SE438401B - Videospecialeffektgenerator - Google Patents

Description

gvsosssv-1 4 - 2 mjuka övergångsgränsområde, organ för att under nämnda intervall generera en serie av pulser av i följd växlande pulsintervallför- hållande och organ för att bilda en sammansatt kopplingssignal ur nämnda omkopplingssignal och nämnda serie av pulser, nämnda sam- mansatta omkopplingssignal är avsedd att koppla om mellan nämnda ingångsvideosignaler på sådant sätt att videosignalerna växlande kopplas om under nämnda intervall i enlighet med nämnda pulsläng- der för att alstra nämnda mjuka övergångsgränsområde.

En föredragen utföringsform av föreliggande uppfinning kom- mer nu att beskrivas som ett exempel med hänvisning till bifoga- de ritningar, i vilka: fig l är ett blockschema utvisande ett signalbehandlings- system i vilket föreliggande uppfinning används, fig 2A och ZB är scheman som används för att förklara verkan på en televisionsskärm erhållen genom att driva signalbehand- lingssystemet visat i fig 1, fig 3 är ett kretsschema vilket visar ett exempel på en praktisk krets av systemet visat i fig 1, fig 4 är ett blockschema utvisande ett exempel på väljar- (nyckel) generatorn vilken används tillsammans med kretsarna visade i fig l och 3, fig 5 och 6 är diagram över vågformer som används för att förklara funktionen hos vissa element som används i kretsen som visas i fig 4, fig 7 är ett schema som används för att förklara en bild på en televisionsskärm genom drivningen av elementen beskrivna i an- slutning till fig 5, _ fig 8 är ett diagram över vågformer som används för att för- klara funktionen hos det andra elementet i kretsen visad i fig 4, fig 9 är ett schema som används för att förklara en televi- sionsbild genom drivning av elementet beskrivet i anslutning till fig 8, fig 10, ll, 12, 13, 14, 15 och 15' är diagram som visar televísionsbilder som erhållits genom växling av drivtillståndet hos kretsen visad i fig 4, fig l6 är ett diagram som visar en televisionsbild vilken alstrats genom drivning av ett visst element i kretsen visad i fig 4, 78058 97-1 3 fig 17, 18 och 19 är diagram som visar televisionsbilder och diagram över vågformer som samhör med dessa och används för för- klaring av ett visst element i kretsen visad i fig 4, fig 20 är ett blockschema över mjukrandgeneratorn, fig 21, 22 och 23 är scheman som visar en krets vilken alstrar en signal som matas till kretsen visad i fig 4 och våg- former som används för att-förklara funktionen hos kretsen, fig 24 är ett blockschema utvisande ett exempel på upplös- ningssignalgeneratorn vilken används tillsammans med kretsarna visade i fig 1 och 3, fig 25 är ett diagram som visar en vågform vilken används för att förklara funktionen hos ett visst element i upplösninge- signalgeneratorn visad i fig 24, fig 26 är ett blockschema.som visar ett exempe].på den prak- tiska kretsen av elementet som beskrivits i anslutning till fig 25, fig 27 och 28 är diagram över vågformer som används för att förklara de andra elementen i rampsignalgeneratorn visad i fig 24, _ fig 29 är ett blockschema som visar att exempel på den prak- tiska kretsen av elementen beskrivna i anslutning till fig 27 och 28, fig 30 visar mjukrandgeneratorn i fig 20 mera detaljerat, och fig 31 visar vågformer som inträffar vid användningen av ge- neratorn enligt fig 30.

Fig 1 är ett blockschema som visar signalbehandlingssystemet i vilket en videospecialeffektgenerator i enlighet med förelig- gande uppfinning används. I figuren har signalbehandlingssystemet 10 två ingångsanslutningar 12 och 14 och en utgångsanslutning 16.

Videosignalerna som skall behandlas matas till respektive in- gångsanslutningar 12 och l4. Signalbehandlingssystemet 10 inne- fattar också en rader- och nycklingsväxlare l8 och en upplös- ningsväxlare 20. Den första växlaren 18 mottar en rader- och nycklingsomkopplingspuls vilken pålagts en ingångsanslutning 22 förbunden till denna, medan den andra växlaren 20 mottar en upp- lösningsstyrsignal vilken pålagts ingångsanslutningen 24 förbun- den till denna. Den första växlaren 18 mottar också första och ,7soss97-1 4 andra videosignaler vilka matas till anslutningarna 12 och 14 och har en utgångsanslutning förbunden till en fast kontakt l av en omkopplare 28. En omkopplare 26 är också anordnad vilken har en fast kontakt l ansluten till ingångsanslutningen 12 direkt och den andra fasta kontakten 2 jordad. Omkopplaren 28 har den andra fasta kontakten 2 ansluten till ingångsanslutningen 14 direkt.

Signaler som matas in på de rörliga kontakterna av omkopplaren 26 och 28 matas till ingångar av upplösningsväxlaren 20 vars utsig- nal levereras till en fast kontakt 1 av en omkopplare 30. Den rörliga kontakten hos omkopplaren 28 är också ansluten direkt till den andra fasta kontakten 2 hos omkopplaren 30. Den rörliga kontakten hos omkopplaren 30 är ansluten till utgångsanslutningen 16.

När i ovan beskrivna signalbehandlingssystem 10 den rörliga kontakten hos omkopplaren 26 är ansluten till dess fasta kontakt 2, och den rörliga kontakten hos omkopplaren 28 till dess fasta kontakt 1 och den rörliga kontakten hos omkopplaren 30 till dess fasta kontakt 2, matas utsignalen från växlaren 18 till utgångs- anslutningen 16 varvid rader- (nycklings) moden är inställd. När den rörliga kontakten hos omkopplaren 26 är ansluten till dess fasta kontakt 1, och den rörliga hos omkopplaren 28 till dess fasta kontakt 2 och den rörliga hos omkopplaren 30 till dess fasta kontakt l, matas utsignalen från växlaren 20 till utgångs- anslutningen 16 varvid erhålles upplösnings- (tonings) moden. Om vidare omkopplaren 26, 28 och 30 är anslutna med sin respektive fasta kontakt l, som visas i fig 1, kan man uppnå innyckling (eller utnyckling), och om den rörliga kontakten hos omkopplaren 26 växlas över till sin fasta kontakt 2 från växlingstillståndet enligt fig l, kan man åstadkomma nyckling med in- (ut) tonings- funktion.

Fig 2A visar ett diagram över innycklings- (utnycklings) funktionen på skärmen. Först upplöses skärmen (a) som visar endast en bild å till skärmen (b) vilken är pålagd en del av bilden § på bilden 5, och därefter nycklingsskärmen (c) på vilken erhålles partiet av bilden ä insatt i bilden g. Tekniken för bildomvandling från fig 2A(a) till fig 2A (c)benämnes innyck- lingsfunktion, medan tekniken för omvandling från fig 2A (c) till fig 2A (a) benämnes utnycklingsfunktion. Om ovan nämnda tekniskt 7805897-1 5 åstadkommes genom signalbehandlingssystemet visat i fig l, påläg- ges videosignalen vilken svarar mot bilden ä på ingångsanslut- ningen 12 och videosignalen vilken svarar mot bilden § pålägges på ingångsanslutningen 14. I detta fall drivs växlaren 18 för att ge en videosignal vilken alstrar bilden vilken representeras av fig 2A (c). Vid denna tidpunkt är de rörliga kontakterna hos om- kopplaren 26 och 28 anslutna till sina respektive fasta kontakter l, så att upplösningsomkopplaren 20 matas med videosignaler sva- -rande mot bilderna framställda genom fig 2A (a) och (c). Omkopp- laren 20 upplöser båda ingångsvideosignalerna på så sätt att videosignalen som svarar mot bilden framställd genom fig 2A (b) matas till utgångsanslutningen 16 genom omkopplaren 30 vars rör- liga kontakt är ansluten till dess fasta kontakt l.

