ett drivande kugghjul 62 medelst en fjäder 64 och en koppling 66. Drivanordningen med hylsan 60, kugghjulet 62, fjädern 64 och kopplingen 66 är axiellt rörlig till och från ett läge med kugghjulet 62 i ingrepp med en kuggkrans 68 vilken är fäst vid ett icke visat svänghjul på motorns utgående axel eller en driv- platta på en vridmomentomvandlare.

Fältlindníngsenheten 36 och ankarlindningsenheten 38 är förbundna med varandra medelst en arm 70, vars ena ände står i ingrepp med hylsan 60 i ankarlindningsenheten 38, samt ett hållarorgan 72, vilket är för- bundet med kolven 40 i fältlindningsenheten 36. Armen 70 är med en del av sitt mittparti svängbart förbunden med ett lämpligt, fast organ (icke visat) på motorn, så att hylsan 60 i ankarlindningsenheten 38 förflyttas till läge med kugghjulet 62 i ingrepp med kuggkransen 68 då kolven 40 förflyttas i riktning för åstadkommande av kontakt mellan den rörliga kontakten 46 och de fasta kontakterna 48, varvid spolarna 42 och 44 är inkopplade.

Den ovan beskrivna förbränningsmotorn är i enlighet med uppfinnin- gen dessutom försedd med en extra bränslematningskrets, vilken innefattar en bränsletryckkälla 74 och en bränslematningskanal 76, vilken leder från bränsletryckkällan 74 till en elektriskt manövrerad bränsleinsprutnings- ventil 78, vilken skjuter in i motorns insugníngsgrenrör 26. Bränslein- sprutningsventilen 78 påverkas av signaler som alstras i en elektisk regler- krets, vilken är anordnad i förbindelse med startmotorn 34 och vilken inne- fattar en temperaturkänslig huvudströmställare 80 som är anordnad att på- verkas av omgivningstemperaturen eller exempelvis temperaturen hos det kylmedium som cirkulerar genom en icke visad kylkrets i motorn. Vid den visade utföringsformen är den temperaturkänsliga strömställaren 80 an- ordnad att påverkas av temperaturen hos motorns kylvatten och innefattar ett hölje 82, vilket är placerat i en icke visad kylvattenmantel i motorn, samt ett spiralformat bimetallelement 84, vilket är anordnad att deformeras då det utsättes för värme. Bimetallelementet 84 är vid sin yttre ände för- sett med en rörlig kontakt 86, vilken vid deformation av bimetallelementet 8000401-3 BH förflyttas till och från kontakt med ett fast kontaktelement 88: Den rörliga och den fasta kontakten 86 respektive 88 är så anordnade, att kontakterna föres till kontakt med varandra då bimetallelementet BU ut- sättes för en temperatur som är lägre än ett förutbestämt värde. Den temperaturkänsliga strömställaren 80 är därför normalt öppen och anordnad att slutas då den temperatur, somawëümesavströmställaren 80, är lägre än det förutbestämda värdet. En av kontakterna 86 och 88, exempelvis den fasta kontakten 88, är ansluten till ett icke visat elektriskt påverk- ningsorgan i bränsleinsprutningsventilen 78, och den andra kontakten, exempelvis den rörliga kontakten 86, är ansluten till en likströmskälla 90 via en normalt öppen strömställare 92. Strömkällan 90 kan utgöras av det batteri som ingår i motorns tändningssystem, och strömställaren 92 utgöres av en startströmsställaresomär fiflmpplad mellan batteriet 90 och en av de fasta kontakterna H8 i startmotorns BH fältlindningsenhet 36.

Den andra fasta kontakten H8 i fältlindningsenheten är via fältspolen SU ansluten till en av de borstar som ingår i kommutatorn 52 i ankar- lindningsenheten 38 i startmotorn, varvid den andra borsten är jordad.

