SE440577B - Atergivningsapparat - Google Patents

Description

7908-0944 ' ~ z förutbestämda normalhastigheten för att på skärmen till en televisionsmottagare er- hålla en stillastående bild eller en bild med långsammare'eller snabbare rörelse än i den ursprungliga bilden. I en apparat av inledningsvis nämnt slag vilken innefat- tar magnethuvuden med olika asimutvinklar erhålles nämnda arbetsmoder enligt uppfin- ningen därigenom att i en utvald mod med en stillastående uppteckningsbärare eller med en framdrivningshastighet hos uppteckningsbäraren, som avviker från den normala hastigheten, vart och ett av de båda magnethuvudena avläser ett spår i vilket tele- visionssignalerna har upptecknats med ett magnethuvud, som har samma asimutvinkel som det magnethuvud som läser detsamma, att signalbanan för televisionssignalerna som återges innehåller en fördröjningsanordning för nämnda signaler samt att det finns en styrsignalkrets för nämnda fördröjningsanordning, vilken beroende på den utvalda moden, på det magnethuvud som momentant avläser ett spår och på den linje- förskjutning som förefinnes mellan angränsande spår avger en styrsignal för att sty- ra fördröjningsanordningens fördröjnig till nämnda anordning, vilken anordning för- skjuter televisionssignalerna som motsvarar de på varandra följande delbilderna i ett sådant tidsförhållande relativt varandra att, utan något fashopp mellan de hori- sontella synkroniseringspulstågen i konsekutiva delbilder, skillnaderna i tidsinter- vallen mellan två konsekutiva vertikalsynkroniseringspulser i varje delbild blir noll eller minimum.

Eftersom de båda magnethuvudena i arbetsmoder med en framdrivningshastighet hos uppteckningsbäraren, som avviker från den normala hastigheten, åter avläser de spår i vilka televisionssignalerna har upptecknats med ett magnethuvud som har samma asi- mutvinkel, så kommer dessa spår att ligga mer eller mindre intill varandra. Till följd av linjeförskjutningen mellan nämnda spår och de ändrade avsökningsförhållan- dena för nämnda spår kommer de återgivna televisionssignalerna att uppvisa tidsfel, men med hjälp av fördröjningsanordningen kan dessa kompenseras eller reduceras så mycket att de inte blir störande. Detta säkerställer på ett synnerligen enkelt sätt att också i en arbetsmod med en framdrivningshastighet hos uppteckningsbäraren, som skiljer sig från den normala hastigheten, televisionssignalen som återges medelst två magnethuvuden med inbördes olika asimutvinklar inte uppvisar några eller bara så små avvikelser från en standardtelevisionssignal så att den kan återges tillfred- ställande av en televisionsmottagare utan bild- eller synkroniseringsfel. För att säkerställa att magnethuvudena alltid avläser de korrekta spåren kan samma åtgärder användas som de som användes i apparater med liknande arbetsmoder men med magnethu- vuden, vilkas asimutvinklar inte skiljer sig. Såsom exempel kan i enlighet härmed vart och ett av de båda magnethuvudena vara monterat på den roterbara givaranord- ningen medelst en bärare som är inställbar på ett piezo-elektriskt sätt, varvid in- ställningen av nämnda bärare möjliggör att magnethuvudet följer ett spår som skall 3 79Û809li-1 i avläsas av nämnda magnethuvud, såsom exempelvis är beskrivet i skriften DE-OS I 2646449. Alternativt kan emellertid vart och ett av de båda magnethuvudena ha en sådan bredd att det vid varje hastighet täcker ett spår som kan avläsas av detta huvud, medan under avspelning magnethuvudet åtminstone delvis kan täcka ytterligare spår men inte återger de signaler som är upptecknade däri till följd av den avvikan- de asimutvinkeln. V I Det har visat sig vara särskilt fördelaktigt om man såsom fördröjnngsanordning utnyttjar en anordning med en kontinuerligt variabel fördröjning och om styrsignal- kretsen avger en styrsignal till fördröjningsanordningen, vilken signal är sâgtands- formad under en delbild för att linjärt variera fördröjningen, vilken anordning för- skjuter televisionssignalerna som svarar mot konsekutiva linjeintervall och delbil- der i ett sådant tidsförhållande relativt varandra att både de konsekutiva vertikal- synkroniseringspulserna i varje delbild och de konsekutiva horisontalsynkronise- ringspulserna i varje linjeintervall är åtskilda lika stora tidsintervall från var- andra i likhet med en standardtelevisionssignal. Detta säkerställer att den återgiv- na televisionssignalen överensstämmer med en standardtelevisionssignal både med av- seende-på vertikalsynkroniseringspulserna och horisontalsynkroniseringspulserna. På detta sätt undvikes hopp i bilden till följd av en störd vertikalsynkroniseringssig- nal liksom fel vid stället för horisontella färgövergångar i en färgtelevisionssig- nal till följd av en störd horisontalsynkroniseringssignal.