Fig 23 är ett diagram som visar bilder av nyckling med in- (ut) toningsfunktion genom manövrering av omkopplaren 26, 28 och 30 hos signalbehandlingssystemet 10 visat i fig l. Från en bild- skärm vilken från början är svart som visas i fig 2B (a) uppträ- der gradvis en bild kombinerad av bildpartierna ê och E som visas i fig 25 (b) och slutligen uppträder en bild kombinerad av bild- partierna Q och Q fullständigt som visas på en bildskärm (c) i fig 2B. Tekniken att den kombinerade bilden av bilderna § och å är intonade i följden (a), (b) och (c) som beskrivits omedelbart ovan benämnes nyckling med intoningsoperation, medan tekniken att bilden på skärmen (c) i nyckeltillståndet omvandlas till den svarta bilden på skärmen (a) genom bilden på skärmen (b) benämnes nyckling med borttoningsoperation. Ovan nämnda effekter på tele- visionsskärmen åstadkommas genom anslutning av den rörliga kon- takten hos den första omkopplaren 26 till dess fasta kontakt 2 och den rörliga hos den andra omkopplaren 28 till dess fasta kontakt 1 och genom upplösning av den svarta videosignalen från den första omkopplaren 26 och utgångssignalen från rader- och nycklingsväxlaren 18 i upplösningsväxlaren 20.

Fig 3 är ett schema som visar exempe1.på den praktiska kret- sen för signalbehandlingssystemet 10 visat i fig 1. I fig 3 buffrar transistorerna Q1 och Q2 videosignalen som pålägges in- gångsanslutningen 12, medan transistorerna Q3 och Q4 buffrar videosignalen som påläggs ingångsanslutningen 14. Transistorerna 06, Q7, 915, 017, 018 och 019 bildar rader- och nycklingsväxlaren 7805897-1 6 18, och transístorerna Q9f QIO: Qllf Qlzf 013 0Ch Q14 bilåar upplösningsväxlaren 20. De andra transistorerna Q5, Q8 och Qls är anordnade för spänningsbalansering eller impedansomvandling. Fig 4 är ett blockschema som visar ett exempel på en krets för generering av nycklings- och raderomkopplingspulsen vilken påläg- ges genom anslutningen 22 till rader- och nycklingsväxlaren 18.

I detta exempel omfattar en rader- (nycklings) generator 32 en X1-räknare 34, X2-räknare 36, Yl-räknare 38, Y2-räknare 40 Qgh en hastighetsräknare 42. X1- och X2-räknarna 34 och 36 matas med en klocksignal fx vilken påläggs en anslutning 44 och vilken har en frekvens som svarar mot 4/3 fsc (fsc: frekvens för färgunderbär- vågssignal) behandlad genom multiplicering av underbärvågsfrek- vensen (3,58 MHz) med 4 och delning av den multiplicerade frek- Vensën med 3- Xl~ 0Ch X2-räknarna 34, 36 matas också vid sina lagringsingångsanslutningar med_j?1 signal fy' Vilken matas till en anslutning 46. Denna signal fy' består av pulser av smal vidd vilka bildas ur horisontella synkroniseringssignalen, varvid ekvivalenta pulser i den vertikala släckningsperioden utelämnats.

Yl- ningar med respektive en signal fy vilken är pålagd en anslutning och Y2-räknarna 38 och 40 matas vid sina klockingångsanslut- 48 och också vid sina lagringsingångsanslutningar med en signal VBP vilken matas till en ingångsanslutning 50. Signalen fy är delvis spärrade horisontella synkroniseringssignal ovan nämnda, och signalen VBP är den vertikala släckpulsen. Hastighetsräknaren 42 tillförs på sin klockingångsanslutning en hastighetspulssig- nal SP vilken är matad till en anslutning 52. Som hädanefter be- skrivs i detalj, bestämmer hastighetspulsen SP raderhastigheten.

Vardera av dessa räknare 34, 36, 38, 40 och 42 innefattar en 8-bits räknare, så att de alstrar en överförings- eller minnes- signal vid ett räknetal av 256. Var och en av dessa räknare har dataingångsanslutningar vilka mottar dataingångssignaler av 8 bitar- Yi- OCh Y2-räknarna 38 och 40 och hastighetsräknaren 42 har datautgångsanslutningar av 8 bitar. Dessa räknare kan för- ställas till ett önskat räknetillstånd genom att på deras data- ingångsanslutningar pålägga data som önskar förinställas vid en tidpunkt när en laddningssignal vilken har nivån "O" pålägges deras laddningsingångsanslutningar.

Som kommer att beskrivas senare kan systemet som består av ....--_..v-.......__. ....._......, _ _. 7805897-1 7 X1-räknaren 34 och Yl-räknaren 38 arbeta komplementärt till systemet bestående av X2-räknaren 36 och Y2-räknaren 40, För att följaktligen förenkla förklaringen, beskrives systemet bestående av X1-räknaren 34 0Ch Yl-räknaren 38, och därefter kommer systemet bestående av X2-räknaren 36 och Y2-räknaren 40 att beskrivas i samband med systemet bestående av X1-räknaren 34 Qgh Yl~räknaren 38.

I enlighet med standarden för NTSC-systemet omfattar en ruta av videosignalen 525 videolinjer, av vilka vardera innehåller en horisontell synkroniseringspuls, och följaktligen omfattar ett fält 262,5 videolinjer. Vi antar nu att hastighetsräknaren 42 be- finner sig i sitt nollställda tillstånd och data på 8 bitar till Y1-räknaren 38 är "O".

Den vertikala släckpulsen VBP vilken är pålagd anslutningen 50 har vågformen som visas i fig Sa, vilken innefattar en 9H tid~ period som har en låg nivå och de följande 253,5H har en hög nivå. När den vertikala släckpulsen VBP med vågformen visad i fig 5(a) matas till Yl-räknaren 38 vid dess laddningsingångsanslut- ning. börjar den räkna signalen fy som matas till anslutningen 48 efter det att VBP-pulsen blir "l". I den praktiska utförings- formen väljs dock den vertikala släcksignalen VBP att vara något kortare än 9H, t ex 8,5H som visas i fig 5(b) och därvid alstras minnessiffran från Y1-räknaren inom den följande vertikala släck~ pulsen. Om data "l" laddas vid dataingångsanslutningen av Yl-räk- naren 38 genom hastighetsräknaren 42, alstras minnessiffran från Yl-räknaren 38 vid startraden av släckpulsen som visas i fig 5(c). När vidare data "2" laddas uppträder minnessiffran vid positionen innan ZH från framkanten av släckpulsen VBP. Sålunda bör det märkas att om data'%f'(0 in í255) laddas vid datain- gångsanslutningen av Y-räknaren, uppträder minnessiffran vid en position innan nH från framkanten av släckpulsen. Minnessignalen från Yl-räknaren 38 pålägges en D-vippa 54 som klocksignal. Denna D-vippa 54 matas vid sin "klar"-ingångsanslutning med den verti- kala släcksignalen VBP matad till anslutningen 50.

Fig 6(a), 6(b) och 6(c) visar den vertikala släckpulsen VBP, minnessignalen vilken alstras från Y1-räknaren 38 när data "n" laddas resp. Q-utsignalen från D-vippan 54. Vippan 54 triggas genom minnessignalen och återställes genom pulsen VBP, så att en , W.MmmumnwlWii”íräimiuiifiiiiiimm 7805897-1 8 Yl-omkopplingssignal visad i fig 6(c) kommer att genereras från Q-utgången av vippan 54. När denna Yl-omkopplíngssignal matas genom styrkretsen 56, en mjukrandkrets 58 och en utgångsanslut- ning 60 till anslutningen 22 visad i fig l och 3 som rader- (nycklings) omkopplingspulsen, väljs bilden g under den låga nivån hos Yl-omkopplingssignalen och under dess höga nivå väljs bilden ä i växlaren 18. Följaktligen alstras en bild som visas i fig 7 på televisionsskärmen.