Reglerkretsen i den utföringsform som visas i fig. 3 innefattar dessutom en parallell kombination av en temperaturkänslig hjälpström- ställare 9ü och en fördröjningskrets 96, varvid dessa detaljer är paral- lellkopplade mellan startstömställaren 92 och hållspolen H2 samt in- dragningsspolen Ufl i startmotorns BH fältlindningsenhet 36. Den temperatur- känsliga hjälpströmställaren 9H är anordnad att fungera omvänt mot huvud- strömställaren 80 och är därför anordnad att brytas respektive slutas då den temperaturkänsliga huvudströmställaren 80 slutes respektive brytes.

Den temperaturkänsliga hjälpströmställaren 9ü kan därvid utgöras av en normalt sluten bimetallströmställare eller kan vara mekaniskt hopkopplad med bimetallelementet BH eller den rörliga kontakten 86 hos den tempera- turkänsliga huvudströmställaren 80. Som ett alternativ kan den tempera- turkänsliga hjälpströmställaren 9H utgöras av ett normalt slutet relä med en reläspole som är ansluten iserie med den rörliga kontakten 86 hos den temperaturkänsliga huvudströmställaren 80, men detta visas icke på rit- ningarna.

Då den temperatur som avkännes av de temperaturkänsliga ström- ställarna 80 och 9Ä är lägre än ett förutbestämt värde hålles den tempera- turkänsliga huvudströmställaren 80 sluten och den temperaturkänsliga hjälpströmställaren 9ü bruten. Då startströmställaren 92 slutes under dessa förhållanden kommer det elektriska påverkningsorganet i bränsle- insprutningsventilen 78 i insugningsgrenröret 26 till motorn att anslutas 8000401-3 till batteriet 90 via den rörliga kontakten 86 och den fasta kontakten 88 i den temperaturkänsliga huvudströmställaren 80 samt startströmställaren 92. Bränsleinsprutningsventilen 78 påverkas därför för att inspruta bränsle i grenröret 96 och öka luft-bränsleförhållandet i gasfas hos luft-bränsle- blandningen i insugningsgrenröret 26 och förbränningsrummen 22 i motorns cylindrar 10.

En förutbestämd tid efter slutandet av startströmställaren 92 hålles fördröjningskretsen 96 oledande, så att spolarna H2 och ÄH i start- motorns 39 fältlindningsenhet 36 är urkopplade från batteriet 90, eftersom den temperaturkänsliga hjälpströmställaren 9ä är bruten. Startmotorn 3M hålles därför overksam under viss tid efter slutandet av startströmställaren 92. Efter utgången av den förutbestämda tiden efter slutandet av start- strömställaren 94 blir fördröjningskretsen 96 ledande och inkopplar spolarna H2 och UU i fältlindningsenheten 36 i startmotorn BU, vilken därför in- kopplas för att driva kuggkransen 68 och därigenom motorns utgående axel.

Vid den tidpunkt då startmotorn BN inkopplas har luft-bränsleförhållandet i gasfas i den blandning som tillföras cylindrarnas 10 förbränningsrum 22 ökat till brännbart värde till följd av den inmatning av bränsle som skett genom bränsleinsprutningsventilen 78 in i motorns insugningsgrenrör 26, så att den första förbränningen sker i varje cylinder 10 på ett ti- digt stadium efter inkoppling av startmotorn Bü.

Då den temperatur som avkännes av de temperaturkänsliga ström- ställarna 80 och 9Ä är högre än det förutbestämda värdet hålles den temperaturkänsliga huvudströmställaren 80 bruten och den temperaturkäns- liga hjälpströmställaren 9Ä sluten. Under dessa förhållanden hâlles bränsleinsprutningsventilen 78 overksam och spolarna H2 och ÄH i fält- lindningsenheten 56 i startmotorn 34 kopplas till batteriet 90 via den temperaturkänsliga hjälströmställaren 9U, vilken är kopplad parallellt med fördröjningskretsen 96, omedelbart då startströmställaren 92 slutes.

Då temperaturen i motorn är relativt hög och därmed det bränsle som in- föres i bränsletillförselsystemet kan förångas kommer därför motorn att drivas av startmotorn šü omedelbart då startströmställaren 92 slutes.