Det har visat sig vara fördelaktigt om man såsom fördröjningsanordning använder en anordning vars fördröjning är variabel i steg och om styrsignalkretsen avger en pulsformad styrsignal som är konstant under en delbild till fördröjningsanordningen för stegvis variering av fördröjningen, vilken fördröjningsanordning förskjuter fe- levisionssignalerna som svarar mot de konsekutiva delbilderna i ett sådant tidsför- hållande relativt varandra att skillnaderna i tidsintervallen mellan två konsekutiva vertikalsynkroniseringspulser i varje delbild blir minimum. Härigenom uppnås att både fördröjningsanordningen och styrsignalkretsen kan realiseras på ett synnerligen enkelt och billigt sätt och att trots den enkla konstruktionen i synnerhet sådana fel som är förorsakade av en alltför kraftigt störd vertikalsynkroniseringssignal och som är synnerligen störande, nämligen hopp i bilden som återges av en televi- sionsmottagare, undvikes. I Uppfinningen beskrivs mera detaljerat med hänvisning till ritningarna, vilka visar några utföringsformer som är givna såsom ej begränsande exempel. Eig L visar schematiskt och i form av ett blockschema de delar av en återgivningsapparat för televisionssignaler som är upptecknade på en uppteckningsbärare i form av ett band, vilka är väsentliga för uppfinningen, vilken apparat innefattar en roterbar givaran- ordning med två magnethuvuden som har inbördes olika asimutvinklar samt en fördröj- 7908094-1 ningsanordnipg med en kontinuerligt variabel fördröjning för de återgivna tele- visionssignalerna, fig_§_visar schematiskt de spår som är upptecknade på en uppteck- ningsbärare i form av ett band, i vilka spår televisionssignaler är lagrade, fig 3 visar schematiskt spåren som är upptecknade på en uppteckningsbärare genom heldragna linjer samt avsökningsbanorna som genomlöpes av magnethuvudena i apparatens enligt 'fig 1 roterande givaranordning under återgivning av de upptecknade televisionssigna- lerna i en arbetsmod, i vilken uppteckningsbäraren är stillastående, genom streckade respektive av punkter sammansatta linjer. fjg_§_visar genom diagrammen 4a till 4h signal- och tidsförhållandena som uppträder i en apparat i enlighet med fig 1 under återgivningen av televisionssignaler i en arbetsmod med stationär uppteckningsbära- re,_fig_§ visar en kopplingsanordning som är en modifikation av apparaten enligt fig 1 innehållande en fördröjningsanordning med en fördröjning som är variabel i steg, varvid signal- och tidsförhållandena som uppträder i en apparat med kopplings- anordningen enligt fig 5 är visade i fig 4 genom diagrammen 4i till 4m, fig_§ visar på samma sätt som fig 3 spåren som är upptecknade på uppteckningsbäraren genom hel- dragna linjer och de avsökningsbanor som följes av magnethuvudena under återgivning av de upptecknade televisionssignalerna i en arbetsmod i vilken uppteckningsbäraren förflyttas med dubbla den normala hastigheten genom streckade linjer, fig_Z visar genom diagrammen 7a till 7h de signal- och tidsförhållanden som uppträder i en appa- rat enligt fig 1 under återgivning av televisionssignaler i en arbetsmod i vilken uppteckningsbäraren förskjutes med dubbla den normala hastigheten, medan diagrammen 7i och 7k visar variationen i fördröjningsanordningens fördröjning och utgångssigna- len från den i fig 5 visade kopplingsanordningen vid en arbetsmod, i vilken uppteck- ningsbäraren förskjutes med dubbla den normala hastigheten, fig_§ visar på samma sätt som fig 3 och 6 avsökningsbanorna i en arbetsmod i vilken uppteckningsbäraren förskjutes med tre gånger den normala hastigheten, fig 9 visar signal- och tidsför- hållanden som uppträder i apparaten enligt fig 1 under återgivning av televisions- signaler i en arbetsmod, i vilken uppteckningsbäraren förskjutes med tre gånger den normala hastigheten, fig 10 visar på samma sätt som fig 3,6 och 8 avsökningsbanorna i en arbetsmod i vilken uppteckningsbäraren förskjuts med halva den normala hastig- heten och fig 11 visar genom diagrammen lla till lle de signal- och tidsförhållanden som uppträder i en apparat enligt fig 1 vid en arbetsmod, i vilken uppteckningsbära- ren förskjuts med halva den normala hastigheten, samt variationen i fördröjningsan- ordningens fördröjning och utgångssignalen i en apparat som innehåller kopplingsan- ordningen enligt fig 5 genom diagrammen llf och llg.

Den i fig 1 visade återgivningsapparaten är avsedd för återgivning av televi- sionssignaler som har upptecknats på en magnetiserbar uppteckningsbärare 2 i form av ett band på ett sätt som är visat i fig 2. Under uppteckning har televisionssigna- lerna upptecknats på uppteckningsbäraren 2, vilken är rörlig med en förutbestämd i « . 8 veoaoeu-1 normalhastighet1J'T i pilens 3 riktning, i närliggande snedställda spår I,II,II,IV,V o.s.v., Nilka sträcker sig parallellt med varandra, varvid varje spår innehåller en delbild av televisionssignalen. Uppteckning har utförts med två mag- nethuvuden i en roterbar givaranordning, vilka huvuden har inbördes olika asimut- vinklar +fioch -cíoch under uppteckning täcker konsekutiva närliggande spår i pilens 4 riktning med en hastighetlJ'H. Det faktum att magnethuvudena för upptebkning av televisionssignalerna har inbördes olika asimutvinklar-+ä och - givet i fig 2 därigenom att lägena av televisionssignalens synkroniseringspulser, vilka är representerade genom kraftigare linjer, i angränsande spår omväxlande har asimutvinkeln +IXoch asimutvinkeln -cáoch omvänt relativt spårnormalen. Vidare ob- serveras att horisontalsynkroniseringspulserna i fig 2 är representerade av en enkel kraftig linje och att början av vertikalsynkroniseringspulserna är representerad av två närliggande kraftiga linjer. I föreliggande fall har antagits att början av var- je vertikalsynkroniseringspuls ligger på ett avstånd av 6 linjeintervall från början av den motsvarande delbilden. Längden av vertikalsynkroniseringspulsen är ej visad i fig 2; normalt är den 2,5 gånger ett linjeintervall.

