SE440843B - Televisionsanordning for registrering och presentation av rorelsebanor - Google Patents

Description

15 20 25 30 LO U1 7809972-8 2 bilden, finns det situationer, i vilka de införda bild- elementen har en så liten kontrast mot bakgrunden, att den slutliga presentationen ej är så bra som önskvärt. Kon- trasten är fullt tillräcklig i fallet med exempelvis en_ vit golfboll, som vid puttning rör sig relativt långsamt, men i fråga om baseball, där bollen kan ha en så hög has- tighet som 140-160 km/h, är rörelsen så snabb, att tele- visionskameran ej kan generera en signal med full amplitud för objektet i rörelse. Ehuru en i baseball använd boll, vilken hålles stilla framför televisionskameran, skulle framträda som helt vit i presentationen, kan med andra ord, när bollen rör sig med hög hastighet, kameran ej alstra en mot helt vitt svarande signal, varför bollen framträder som grå och därmed ej är lika lätt att urskilja i presentationen. Om bildelementen, vilka representerar ett objekt, som rör sig med relativt hög hastighet i förhållan- de till en stillastående bakgrund, införes i den lagrade referenshelbilden i ovannämnda system, kommer de följakt- ligen att i presentationen framträda med den låga kontrast- nivå som från början detekteras av kameran, vilket är ett oönskat resultat från betraktarens sida sett.

Ett huvudändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett system för att göra en televisionspresenta- tion av ovan beskrivna slag bättre synlig, särskilt i si- tuationer, i vilka objektet, vars rörelse skall avbildas, rör sig relativt snabbt över en i övrigt i huvudsak stil- lastående bakgrund. Ett annat mer allmänt ändamål med upp- finningen är att åstadkomma ett system för att framhäva eller förstårka valda delar av en televisionspresentation relativt andra delar. ïort beskrivet uppnås dessa med de medel som är angivna i den kännetecknande delen av efterföljande patentkrav 1. I fallet med det ovan beskrivna systemet för presentation av rörelsebanan för ett objekt i rörelse kan detta åstadkommas genom att med ett godtyckligt belopp höja amplituden hos signalerna, vilka systemet anger represen- terar ersatta bildelement. Den presenterade bilden av objek- 10 20 25 30 35 7809972-8 3 tet i rörelse kommer således att vara mer intensiv och upp- visa större kontrast i förhållande till den stillastående bakgrundsscenen. I situationer, i vilka bakgrunden är ljusa- re än objektet, vars rörelse skall avbildas, kan alterna- tivt en höjning av kontrasten uppnås genom att amplituden minskas för de signaler som representerar i referenshelbil- den som följd av detekterad rörelse införda bildelement.

Urskiljbarheten kan förbättras ytterligare i vissa situa- tioner genom att amplituden för signalerna, som represen- terar införda bildelement, intermittent höjes, så att i presentationen avbildningen av objektet i rörelse "blinkar".

Uppfinningen skall beskrivas närmare i det följande under hänvisning till medföljande ritning, som är ett block- schema över en föredragen utföringsform av uppfinningen.

Uppf inningen är särskilt användbar i och kommer att beskri- vas i samband med systemet för avbildning av rörelsen hos ett objekt i en i övrigt stillastående scen under ett be-. stämt tidsintervall, vilket system finns beskrivet i ovan nämnda patentansökan, till vilken hänvisas. Bifogad ritning innefattar ett systemblockschema av rörelseavbildnings- anordningen, vilket schema väsentligen motsvarar schemat i fig. 3 i ovan nämnda ansökan och kommer att beskrivas tillräckligt i detalj för att ge ett underlag för förståel- se av föreliggande uppfinning. Närmare bestämt kommer upp- finningen att beskrivas i sin användning i ett system för lagring och presentation av banan för ett objekt i rörelse i en i övrigt stillastående bakgrundsscen, såsom tillämpad på NTSC-televisionssystemet och realiserad på digitalt sätt.

