SE441282B - Forfarande for framstellning av forbettrad hogutbytesmassa - Google Patents

Description

8400969-5 III 10 15 20 25 30 35 vanligtvis till 0.5-3”. Fíbersuspensionen (injektet) föros vanligtvis till någon typ av sil, t.ex. en centrifugalsil, där fihersuspensionen uppdelas i två strömmar. En delström benämnes accept och denna del är renare än injektet. Den andra delströmmen är anrikad på spetor och benämnes rejekt. Acceptet föres till virvelrenare för ytterligare rening. Rejektet frun centrifugal- silen och virvelrenare föres till en skivraffinör för defihrering och upparbetning till massafibrer. Vanligtvis föres dessa fibrer till ovan nämnda centrifugalsil. Accepten från centrifugalsilcn och vírvelrenarna föres efter eventuell blekning till en upptag- níngs- eller pappersmaskin.

Vid framställning av termomekanisk massa defibreras för- värmd flis i skivraffinör och vid framställning av kemitermo- mekanisk massa defibreras kemikalieimpregnerad, uppvärmd flis i skívraffinör.

Redogörelse för uppfinningen Tekniskt problem Högutbytesmassa kan användas till alla slags produkter, vari massafibrer ingår som en väsentlig beståndsdel. Stora pro- duktområden utgör bl.a. s.k. fluffmassa för tillverkning av ahsorbtionsprodukter, samt massa för kartong, tidningspapper, och andra typer av tryckpapper och mjukpapper. Vid tillverkning av tryckpapper ställs höga krav på låg spethalt och att massan skall ge ett papper med låg ytråhet och hög opacitet. Ett stort problem vid framställning av högutbytesmassa av kemímekanisk typ är de erhållna produkternas höga ytråhet och deras relativt låga opacitet. En variant av kemimekanisk massa, som är behäftad med nämnda problem är kemitermomekanisk massa, som normalt erhålls i ett massautbyte av 92-95“. Vid framställning av CTMP för tryck- papper hålles en hög elenergiförbrukning. Sålunda kan elför- brukningen uppgå till 2-2.5 MWh för att framställa ett ton massa med en freeness av ca. 100 ml Canadian Standard Freeness (CSF).

Trots en stor insats av elenergi vid massans raffinering i en vllv| flera flkivruffínörvr uppnås sämre ylskikl med CTMP än med komisk massa och slipmassa. 10 15 30 35 8400969~5 Lösnin en Föreliggande uppfinning löser ovannämnda problem och avser ett förfarande för framställning av förbättrad högutbytesmassa av kemímekanisk eller kemitermomekanísk typ, vid vilket defibrerad eller raffinerad massa silas och uppdelas i minst två fraktioner med olika fibersammansättning. Det kännetecknande för uppfinningen är den kombinationen, att den defibrerade eller raffinerade massan behandlas i en första silanordning för uppdelning i en första lângfíberfraktíon och en första fínfíberfraktion, varvid minst 30 viktprocent av den till den första silanordningen inkom- mande fihermängden uttages såsom langfiberfraktíon, att den första finfiherfraktionen behandlas i en andra silanordning för uppdelning i en andra làngfiberfraktíon och en andra finfiherfrnk~ tion, att den första och andra lángfiberfraktionen förenas till bildning av en förbättrad långfiberfraktion, som avvattnas och uttages ur processen samt att den andra, förbättrade finfiher- fraktionen avvattnas och uttages ur processen. Enligt uppfinningen är det särskilt lämpligt att de nr processen uttagna längfiher- respektive finfiberfraktionernas fibersammansättning halles i huvudsak konstant och oberoende av fihersammansättningen hos den till första silanordningen inkommande fibersuspensionen genom reglering av den första silanordningens hal- eller slitsarea och/eller de därifrån utgående flödena. företrädesvis inställes processen sä, att den ur processen uttagna längfiberfraktionen har en sadan sammansättning att U till 15% av fibrerna passerar en sil enligt Bauer McNctt med S9 maskor/cm, medan den ur processen uttagna finfiberfraktíonen ges en sådan fíhersammansüttning, att 30 till ö0%, företrädesvis 35 till 45% passerar en síl enligt Bauer McNett med 59 maskor/cm. Enligt uppfinningen kan defibrering, raffineríng och silning regleras så, att den ur processen uttagna finfiberfraktionen har en spethalt av 0.01-0.05%. Vid tillämpning av uppfinningen är det vidare lämpligtiatt uttaget av rejektmassa i den första silanordningen regleras sa i förhållande till den osilade massans freeness,att vid hög freeness en större mängd rejektmassa uttages än vid låg freeness. Särskilt lämpligt har det därvid befunnits vara att vid en freeness över 100 ml ESF minst 40 víktprocent av den osilade massan uttages sasom rcjekt- massa i den första silanordningen, medan vid en freeness under Peer: avsnitt; 10 15 20 25 35 8400969-5 400 ml CSF minst 30 viktprocent av den osilade massan uttages såsom rejektmassa i den första silanordningen.