Såsom tidigare sagts och såsom också framgår av fig 2 innehåller varje spår I,II,III,IV,V o.s.v. en delbild av televisionssignalen så att vartannat spår I,III,V o.s.v. börjar med ett helt linjeintervall av televisionssignalen och slutar med ett halvt linjeintervall, medan de mellanliggande spåren II,IV,VI o.s.v. börjar med ett halvt linjeintervall och slutar med ett fullt linjeintervall. Såsom framgår av fig 2 ligger sektorerna i de individuella linjeintervallen i angränsande spår i linje med varandra i en mot spåren vinkelrät riktning, såsom är angivet genom de streckade linjerna 5,6 och 7 i fig 2. Vidare visar fig 2 att det mellan angränsande spår vid början och vid slutet av desamma finns en linjeförskjutning som motsvarar ett förut- bestämt antal linjeintervall. Denna linjeförskjutning, som i föreliggande fall är 1,5 linjeintervall, är bestämd av givna parametrar i apparaten, såsom upptecknings- bärarens framdrivningshastighet under uppteckning, magnethuvudets rotationshastighet under uppteckning, den roterbara givaranordningens konstruktion o.s.v. Såsom vidare är visat i fig 2 innehåller uppteckningsbäraren också minst ett ytterligare spår 8 som sträcker sig i uppteckningsbärarens längdriktning, vilket spår kan tjäna att lagra ljudsignaler eller att lagra synkroniseringssignaler som kan användas för att åstadkomma en konstant framdrivningshastighet hos uppteckningsbäraren under återgiv- ning av de upptecknade televisionssignalerna.

Såsom framgår av fig 1 leds uppteckningsbäraren 2 i återgivningsapparaten 1 över ytan av två koaxiellt anordnade trumhalvor 9 och 10 i en spiralformig bana ge- nom en vinkel av 1800. Trumhalvan 9 är stationär medan trumhalvan 10 är roterbar i moturs riktning enligt pilen 11. För detta ändamål är trumhalvan 10 monterad på 79080944 len axel 12,.som är förbunden med en motor 13. Mellan de båda trumhalvorna bildas ett gap 14 från vilket två schematiskt antydda magnethuvuden'A och B skjuter ut, vilka är anordnade på den roterbara trumhalvan 10 diametralt mittemot varandra. På detta sätt bildar trumhalvan 10 och de båda magnethuvudena A och B en roterbar givaranord- ning, varvid magnethuvudena avsöker snedställda banor på uppteckningsbäraren 2. Till fölåd av magnethuvudenas diametrala arrangemang och den valda omslutníngsvinkeln 1800 för uppteckningsbäraren omkring de båda trumhalvorna 9 och 10 kommer i prin- cip bara ett magnethuvud att vara i operativ kontakt med uppteckningsbäraren under en avsökningsperiod T, emedan det ena magnethuvudet kommer i kontakt med uppteck- ningsbäraren då det andra magnethuvudet lämnar uppteckningsbäraren efter en fullbor- dad avsökning. De båda magnethuvudena A och B som tjänar för avläsning av televisi- onssignaler som är upptecknade på uppteckningsbäraren i spåren I,II,III,IV, o.s.v. har olika asimutvinklar +C¥och -qpå samma sätt som de magnethuvuden som använts för uppteckning av televisionssignalerna. I föreliggande fall och även i den återstående delen av beskrivningen har antagits att magnethuvudet A har asimutvinkeln 4-CX medan magnethuvudet B har asimutvinkeln - Ciså att magnethuvudet A bara kan avläsa signa- ler från spåren I,III,V o.s.v. medan magnethuvudet B bara kan avläsa signaler från spåren II,IV,VI o.s.v.

För att driva de båda magnethuvudena A och B som är monterade på trumhalvan 10 är som tidigare sagts en motor 13 anordnad. Motorn 13 är ansluten till utgången 15 från ett servosystem 16, till vars styringång 17 en lämplig styrsignal kan matas för att koppla till eller från motorn. I sitt tillkopplade tillstånd säkerställer servo- systemet på känt sätt att motorn alltid har en förutbestämd konstant rotationshas- tighet, vilken bestämmer de båda magnethuvudenas A och B rotationshastighet. Denna hastighet är så bestämd att även under återgivning av de på uppteckningsbäraren 2 upptecknade televisionssignalerna magnethuvudena A och B avsöker uppteckningsbäraren med samma hastighet D'H som de magnethuvuden som användes för uppteckning. Emedan de båda magnethuvudena alltid drives med samma hastighet och oberoende av uppteck- ningsbärarens hastighet har avsökningsperioderna T under vilka magnethuvudena i följd gör kontakt med uppteckningsbäraren också alltid samma längd. De båda magnet- huvudenas avsökningsperioder T följer därvid på varandra utan avbrott, emedan just vid den tidpunkt då ett magnethuvud lyfts upp från uppteckningsbäraren det andra magnethuvudet kommer i kontakt med uppteckningsbäraren.

För framdrivningen av uppteckningsbäraren 2 i pilens 3 riktning med en hastig- het som skiljer sig i beroende av den arbetsmod, i vilken apparaten är inställd, har apparaten 1 en drivaxel 19 som är roterbar av en ytterligare motor 18, mot vilken axel uppteckningsbäraren 2 kan pressas under framdrivning medelst tryckrullen 20.