Om nu data "n" vilket ökar vid varje vertikalt intervall laddas vid dataingångsanslutningen på Yl-räknaren 38, expanderas bilden E eller stryks uppåt gradvis som visas genom pilarna i fig 7 och upptar slutligen hela skärnunn Om motsatt data "n" vilket gradvis avtar vid varje vertikalt intervall laddas i Yl-räknaren, expanderas bildpartiet.ê nedåt och upptar slutligen hela skär- men. Om försatt data från hastighetsräknaren 42 fixeras, kan bilden i nyckeltillståndet alstras på skärmen.

Härnäst kommer funktionen av Xl~räknaren 34 att förklaras med hänvisning till fig 8. X1-räknaren 34 matas med 8 bitar data från en exclusive OR-grind 62. Även om endast en exclusive OR- grind 62 visas i fig 4 för enkelhets skull, finns i det praktiska utförandet ett antal OR-grindar vilka svarar mot antalet bitar, i denna utföringsform 8 OR-grindar. En av ingångsanslutningarna av OR-grinden 62 är ansluten till den rörliga kontakten av en omkopplare 64 vars ena fasta kontakt l är ansluten till 8 bitars utgångsanslutningen av en låskrets 66 och vars andra fasta kontakt 2 är ansluten till 8 bitars utgångsanslutningen av Yl- räknaren 38. Beroende på huruvida en "l" eller en "O" pålägges på de andra ingångarna av grindarna 62, blir data från räknaren 38 antingen inverterat eller icke inverterat.

Det antas nu att ingångsdata från hastighetsräknaren 42 är "O" och den rörliga kontakten hos omkopplaren 64 är ansluten till dess fasta kontakt 1. Som beskrivits tidigare, väljs frekvensen hos klocksignalen fx till X1-räknaren 34 att vara underbärvågs- frekvensen 3,58 MHz x 4/3. Anledningen är att om underbärvågs- frekvensen 3,58 MHz är vald som klocksignal fx, belöper sig antalet pulser som skall räknas i en horisontell period till 227 och det är uppenbart att ett antal pulser saknas för generering av minnessiffran i 8 bitars räknaren vid varje horisontellt 7805897-1 9 intervall. Om därför frekvensen för klocksignalen fx väljs att vara 3,58 x 4/3 MHz, belöper sig antalet pulser som skall räknas i den horisontella perioden till 303,3. Som följd härav är det för att räkna 255 pulser i IH varaktigheten nödvändigt att bredden hos laddningspulsen till X1-räknaren väljs till omkring 10 ps. Sålunda är det uppenbart att laddningspulsen blir ekviva- lent med den horisontella släckpulsen. Av denna anledning matas ingångsanslutningen 46 som laddningsinsignal till X1-räknaren med Pulsgn fy' av smal bredd (visat i fig 8a) vilken alstras från den horisontella synkroniseringssignalen med ekvivalenta pulser i den vertikala släckningsperioden utelämnade och vilken har en låg nivåperiod-av omkring 10 ps. Denna period är ekvivalent med perioden på 49,3 pulser hos signalen fx (fíg 8b) vilken har frek- vensen 3,58 x 4/3 MHz. Följaktligen svarar perioden hos signalen ššï i den höga nivån mot perioden av 254 pulser hos signalen fx.

Sålunda kön på Samma Sätt SOm Yl-räknaren 38 bärvågor erhållas vid den önskade positionen som gensvar till motsvarande försatt värde vilket pålagts dataingångsanslutningen hos X1-räknaren 34, Minnessiffersignalen från denna matas till en D-vippa 68 som en klockingångssignal. Vippan 68 matas vid signalställningsingången mea Signalen š;7 vilken matas till anslutningen 46, så att den vid sin Q-utgångsanslutning alstrar en X-omkopplingspuls visad i fig 8d. Denna X-omkopplingspuls matas genom styrkretsen 56, mjuk~ randkretsen 58 och ingångsanslutningen 60 till anslutningen 22, visad i fig l och 3 som nycklings- och raderomkopplingspulsen. Om i detta fall växlaren 18 är sådan, att signalen som svarar mot bilden ä avlämnas under den låga nivån hos X-omkopplingspulsen och signalen som svarar mot bilden g avlämnas under den höga nivån hos X-omkopplingspulsen, expanderas på televisionsskärmen gradvis bildpartiet å åt vänster när n ökar gradvis med hänsyn till de följande H-släckpulserna som visas i fig 9 och slutligen upptar hela skärmen medan bildpartiet à expanderas åt höger gradvis när n avtar gradvis och slutligen upptar hela skärmen.

När ingångsdatavärdet till X1-räknaren 34 är fast, alstras på skärmen nycklingstillståndet där bildpartierna Q och § ej växlas.

Förklaringen ovan svarar mot fallet där den rörliga kontak- ten hos omkopplaren 64 anslutes till dess fasta kontakt 1. Om den rörliga kontakten hos omkopplaren 64 vrides om till dess andra 7305897-1 10 fasta kontakt 2, matas X1-räknaren 34 med 8 bitars ingångsdata från Y1-räknaren 38. Om det antas att utsignalen från hastighets- räknaren 42 är "O", laddas 8 bitars utgångsdata från Yl-räknaren 38 vid X1-räknaren 34 vid varje horisontellt intervall. Eftersom yl-räknaren 38 räknar den horisontella synkroniseringspulsen fy vilken matas till anslutningen 48 under perioden med hög nivå hos den vertikala släcksignalen visad i fig 5(b), ökar utgångsdata från Y1-räknaren 38 med l vid varje H-intervall. Detta utgångs- data från Yl-räknaren 38 laddas till X1-räknaren 34 vid tidpunk- ten när laddningspulsen fy' vilken har den horisontella synkroni- seringsfrekvensen pålägges denna och därpå räknar X1-räknaren 34 upp klockpulsen fx från laddningsvärdet. Det bör därför märkas att genereringen av minnessifferutsignalen från X1-räknaren 34 skiftas till vänster genom en puls fx varje gång när Q-utgångarna hos Yl-räknaren 38 ökar, dvs att utgångsdata från Yl-räknaren 38 är "O" i det första horisontella intervallet, så att minessiffer- utsignalen från X1-räknaren 34 har fallit inom H-släckperioden.

När härnäst utgångsdata från Yl-räknaren 38 blir "l" i det andra horisontella intervallet, uppträder minnessifferutsignalen från X1-räknaren 34 vid läget av 1 puls innan följande horisontella synksignal vilken svarar mot den övre högra kanten på skärmen.

När på detta sätt Yl-räknaren 38 räknar 254 H uppträder minnes- siffran från X1-räknaren 34 vid läget av 254 pulser innan den följande horisontella synksignalen vilken svarar mot den nedre vänstra kanten av bildskärmen. Om de följande minnessifferutsig- nalerna från X1-räknaren 34 vilka bildas på ovan nämnda sätt används för att sätta D-vippan 68 och i sin tur denna D-vippa 68 återställes genom nollställningspulsen fšï, alstrar vippan 68 sådana X-omkopplingspulser att bilden på televisionsskärmen uppdelas diagonalt med bildpartierna Q och Q som visas i fig. 10.

Om hastighetsräknaren 42 räknar upp vid en viss hastighet, blir utsignalen från Yl-räknaren 38 förskjuten med ett belopp svarande mot utgångsdata från hastighetsräknaren 42. När följakt- ligen vid varje tidpunkt hastighetsräknaren 42 räknar upp enligt "O", “l“,----- "n",----- "255“, rör sig den diagonala delnings- *linjen hos televisionsbilden mot övre delen av skärmen som visas i fig ll. När motsatt innehållet hos hastighetsräknaren 42 räknas ned enligt "255",----, "n",-----, “l",'¶", rör sig den diagonala 7805897-1 ll gränsen nedåt. Hastighetsräknaren 42 på 8 bitar tillföres vid sin klockingångsanslutning raderhastighetspulsen SP vilken matas till anslutningen 52 och också vid dess dataingångsanslutning med nycklingsstorleksdata genom en ledning 70. När en brytare 72 slutes och följaktligen laddningsingångsanslutningen hos hastig- hetsräknaren 42 jordas, fixeras innehållet hos denna hastighets- räknare 42 genom nycklingsdata och rader- (nycklings) generatorn 32 växlas från radergenereringsmod till nycklingsgenereringsmod.