Det är emellertid klart att föreliggande uppfinning kan an- vändas tillsammans med ett minnes- och presentationssystem, vilket är modifierat på lämpligt sätt för utnyttjande i vil- ket som helst av de för närvarande använda färgtelevisions- systemen. En videoinsignal på en ingângsledning 10 från exempelvis en färgtelevisionskamera kodas, t ex genom den pulskodsmoduleringsteknik (PCM-teknik) som finns beskriven i US-patentet 3 946 432, under utnyttjande av en kod om 8 bitar samt tillföres den undre ingångsanslutningen b till var och en av två multiplexrar l2 och 14 samt också sl?so9972-s ; 10 l5 20 25 30 35' 4 till en ingångsanslutning till en komparator 16. Utgångs- anslutningen d från en multiplexer 14 är kopplad till in- gången till ett fördröjningsdon l8 med en fördröjning på 525H-I, där H representerar ett televisionslinjeintervall, vilket innebär-att fördröjningsdonet tillsammans med diver- selfördröjning I i cirkuleringsslingan inför en fördröjning om en helbild, eftersom det finns 525 linjer per helbild i NTSC-systemet. 525H-fördröjningsdonet kan ha formen av ett digitalt bildminne med förmåga att lagra en pulskodsmodu- lerad videohelbild eller kan alternativt, såsom beskrivet i ovannämnda patentansökan, innefatta första och andra för- dröjningsdon med en fördröjning på 262H resp lH. vilka för- dröjningsdon är seriekopplade och har sina utgângsanslut- ningar kopplade till var sin ingång till en multiplexer för alternerande val av utsignalen från de två fördröjningsdo- nen under styrning av televisionssignalens bildsynkronise- ringssignal på sådant sätt, att varannan delbild summan av* fördröjningarna kommer att vara 525H och åstadkomma inter- foliering av en televisionsdelbild med sig själv. Utsigna- len från fördröjningsdonet l8 tillföres ett kamfilter 20 av känd konstruktion, vilket är synkroniserat med den lo- kala krominansreferensen och är anordnat att alstra två utsignaler, av vilka den ena är en signal Y+C och den andra är en signal Y+E(t), dvs luminanskomponenten plus krominans- komponenten inverterad, varvid krominansinverteringen sker varannan helbild för säkerställande av att färgbärvâgen i utsignalen från fördröjningsdonet 18 alltid kommer att ha rätt fas relativt den lokala krominansreferensen. -Utsigna- len Y+C från kamfiltret 20 matas som en andra insignal till komparatorn 16 och även till den övre ingången a till mul- tiplexern l4. Den med en kraftig linje dragna banan från multiplexerns 14 utgångsanslutning via fördröjningsdonet 18, kamfiltret 20 tillbaka till mutliplexerns 14 övre in- gång är således en cirkuleringsslinga för en i fördröj- ningsdonet 18 lagrad referenshelbild (eller en med sig själv interfolierad delbild).

En taggmodul 22 är anordnad för att styra införandet av ersättningsbildelementsinformation i den lagrade refe- 10 15 20 25 30 35 7809972-8 5 renshelbilden vid komparatorns 16 detektering av rörelse mellan den lagrade referenshelbilden och valda, därefter inkommande helbilder i den inkommande videosignalen. Tagg- modulen 22 är en logisk krets, vilken är anordnad att som gensvar på tre insignaler vid lämpliga tidpunkter åstadkom- ma styrning för multiplexern 14 i och för införande av er- sättningsbildelementsinformation på rätt ställe i den lag- rade referenshelbilden. De tre insignalerna till den logiska kretsen är den minst signifikanta biten (MSB) i den med 8 bitar kodade, lagrade helbilden från fördröjningsdonet 18, en sann logisk insignal A, vilken alstras när skillna- den mellan den lagrade helbilden och en vald, inkommande helbild överstiger en godtycklig tröskelnivâ, samt en lo- giknivåsignal från en ledning 24, betecknad "Operatörstyr- ning nr l", vilken ledning också är kopplad till multi- plexerns 14 styranslutning c och vid aktivering utlöser starten av systemets arbete. En utgång från taggmodulen 22, betecknad “Sätt MSB = 1", är kopplad till cirkulerings- slingan, varvid en på den utgången uppträdande signal tving- ar den minst signifikanta biten i den cirkulerande, kodade signalen om 8 bitar att vara lika med "l". En andra utgång från taggmodulen 22 matar en "taggstyrsignal" till multi- plexern 14 närhelst A och den minst signifikanta biten i den cirkulerande videosignalen samtidigt är lika med "O".

En andra styrledning 26, betecknad "0peratörstyrning nr 2", är kopplad till multiplexerns 12 styranslutning c och be- stämmer huruvida systemets arbete skall vara kontinuerligt eller samplat samt tjänstgör också som “stoppstyrning".