Motorn 18 är ansluten till en utgång 21 från ett ytterligare servosystem 22. Servo- vsososa-ël systemet 22 åstadkommer också på känt sätt att motorns lå hastighet och således drivaxelns lb hastighet är konstant så att alltid en konstant framdrivningshastighet av en uppteckningsbärare 2 erhålles. Servosystemet 22 har tre styringångar 23,24 och 25 via vilka servosystemet kan styras så att, beroende på den valda arbetsmoden hos återgivningsapparaten med avseende på uppteckningsbärarens framdrivningshastighet, servosystemet kan säkerställa olika konstanta hastigheter hos motorn 18 och således olika konstanta hastigheter vid framdrivningen av uppteckningsbäraren. I föreliggan- de fall är de tre styringångarna styrda på ett binärt sätt, så att det via dessa ingångar är möjligt att erhålla maximalt åtta driftstillstånd i servosystemet 22 motsvarande åtta arbetsmoder hos återgivningsapparaten. På detta sätt är det t.ex. möjligt att realisera arbetsmoder med återgivningsapparaten 1, i vilka upptecknings- bäraren är stillastående, eller i vilka uppteckningsbäraren rör sig med normal has- tighet (17}) som också användes under uppteckning av televisionssignalerna, med två eller tre gånger den normala hastigheten (2 art, 3 tff) eller med halva den normala hastigheten (viï/2). Som bekant motsvarar dessa arbetsmoder stillbilds- återgivning, återgivning med normal hastighet, snabb rörelse eller långsam rörelse (slow-motion).

För att inmata order, t.ex. för att ställa in den av användaren önskade arbets- moden med avseende på uppteckningsbärarens framdrivningshastighet, innefattar åter- givningsapparaten 1 vidare en införingsanordning 26, vilken via en grupp eller buss 27 av styrledningar är förbunden med en styranordning 28. I föreliggande fall inne- fattar styranordningen 28 en mikroprocessor som genom sina utgångar överför styrsig- naler till de apparatdelar som skall styras. Således är styranordningens 28 utgång 29 ansluten till servosystemets 16 styringång 17 medan dess utgångar 30,31 och 32 är anslutna till det ytterligare servosystemets 22 styringångar 23,24 och 25.

Om en arbetsmod utväljes i vilken uppteckningsbäraren är stillastående eller i vilken uppteckningsbäraren har en framdrivningshastighet, som avviker från den nor- mala hastigheten'U'T, skiljer sig avsökningsförhållandena för de båda magnethuvu- dena A och B relativt spåren som är upptecknade på uppteckningsbäraren som bekant från de som gäller under återgivning i en mod, i vilken uppteckningsbäraren drivs med den normala hastigheten 1fT. I föreliggande återgivningsapparat är åtgärder vidtagna för att säkerställa att vart och ett av de båda magnethuvudena A och B av- läser ett spår, i vilket televisionssignalerna har upptecknats med ett magnethuvud som har samma asimutvinkel som det magnethuvud A eller B, med vilket det avläses.

Detta kan exempelvis uppnås därigenom att vart och ett av de båda magnethuvudena A och B är monterat på trumhalvan 10 medelst en bärare som är inställbar på ett piezo-elektriskt sätt, genom vars inställning det på densamma monterade magnethuvu- det kontinuerligt ligger på ett spår som avläses av detta magnethuvud. En sådan me- 790809444 tod är exempelvis beskriven i skriften DT-0S.2646449. Såsom är visat i fig 3 för den arbetsmod, i vilken uppteckningsbäraren är stationär, följer de båda magnethuvudena vartdera en avsökningsbana 33 eller 34, vilken är visad genom av punkter sammansatta linjer i fig 3, vilka i föreliggande fall följer spåren I och II som är upptecknade på uppteckningsbäraren. En annan möjlighet är att vart och ett av de båda magnethu- vudena i återgivningsapparaten har en bredd som är större än de enskilda spårens bredd, så att det vid varje hastighet täcker ett spår som kan avläsas med detta hu- vud, i vilket fall det åtminstone delvis kan täcka angränsande spår men återger inte signalerna som är upptecknade däri till följd av den annorlunda asimutvinkeln. Fig 3 visar denna variant för arbetsmoden med stationär uppteckningsbärare, i vilket fall avsökningsbanan 35 som följes av de båda magnethuvudena och som ligger mellan de båda spåren I och II, som är upptecknade på uppteckningsbäraren, är schematiskt vi- sad genom en streckad linje. Då det ena magnethuvudet A som har en asimutvinkel +Cß avsöker avsökningsbanan 35 i avsökningsperioden T avsöker det också spåren I och II till följd av sin bredd. Då den televisionssignal som är lagrad i spåret I också har upptecknats med ett magnethuvud som har asimutvinkeln-+°( avläses den televisions- signal som är upptecknad i spåret I under denna avsökningsperiod T till följd av den motsvarande asimutvinkeln hos magnethuvudet A, medan den televisionssignal som är upptecknad i spåret II inte avläses till följd av den avvikande asimutvinkeln hos magnethuvudet A. Då under den nästföljande avsökningsperioden T magnethuvudet B som har en asimutvinkel -CK avsöker uppteckningsbäraren längs avsökningsbanan 35 avläses den televisionssignal som finns i spåret II av nämnda huvud, medan den i spåret I lagrade signalen inte avläses. Det observeras att avsökningsbanans 35 läge mellan de båda spåren I och II exempelvis kan uppnås därigenom att sedan uppteckningsbäraren bringats till stillastående genom att stoppa drivaxelns 19 motor 18 uppteckningsbä- raren drives fram av en ej visad separat anordning tills det önskade läget av avsök- ningsbafian ss arhånfts.