Den andra långfíberfraktionen från den andra silanord- ningen skall företrädesvis utgöra 5-20 viktproeent av totala massamängden i den tillförda fibersuspensionen.

Fördelar Genom den föreslagna metoden erhålles med låg energiför- brukning en praktiskt taget spetfri högutbytesmassa av kemi- mekanisk karaktär. Mässan ger ett papper med jämn kvalitet, låg ytråhet och hög opacitet,lämplig för framställning av t.cx. LWC- papper (LWC=Light weight coated) och för inblandning í andra tryckpapper med krav på hög kvalitet. Genom förfarandet enligt uppfinningen kan högutbytesmassa av kemimekanisk typ, t.ex. CTMP, tillföras specifika egenskaper, vilka är i nivå med slipmassa.

Förutom ovannämnda fördelar med acceptmassan erhålles en lång- fiberfraktion med låg hartshalt och låg skrymdensitet (hög bulk).

Denna massa är mycket lämplig för konvertering till absorptions- produkter, t.ex. blöjor. För sådana produkter krävs massa med hög bulk, hög absorptionshastighet och stor absorptionskapacitet ifråga om upptagning av vätska. Långfiberfraktionen är också lämplig såsom råvara för kartong och mjukpapper.

Fígurbeskrivning Figur l visar ett enkelt blockschema för framställning av högutbytesmassa enligt känd teknik medan figur 2 visar ett block- schema över förfarandet enligt uppfinningen.

Bästa utföringsform Vid den kända tekniken, enligt figur 1, impregneras ved-. flisen med kemikalier i en behållare l (impregneringsdel). Fram- ställes CTMP, uppgår satsen av.NaHS03/Na2SO3 till ca. % räknat på vedens torra vikt. Den impregnerade flisen uppvärmes till ca. l30°C i behållaren 2 (kokardel). Efter 3-10 minuter i behållaren Z föres flisen med transportskruv 3 till en defibreringsanordning (en skivraffinör) 4, där energíinsatsen är ca. 1000 kWh per ton torr massa. Det är vanligt att massan bearbetas i ytterligare en skivraffinör (ej visat på figuren). Efter passagen genom defibre- 10 15 25 30 35 8400969-5 ringsanordningen 4 är massakoncentrationen vanligtvis 20-40%.

Massans freeness varierar mellan 100 och 700 ml CSF och dess spethalt mellan ca. 0.2 och ca. 2%. För att avskilja spetorna oth i viss mån även fiberbuntar (knippen med Z-4 fibrer) mäste massan silas. Den föres genom ledningen 5 till en behållare 6, där den spädes med vatten och massakonsistensen justeras till ca. 2%.

Massasuspensionen föres därefter genom ledningen 7 till en sluten silanordning (centrifugalsil) 8, som arbetar under övertryck. 'Även andra silanordningar kan användas, t.ex. en centrifugalsil arbetande vid atmosfärstryck, en bågsil etc. Silat rejekt föres genom ledningen 9 till en andra defibreringsanordning lfl (en skivraffinör), vari spetor och fiberbuntar defibreras till en- skilda fibrer. Från defibreríngsanordningen lH avgaendc fiher~ suspension föres genom ledningen ll till behållaren 0 för om- silning. Acceptet från silen 8 föres genom ledningen 12 till en andra silanordning 13, t.ex. en virvelrenare, för ytterligare rening. Förutom spetor, avskiljes föroreningar, såsom barr och sandpartiklar i anordningen 27 och dessa partiklar avföres fran systemet genom ledningen 14. Fiberrejektet fran virvelrenarna föres genom ledningarna 15 och 28 till skivraffinören 10 och behandlas där tillsammans med rejektet från silen 8. Totala mängden rejektmassa till skivraffinören l0 uppgår normalt till ca. 20% viktprocent av den genom ledningen 7 förda fibersuspen- sionen. Energiförbrukningen vid behandlingen av fiberrejektet i skivraffinören 10 uppgår till 500-1200 kWh per ton massa. Accep- tet från virvelrenarna föres efter eventuell blekning genom ledningen 16 till pappers- eller upptagningsmaskinen 17.