Datautsignalen från hastighetsräknaren 42 pålägges en ex- clusive OR-grind 74. Endast en OR-grind 74 visas i fig 4 men i praktiken svarar antalet OR-grindar 74 mot bitantalet hos data- utgångarna från hastighetsräknaren 42. En styringângsanslutning 74' är anordnad för exclusive OR-grinden 74. Välkänt är att när tillståndet hos en styringång till styringångsanslutningen 74' selektivt växlas till hög eller låg, så kan hastighetsräknaren 42 drivas som respektive uppräknare eller nedräknare. T ex är det möjligt i radermoden av den sammansatta televisionsbilden bestå- ende av bildpartierna å och ä visade i fig 12 att om styrinsigna- len till exclusive OR-grinden 74 växlas, en radering i riktningen 76 eller 78 (fig 12) selektivt kan genomföras.

Exclusive OR-grinden 62 är anordnad med en styringångsan- slutning 62' vilken arbetar på liknande sätt som styringångsan- slutningen 74'. Exclusive OR-grinden 74 styr hela arbetsriktnin- gen för radergeneratorn 32, medan exclusive OR-grinden 62 blott bestämmer riktningen av raderfunktionen i den horisontella rikt- ningen. Nivåerna hos styrsignalerna vilka matas till styringångs- anslutningarna 62' och 74' styrs som gensvar på det önskade radermönstret och nycklingsmönstret.

Rader- (nycklings) generatorn 32 som visas i fig 4 är också anordnad med YZ-räknaren 40 liknande Yl-räknaren 38, X2_räknaren 36 liknande X1-räknaren 34, exclusive OR-grind 84 liknande exclu- sive OR-grinden 62, omkopplare 86 liknande omkopplaren 64, D- vippa 80 liknande D-vippen 54 vilken mottar minnessifferutgångs- signalen från Y2-räknaren 40, och D-vippan 82 liknande D-vippan 68 vilken mottar minnessifferutsignalen från X2-räknaren 36.8 bitars datautgångssignalen från exclusive OR-grinden 74 pålägges direkt Yl-räknaren 38 men genom en inverterare 84 till Y2-räkna- ren 40. Denna inverterare 84 används för komplementärdrivning av 7805897-1 12 YZ-räknaren 40 relativt Yl-räknaren 38. Dvs om en sammansatt Y- omkopplingspuls bildas ur Yl- och Y2-omkopplingspulserna alstras en bild i vilken de övre och undre bildpartierna § stryks över bildpartietqåmellan dessa som visas i fig l3a, eller en bild i vilken bildpartiet Q mellan övre och undre bildpartierna § stryks över bildpartierna à som visas i fig l3b. Om på samma sätt de rörliga kontakterna av omkopplaren 64 och 86 ansluts till sina respektive fixa kontakter l, och nivåerna på styrningarna till exclusive OR-grindarna 62 och 84 är skilda från varandra och den sammansatta omkopplingspulsen enligt (a) av X1- och X2-omkopp- lingspulserna alstrar en bild i vilken de vänstra och högra bild- partierna å stryks till bildpartiet à mellan dessa som visas i fig l4a, eller i vilken bildpartiet ä mellan de vänstra och högra bildpartierna à stryks över båda bildpartierna è som visas i fig l4b. Om härnäst de rörliga kontakterna hos omkopplaren 64 och 86 anslutes till sina respektive fixa kontakter 2, och de sammansat- ta omkopplingspulserna alstras ur X1-, Yl-omkopplingspulserna och X2-, Y2-omkopplingspulserna, kan bilder erhållas i vilka bildpar- tierna Q och § stryks som visas i resp. figurer l5a, l5b, l5c och l5d.

Om utöver det föregående villkoren hos styrinsignalerna till exclusive OR-grindarna 62, 74 och 84 växlas selektivt, styrs om- kopplarna 64 och 86 och kombinationen av X1-, X2, Yl- och Y2-om- kopplingspulserna väljs på skilda sätt, kan olika strykningsef- fekter som visas i fig 15' erhållas på skärmen.

I fig 4 som beskrivits tidigare finns anordnat en låskrets 66 vilken vid sin dataingångsanslutning mottar 8 bitars utgångs- data från hastighetsräknaren 42 genom exclusive OR-grindarna 74.

Denna låskrets 66 har en klockingångsanslutning vilken mottar den vertikala släckpulsen VBP vilken matas till anslutningen 50, och en datautgångsanslutning från vilken datautgångssignalen på 8 bitar matas till dataingångsanslutningarna hos X1-räknaren 34 och X2-räknaren 36 genom respektive fasta kontakter l hos omkopp- _larna 64 och 86 och exclusive OR-grindarna 62 och 84. X1- och X2- räknarna 34 och 36 laddas med ingångsdata vid varje laddningspuls f;7 vilken har den horisontella synkroniseringsfrekvensen. Om låskretsen 66 utelämnas, laddas X1- och X2-räknaren 34 och 36 med datautsignalen från hastighetsräknaren 42 som den är. Detta bety- 7805897-1 13 der att data hos hastighetsräknaren 42 kan förnyas i bilden som återges på televisionsskärmen, dvs under vissa horisontella in- tervall skilda från den vertikala släckperioden. Av denna anled- ning blir gränsen mellan de två bildpartierna à och Q ej en rät linje och gränslinjen är terrasserad, som visas i fig l6a. För att undvika ovan nämnda störning på skärmen, låses utgångsdata från hastighetsräknaren 42 via pulsen VBP som har den vertikala synkroniseringsfrekvensen och hålles under en fältperiod. Det kvarhållna datat i låskretsen 66 används som föreliggande data för X1- och X2-räknarna 34 och 36 så att effekten av stegen som visas í fig l6a försvinner och följaktligen blir gränslinjen mellan bildpartierna à och E rak som visas i fig l6b. I fig 16 betecknar siffran 90 gränslinjen vid det första fältet och 92 gränslinjen vid det följande fältet.När strykhastigheten blir högre blir avståndet mellan gränslinjerna 90 och 92 större.Vad beträffar Yl- och Y2-räknarna 38 och 40 laddas de med utgângsdata från hastighetsräknarna 42 genom den vertikala synkroniseríngs- släckpulsen VBP så att det ej finns behov att anordna en sådan låskrets för Yl- och Y2-räknarna 38 och 40. _ Styrkretsen 56 som visas i fig 4 tillföres X1-0mkQpp1ingS- pulsen från vippan 68, Y1~omkopplingspulsen från vippan 54, X2- omkopplingspulsen från vippan 82 och Y2-omkopplingspulsen från vippan 80. Denna styrkrets 56 består av en kombination av olika grindar och alstrar olika typer av sammansatta omkopplingspulser som gensvar på en styrlogiksignal SC vilken pålägges denna.

Mjukrandkretsen 58 som visas i fig 4 mottar den sammansatta omkopplingspulsen från styrkretsen 56 och har en skarp stigande flank som visas i fig l7a, så att gränslinjen mellan bildpartier- na Q och § snabbt ändras som visas i fig l7b. Om å andra sidan den sammansatta omkopplingspulsen bildas med en lutning i en viss period på gränslinjen som visas i fig l7c, blandas signalerna vilka svarar mot bildpartierna 5 och å med varandra i den perio- den. Följaktligen blir gränsen mellan bildpartierna Q och § mjuk i visuell mening och bra för åskådaren, som visas i fig l7d. För att erhålla den mjuka randeffekten på gränslinjen, multipliceras signalerna hos bildpartierna på analogt sätt i en välkänd krets.

Därför blir konstruktionen av den konventionella kretsen kompli- cerad och följaktligen dyr. För att utöva samma effekt, finns an- 78U5897~¶ 104 ordnat mjukrandkretsen 58 vilken behandlar den sammansatta om- kopplingssignalen från styrkretsen 56 på digitalt sätt. Som visas i fig l8b, genererar kretsen 58 en serie av omkopplingspulser för gränsområdet A + å av bildpartierna ê och § visat i fig. l8a.