Såsom vidare är visat i fig 1 är en förstärkaranordning 36 ansluten till mag- nethuvudena A och B, i vilken förstärkare televisionssignalerna som har avlästs från uppteckningsbäraren och som vanligen är tillgängliga i frekvensmodulerad form för- stärkes samt eventuellt störande bruskomponenter avlägsnas. I signalbanan för de televisionssignaler som avlästs från uppteckningsbäraren efterföljes förstärkaren- ordningen 36 av en fördröjningsanordning 37 för nämnda signaler, vilken anordnings konstruktion och funktion kommer att beskrivas i det efterföljande. Fördröjningsan- ordningen 37 är ansluten till en signalbehandlingsanordning 38 som är utförd att återvinna en televisionssignal, som kan återges med en televisionsmottagare, ur de signaler som är återgivna av magnethuvudena A och B och på vars utgång 39 en sådan televisionssignal uppträder. 7908094-1 v Den roterande trumhalvan 10 upptar vidare en permanentmagnet 40 som under ro- tation av den roterbara givaranordningen för varje varv av nämnda anordning alstrar en puls i ett stationärt magnethuvud 41 som är anordnat nära magnetens 40 bana, var- vid uppträdandet av nämnda puls står i ett fast förhållande till de båda magnethu- vudenas A och B lägen. Till magnethuvudet 41 är ett pulsfonnarsteg 42 anslutet, vil- ket i beroende av de i magnethuvudet 41 inducerade pulserna alstrar styrpulser på sin utgång 43, vilkas varaktighet beror på den valda arbetsmoden i ätergivningsappa- raten. Varaktigheten av nämnda styrpulser är därvid bestämd av signaler som uppträ- der på tre styringångar 44,45 och 46 hos pulsformarsteget 42 beroende på den valda arbetsmoden i apparaten, vilka signaler erhålls från styranordningens 28 utgångar 30, 31 och 32. Till pulsformarstegets 42 utgång 43 är en styrsignalkrets 47 anslu- ten, vars utgång 48 är ansluten till en styringång 49 på fördröjningsanordningen 37.

Styrsignalkretsen 47 har tre styringångar 50,51 och 52 vilka också är anslutna till styranordningens 28 utgångar 30,31 och 32 så att styrsignalen som uppträder på styr- signalkretsens 47 utgång 48 kan påverkas i beroende av den valda arbetsmoden.

Såsom kommer att förklaras vid beskrivningen av de individuella arbetsmoderna avger styrsignalkretsen 47 en styrsignal till fördröjningsanordningen 37 för att styra den nämnda anordningens fördröjningç vilken signal beror på den valda arbets- moden, på det magnethuvud som momentant avläser ett spår och på linjeförskjutningen mellan angränsande spår. Fördröjningsanordningen 37 förskjuter därvid under inverkan av styrsignalerna från styrsignalkretsen 47, vilka matas till nämnda fördröjniegsan- ordning, televisionssignalerna motsvarande de konsekutiva delbilderna i ett sådant tidsförhållande relativt varandra att, utan något fashopp mellan horisontalsynkroni- seringspulstågen hos konsekutiva delbilder, skillnaderna i tidsintervallen mellan švå konsekutiva vertikalsynkroniseringspulser i varje delbild blir noll. I förelig- gande fall användes en fördröjningsanordning 37 som har en kontinuerligt variabel fördröjning, vilken t.ex. kan utgöras av en s.k. CCD-krets eller en “bucket bri- gade“- krets. Styrsignalkretsen 47 är därvid så utbildad att den avger en styrsignal som är sågtandsformad under givet tidsintervall för att linjärt variera fördröj- ningsanordningens 37 fördröjning if . Fördröjningsanordningen 37 förskjuter därvid televisionssignalerna motsvarande de konsekutiva linjeintervallen eller delbilderna i ett sådant tidsförhållande relativt varandra att både de konsekutiva vertikalsyn- kroniseringspulserna i varje delbild och de konsekutiva horisontalsynkroniserings- pulserna i varje linjeintervall är åtskilda lika stora tidsintervall från varandra i överensstämmelse med fallet i en standardtelevisionssignal.

Med hänvisning till fig 1 behandlas det fall att apparaten 1 återger de upp- tecknade televisionssignalerna i en arbetsmod, i vilken uppteckningsbäraren drivs fram med den nonnala hastigheten 17% på samma sätt som under uppteckningen av te- 7908094-1 m levisionssignalerna. Sedan de korrekta orderna har införts i apparaten medelst in- föringsanordningen 26 alstrar styranordningen 28 motsvarahde styrsignaler på sina utgångar Z9,30,3l och 32. Medelst dessa styrsignaler åstadkommer servosystemet 16 att de båda magnethuvudena drivs med konstant rotationshastighet, nänfligen så att magnethuvudena A och B avsöker uppteckningsbäraren med hastigheten VA. Medel st dessa styrsignaler åstadkommer servosystemet 22 vidare att uppteckningsbäraren för- skjuts med den normala hastighetenlJ'T och att både pulsformarsteget 42 och styr- signalkretsen 47 inte avger någon utgångssignal, varvid fördröjningsanordningen 37 förblir overksam. I detta fall avsöker magnethuvudena A och B i följd spåren I,II,III o.s.v. och återger de televisionssignaler som är upptecknade i dessa spår på exakt samma sätt som de har upptecknats. Delbilderna som är upptecknade i spåren ansluter sig därvid till varandra kontinuerligt utan uppträdandet av tidsfel, emedan exakt då t.ex. magnethuvudet A har fullbordat avsökningen av spåret I magnethuvudet B börjar att avsöka spåret II o.s.v. De televisionssignaler som erhålles medelst magnethuvudena A och B förstärkes i förstärkaranordningen 36 och utan att fördröjas i fördröjningsanordningen 37 matas de till signalbehandlingsanordningen 38, på vars utgång 39 televisionssignaler som är lämpliga för återgivning i en televisionsmot- tagare erhålles.