Vid framställning av CTMP enligt uppfinningen (se figur 1) behandlas flisen och erhållen massa fram till silanordningen 8 pa samma sätt som i figur l. Fibersuspensionen i karet 6 har en massakonsistens av 0.5-6%, företrädesvis 0.8-3.0$. Den föres genom ledningen 7 till en första silanordning (on sluten eller öppen centrifugalsil) 8 för uppdelning í en första längfiher- fraktion, som uttages genom ledningen 18 och en första finfiher- fraktion, som uttages genom ledningen 19. För denna fraktionering kan även användas andra silanordningar, såsom exempelvis en hagsil. Vid fraktíoneringen regleras hal- eller l0 15 20 25 30 35 8400969-5 6 slitsarean i silen 8 och/eller de därifrån utgående flödena i ledningarna 18 och 19 så, att de ur processen uttagna långfiber- och finfiberfraktionerna erhåller i huvudsak konstant fíbersam- mansättning. Fördelningen på lång- resp. finfiberfraktionen är beroende av den till silanordningen genom ledningen 7 tillförda fibersuspensionens freeness. Sålunda skall, av totala massa- flödet, som långfiberfraktion (rejekt) uttagas minst 40 vikt- procent, och företrädesvis minst 50 viktprocent, om fibersusf pensionens freeness är 400 ml eller högre. Har fibersuspensionen en freeness, som är lägre än 400 ml uttages som långfiberfraktion minst 30 viktprocent. För att åstadkomma önskat uttag av varje fraktion väljes lämplig slits- eller hålstorlek i silplåtarna. önskad massamängd kan också regleras genom att ändra massakon- sistensen hos injektmassan i ledningen 7. Vidare är det möjligt att i viss mån styra andelen massa av respektive kvalitet genom exempelvis justering av ventilen 20 och/eller ventilen 21.

Långfiberfraktionen i ledningen 18 föres efter eventuell blekning genom ledningen 22 till upptagnings-eller kartongmaskinen 26.

Finfiberfraktionen i ledningen 19 föres via ventilen 21 genom ledningen 23 till en andra silanordning i form av virvelrenaren 13. Från virvelrenarna uttages en viss mängd av en andra lång- fiberfraktion genom ledningen 24 och en andra finfiberfraktion genom ledningen 25. Andelen långfiberfraktion uppgår därvid till 5-20 viktprocent av totala massamängden i fibersuspensionen i ledningen 23 in till virvelrenarna. Den andra långfíberfraktíonen föres genom ledningen 24 efter eventuell blekning till upptag- nings- eller kartongmaskinen 26. Finfiberfraktionen föres, efter eventuell blekning, genom ledningen 25 till upptagnings~ eller pappersmaskinen 17.

Den, enligt uppfinningen, genom ledningen 25 uttagna fin- fiberfraktionen har en spethalt, som är mycket låg och ligger inom området från 0.0l% upp till 0.05%. Den har en fibersamman- sättning som vid fraktionering enligt Bauer McNett markant avviker från kända massor av motsvarande typ (CTMP) vid jämförbar freeness. Finfiberfraktionen innehåller minst 30% fibrer, vilka enligt Bauer McNett passerar en vira med 59 maskor/cm (150 mesh). 10 15 20 25 8400969-5 En finfíberfraktion med en sådan fibersammansättning ger ett tryckpapper med låg ytråhet, vilket resulterar i en jämn färg- upptagning och hög opacitet i jämförelse med sådant, framställt av vanlig kemimekanisk massa, såsom CTMP. Den är till och med fullt jämförbar med slípmassa, som är specialtillverkad för användning till framställning av tryckpapper.