Det bör märkas att pulskvoten för pulserna i fig l8c ökar kon- tinuerligt. Pulskvoten eller delperiodtiden är kort vid gränspar- tiet 5 + ä nära bildpartiet g men blir högt nära bildpartiet É.

Följaktligen blir en sådan bild med en mjuk randeffekt beroende på den visuella integrerade effekten på skärmen lik den som erhålles genom den analoga metoden. Eftersom den mjuka randeffek- ten kan åstadkommas genom den digitala behandlingen av omkopp- lingssignalen, förbättras linjäriteten på gränspartiet Q + §¿ Ut- över den ovan nämnda mjuka randeffekten i den vertikala riktnin- gen, är det möjligt att åstadkomma den mjuka randeffekten i den horisontella riktningen på ett liknande sätt som det som beskri- vits ovan.

Fig l9a visar en skärm i vilken gränspartiet à + lå mellan de övre och undre bildpartierna g och § är underkastade mjukrand- ningen. I detta fall omfattar gränspartiet Ä + ä nH linjer. En linje nära det övre bildpartiet.è kopplas om genom en puls vars pulskvot är kort som visas i fig l9b och den sista linjen av en linje kopplas om genom pulsen vars pulskvot är längst, som visas i fig l9c. Sålunda kan man på skärmen erhålla gränspartiet é + Q vilket är mjukrandat genom växling av fördelningen av signaler svarande mot bildpartierna å och Q vid varje linje i tiden.

Fig 20 är ett blockschema som visar en utföringsform av mjukrandkretsen 58. Mjukrandkretsen 58 som visas i fig 20 består av två 4 bitars räknare 100 och 102 och en inverterare 104. En integrerad krets av typ SN 74161 från Texas Instruments kan an- vändas som vardera av ovan nämnda räknare. En klocksignal fc vilken är pålagd en ingångsanslutning 106 matas till den första räknaren 100 vid dess klockingångsanslutning. Om ingen nollställ- ningsingångssignal pålägges räknaren l00 vid nollställningsingån- gen, på grund av att brytaren 108 är FRÅN, alstrar räknaren 100 minnesbitutgångssignalen när den räknar upp den femtonde klock- pulsen. Minnesbitutgångssignalen inverteras genom en inverterare 104 och matas sedan till den andra räknaren 102 till dess klockingångsanslutning och också till den första räknaren 100 vid 7805897-1 15 dess laddningsingångsanslutning. När laddningsingången går låg genom laddningsinsignalen ovan förställes A-, B-, C- och D-ingån- garna på den första räknaren 100 genom Qkr, QB-, OC- och QD- utgångarna från den andra räknaren 102. Vid ankomsten av den första-minnessifferpulsen alstrar den andra räknaren 102 utsigna- len "0" och följaktligen förställes den första räknaren 100 genom denna utsignal "O". Därpå förställes den första räknaren 100 genom värdet ÜJ'vid nästa minnessifferutsignal. På detta sätt förställes den första räknaren 100 upp till "l5". Som följd härav erhålles vid en utgångsanslutning 110 vilken är ansluten med minnessifferutgången på den första räknaren 100 en subpulssignal f OU fandet av vardera pulsen av klocksignalen fc- Den sammansatta T vilken har en växlingsperiod vilken blir smalare vid inträf- omkopplingssignalen med nfiukrandeffekten erhålles genom att på lämpligt sätt grinda den sammansatta omkopplingssignalen från kretsen 56 med pulssignalen EOUT.

Pig 30 visar ett komplett kretsschema över en mjukrandef- fektgenerator, vars övre parti svarar mot kretsen enligt fig 20 som genererar en serie av pulser som har olika pulskvot vid varje period som beskrivits ovan. Serien av pulser från anslutningen ll0 matas till det nedre partiet av kretsen vilken i huvudsak är sammansatt av en räknare 101 och en uppsättning grindkretsar. Om- kopplingssignalen från grindkretsen 56 (fig 4) tillföres räknaren 101 vilken alstrar omkopplingssignalen A i sig själv och en annan omkopplingssignal § fördröjd genom en förutbestämd tid svarande mot bredden av mjukrandområdet. Omkopplingssignalerna à och Q behandlas i grindkretsarna på det sätt som visas i fig 31. Den sålunda erhållna signalen F i kretsarna tillföres nollställnings- anslutningarna CL på räknarna 100 och 102 för att aktivera räknarna medan signalen F är hög. Under intervallen erhålles där- för en serie pulser från anslutningen ll0 vilka gradvis minskar i pulskvot. Serien av pulser tillföres exclusive OR-kretsen till- sanunans med signalen C visad i fig 31 C så att signalen.G visad i fig 31 G genereras från kretsen 103. Signalen G tillföres vidare en NOR-krets 105 tillsammans med signalen D visad i fig 31, så att kretsen 105 alstrar signalen H visad i fig 31 H vilken skall matas till utgången 60. Som framgår ur fig 31 H, har signalen H en ökande delperiodtid under ett främre mjukrandområde T1 och en '7805897-1 16 avtagande delperiodtíd under ett bakre mjukrandområde T2. Den så- lunda erhållna signalen H matas till raderväxlaren 18, fig 30, och följaktligen matas respektive insignal pulsade till ingångar- na 12 och 14 hos växlaren 18 under områdena av gensvar på signa- len H. De omkopplade videosignalerna tillförs televisionsmonitorn för att alstra bilden på skärmen och de fint omkopplade områdena hos bilden får mjuka övergångar på den integrerande verkan hos det mänskliga ögat.

Det bör vidare märkas, att när omkopplingssignalen till räk- naren 101 är den horisontella omkopplingssignalen från X-räknaren har klocksignalen fc relativt hög frekvens, t ex 50 MHz och räknarna 101 och 102 utgöres av räknaren på 4 bitar. I fallet med den vertikala omkopplingssignalen från Y-räknaren har dock klock- Signalen fc en horisontell synkroniseringsfrekvens och räknarna 101 och 102 utgöres av 2 bitars räknaren.

Som beskrivits är alla element vilka bildar radergeneratorn 32 som visas i fig 4 digitala. Därför är det önskvärt att kretsen vilken genererar ovan nämnda signaler fy och fy' och VBP från de vertikala och horisontella synkroniseringssignalerna separerad från den sammansatta videosignalen också utgöres av en digital krets. Vid konventionell härledning av den vertikala synkronise- ringssignalen ur den sammansatta synkroniseringssignalen används en analog krets i vilken utnyttjas en integrerad krets. I det nedan beskrivna systemet extraheras den vertikala synkronise- ringssignalen på digitalt sätt genom uträkning av underbärvågen på 3,58 MHz. Som visas i fig 21 innefattar vågformerna för de sammansatta synkroniseringssignalerna den horisontella synkroni- seringssignalen vilken har en pulsbredd av omkring 4,us och den vertikala synkroniseringssignalen har en pulsbredd av omkring 30 ps. Fig 22 är ett blockschema som visar en krets vilken alstrar en puls som representerar den vertikala synkroniseringen genom användning av den skillnad sonx föreligger mellan pulsbredderna hos de horisontella och vertikala synkroniseringspulserna. Den vertikala synkroniseringssepareringskretsen visad i fig 22 består av två 4 bitars räknare 112 och 114 vilka är anslutna på ett “look-ahead" anslutningssätt för att bilda en 8 bitars räknare.

En TI SN 74161 kan användas som räknare 112 och 114. Klockin- gångsanslutningarna hos de första och andra räknarna 112 och 114 7805897-1 17 är förbundna till en anslutning 116 för att motta underbär- vågssignalen av 3,58 MHz vilken matas till denna, och nollställ- ningsingångsanslutningen hos de första och andra räknarna 112 och 114 och räkneingångsanslutningarna P och T hos den första räkna- ren 112 är förbundna till en anslutning 118 via en inverterare 120 för att motta den sammansatta synkroniseringssignalen vilken inverteras genom inverteraren 120. Minnessifferutgångsanslutnin- gen hos den första räknaren 112 är ansluten till räkneaktive- ringsingångsanslutningen P och T hos den andra räknaren 114 och en Q7-utgångsanslutning hos den andra räknaren 114 är ansluten till utgångsanslutningen 122, dvs 7 bitars utgångssignalen hos 8 bitars räknaren matas till utgångsanslutningen 122.