Med hänvisning till fig 1,3 och 4 kommer nu det fall att beskrivas då de upp- tecknade televisionssignalerna medelst återgivningsapparaten enligt fig 1 återges med en stationär uppteckningsbärare 2. Emedan uppteckningsbäraren 2 är stationär blir avsökningsförhållandena principiellt förändrade emedan utan ytterligare åt- gärder, såsom är beskrivet i nämnda skrift DT-OS 2647 449, magnethuvudena A och B ej längre tenderar att följa uppteckningsbäraren i de upptecknade spårens I,II,III osv. riktning utan i en annorlunda riktning, såsom är angivet genom avsökningsbanan 35 som är visad med streckad linje i fig 3 och som sträcker sig i pilens 53 riktning.

Också i denna arbetsmod åstadkommer servosystemet 16 att magnethuvudena A och B av- söker uppteckningsbäraren med hastigheten1j]¿, så att varje magnethuvud åter sam- verkar med uppteckningsbäraren under en avsökningsperiod T, varvid de båda magnethu- vudenas avsökningsperioder återigen ansluter sig till varandra utan avbrott, såsom är visat i fig 4a. Beträffande avsökningsförhållandena i denna arbetsmod är att ob- servera att magnethuvudena som bekant för avsökning av ett linjeintervall, som har upptecknats i ett tidsintervall A under uppteckning av en televisionssignal kräver tidsintervallet H', vilket i föreliggande fall är mindre än tidsintervallet H, eme- dan ett längre spår avsökes under samma avsökningsperiod T.

Som tidigare sagts kan magnethuvudet A bara avläsa televisionssignaler som finns i spåren I,III,V o.s.v. medan magnethuvudet B bara kan avläsa televisionssig- nalerna som finns i spåren II,IV,VI o.s.v. till följd av magnethuvudenas asimut- 790809144 11 vinkiar. I föreliggande arbetsmod, d.v.s. då magnethuvudena A och B avsöker avsök- ningsbanan 35, avïäser magnethuvudet A den teievisionssignaï som är Iagrad i spåret I medan magnethuvudet B avïäser den teievisionssignaï som är lagrad i spåret II. De avlästa teïevisionssignaïerna SA och SB är symboïiskt angivna i figurerna 4b och 4c. Såsom framgår av dessa båda figurer och av fig 3 kommer magnethuvudet A, då det föïjer avsökningsbanan 35, inte att avkänna en upptecknad teïevisionssignaï i spåret I vid början av dess avsökningsperiod T under intervaïïet 1,5 H', vilket beror på Iinjeförskjutningen av 1,5 H meïïan de närïiggande spåren I och II. Efter en avsök- ningstid Tl som i föreiiggande exempeï motsvarar 7,5 H' aviäser magnethuvudet A början av vertikaisynkroniseringspuisen i denna deIbi1d, viïket i fig 4b är angivet genom en dubbeït så Iång Iinje jämfört med horisonteïsynkroniseringspuïserna. Vid sïutet av magnethuvudets A avsökningsperiod T nås också sïutet av den deibiïd som är upptecknad i spåret I, viïken delbiïd sïutar med ett haïvt Iinjeintervaïï. I motsats tiil magnethuvudet A avkänner magnethuvudet B början av den deïbiid som är Iagrad i spåret II vid början av dess avsökningsperiod T då det följer avsökningsbanan 35, viïken deibiïd börjar med ett haïvt 1injeintervaI1. Efter en avsökningstid av T1-1,5 H' avïäser magnethuvudet B början av vertikaïsynkroniseringspuïsen i denna de1bi1d. Just före sïutet av avsökningsperioden T avsöks sïutet av den deibild som är upptecknad i spåret II, viiken deibiïd sïutar med ett heït Iinjeintervaïl. Efter detta sista ïinjeintervaïï i den deïbiid som är lagrad i spåret II avkänner magnet- huvudet B, då det föïjer avsökningsbanan 35, ingen upptecknad teïevisionssignaï i spåret II fram tiïï siutet av sin avsökningsperiod T, närmare bestämt också under en tid av 1,5 H', viiket återigen förorsakas av Iinjeförskjutningen på 1,5 H meïïan de angränsande spåren I och II. Efter magnethuvudet B samverkar magnethuvudet A åter- igen med uppteckningsbäraren under en avsökningsperiod T, viïket huvud åter vid bör~ jan av sin avsökningsperiod avkänner ett signaigap under varaktigheten av 1,5 H* och därefter avsöker den deïbiid som är upptecknad i spåret I. Detta för1opp upprepas kontinuerïigt i denna arbetsmod.