Långfiberfraktionen, som uppsamlas genom ledningarna 22 och 24 har en hög freeness (200-750 ml CSP) och låg hartshalt, mindre än 0.3% DKM (efter blekning mindre än 0.l5% DKM) samt består till 85-100% av fibrer, som kvarhålles på en sil enligt Bauer McNett med 59 masker/cm. Den har utomordentliga egenskaper för framställning av absorptionsprodukter och ger hög bulk, god absorptionshastighet och mycket bra absorptionskapacitet.

Med den enligt uppfinningen föreslagna metoden kan man således i stället för att producera en enda kemimekanisk massa, framställa minst två produkter med var för sig mycket bra egen- skaper och detta med användning av lägre energiatgang, eftersom den totala energiförbrukningen för långfiberfraktionen i led- ningen l8 enligt uppfinningen är 400-600 kWh/ton torr massa, medan den för vanlig CTMP massa av motsvarande kvalitet är ca. 1000 kWh/ton torr massa. Vid framställning av finfiherfraktíonen i ledningarna 19 och 25 är energiätgàngen 1800-3000 kWh/ton torr massa, medan motsvarande siffror för vanlig CTMP av motsvarande kvalitet är ca. 2300 kWh/ton torr massa.

Den enligt uppfinningen framställda lângfíberfraktionen är mycket lämplig för inblandning i andra massor,säsom sulfitmassa och sulfatmassa. Den är även mycket lämplig för framställning av kartong och för tillverkning av absorptionsprodukter. I läng- fiberfraktionen kan även inblandas andra fibermaterial, såsom returfibrer, torvfibrer och syntetiska fibrer.

Uppfinningen belyses av följande utföringsexempel: Exempel l I enlighet med känd teknik framställdes i en pilotan1ägg~ ning ca. 10 ton kemimekanisk granmassa av typ CTMP, vilken transporterades till en fabrik och silndes. Av den silnde och perioxídblekta massan framställdes papper på en experimentpappers~ maskin. v...

Arn-T" V, . xuJíhmaw» ¶*".f'“\= M1” a! år ,. s ¿_~,\.J\*~*“ 10 15 20 25 30 35 8400969-5 Granveden höggs därvid i en flishugg till flisbitar med längden 30-50 mm, bredden 10-20 mm och tjockleken 1-2 mm och flisen transporterades via en skruvmatare till behållaren 1 (se figur 1). Denna var fylld med en sulfitlösning, vars pH var 7.5.

Halten S02 var 5 g/l och halten NaOH 6.5 g/l. Vid impregneringen absorberade flisen i medeltal 1.1 liter sulfitlösning per kg torr flis. Halten absorberad S02 blev således l.l x 5 = 5.5 g per kg flis eller 0.55%. Temperaturen i impregneringskammaren l hölls vid 13200 och flisens totala uppehållstíd däri var ca. Z minuter.

Under denna uppehållstid erhölls en svag sulfonering av ved- materialet. Den impregnerade flisen fördes till behållaren Z (kokardel), vari mättad ånga tillfördes så, att en temperatur av 13200 uppnåddes. Flisens uppehâllstid i kokardelen var 4 minuter.

Med uppehållstiden i impregneringskammaren blev således den totala sulfoneringstiden 6 minuter. Från bottnen av kokardelen Z matades flisen via transportskruven 3 till skivraffinören 4 där den defíbrerades och raffinerades till färdig massa. Torrhalten i skivraffinörens centrum var 30%, medan massakonsistensen vid skivornas periferi var 32%. Energiinsatsen vid defibreringen uppmättes till 1850 kWh per ton producerad torrtänkt massa. Den defibrerade massan blåstes till en cyklon (icke visad på figuren) för separering av överskottsånga från massafihrerna. Massafib- rerna samlades upp i kärror, vilka tömdes i lastbilar, vilka sedan transporterade massan till en fabrik för vidare upparbet- ning. Vid ankomsten till fabriken tömdes massan i karet 6, en massapulper, där den späddes med vatten så, att massakonsistensen blev l.2%.

Den erhållna fibersuspensionen fördes genom ledningen 7 till trycksilen 8, försedd med en fast cylindrisk silkorg, till vars inre mantelyta fibersuspensionen tillfördes under övertryck.