Om så önskas kan en tidkrets 98 anslutas mellan den temperatur- känsliga huvudströmställaren 80 och det elektriska påverkningsorganet för bränsleinsprutningsventílen 78, så att den tid under vilken bränsle- insprutningsventilen 78 är i funktion kan ändras beroende på vissa driftförhållanden, exempelvis motorns arbetstemperatur. Likaså kan för- dröjningskretsen 96 vara så konstruerad och anordnad, att kretsens 96 fördröjningstid varieras beroende på vissa driftförhållanden, exempelvis 8000401 -3 motorns arbetstemperatur, för att förhindra allt för stor fördröjning av påverkan av startmotorn ßü.

Dessutom kan en lämplig strömställare 100 för avkänning av nedsmutsning av tändstiften i cylindrarna 10 anslutas i serie med den ovan beskrivna tidkretsen 98. Nedsmutsning av ett tändstift är ett fe- nomen, där bränsle avlagras på tändstiftets elektroder och bildar en kortslutning mellan dessa. Då sådan nedsmutsning sker på ett tändstift kan detta icke åstadkomma någon gnista för tändning av den brännbara blandningen i förbränningsrummet. Strömställaren 100 avkänner detta och brytes då nedsmutsning på ett tändstift i någon av cylindrarna har skett.

Strömställaren 100 bryter därför förbindelsaimellan bränsleinsprutnings- ventilen 78 och batteriet 90 och stoppar matningen av bränsle från ven- tilen 78 till grenröret 26 vid nedsmutsning av tändstiftet i någon av cylindrarna 10.

Bränsletryckkälkm ?ü och kanalen 76, vilka bildar den extra bränslematningskretsen vid den i samband med fig. 3 beskrivna utförings- formen,är anordnade oberoende av huvudmatningskretsen för bränsle i förgasaren 2H. Den extra bränslematningskretsen i förbränningsmotorn enligt uppfinningen kan emellertid anordnas i samband med huvudmatnings- kretsen i förgasaren 2ü, om detta skulle vara önskvärt. I fig. H visas en del av en sådanmodifieradutföringsform av anordningen enligt upp- finningen.

Som framgår av fig. U innefattar förgasaren 2N en insugnings- ledning 102, vilken leder till motorns insugningsgrenrör och är försedd med ett gasspjäll 10U, vilket är anordnat nedströms om ett icke visat venturirör. Förgasaren 2ü innefattar dessutom en huvudmatningskrets och en låghastighetsmatningskrets, vilka utgår från ett flottörhus 106, Flottörhuset 106 står på känt sätt i förbindelse med en icke visad bränsletank och inrymmer flytande bränsle som pumpas från bränsletanken.

Huvudmatningskretsen innefattar en bränslekanal 108 från botten av flottörhuset 106 genom ett huvudmunstycke 110. Från bränslekanalen 108 leder en sidokanal 112 genom en öppning 11U till en huvudutloppskanal 116, vilken mynnar i venturiröret i insugningsröret 102 i förgasaren 24.

Låghastighetsmatningskretsen innefattar en låghastighetsutmatningskanal 118, vilken leder från sidokanalen 112 genom öppningen 11H och mynnar i insugníngsröret 102 genom en låghastighetsutmatningsport 120 och en tomgångsutmatningsport 122. Låghastighetsutmatningsporten 120 är anordnad att mynna i närheten av ett kantparti av gasspjället IOU då detta be- finner sig i tomgångsläge, såsom visas på ritningen, medan tomgångsut- 8000401-3 loppsporten 122 är anordnad att mynna nedströms om gasspjället 10H.

Flödet hos det bränsle som insprutas i insugningsröret 102 genom tom- gängsutloppsporten 122 är inställbart med hjälp av en tomgångsinställ- ningsskruv 12H med en nålventildel som skjuter in i porten 122. Ovan beskrivna anordning av huvudmatningskrets och lâghastighetsmatnings- krets är endast avsedd att visa uppbyggnaden av en vanlig förgasare. och ändringar och modifikationer kan förekomma.