Såsom framgår av fig 4b och 4c innehåïier såiedes de av de båda magnethuvudena avïästa teïevisionssignaïerna SA och SB tidsfel jämfört med en standardteïevisi- onssignaï. Först och främst är vertikaïsynkroniseringspuiserna inte åtskiïda ïika stora tidsintervall från varandra, viïket under återgivning av en teïevisionsmotta- gare resuïterar i att biïdsynkroniseringen b1ir störd då nämnda fe1 är reiativt stort. För det andra har horisontaisynkroniseringspulserna och såïedes vertikaisyn- kroniseringspuïserna en frekvens som avviker från den i standardteïevisionssignaï, viïket beror på den ändrade avsökningstiden H' för ett Iinjeintervaiï; detta kan ge upphov ti11 fe1 vid horisonteïia färgövergångar under återgivningen av färgteïe- visionssignaïer. Vidare täcker varje deïbiïd inte en he1 avsökningsperiod T. Det -._.......--._.....> ._ _.___._. ._ _. _.. ___ ___... _ ..-._......._..e..x_>-. :..._--¿..:.. _ '7908094-1 12 observeras emellertid att under den kontinuerliga avsökningen av två angränsande spår I och P1 eller avsökningsbanan 35, såsom beskrivits i det föregående, i sig själv inga fashopp inträffar mellan hdrisontalsynkroniseringspulstågen i de konse- kutivt återgivna delbilderna, såsom framgår genom en jämförelse mellan de båda fi- gurerna 4b och 4c. ' 7 För att eliminera de nämnda felkomponenterna i de âtergivna televisjonssigna- lerna behandlas signalerna i apparaten enligt fig 1 på ett sätt som kommer att be- skrivas i det efterföljande. Under varje varv av magnethuvudena A och B induceras såsom sagts en puls i magnethuvudet 41 av magneten 40 som roterar med nämnda huvu- den. Då den inducerande magneten 40 är belägen i ett exakt definierat läge relativt magnethuvudena utgör var och en av de resulterande pulserna en identifiering av det magnethuvud, som avsöker ett spår efter uppträdandet av pulsen och har ett fast tidsförhâllande till avsökningsperioden T för nämnda huvud. Den av nämnda pulser bildade signalen ST vilken är visad i fig 4d matas till pulsformarsteget 42 i vil- ket den i fig 4e visade signalen bildas. Denna signal utgör styrpulser vilkas fram- flanker är bestämda av bakflankerna av de pulser som är inducerade i magnethuvudet 41 och vilkas bakflanker i sin tur sammanfaller med de tidpunkter då magnethuvudet A avsöker början av den delbild som är upptecknad i spåret I. Denna tidpunkt inträffar efter ett tidsintervall som är bestämt genom linjeförskjutningen, i föreliggande fall 1,5 H', efter början av magnethuvudets A avsökningsperiod T, så att nämnda tid- punkt beror på linjeförskjutningen. Varaktigheten av dessa pulser bestämmes därvid genom att mata motsvarande styrsignaler från styranordningen 28 till pulsformarste- get; 42 styringångar 44,45 och 46, vilka styrsignaler som nämnts avges av styranord- ningen 28 i enlighet med apparatens arbetsmod. Signalen SI_från pulsformarsteget 42 matas till styrsignalkretsen 47 vilken därefter under inverkan av de styrsignaler som uppträder på dess styringångar 50,51,52 vilka beror på den valda arbetsmoden, alstrar en styrsignal SS på sin utgång 48, vilken överföres till fördröjningsan- . Den av styrsig- ordningen 37 för att styra den nämnda anordningens fördröjning T' nalkretsen 47 bildade styrsignalen SS, vilken är visad i fig 4f, har en periodisk sågtandform. Början av varje sågtand är definierad genom bakflanken av varje styr- ; puls från pulsformarsteget och varaktigheten av varje sågtand är definierad genom de styrsignaler som matas till styringångarna 50,51 och 52. Varaktigheten av varje såg- tand är därvid så bestämd att slutet av densamma sammanfaller med den tidpunkt vid vilken magnethuvudet B avsöker slutet av den delbild som är lagrad i spåret II. Den- na tidpunkt inträffar ett tidsintervall som beror på linjeförskjutningen, i förelig- gande fall 1,5 H', före slutet av magnethuvudets B avsökningsperiod T, så att denna tidpunkt också är beroende på linjeförskjutningen. Den i styrsignalkretsen 47 bilda- de styrsignalen SS matas till fördröjningsanordningens 47 styringång 49 för att s ,. __e.._.__..___-....A.d...._...-.u...u...__sew ...Vi - - - 79flßß9fh+ésgi 13 styra fördröjningen i nämnda anordning. Till följd av denna styrsignal, vilken, så- som framgår av den föregående beskrivningen av genereringen av denna signal av de pulser som induceras i magnethuvudet 41 och de därav härledda styrpulserna, beror på den valda arbetsmoden, på det magnethuvud som varje gång avsöker ett spår samt på linjeförskjutningen mellan två angränsande spår, kommer fördröjningsanordningens 36 fördröjning 7' att variera på det sätt som är visat i fig 49, vilket motsvarar en sågtand som ökar linjärt från ett värde 0 till ett värde av 3 H' och som sträcker sig över de delar av avsökningsperioderna under vilka signaler avläses från spåren I och II.

Televisionssignalerna SA och SB som är avlästa av magnethuvudena A och 8 och som är visade i fig 4b och 4c förstärks i förstärkaranordningen 36, varefter de matas till fördröjningsanordningen 37 vars fördröjning T” enligt det föregående va- rierar på det sätt som är angivet i fig 4b. Såsom framgår av fig 4b, 4c och 4g ger fördröjningsanordningen 37 en sådan fördröjning av de till densamma matade signaler~ na SA och SB att den i fig 4h visade signalen S erhålles. Fig 4h visar att till följd av den motsvarande linjära ökningen av fördröjningen de individuella linjein- tervallen H' kontinuerligt tidsexpanderas till värdet H, så att varje delbild åter täcker en hel avsökningsperiod T och de vertikala synkroniseringspulserna intar ett läge i överensstämmelse med standarden i en standardtelevisionssignal. Det maximala värdet på fördröjningen'zJav 3 H' säkerställer också att signalgapet på totalt 3 H' vid övergången från den delbild som avsökes från spåret II till den delbild som ev- sökes från spåret I blir kompenserad. Då början av de delbilder som är avlästa från spåret II av magnethuvudet B genom tidsexpansionen alltid är fördröjd med en tid av 1,5 H' blir vertikalsynkroniseringspulserna i alla konsekutiva delbilder nu åtskilda samma tidsintervall från början av båda magnethuvudenas A och B avsökningsperiod T, såsom är angivet i fig 4a genom TV. Härav följer att vertikalsynkroniseringspul- serna är åtskilda lika stora tidsintervall relativt varandra, vilket är i överens- stämmelse med en standardtelevisionssignal, medan horisontalsynkroniseringspulsernas tidsiö:&ållande också svarar mot förhållandena i en standardtelevisionssignal.