Silen var försedd med en inre roterande och pulserande avskrap- níngsanordning. Hålen i trycksilens perforerade silplâtar hade diametern 2.1 mm. Flödet av fibersuspension till trycksilen reglerades så, att 15 viktprocent av den tillförda fibersuspen- sionens fiberhalt kvarstannade på silplåten och fördes vidare Mätning visade, att massans freeness var 165 ml CSF. såsom rejektmassa via ventilen 20 genom ledningen 9 till skiv- raffinören 10 för vidarebehandling. Den i skivraffinören be- handlade massan fördes genom ledningen ll till pulpern 6. 10 15 20 25 8400969-5 9 Acceptet från trycksilen 8, som hade en massakonsistens av 1.01 uttogs genom ledningen 12 och renades ytterligare i virvelrenarna 13. Acceptmassan från virvelrenarna fördes via ledningen 16 till upptagningsmaskinen 17. Rejektmassan i ledningen 15, som uppgick till 10% av ingående massa, renades i ytterligare virvelrenare (icke visade på figuren) varvid icke önskvärda föroreningar, såsom sand och barr avskiljdes i anordningen 27 och utstöttes via ledningen 14. Renad rejektmassa fördes genom ledningen ZS till rejektraffinören 10. Från massan på upptagningsmaskinen 17 uttogs ett prov med beteckningen Prov A, för bestämning av bl.a. freeness, fibersammansättning och för analys av papperstekniska egenskaper.

I enlighet med uppfinningen modifierades därefter fram- ställningen av CTMP på sådant sätt, att energiinsatsen vid defib- reringen och raffineringen i skivraffinören 4 reducerades från 1850 kWh/ton massa till endast 900 kWh/ton. Resultatet blev en grov massa med freeness av 570 ml CSF. Massan fördes med last- bilar till en fabrik för vidare bearbetning och satsning i he- hållaren 6 (se figur 2). Från massapulpern 6, fördes massasus- pensionen, som hade en massakonsistens av 0.951 genom ledningen 7 till trycksilen 8, vars silplåtar hade bytts till haldiametern 1.9 mm i stället för, som tidigare, 2.1 mm. Samtidigt reducerades ventilens Zl öppning och öppnades ventilen 20 mer än tidigare sa, att mängden rejektmassa i ledningen 18 - den första lángfiber- fraktionen -steg till 50 viktprocent av den tillförda fiber- suspensionens fiberhalt. Långfiberfraktionen hade en freeness av 670 ml. Den fördes via ledningen l8, ventilen 20 och ledningen :Z till upptagningsmaskinen 26. I trycksilen 8 erhâllen aeceptmassa - den första finfiberfraktionen - fördes via ledningen 19, ventilen Zl och ledningen 23 till vírvelrenarna 13. Finfiberfraktionens massakonsistens i ledningen 23 var 0.70%. Mängden rejektmassa i virvelrenarna - den andra långfiberfraktionen - uppgick till 8 av totala fibermängden in till virvelrenarna. Den fördes via u n ledningen 24 mot upptagningsmaskínen 26 och blandades strax före upptagningen med den genom ledningen 12 tillförda lüngfiherfrak- noen ouaaxrï 8400969-5 l0 15 20 25 30 35 10 tionen. Av den erhållna blandmassan uttogs ett prov med beteck- ningen Prov B, vilket prov bl.a. analyserades på absorptions- egenskaper. Innan rejektmassafraktionen i ledningen 24 fördes till upptagningsmaskinen renades den i ett ytterligare virvel- renarsteg 27, varvid sand och barrpartiklar avfördes genom led- ningen 14 till avlopp för vidare transport till en reningsun- läggning. Den från vírvclrenarnu 13 erhållna ncccptmassnn - den andra finfiberfraktionen - fördes genom ledningen Z5 till upp- tagningsmaskinen 17, varifrån uttogs prov för utvärdering, Prov C.

Ett ytterligare försök utfördes i enlighet med uppfinn- ingen. Vid detta försök var i raffinören 4 elenergíinsatsen 1300 kWh/ton. Denna elenergíförbrukning resulterade i en massa, vars freeness blev 325 ml (CSF). Massan transporterades för vidare bearbetning till samma fabrik, som vid tidigare beskrivna försök.