Vid den i fig. H visade utföringsformen är förgasaren 2Ä dess- utom försedd med en extra bränslematningskrets, vilken innefattar en extra sidokanal 126, vilken leder från huvudkanalen 108, samt en extra bränsleutmatningskanal 128, vilken mynnar i insugningsröret 102 ned- ströms om gasspjället 10H. Mellan den extra sidokanalen 126 och den extra bränsleutmatningskanalen 128 finns en ventilkammare 130, i vilken inskjuter en rörlig ventilkropp 132a hos en elektriskt manövrerad, två- läges bränsleavstängningsventil 132. Bränsleavstängningsventilen 132 har ett elektriskt påverkningselement, vilket är anslutet till en lik- strömskälla via en reglerkrets som är uppbyggd och anordnad på liknande sätt som dess motsvarighet vid anordningen enligt fig. 3. Det torde där- för framgå att anordningen vid utföringsformen enligt fig. M fungerar i huvudsak på samma sätt som anordningen enligt fig. 3.

I fig. 5 visas en spänningskänslig strömställare 134, vilken kan användas i stället för den temperaturkänsliga strömställaren 80 i reglerkretsen vid utföringsformen enligt fig. 3. Den spänningskänsliga strömställaren 13ü innefattar ett i huvudsak cylindriskt hölje 136 med en cylindrísk solenoidspole 138 och en långsträckt kolv 1H0, vilken är axíellt rörlig genom hålet i spolen 138. Kolven 1H0 uppbär vid sin ena ände en rörlig kontakt 1U2, vilken är rörlig till och från kontakt med ett par fasta kontakter 1üH och 1üH', vilka är orörliga i förhållande till höljet 136. En av de fasta kontakterna 1ÄU och lüü' är förbunden med påverkningsorganet för bränsleinsprutningsventilen 78 (fig. 3) och den andra kontakten lüü eller 1HU' är ansluten parallellt med en mat- ningsledning för solenoidspolen 138 till en likströmskälla via en lämp- lig, normalt bruten strömställare, exempelvis en startströmställare, på motsvarande sätt som kontakterna 86 och 88 vid den temperaturkänsliga strömställaren 80 i utföringsformen enligt fig. 3. Den andra matnings- ledningen för solenoidspolen 138 är jordad.

Kolven 1N0 pressas axiellt i riktning mot ingrepp mellan den rörliga kontakten 142 och den fasta kontakten lüü och lüü' medelst lämp- liga förspänningsorgan, vilka såsom visas kan utgöras av en förspänd, 8000401-3 10 skruvlindad tryckfjäder 146, vars ena ände anligger mot insidan av en gavel i höljet 136 och vars andra ände anligger mot en fjäderanslags- platta 148, vilken är fäst vid kolven 140.

Uppbyggnaden och anordningen av den spänningskänsliga ström- ställaren 134 motsvarar i huvudsak den temperaturkänsliga huvudström- ställaren 80 vid utföringsformen enligt fig. 3. En spänningskänslig strömställare för användning som alternativ till den temperaturkänsliga hjälpströmställaren 94 vid utföringsformen enligt fig. 3 kan även upp- byggas och anordnas på så sätt, att motsvarigheten till kolven 140 på- verkas i riktning bort från ingrepp mellan den rörliga kontakten 142 och de fasta kontakterna 144 och 144', varvid kolven bringas att röra sig i riktning mot detta läge då spänningen från batteriet 90 sjunker.