I enlighet med den nya beskrivna kretsen räknar 8 bitars räknaren omkring 15 pulser av klocksignalen vilken har en frek- vens av 3,58 MHz under den horisontella synkroniseringsperioden, medan räknaren räknar mera än 100 pulser under lågnivåperioden i den vertikala synkroniseringspulsperioden. Följaktligen kan den vertikala synkroniseringspulsen urskiljas genom att detektera utsignalen hos den sjunde biten hos räknaren eftersom räknevärdet 15 indikeras av (1111) i binärtal och räknevärdet 100 indikeras av (1100010) i binärtal.

Fig 23a är ett schema över vågformer som visar den samman- satta synkroniseringssignalen och fig 23b är ett schema över våg- former som visar en vågform vilken är härledd ur 7 bitars ut- gångsanslutningen hos räknaren. Den puls som sålunda alstras formas på lämpligt sätt och kan sedan användas som signalen VBP vilken matas till anslutningen 50 i fig 4.

Rampsignalen vilken matas genom anslutningen 24 till upplös- ningsväxlaren 20 vilken visas i fig 1 och 3 alstras genom en rampsignalgenerator 130 som visas i fig 24. Upplösningsväxlaren 20 kombinerar differentiellt videosignalerna § och å vilka matas till denna genom anslutningarna 12 och 14. Detta betyder att utgångsnivåerna hos båda de sålunda kombinerade videosignalerna alltid är konstanta. Bilden som uppträder när videosignalerna è och Q kombineras halvt om halvt benämnes en blandningseffekt, medan toningseffekten är ett slags upplösningseffekt, i vilken en av videosignalerna som skall kombineras är av den svarta bär- vågsformen. Om den andra vídeosignalen gradvis undertrycks, 78-05897-1 18 kallas denna effekt intoning, medan om den svarta bärvågssignalen gradvis undertrycks och slutligen skärmen blir en släckt bild, benämnes denna verkan en uttoning. Vidare benämnes upplösninge- perioden speciellt "varaktighet". Denna upplösningseffekt styrs genom rampsignalen vilken pålägges anslutningen 24.

Rampsignalgeneratorkretsen 130 visad i fig 24 mottar bild- pulsen vid dess ingångsanslutning 132. Generatorkretsen l30 om- fattar en faskomparator 134, en spänningsstyrd oscillator (VCO) 136 och en återkopplingsbana 130 vilken bildar en PLL- (faslåst) krets. Om frekvensen hos bildrutepulsen antas vara fv, pålägges utgångsfrekvensen hos PLL-kretsen på en programmerbar räknare 140 vilken har frekvensdelarförhâllandet av 1/n, i vilket utgångs- frekvensen hos PLL-kretsen frekvensdelas genom varaktighetsvärdet n som skall ställas in. Den frekvensdelade signalen från räknaren 140 matas till en första signalbehandlare 142 vilken har en startstyringångsanslutning l44 och en stoppstyringångsanslutning 146 och även utgångsledningar 150 och 152 anslutna till respekti- ve upp- och nedingångsanslutníngarna hos en räknare 148. Utgångs- signalen från räknaren 140 matas även till anslutningen 52 hos hastighetsräknaren 70 som hastighetspulsen SP. Utsignaler på mest signifikanta bitar (MSB) hos räknaren 148 pålägges genom en led- ning l54 till en första signalbehandlare 142. Utsignalerna från räknaren 148 matas till en digitalomvandlare 156 vilken omvand- lar den digitala utsignalen från räknaren 148 till en analog rampsignal. Den analoga rampsignalen från omvandlaren 156 matas genom en andra signalbehandlare eller rampsignalgenerator 158 och en förstärkare 160 till en utgångsanslutning 162. Vid denna utgångsanslutning 162 uppträder en rampsignal vilken pålägges rampstyringångsanslutningen 24 visad i fig l och 3.

Genom användningen av rampsignalgeneratorn 130, kan den önskade varaktigheten från 0 till 255 rutor inställas och följ- aktligen är det möjligt att sätta varaktigheten från 0 till 8,5 sekunder. I kretsen i tidigare teknik vilken ger olika lutningar upp till ett konstant amplitudvärde, matas en klocksignal av en konstant frekvens sådan som utfrekvensen till en n-bitars räkna- re, räknarens utsignal analogt till digitalomvandlarens, och den analoga utsignalen från denna förstärkes genom en förstärkare vars förstärkning varieras som gensvar på varaktigheten. För att 7805897-1 19 erhålla en linjär analog utgångssignal inom ett önskat område är det nödvändigt att använda en räknare med en digita1/analogom- vandlare, vilken har ett relativt stort antal bitar. För att vidare kunna ge rampsignaler med olika lutningar, är det nödvän- digt att styra förstärkningsfaktorn hos den analoga förstärkaren över ett relativt vitt område. Ökande branta lutningar möter besvär med icke linjäritet medan den minsta lutningen begränsas av antalet bitar hos räknaren och digital/analogomvandlaren.

Rampsignalgeneratorn 130 visad i fig 24 övervinner ovan nämnda defekter effektivt. Med denna generator 130 omvandlas sig- nalen vilken synkroniseras med den vertikala synkroniseringssig- nalen i videosignalen, dvs bildpulssignalen fv till en signal med en frekvens av 256 fv genom PLL-kretsen vilken består av faskom~ paratorn 134, den spänningsstyrda oscillatorn l36 och återkopp- lingsbanan 138. Frekvensen 256 fv delas i den programmerbara räk- naren 140 genom det önskade upplösningsvaraktighetsvärdet n och därpå räknas den delade frekvenssignalen av 8 bitars räknaren 143- Tiden TD inom vilken 8 bitars räknaren 148 räknar upp 256 pulser uttrycks som följer: .2se= ------ . n ezsesfv fV Följaktligen är tiden TD i proportion till det inställda var- aktighetsvärdet n. Utsignalen från räknaren 148 omvandlas genom digital/analogomvandlaren 156 till det motsvarande analoga vär- det och förstärks sedan av förstärkaren 160 som har en konstant förstärkningsfaktor. Rampsignalen som avlämnas till utgångsan- slutningen 162 har gradienten som svarar mot det önskade varak- tighetsvärdet.

Om ett relativt långt varaktighetsvärde önskas vid styrningen av upplösningen och toningen, skulle det vara nödvändigt att öka antalet bitar hos räknaren och digital/analogomvandlaren. Dock resulterar ökningen i bitantalet i en ökning i kostnader. För att undvika en sådan defekt, är den första signalbehandlaren 142 an- ordnad. Signalbehandlaren 142 utför den vanliga funktionen så länge som varaktigheten n uppfyller villkoret 1 § H § 255. medan ,7a@ss97~1 20 när n g 256, signalbehandlaren 142 arbetar för att alstra en rampsignal med samma gradient som den i n = 255 och tillfälligt avbryter sin funktion vid n = 128. Därefter startar den dess funktion i enlighet med en återstartstyrsignal.