Från massapulpern 6, fördes massasuspensíonen, som hade en massakonsistens av 0.95%, genom ledningen 7 till trycksilen 8, vars silplåtar hade en håldíameter av 1.9 mm. Jämfört med sil- níngen vid Prov B och Prov C reducerades ventilens 21 öppning sa, att mängden rejektmassa blev 35% av den totala fibermängden in till trycksilen. Den i ledningen 18 erhållna långfiberfraktíonen hade då en freeness av 660 ml. Den fördes via ledningen 18, ventilen 20 och ledningen 22 till upptagningsmaskinen lö, som både vid framställning av Prov B och denna massa bestod av en skruvpress. I trycksilen 8 erhâllen acceptmassa fördes via led- ningen l9, ventilen 21 och ledningen 23 till virvelrenarna 13.

Fibersuspensíonens massakonsistens in till vírvclrenarna var 0.75%. Mängden rejektmassa uppgick till 9% av totala fibermängden in till virvelrenarna, och den fördes via ledningen 24 till upptagningsmaskinen 26. Strax före upptagníngen blandades den med den genom ledningen 22 tillförda långfíberfraktionen. Av den erhållna blandmassan uttogs ett prov med beteckningen Prov D, vilket analyserades på absorptionsegenskaper. Innan rejektmassa- fraktionen (motsvarande Prov D) från virvelrenarna 13 fördes till upptagníngsmaskínen, renades den i ett ytterligare virvel- renarsteg 27, varvid sand-och barrpartíklar avfördes till avlopp och reningsunläggning genom ledningen 14. 10 15 8400969-5 ll Den från virvelrenarna 13 erhållna acceptmassan fördes genom ledningen 25 till upptagningsmaskínen 17. Från denna maskin uttogs prov för utvärdering, Prov E.

Samtliga uttagna prover blektes med väteperoxid, tvättades med vatten och torkades till en torrhalt av 90%. De blekta massornas freeness, spethalt, fíbersammansättníng och optiska egenskaper redovisas i tabell 1.

Tabell 1 Fl Ci *fi Provbeteckning A B Utgångsmassan freeness CSF mll) 165 570 570 325 325 Provets freeness CSF ml, 130 645 120 630 110 Spethalt, Sommerville, % 0.06 0.28 0.02 0.23 0.01 Fíbersammansättníng enl.

Bauer MtNett 2) + 7.9 masker/cm (+20mesh) ,% 41.0 61.7 23.0 60.3 20.2 + S9 masker/cm msomesh), 33.0 30.5 43.0 31.5 42.8 ~ 59 masker/cm (- 150 mesh) , % 26.0 7.8 34.0 8.2 37.0 Ijushet, ISO 3) , % 76.3 74.2 77.0 74.8 77.5 1) Enligt SCAN-C 21:65 2) " SCAN-M 6:69 3] " SCAN-C 11:75 Som framgår av tabellen har långfiberfraktíonen (Prov B och D), oavsett utgångsmassans freeness, en jämn fördelning av fiber- sammansättningen. Även fíberfördelningen för fínfiberfraktionen (Prov C och E) är överraskande jämn. Dessutom innehåller fin- fíberfraktionen en överraskande låg spethalt (slitsvidd 0.15 mm i Sommerville-sílen).

De torkade proven A, B och D desintegrerades j skivraffi~ nör så, att man erhöll en fluffmassa. Pâ dessa prover bestämdes bulk, nbsorptionshastighet och absorptionskapacitct. he erhållna resultaten framgår av §ab§il_Å, varvid Prov F uvsvr en kemisk massa, sulfutmussu. poor; QUALITÉ 8400969-5 12 Tabell 2 Prov Bulk cms/g 1) Absorption 1) sek ml/g A 14.9 7.1 9.7 B 20.2 7.4 ' 10.5 D 20.7 8.1 10.7 F 18.1 6.7 10.3 1) Enligt SCAN-C 33:80 Av tabell 2 framgår, att den enligt uppfinningen framställda långfiberfraktionen (B och D), oavsett utgångsmassans freeness, har extremt höga bulkvärden. Provens egenskaper ifråga om ab- sorptíonshastíghet och absorptionskapacitet är också mycket bra. 5 » Proven A, C och E upplöstes í vatten och av fibersuspcn- sionen framställdes papper, vars papperstekníska egenskaper utvärderades. Resultaten angives í tabell 3.