Då den strömställare, exempelvis startströmställaren, som är anordnad mellan den spänningskänsliga strömställaren 134 och likströms- källan, slutes anslutes solenoidspolen 138 elektriskt till strömkällan och påverkar kolven 140 att röra sig axiellt i sådan riktning, att den rörliga kontakten 142 förflyttas från de fasta kontakterna 144 och 144' mot verkan av tryckfjädern 146 i den spänningskänsliga strömställaren 134. Om den från likströmskällan till solenoidspolen 138 matade spänningen är högre än ett förutbestämt värde, vilket i stort sätt bestämmes av an- talet lindningsvarv i spolen 138 och kraften av fjädern 146, hålles den rörliga kontakten 142 på kolven 140 på avstånd från de fasta kontakterna 144 och 144', så att påverkningsorganet för bränsleinsprutningsventílen 78 (fig. 3) hålles overksamt. Då den till solenoidspolen 138 matade spänningen sjunker försvagas det magnetiska fält som induceras i spolen 138, vilket medför att kolven 140 kan röra sig axiellt, så att den rörliga kontakten 142 kommer till anliggning mot de fasta kontakterna 144 och 144' _ under inverkan av fjädern 146. Då den till solenoidspolen 138 matade spänningen sjunker under det förutbestämda värdet kommer den rörliga kontakten 142 till kontakt med de fasta kontakterna 144 och 144' och sluter en strömkrets genom likströmskällan och påverkningsorganet för bränsleinsprutningsventilen 78 (fig. 3), så att bränsleinsprutningsven- tilen 78 inmatar extra bränsle i motorns insugningsgrenrör.

Den luft-bränsleblandning som skall tillföras motorns cylindrar göres därvid fetare och inkopplingen av startmotorn fördröjs efter slutande av startströmställaren om den från strömkällan till startmotorn matade spänningen är relativt låg vid start av motorn, såsom vid ut- föringsformen enligt fig. 3.

Claims (11)

80Û0401r3 11 Uppfinningen är givetvis icke begränsad till ovan beskrivna utföringsexempel, utan ändringar och modifikationer kan vidtagas inom ramen för efterföljande patentkrav. Exemepelvis kan utföringsformen enligt fig. 3 ändras på så sätt, att en spänningskänslig strömställare av det slag som beskrives i samband med fig. 5 anslutes parallellt med var och en av de temperaturkänsliga strömställarna 80 och 94. Dessutom kan anordningen enligt uppfinningen även användas vid motorer med bränsleinsprutning i stället för förgasare. P a t e n t k r a v

1. Anordning vid en förbränningsmotor med gnisttändning och innefattande ett för tillförsel av en bränsleblandning avsett pri- märt bränsletillförselsystem (24) med en huvudmatningskrets, en elektriskt driven startmotoranordning (34) för drivning av för- bränningsmotorn vid start av denna, ett extra system för tillförsel av en bränsleblandning och innefattande en extra bränslematnings- krets (74, 76), vilken med sin ena ände mynnar i det primära bräns- letillförselsystemet (24), och en elektriskt manövrerbar ventil (78), anordnad i den extra bränslematningskretsen för att reg- lera bränsleflödet genom denna, samt en elektrisk regleringskrets 7 (98, 100), k ä n n e t e c k n a d a v att den elektriska reg- leringskretsen (98, 100) är verksamt ansluten mellan startmotor- ' anordningen (34) och den elektriskt manövrerbara ventilen (78) och päverkbar i beroende av variationer i minst en utvald driftspara- meter hos mounm för att påverka först ventilen (78) och därefter startmotoranordningen (34), när driftsparametern uppnår ett förut- bestämt tillstånd under startmotoranordningens (34) drift av för- bränningsmotorn, varjämte den elektriska regleringskretsen (98, 100) innefattar ett tidsfördröjningsorgan (96) för att åstadkomma en bestämd tidsfördröjning hos startmotoranordningen (34) efter det att ventilen (78) påverkats för öppnande.

2. Anordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att reglerkretsen innefattar en startströmställare (92), som är inkopplad mellan startmotoranordningen (34) och en strömkälla (90), en huvudreglerströmstâllare (80: 134), som är inkopplad mel- lan reglerventilen (78) och strömkällan (90) över startström- ställaren (92) och är anordnad att påverkas av den utvalda drift- parametern, en fördröjningskrets (96), som är inkopplad mellan startmotoranordningen (34) och strömkällan (90) över.startström- 8000401 -3 12 ställaren (92), samt en hjälpreglerströmställare (94), som är inkopplad parallellt över fördröjningskretsen (96) och är an- ordnad att fungera omvänt mot huvudreglerströmställaren (801 134) under inverkan av den utvalda driftparametern.