En styrledning 28, som är betecknad “samplingstakt", är ansluten till multiplexern l4 och avser den logiska nivå som bestämmes genom operatörens val av takt för rörelseupp- datering och vars betydelse kommer att framgå längre fram.

Den minst signifikanta biten i den med en kraftig linje vi- sade cirkuleringsslingan är slutligen kopplad via en ledning 30 till en andra styranslutning till multiplexern 12 för att åstadkomma kopplingen av den lagrade referenshelbilden till systemets utgângsanslutning 32, när multiplexern 12 är konditionerad på lämpligt sätt genom påverkan av "Opera- 10 l5 20 25 30 35 7809972-'8 ' 6 törstyrningen nr 2". Ledningarnas 30 och 26 logiska till- stånd bringar multiplexern 12 att koppla om från ingången b till ingången a, vilket anger införandet av tidigare er- satta bildelement i en annars direkt videosignal.

Systemet har tre arbetstillstånd, nämligen "åter- ställt“, "start" och "stopp". I det återställda tillståndet är "startledningen" 24 frânslagen och utgångarna "Tagg- styrning" och “Sätt LSB = l" från modulen 22 är båda från.

Eftersom multiplexern 14 väljer ingången till cirkulerings- slingan, cirkulerar slingan ej i det “återställda" till- ståndet på grund av att ingången b är vald, och utsignalen på systemets utgångsanslutning 32 motsvarar videoinsignalen på ingångsledningen 10 som följd av att multiplexern 12 är konditionerad att välja den insignalen såvida ej och till dess att "Operatörstyrning nr 2" är verksamgjord.

I "starttillstândet" är startledningen 24 tillslagen, vilket bringar multiplexern 14 att koppla in en referens- helbild (eller delbíld i fallet med den beskrivna alterna- tiva formen av fördröjningsdon 18) i cirkuleringsslingan och även bringar "taggstyrningsutgången“ från taggmodulen 22 att övertaga styrningen från multiplexern l4, så att närhelst under den tid då referenshelbilden cirkulerar den minst signifikanta biten är lika med "O" och A = l multiplexern 14 kopplar om till ingângsanslutningen b för mottagning av ersättningsbildelementsinformation från den inkommande signalen. När systemet arbetar på kontinu- erligt sätt, bringar också uppträdandet av en minst signi- _fikant bit lika med "l" på ledningen 30, vilken är anslu- ten till den övre styringången till multiplexern 12, denna multiplexer att välja krominansfaskorrigerad, cirkulerande ersättningsbildelementsinformation, som uppträder på dess övre ingångsanslutning a.

Systemets "stopptillstånd“ utlöses genom påverkan av "0peratörstyrning nr 2", vilket tillför en styrsignal till multiplexerns 12 styranslutning c, vilken signal bringar multiplexern att välja signalen Y+É(t), som uppträder på dess övre ingångsanslutning a. "0peratörstyrning nr l", vilken är negerad, overksamgör också “taggstyrningen", 7809972-8 7 varigenom multiplexern 14 tvingas att kvarstå i det cirku- lerande arbetssättet. Eftersom multiplexern 14 vid detta arbetssätt väljer signalen på den övre ingângsanslutningen a, kommer den att fortsätta att cirkulera den ursprungliga. 5 referenshelbilden plus all den ersättningsbildinformation som har adderats till referenshelbilden under tidsperioden mellan start- och stoppsignalerna.

I syfte att säkerställa att ersättningsbildelements- information, införd i den lagrade helbilden som följd av 10 detektering av rörelse mellan den lagrade helbilden och den inkommande videosignalen, ej "raderas" genom efterföljande jämförelser användes den minst signifikanta biten i den med 8 bitar kodade signalen som kodningsinformation för iden- tifiering av ersatta bildelement. Den minst signifikanta bi- 15 ten i varje ord om 8 bitar tvingas godtyckligt att vara en "0", när ordet införes i multiplexern 14, så att alla bild- element som kommer in i multiplexern enbart har sju ampli- tudinformationsbitar och en kodningsinformationsbit. Såsom från början lagrade i cirkuleringsslingan har således alla 20 bildelement i referenshelbilden 8 informationsbitar, av vilka den minst signifikanta biten alltid är "O". När kom- paratorn 16 fastställer att en ändring förefinns mellan nya bildelement och motsvarande element i cirkuleringsslingan, ges det inkommande bildelementet en "tagg" av logikkretsar- 25 na i taggmodulen 22 genom att den minst signifikanta bi- ten, som var en "0", tvingas att bli en "l" och de som fanns i den lagrade helbilden från början omedelbart er- sättes. Den minst signifikanta biten i ett ord, som be- "skriver ett bildelement i den inkommande videosignalen, 30 vilken bit tvingats att bli en "l", kommer att komma in i den lagrade helbilden enbart om det motsvarande elementet i den lagrade videosignalen ej redan uppvisar en "l" som den minst signifikanta biten. När väl en given position i referenshelbilden, vilken till största delen är bakgrund, 35 erhåller en "l" i den minst signifikanta bitpositionen, kan den med andra ord aldrig ändras en gång till i cykeln mellan "start" och "stopp".