Tabell 3 Provbeteckníng A C E Dragíndex, Nm/g 37.5 7 41.5 43.7 Rivindex, mm 'mz/g 1.6 5.9 s.s ljusspridningskoefficíent, mg/g 41.6 , 58.0 59.5 Opacítet, % 81.2 89.0 89.3 Ytråhet, Bendtsen, ml/min 350 200 195 Formeríngsindex 5.5 10.0 10.0 De enligt uppfinningen framställda massorna (C och E) med relativt stort innehåll av finfíbermaterial hade, som framgår av tabell 3, 10« högt dragindex. Särskilt fördelaktigt var dessa massors höga 1jussprídningskoefficient och opacitot. Pappcrots låga 10 8400969-5 13 ytråhet är en annan egenskap, som är särskilt värdefull för tillverkning av tryckpapper med hög kvalitet. Såsom framgår av tabell 3 har Prov C och E också resulterat i en väsentligt för- bättrad formering (anges som formeringsindex i tabell 3). Över- raskande är, att trots olika freeness hos utgångsmassorna, metoden enligt uppfinningen resulterat i en oväntad jämn kvalitet hos papperen.

Vid metoden enligt uppfinningen är det möjligt att medelst framställning av massa från vedflis i skivraffinörer tillverka förbättrade produkter för vitt skilda ändamål, såsom massa för framställning av tryckpapper med hög kvalitet och massa avsedd för tillverkning av fluff och kartong vid en elenergiåtgång som är lägre än normalt.

POOR QUÃLI

Claims (9)

8400969-5 14 PATENTKRAV

1. l. Förfarande för framställning av förbättrad högutbytesmassa av kemimekanisk eller kemitermomekanisk typ, varvid defibrerad eller raffínerad massa silas och uppdelas i minst två fraktioner med olika fibersammansättning, k ä n n e t e c k n a t a v den kombinationen, att den defibrerade eller raffinerade massan behandlas i en första silanordning för uppdelning i en första långfiberfraktion och en första finfiberfraktion, varvid minst 30 viktprocent av den till den första silanordningen inkommande fibermängden uttages såsom långfiberfraktion, att den första finfiberfraktionen behandlas i en andra silanordning för uppdel- ning i en andra långfiberfraktion och en andra finfiberfraktion, att den första och andra långfiberfraktionen förenas till bild- ning av en förbättrad långfiberfraktion, som avvattnas och uttages ur processen samt att den andra, förbättrades finfiber- fraktíonen avvattnas och uttages ur processen.

2. Förfarande enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att de ur processen uttagna långfiber- respektive finfiberfraktionernas fibersammansättning hålles i huvudsak konstant och oberoende av fibersammansättningen hos den till första silanordningen inkommande fibersuspensionen genom reg- lering av den första sílanordningens hål- eller slitsarea och/eller de därifrån utgående flödena.

3. Förfarande enligt krav l-2, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att den ur processen uttagna långfiberfraktionen har en sådan sammansättning att O till 15% av fibrerna passerar en síl enligt Bauer McNett med 59 maskor/cm.

4. Förfarande enligt krav l-3, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att den ur processen uttagna finfiberfraktíonen har en sådan fibersammansättning att 30 till 60%, företrädesvis 35 till 45% passerar en sil enligt Bauer McNett med 59 masker/cm. 8400969-5 15

5. Förfarande enligt krav 1-4, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att defibreríng, raffineríng och silning regleras så, att den ur processen uttagna finfiberfraktionen har en spethalt av 0.01-0.05%.

6. Förfarande enligt krav l-5, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att uttaget av rejektmassa i den första sílanordningen regleras i förhållande till den osilade massans freeness så, att vid hög freeness en större mängd rejektmassa uttages än vid låg freeness.

7. Förfarande enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att vid en freeness över 400 ml CSF minst 40 vikt- procent av den osilade massan uttages såsom rejektmassa i den första silanordningen.

8. Förfarande enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att vid en freeness under 400 ml CSF minst 30 vikt- procent av den osílade massan uttages såsom rejektmassa i den första silanordningen.

9. Förfarande enligt krav l-8, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att den andra långfiberfraktionen utgör 5-20 vikt- procent av totala massamängden i den till den andra silanord~ ningen förda fíbersuspensionen. rneacmnfití