Fig 25 är ett schema över vågformer som visar en utgångs- rampsignal vilken alstras vid utgångsanslutningen 162 av rampsig- nalgeneratorn 130 vid ovan nämnda funktion. I diagrammet i fig 25 representerar ordinatan en spänningsnivå med V0 och abskissan representerar tiden i rutenheten. I diagrammet i fig 25 visar den heldragna kurvan 164 utgångsrampsignalen när antalet bitar hos räknaren och digital/analogomvandlaren väljes för att göra en måttlig gradient av rampsignalen vilken är i huvudsak rak upp till ett förutbestämt värde n. Över värdet n är utgångsspänningen mättad som indikeras vid 166. Genom användning av den första sig- nalbehandlingskretsen 142 stiger utgångsrampsignalvågformen upp med samma gradient som den vid n = 255 från en startposition 168, som visas vid 170. Vid tidpunkten när n = 128, blir gradienten O och följaktligen blir utgångsspänningen konstant. som visas vid 172. Utgångsrampsignalvågformen börjar att stiga igen vid ett läge 174 som gensvar på återstartstyrsignalen och når därpå den förutbestämda mättningsspänningen, som visas vid 166. Medelst detta system expanderas varaktigheten av upplösningen över ett stort område genom användning av en 8 bitars räknare 140. Det är naturligtvis möjligt att ändra på olika exemplifierade värden och också välja en annan frekvens på klockpulsen än bildfrekvensen på 30 Hz.

Fig 26 är ett blockschema som visar en praktisk utförings- form av den första signalbehandlare 142 som visas i fig 24. I fig 26 matas respektive startstyrsignalen till en anslutning 144 och stoppstyrsignalen till en anslutning 146. I egentlig mening är det felaktigt att benämna denna senare signal för stoppstyrsig- nal. Som beskrivs senare, används stoppstyrsignalen för att starta nedräkningsfunktionen hos räknaren 148 från mättningsnivån 166 till nollnivån 162 i fig 25. Bildpulsen pålägges respektive en anslutning 180, hastighetspulsen från den programmerbara räk- naren 140 en anslutning 182, och återställningssignalen en an- slutning 184. Signalbehandlaren 142 omfattar fem D-vippor 186, 188, 190, 192 och 194 och två AND-grindar 196 och 198. Utsignalen 7805897-1 21 från AND-grinden 196 matas genom ledningen 150 till uppräknings- ingångsanslutningen av räknaren 148, och utgången från AND-grin- den 198 matas genom ledningen 152 till nedräkningsingångsanslut- ningen av räkndren 148. Räknetalet 128 är mest betydande men _utsignalen från 8 bitars räknaren 148 matas genom ledningen 154 till klockingångsanslutningen av vippan 194. Härnäst kommer funk- tionen hos kretsen visad i fig 26 att förklaras med hänvisning till fig 25. Vi antar att flera parametrar sådana som varaktighet och starttid, lagras i en dator (ej visad), en startsignal vilken har en hög nivå "l" pålägges ingången 144 vid den tidpunkt som är förinställd via datorn. Därefter erhålles "Q"-utgångssignalen från vippan 186 vid tidpunkten när bildpulsen pålägges dess klockingångsanslutning CK och sålunda kommer startsignalen SRT att vara synkron med bildpulsen. Vidare pålägges "Q"~utgångs~ signalen från vippan 186 på D-anslutningen av vippan 190, i vil- ken den förra signalen är i synkronism med hastighetspulsen vil- ken tillföres klockingången av vippan 190. Synkroniserings-"Q"- utgångssignalen från vippan 190 tillföres vidare AND-grinden 196, och därvid öppnas grinden 196 för att tillföra hastíghetspulsen till upp-anslutningen av räknaren 148.

När räknaren 148 avslutar räkningen av de 128 hastighetspul~ serna, blir MSB~ (mest signifikanta biten) utsignalen 158 hos 8 bitars räknaren 148 "l". MSB-utsignalen 158 tillföres klockin- gångsanslutningen CK av vippan 194, så att dess Q-utgång genere- rar nollställningssignalen "l“ eftersom en ingångssignal som har hög nivå "l" från "l28“-räknetalet till återstartningspunkten tillföres D-ingångsanslutningen 200 under styrning av datorn.

Nollställningssignalen tillföres nollställningsanslutningen CK av vippan 186, så att dess Q-utgång blir "O". Som följd av "0"~ut- signalerna hos vipporna 186 och 190, pålägges icke hastighets- pulsen SP från räknaren 140 på räknaren 148, och följaktligen håller sig utsignalen från digital/analogomvandlaren 156 konstant, som indikeras genom den streckade linjen 172 i fíg 25.

Vid återstartningspunkten 174 tillföres återställningssigna- len PST från datorn till nollställningsanslutningen CL hos räkna- ren 194, så att dess Q-utgång blir "0".IHS1jakt1igen blir O-ut- gången hos vippan 186 åter "l" vid tidpunkten när den följande bildpulsen fv pålägges klockingången CK hos vippan 186. Q-utgân- 7805897-1 22 gen hos vippan 190 blir också "l" beroende på Q-utgången'¶J'hos vippan 186. Som följd härav pålägges åter hastighetspulsen på upp-anslutningen av räknaren 148 och följaktligen stiger utsigna- len från digita1/analogomvandlaren 156 linjärt. Sålunda är det uppenbart att när räknaren 148 räknar till denna fulla skala, når utsignalen hos digital/analogomvandlaren 156 nättningsnivån 166.

Därpå genererar räknaren 148 en minnesutsignal vilken används för återställning av startsignalen SRT.

När motsatt utsignalen vilken erhålles från anslutningen 162 upplöses från mättningsnivå till nollnivå, tillföres stoppstyr- signalen till ingångsanslutningen 146 och kretsen innefattande vipporna 188 och 192 och AND-grinden 198 arbetar på samma sätt som kretsen av vipporna 186 och 190 och AND-grinden 196. Dock bör det märkas att hastighetspulsen från AND-grinden 198 tillföres ned-anslutningen av räknaren 148. I detta fall bildas vippan 194 av en integrerad krets av typ SN 7474, vipporna 186 och 188 bildas vardera av en integrerad krets av typ SN 74175, och vip- porna 190 och 192 bildas vardera på liknande sätt av SN 74175.

Räknaren 148 visad i fig 24 består av en reversibel oktal- räknare vilken är utförd genom att ansluta två integrerade kretsar av typ SN 74193 i kaskad. Utgångsanslutningen hos räkna- ren 148-är ansluten till ingångsanslutningen av den oktala digi- tal/analogomvandlaren 156 vars analoga utsignal behandlas genom den andra signalbehandlare 158 och avlämnas sedan genom förstär- karen 160 till utgångsanslutningen 162.

Om nivån hos videosignalerna A och B vilka matas till upp- lösningsväxlaren 20 styrs som visas i fig 27a genom denna upplös- ningsväxlare 20 och om upplösningsväxlaren 20 styrs genom en rampsignal med vågformen visad i fig 27b, kommer videosignalerna att kopplas om inom en tidsperiod T från en tidpunkt tl när upp- lösningsfunktionen startar och till en tidpunkt tz när upplös- ningsfunktionen avslutas. Följaktligen blandas inom perioden T signalerna A och B med ett spänningsförhållande av gradienten av framsignalen och nivåerna hos signalerna A och B växlas gradvis respektive från hög till låg och från låg till hög. Dock bör det märkas att varaktighetsperioden T ger ett intryck av en kortare upplösning än den aktuella inställda varaktighetstiden T. Anled- ningen är, att ett nedre parti x av rampsignalen (upp till en 7805897-1 23 spänningsnivå vl) och ett övre parti y av rampsignalen (upp till en spänningsnivå V2) är döda zoner där ingen rörelse uppfattas av åskådarens ögon. Som följd härav blir tidperioden inom vilken åskådaren kan uppfatta upplösningseffekten en kortare tidperiod T' som visas i fig 27b.

Den andra signalbehandlaren 158 är anordnad för att göra den inställda tidperioden lika med tidperioden T' inom vilken åskåda- ren varseblir effekten på skärmen för att förbättra egenskaperna hos upplösningsfunktionen. För detta ändamål arbetar signalbehandlaren 158 på ett sådant sätt att hela amplituden V' av rampsignalen göres V-(V1*V2) som visas i fig 28 genom en hel- dragen linje, dvs rampsignalen ökas genom spänningsnivån V1 Vid starttiden tl och vid samma tidpunkt t2 minskag rampsignalen genom spänningsnivån V2 för att tidperioden T skall sammanfalla med den effektiva tidperioden T'.