För att ej förlora krominansinformation i det införda n- ?809972"3 10 15 20, 25 30 35 8 eller ersatta bildelementet på grund av fasomkastning hos färgbärvågen från helbild till helbild är det väsentligt att fasen för färgbärvâgen till de ersättningsbildelement som införes i den lagrade helbilden är densamma som den för den lagrade videosignalen. Detta åstadkommes på tillfredsstäl- lande sätt utan onödig komplicering av kretsarna genom att ersättningsinformation införes i den lagrade helbilden från enbart varannan helbild eller t o m med ett större inter- vall på ett jämnt antal helbilder, vilket ger ett bestämt avstånd mellan successiva, presenterade lägen för objektet i rörelse och eliminerar behovet av invertering av kromi- nanskomponenten i cirkuleringsslingan. "Samplingstaktstyr- ningen" på ledningen 28 åstadkommer en övergripande styr- ning av multiplexern 14 för inställning av rörelseuppdate- ringstakten efter operatörens val med ett intervall på ett jämnt antal helbilder i den inkommande videosignalen. Obe- roende av vald samplingstakt kommer ersättningsbildelements~ informationen att ha den korrekta krominansfasen och kommer att införas som ett eller flera nya bildelement i helbilds- .minnet i positioner, som tidigare upptogs av motsvarande referensbildelement. I fallet med en golfboll, som puttas på en green, kommer de successiva ersättningarna i själva verket att ersätta gräs i den statiska scenen med en vit boll. i Systemets arbetssätt kan sammanfattas på följande sätt. När en skillnad detekteras mellan nya bildelement och motsvarande bildelement i den lagrade referenshelbilden, vilken skillnad anger rörelse, ersätter de inbegripna bild- elementen omedelbart de bildelement som från början fanns i helbildsminnet i den positionen. Om en skillnad skulle detekteras under den nästa jämförelsen, vilken följer på den föregående jämförelsen efter en eller flera helbilder, er- sätter skillnadssignalen de bildelement som från början fanns i helbildsminnet i det rörliga objektets nya läge.

Detta förlopp fortsätter under hela tidsperioden, under vilken rörelsebanan för objektet skall presenteras, vilken tidsperiods längd styres av operatören eller alternativt är automatiskt förutbestämd. Successiva lägen för det rör- 10 15 20 25 30 35 7809972-8 5. liga objektet lagras sâledesallteftersom det rör sig utmed sin bana och vid slutet av cykeln kan den "frusna" hel- bilden med alla de olika lägena för det rörliga objektet presenteras. Denna bildinformation kan presenteras på en mängd olika sätt. Vid ett första presentationssätt lagras referenshelbilden vid påverkan av en "startknapp" samt presenteras tillsammans med ersatta bildelement från "startögonblicket" fram till dess att rörelsen upphör varvid genom påverkan av "stoppknappen" referensbilden presenteras tillsammans med samtliga nyinförda bildelement.

Vid ett annat presentationssätt lagras en referenshelbild i "startögonblicket" och ersättningsbildelement införes i denna referenshelbild allt eftersom de uppträder under rö- relsen, liksom tidigare, men den direkta videosignalen pre- senteras tillsammans med ersättningsbildelementen, allt eftersom dessa uppträder, under rörelseperioden, vid vars slut genom påverkan av "stoppknappen“ den lagrade refe- renshelbilden kan presenteras tillsammans med alla ersätt- ningsbildelementen. I detta fall är således under tids- intervallet mellan "start" och "stopp" den presenterade rörelsen till största delen identisk med den av den mottag- na videosignalen representerade och objektet kommer att kunna iakttagas i kontinuerlig rörelse över den stilla- stående bakgrunden samtidigt som bakom objektet i rörelse de kvarhållna bilderna av objektets tidigare lägen kommer att kunna iakttagas.