3. Anordning enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a d a v att huvud- och hjälpreglerströmställarna utgöres av tempera- turkänsliga strömställare (80, 94), vilka är anordnade att i be- roende av temperaturen påverka motorns funktion, varvid huvud- reglerströmställaren (80) är anordnad att vara sluten vid tem- peraturer under ett förutbestämt värde och hjälpreglerströmstäl- laren (94) är anordnad att vara öppen vid temperaturer under det förutbestämda värdet.

4. Anordning enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a d a v att huvud- och hjälpreglerströmställarna (134) är anordnade att påverkas av ändringar i spänningen från strömkällan (90), varvid huvudreglerströmställaren är anordnad att vara sluten då spänningen är lägre än ett förutbestämt värde och hjälpregler- strömställaren är anordnad att vara öppen då spänningen är lägre än det förutbestämda värdet.

5. Anordning enligt patentkravet 4, k ä n n e t e c k n a d a v att en temperaturkänslig huvudströmställare är parallell- kopplad med huvudreglerströmställaren och att en temperaturkänslig hjälpströmställare är parallellkopplad med hjälpreglerströmstäl- laren, varvid de temperaturkänsliga strömställarna är anordnade att pâverkas av temperaturändringar för att påverka motorns funk- tion, varjämte den tempaæumrkänsliga huvudströmställaren är an- ordnad att vara sluten vid temperaturer under ett förutbestämt värde och den temperaturkänsliga hjälpströmställaren är anordnad att vara öppen vid temperaturer under det förutbestämda värdet.

6. Anordning enligt patentkravet 3 eller 5, k ä n n e t e c k n a d a v att var och en av de temperaturkänsliga strömstäl- larna innefattar en fast solenoidspole, som är inkopplad mellan strömkällan och reglerventilen samt startmotorn över start- strömställaren, en kolv för samverkan med solenoidspolen och upp- bärande en kontakt, samt ett par fasta kontakter, av vilka den ena är ansluten till strömkällan över startströmställaren och den andra är ansluten till reglerventilen och startmotorn,varvid kolven är rörlig till och från ett läge med sin kontakt anliggande mot de fasta kontakterna. 8000401-3 13

7. Anordning enligt patentkravet 6, k ä n n e t e c k n a d a v att den temperaturkänsliga huvudströmställaren innefattar organ, som är anordnade att pressa kolven i riktning mot läget med sin kontakt anliggande mot de fasta kontakerna, och är så anordnad, att kolven förflyttas från detta läge då den till spolen matade spänningen ökar, varjämte den temperaturkänsliga hjälp- strömställaren innefattar organ, som är anordnade att pressa kolven bort från läget med sin kontakt anliggande mot de fasta kontak- terna, och är så anordnad, att kolven förflyttas mot detta läge då den till spolen matade spänningen ökar.

8. Anordning enligt något av patentkraven 1-5, k ä n n e - t e c k n a d a v att den extra bränslematningskretsen är anordnad oberoende av huvudmatningskretsen.

9. Anordning enligt patentkravet 8, k ä n n e t e c k n a d a v att bränsletillförselsystemet innefattar en förgasare (24), i vilken huvudmatningskretsen är anordnad, samt ett inloppsgren- rör (26) från förgasaren (24), varvid den extra bränslematnings- kretsen mynnar i inloppsgrenröret via reglerventilen.

10. Anordning enligt något av patentkraven 1-5, k ä n n e - t e c k n a d a v att den extra bränslematningskretsen är av- grenad från huvudmatningskretsen.

11. Anordning enligt patentkravet 9, k ä n n e t e c k n a d a v att bränsletillförselsystemet innefattar en förgasare, i vilken både huvudmatningskretsen och den extra bränslematnings- kretsen är anordnade.