Fig 29 visar ett kretsschema över den andra signalbehandla- ren 158, i vilken utsignalen från digital/analogomvandlaren 156 tillföres en ingång 202 hos en operationsförstärkare 201 vilken utgör förstärkaren 160, vars utgångsanslutning är ansluten med utgången 162.

Signalbehandlaren 158 är anordnad med en första elektronisk omkopplingsanordning 218 vilken har två omkopplingselement S1 och S2 vilka styrs genom utsignalen YO och Yl från en andra omkopp- lingsanordning 219. De rörliga kontaktarmarna hos omkopplarele- menten S1 och S2 är anslutna genom respektive motstånd med ingån- gen av förstärkaren 201 medan de fasta kontakterna är anslutna till likspänningsanslutningarna 224 och 220, till vilka respekti- ve likspänningar svarande mot spänningsnivåerna V1 och V2 till- föres.

Den andra omkopplingsanordningen 219 omfattar fyra omkopp- lingselement TO, Tl, T2 och T3 vilka har en första uppsättning anslutningar YO, Yl, Y2 och Y3 och en andra uppsättning anslut- ningar A0-BO, Al-Bl, A2-B2 och A3-B3, och vilka styrs genom en styrsignal från anslutningen 216. Anslutningarna hos den första uppsättningen är anslutna med respektive anslutningar hos den andra uppsättningen, under det att styrsignalen är "l". medan an- slutningarna hos den första uppsättningen är anslutna med respek- tive anslutningar hos den andra uppsättningen medan styrsignalen _ 7aass97-1 24 är "O". När styrsignalen är hög ("l") och startsignalen tillföres en startstyrsignalingångsanslutning 204, matas startsignalen ge- nom omkopplingselementet T3 till klockingången CK hos en D-vippa 211, och därvid blir Q-utgången hos vippan 211 "l", vilken vidare föres genom omkopplingselementet TO till styranslutningen Cl hos omkopplingselementet S1. Följaktligen förblir omkopplaren S1 TILL och följaktligen pålägges spänningen vid anslutningen 224 ingån- gen av förstärkaren 201. Som följd härav stiger utgångsspänningen vid utgången 162 snabbt med spänningen V1. Ur detta villkor kommer utgångssignalen från digital/analogomvandlaren 156 att gradvis påläggas ingången av förstärkaren 201, så att spänningen vid utgången 162 stiger linjärt som visas i fig. 28.

När räknaren 148 räknar till dess fulla värde, dvs utgången hos digital/analogomvandlaren når mättningsnivån vid tiden t2, genererar räknaren 148 minnessignalen för att mata senare signal till anslutningen 208. Minnessiffersignalen tillföres vidare genom omkopplaren T2 till klockingången CK och vippan 213, så att Q~utgången hos vippan 213 blir "l" beroende på den höga nivån vid dess D-anslutning. Q-anslutningen hos vippan 213 pålägges genom omkopplaren Tl för att styra anslutningen C2 hos omkopplaren S2.

Som följd härav blir omkopplaren S2 TILL och följaktligen påläg~ ges spänningen vid anslutningen 220 på ingången av förstärkaren 201. Därpå stiger utgångsspänningen vilken uppträder vid utgången 162 snabbt med spänningen V2 vid tiden t2, som visas i fig. 28.

Sålunda bildas upplösningssignalen som visas i fig 29 i kretsen 130 och upplösningsfunktionen genom signalen utföres i upplösningsväxlaren 20.

När motsatt upplösningsfunktionen vilken visas i den punkt- streckade linjen i fig 28 önskas, blir styrsignalen från anslut~ ningen 216 låg. Därför kopplas anslutningarna hos omkopplaren TO till T3 över respektive anslutningar A0 till A4 så att Q-utsig- nalerna hos vippan 211 och 213 vilka har höga nivåer vid begyn- nelsetiden tl respektive matas genom omkopplaren TO och T1 till styranslutningarna Cl och C2 hos omkopplarna S1 och S2. Som följa härav blir båda omkopplarna Sl och S2 TILL och följaktligen matas båda spänningarna V1 och V2 från anslutningarna 220 och 224 till ingången av förstärkaren 201.

När startsignalen (stoppstyrsignalen) pålägges anslutningen 7805897-1 25 206 vid tiden tl, matas den förra signalen genom omkopplaren T3 till klockanslutningen CK hos vippan 211 och följaktligen blir dess Q-utgång "O", vilken ytterligara matas genom omkopplaren T1 till styranslutningen C2 hos omkopplaren S2. Som följd härav blir omkopplaren S2 FRÅN och följaktligen avtar utspänningen vid an- slutningen 162 snabbt genom spänningen V2 vid tiden tl.

Därefter avtar utgångsspänningen från digital/analogomvand- laren linjärt fram till tiden t2. När räknaren 148 har nedräknats till "O", genereras en lånesignal vilken tillföres en anslutning 210. Lånesignalen matas genom omkopplaren T2 till klockanslutnin- gen CK hos vippan 213 och därvid går Q-utgången hos vippan 213 till den låga nivån "O" vilken vidare tillföres genom omkopplaren TO till styranslutningen Cl hos omkopplaren S1. Följaktligen blir omkopplaren S1 FRÅN, så att spänningen från anslutningen 224 vilken pålagts ingången av förstärkaren 201 är frånslagen. Följ- aktligen avtar utgångsspänningen vid utgångsanslutningen 162 snabbt med spänningen V1 vid tiden t2.

Som sålunda beskrivits ovan, erhålles en rampsignal som visas i fig 28 vilken styrs på digitalt sätt.

Claims (7)

7805897-1 26 PATENTKRAV

1. Mjukranddigitalspecialeffektgenerator för utväljande av res- pektive partier av ingångsvideosignaler under styrning av en om- kopplingssignal för att alstra en bild vilken bildas som en sam- mansättning av valda partier av videosignalerna med ett mjukran- dat gränsområde mellan dessa, k ä n n e t e c k n a d av att fden innefattar kretsar vilka ger gensvar på nämnda omkopplings- signal för att definiera ett tidintervall som svarar mot bredden av nämnda mjukrandade gränsområde, kretsar (100, 102, 104) för att under nämnda intervall generera en serie av pulser av stegvis växlande pulskvot och kretsar (103, 105) för att bilda en samman- satt omkopplingssignal ur nämnda omkopplingssignal och nämnda serie av pulser, nämnda sammansatta omkopplingssignal är avsedd att koppla om mellan nämnda ingångsvideosignaler på sådant sätt, _ att videosignalerna växlande kopplas om under nämnda intervall i enlighet med längderna av nämnda pulser för att alstra nämnda mjukrandgränsområde. 7

2. Generator enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda genererande kretsar innefattar första (100) och andra (102) räknare anslutna i kaskad, räknarna (100, 102) är anslutna på så sätt att innehållet hos den andra räknaren (102) laddas in till respektive bitpositioner hos den första räknaren (100) när den första räknaren (100) alstrar en minnessiffersignal till den andra räknaren (102).

3. Generator enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att räknarna (100, 102) är anslutna till grindarrangemang (108) vilka är anordnade att nollställa räknarna vid start av nämnda tid- intervall.

4. Generator enligt krav 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda serier av pulser härledes ur en minnessifferut- signal (Co) hos den första räknaren (100).

5. Generator enligt något av kraven 2 - 4, k ä n n e t e c k - n a d av att nämnda första räknare (100) är ansluten till en källa av pulser med tillräckligt hög frekvens (fc) för att säkra att den första räknaren (100) alstrar en följd av minnessifferut- gångssignaler under nämnda tidintervall. 7805897-1 27

6. Generator enligt något av föregående krav, k ä n n e - t e c k n a d av att nämnda kretsar för att definiera tidin- tervallet innefattar en räknare (101), vars respektive utgångar definierar start och slut hos tidintervallet.

7. Generator enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a d av grindkretsar (103, l05) för att kombinera nämnda signaler vilka definierar start och slut av tidintervallet med pulserna från de pulsgenererande kretsarna (100, 102, 104).