Såsom tidigare angivits finns det ofta situationer, i vilka en presentation är önskvärd av successiva lägen "av ett objekt i rörelse och där av ett eller annat skäl, såsom det rörliga objektets rörelsehastighet, kontrasten i den slutliga presentationen är otillräcklig mellan er- sättningsbildelementen och bakgrunden. I överensstämmelse med föreliggande uppfinning göres de successiva lägcna för objektet i rörelse bättre synliga genom förändring av amplituden hos signalerna, som representerar ersättnings- bildelementen, för förbättring av kontrasten i presenta- tionen mellan objektet i rörelse och den för övrigt sta- tionära bakgrunden. I fallet med en i baseball snabbt sla- 10 15 20 25 30 35 7809972-s 10 gen boll, där bristen på lämplig kontrast beror på tele- visionskamerans oförmåga att utveckla en helt vitt represen- terande signal, förstärkes företrädesvis kontrasten genom höjning av amplituden för de ersättningsbildelementen rep- resenterande signalerna med ett godtyckligt belopp för att närmare representera vitt. För att presentera successi- va lägen för en fotboll, som exempelvis sparkas över en målstolpe, i vilket fall bakgrunden ofta är ljusare än den bruna fotbollen, kan â nås genom minskning av amplituden hos signalen, som repre- senterar ersättningsbildelement, så att fotbollen i presen- andra sidan en bättre kontrast upp- tationen närmar sig svart. Uppfinningen avser således i själva verket identifieringen av de i referenshelbilden lagrade bildelement som skall förändras samt i beroende av slaget av bakgrund och hur denna påverkar kontrasten mellan objektet i rörelse och bakgrunden antingen ökning eller minskning av amplituden hos signalerna, som represen- terar de successiva lägena för objekt i rörelse, i och för höjning av kontrasten mellan det presenterade objektet i rörelse och dess bakgrund.

Den beskrivna idén till kontrasthöjnng kan realiseras på många sätt. Eftersom ersättningsbildelement, som repre- senterar det rörliga objektets successiva lägen, lagras i cirkuleringsslingan, är det exempelvis möjligt att på ett lämpligt ställe i slingan införa en krets för förändring av amplituden hos signalerna, som representerar ersätt- ningsbildelementen. Eftersom amplituden, när den väl är ändrad en gång i slingan, ej kan ändras senare, har det emellertid befunnits fördelaktigt att förändra ersättnings- bildelementen i en punkt utanför cirkuleringsslingan, vil- ket gör realiseringen mindre komplicerad och erbjuder större flexibilitet. _ I den åskådliggjorda utföringsformen, i vilken signa- ler, som representerar ersättningsbildelement, förändras utanför cirkuleringsslingan, är multiplexerns 12 utgångs- anslutning 32 kopplad som en ingång till en adderingskrets 40, vars utgångsanslutning 42 kan kopplas till någon lämp- lig presentationsanordning (ej visad). I detta exempel är l0 15 20 25 30 35 7809972-8 ll insignalen till adderaren 40 en pulskodsmodulerad video- signal om 8 bitar och när inga andra signaler tillföres adderaren 40 matas den ingången tillförda signalen till utgångsanslutningen som pulskodsmodulerad videosignal om 8 bitar. En andra ingång till adderaren 40 utgör en led- ning 44, vars funktion är att införa ett ord om n bitar, vilket ord representerar ett godtyckligt, konstant tal, i adderaren för att aritmetiskt adderas till orden om 8 bitar, vilka tillföres den andra ingången, vid de tidpunk- ter då amplituden för den kodade videosignalen om 8 bitar skall ändras. Tidpunkterna, vid vilka addition (eller sub- traktion) inträffar, bestämmes av en "Intensitetssignal", som tillföres adderaren via en ledning 46. Ordet om 8 bitar från multiplexern l2 kan i varje ögonblick rep- resentera vilket som helst av 256 diskreta värden och kan utan att någon särskild enhet pålägges dessa värden, repre- sentera vilket som helst av 256 amplitudvärden från exem- pelvis 0 till 255, där 0 är svart och 255 är maximalt vitt.

Om n nu antages vara 4 och bitarna i detta ord om 4 bitar motsvarar de fyra minst signifikanta bitarna i det kodade videoordet om 8 bitar, skulle 15 enheter adderas till det förhandenvarande värdet av det inkommande ordet om 8 bitar vid adderingstidpunkten. Om exempelvis i baseball den snabbt rörliga bollen, vilken skulle ha ett signalvärde på 255 på grund av sin ljusa, vita färg, när den är stilla- stående, vid rörelse i hög hastighet skulle kunna ha ett värde på enbart 70 enheter, har ett tillägg av 15 enheter för erhållande av ett totalvärde på 85 enheter en uttalad inverkan på hur synlig bollen är i den presenterade bilden.

Alternativt skulle n kunna vara 5, i vilket 31 amplitud- enheter skulle adderas till signalen från multiplexern 12.

Såsom påpekats sker den just beskrivna additionen en- bart när “intensitetsledningen“ befinner sig i logiskt sant tillstånd, och för uppnående av uppfinningens ändamål är den ledningen logiskt sann enbart under identifierade er- sättningsbildelement i den lagrade helbilden. En sann logik- nivå påtryckes ledningen 46 vid lämpliga tidpunkter av en lågfrekvensgrindgenerator 48, vilken i sin tur verksamgöres l07 15 20 25 30 35 7809972-$ 12 genom att en "l" uppträder på taggverksamgöringsledningen 30. Det påminnes om att ledningen 30 är ledningen för den minst signifikanta biten och uppvisar en "l" närhelst det finns en uppdateringssignal. Generatorn 48 kan helt enkelt vara en generator för intermittent likström, vilken gene- rators utsignal får hög respektive låg nivå som gensvar på närvaron respektive frånvaron av en "l" på den till led- ningen 30 kopplade ingången, närhelst generatorn 48 akti- veras av operatören, t ex genom att en strömställare, sche- matiskt åskådliggjord vid 50, påverkas, när en kontrast- förstärkning önskas. Närhelst i detta arbetssätt logiknivån på generatorns 48 utgång är "hög“, är adderaren 40 verk- samgjord, vilket tillåter den att addera ett godtyckligt tal, såsom bestämt av ordet om n bitar på ledningen 44, till den förhandenvarande signalen, vilken kommer från mul- tiplexern 12, dvs den signal som åstadkommer taggverksam- göringen.

Ehuru anordningen 40 har beskrivits som en "adderare" i samband med kontrastökning genom höjning av amplituden för signalerna, som representerar ersättningsbildelement, är det klart att den anordningen inom uppfinningens ram skulle kunna utformas att utföra en subtraherande funktion, dvs subtrahera ett ord om n bitar från det inkommande or- det vid verksamgöringstidpunkten i sådana situationer där kontrasthöjning måste uppnås genom att det rörliga objektet göres mörkare i förhållande till bakgrunden. Ehuru addi- K tion eller subtraktion har föreslagits för ökning respek- tive minskning av signalamplituden, ligger det dessutom inom uppfinningens ram, vilket fackmannen på området inser, att lämplig ökning eller minskning av signalamplituden kan uppnås genom multiplikation respektive division. Ehuru det ovan angavs att bitarna i det via ledningen 44 tillförda ordet om n bitar motsvarar de fyra minst signifikanta bitar- na i ordet om 12 bitar från multiplexern 12, behöver de ej nödvändigtvis vara do fyra minst signifikanta utan kan vara vilka som helst n mellanliggande bitar; de kan vara de fyra eller fem bitarna i mitten eller något annat antal bitar i något önskat läge i ordet om 8 bitar. Detta är en 10 15 20 25 30 7809972-8 13 konstruktionsfrâga och i ett framgångsrikt fungerande system är antalet bitar i ordet om n bitar och bitarnas läge valba- ra för anpassning till ökning eller minskning av det till det inkommande ordet godtyckligt adderade (eller subtrahera- de) talet, varigenom en mängd olika driftsituationer beak- tas för uppnående av en önskad grad av kontrastförstärkning.

Enligt en annan sida av föreliggande uppfinning åstad- kommes en intermittent förstärkning av bildelement, vilka representerar successiva lägen för ett objekt i rörelse.

Ehuru det beskrivna systemet i samband med baseball skulle göra banan för en snabb boll bättre synlig, kan en ytter- ligare förbättring uppnås, om amplitudförstärkningen slås till och från i en vald takt för att ge uppmärksamhet åt de successiva lägena för objektet i rörelse. Intermittent intensifiering eller "blinkning" uppnås genom att grind- generatorn 48 ges en lämplig repetitionsfrekvens, t ex en halv sekund "till" och en halv sekund “från“, så att “Intensitetsledningen" 46 kommer att ha "hög" nivå enbart halva tiden och kommer att styras av taggverksamgörings- signalen "l" på ledningen 30, när den har hög nivå. Opera- törstyrningen 50 innefattar lämpliga organ för bestämning av huruvida utsignalen från grindgeneratorn skall vara en intermittent likström under styrning av taggverksamgörings- pulsen eller en lågfrekvent fyrkantsvåg, varigenom val med- ges mellan kontinuerlig och "blinkande" förstärkning. Grind- generatorn kan helt enkelt vara en frisvängande fyrkants- vågsgenerator, dvs den behöver ej vara synkroniserad med tillhörande televisionssystem utan kan arbeta i vilken som helst takt, vilken fastställes vara lämplig för "blink- ningsändamâl".

Claims (5)

7809972-8 10 15 20 25 30 l 4 PATENTKRAV

1. l. Anordning för att ur inkommande televisions- signaler (l0) framtaga videosignaler för samtidig pre- sentation av en följd av valda bilder av ett objekt, som rör sig under en Valbar tidsperiod i en i övrigt i huvudsak stillastående scen, vilken anordning har organ (16) för att under en vald serie av televisions- delbilder eller -helbilder i tidsperioden jämföra bild- element i var och en av de valda delbilderna eller hel- bilderna med tidigare, motsvarande bildelement, organ (18) för lagring av alla bildelement, för vilka en skill- nad, som anger rörelse hos objektet, detekteras av jäm- förelseorganen (16), organ (22) för identifiering av de bildelement i de valda delbilderna eller helbilderna som tidigare har lagrats under den valbara tidsperioden till följd av detekteringen av en sådan skillnad och för uteslutande av lagring av de motsvarande bildele- menten i de senare delbilderna eller helbilderna inom tidsperioden, organ (20, 12), vilka är ànordnade att under identifieringen och lagringen av de rörelse representerande signalerna till en utgångsanslutning (32) avge en videosignal för en presentation, som visar åtminstone objektets aktuella läge, samt organ för att avsluta den valbara tidsperioden och till utgàngsanslut- ningen (32) avge en videosignal, som representerar åtminstone de lagrade bildelementen, k ä n n e t e c k - n a d av förhöjningsorgan, som innefattar adderingsorgan (40, 44), vilka är kopplade till utgàngsanslutningen (32) och är styrbara av identifieringsorganen (22) för modifiering av ljusstyrkevärdet hos den utmatade video- signalens element, vilka svarar mot objektet i rörelse i en serie positioner, för att i videoutsignalen öka skillnaden mellan ljusstyrkan hos objektet i nämnda positioner och ljusstyrkan hos bakgrunden, representerad av den stillastående scenen. 10 15 20 78Û9972-i8 15

2. Anordning enligt patentkravet l, k ä n n e - t e c k n a d därav, att adderingsorganen (40, 44) inne- fattar organ för ökning av amplituden hos videosignal- elementen, som motsvarar det rörliga objektet, relativt videosignalen, som representerar den i övrigt i huvudsak stillastående scenen.

3. Anordning enligt patentkravet 1, k ä n n e - t e c k n a d därav, att adderingsorganen (40, 44) inne- fattar organ för minskning av amplituden hos videosignal- elementen, som motsvarar det rörliga objektet, relativt videosignalen, som representerar den i övrigt stilla- stående scenen.

4. Anordning enligt patentkravet 2, k ä n n e - t e c k n a d därav, att förhöjningsorganen vidare inne- fattar organ, som är förbundna med adderingsorganen (40, 44) för att intermittent med ett förutbestämt belopp öka amplituden av videosignalelementen, som mot- svarar det rörliga objektet.

5. Anordning enligt patentkravet 3, k ä n n e - t e c k n a d därav, att förhöjningsorganen vidare inne- fattar organ, som är förbundna med adderingsorganen (40, 44) för att intermittent med ett förutbestämt belopp minska amplituden av vídeosignalelementen som motsvarar det rörliga objektet.