Sammanfattningsvis observeras att fördröjningsanordningen har förskjutit de från uppteckningsbäraren avlästa televisionssignalerna och motsvarande konsekutiva linjeintervall och delbilder i ett sådant tidsförhållande relativt varandra att både de konsekutiva vertikalsynkroniseringspulserna i varje delbild liksom de konsekutiva horisontalsynkroniseringspulserna i varje linjeintervall är åtskilda lika stora tidsintervall från varandra i enlighet med en standardtelevisionssignal. Såsom fram- går av fig 4h resulterar en sådan fördröjning i signalen S inte i något fashopp mel- lan horisontalsynkroniseringspulstågen i konsekutiva delbilder, emedan den maximala fördröjningen på 3 H' är en heltalsmultipel av ett linjeintervall H' och således ej 7908094-'l 7 14 e förorsakar någon ändring i detta avseende relativt de avlästa signalerna SA och SB, mellan vilka det ej heller finns något fashopp i horisontalsignalpulserna.

Efter ytterligare behandling i signalbehandlingskretsen 38 kan en sådan televisions- signal återges med en televisionsmottagare på ett tillfredsställande sätt och utan fel. Åtgärderna enligt uppfinningen säkerställer således att televisionssignaler som är avlästa från en stationär uppteckningsbärare med hjälp av två magnethuvuden som har inbördes olika asimutvinklar också kan återges tillfredsställande medelst en televisionsmottagare.

I det efterföljande beskrivs en förenklad utföringsform av återgivningsappara- ten enligt fig 1. För detta ändamål visar fig 5 förstärkaranordningen 36 som är an- sluten till magnethuvudena A och B, vilken anordning nu efterföljes av en fördröj- ningsanordning 54 vars fördröjning ídär variabel i steg. En sådan fördröjningsanord- ning kan t.ex. helt enkelt utgöras av en fördröjningsledning som kan kopplas in och kopplas bort. Signalbehandlingskretsen 38 är åter ansluten till hämnda fördröjnings- anordning 54. För den stegvisa styrningen av fördröjningsanordningens 54 fördröjning Tïfinns en styrsignalkrets 55, vilken är inkopplad efter pulsformarsteget 42, vilken krets är utförd att ta emot styrsignaler, vilka avges av styranordningen 28, via styringångar 56,57 och 58 och vilka beror på den valda arbetsmoden. Styrsignalkret- sen 55 är utförd att bilda en pulsformad styrsignal vilken är konstant under en del- bild, vilken krets avger denna signal till en styringång 60 på fördröjningsanord- ningen 54 via sin utgång 59.

Om upptecknade televisionssignaler nu återges i en apparat som innehåller en krets enligt fig 5 i en arbetsmod med stillastående uppteckningsbärare uppträder följande situationer, som i det efterföljande beskrives med hänvisning till fig 4i till 4m. Som följd av de pulser som induceras i magnethuvudet 41 alstrar pulsformar- steget 42 den pulsformade signalen SI som är visad i fig 4i. Denna signal SI matas till styrsignalkretsen 55 vilken därvid avger styrsignalen SS. Då denna styrsignal matas till fördröjningsanordningen 54 resulterar detta i en variation i fördröjningen id , som är visad i fig 4l. På detta sätt kan fördröjningen ïøvarieras stegvis för att approximera den sågtandsformade variationen enligt fig 4g från ett värde 0 till ett värde 1 H' vid övergången från avsökningen med magnethuvudet A till avsökningen med magnethuvudet B. Värdet 1 H' på fördröjningen är en heltalsmultipel av H' varför den återigen ej förorsakar något fashopp i horisontalsynkroniserings- pulstågen i konsekutiva delbilder men reducerar skillnaderna i tidsintervallen mel- lan vertikalsynkroniseringspulserna i konsekutiva delbilder till ett minimum.

De av magnethuvudena A och B avledda televisionssignalerna SA och SB matas till fördröjningsanordningen 37 vilket, såsom framgår av fig äm, gör att delbilderna som är avlästa av magnethuvudet B fördröjes med en fördröjning'ï/av 1 H', medan del- bilderna som är avlästa av magnethuvudet A överföres utan fördröjning. Detta ger 790809¿+~1 15 en televisionssignal S i vilken vertikalsynkroniseringspulserna inte är åtskilda lika stora tidsintervall medan fördröjningsanordningen har förskjutit televisions- signalerna motsvarande konsekutiva delbilder i ett sådant tidsförhållande relativt varandra att skillnaderna i tidsintervallen mellan varje två konsekutiva vertikal- synkroniseringspulser i varje delbild blir minimala. I föreliggande fall är dessa skillnader, såsom framgår av fig 4 m, alltid lika med 0,5 H' så att de här reduce- rats med 1 H'; ett sådant fel betraktas ej som störande. I detta fall är att ob- servera att horisontelsynkroniseringspulserna i signalen enligt fig 4m inte är åt- skilda med intervall som står i överensstämmelse med en standardtelevisionssignal, emedan nämnda intervall är H'. Horisontalsynkroniseringspulstågen i konsekutiva del- bilder följer emellertid åter på varandra utan fashopp. I föreliggande signal finns också signalgap mellan de televisionssignaler som är avlästa från spåren som svarar mot konsekutiva delbilder, vilkas varaktighet omväxlande är 1 H' och 1,5 H', såsom framgår av fig 4m. Till följd av tidsläget av nämnda signalgap relativt vertikalsyn- kroniseringspulserna är dessa signalgap begränsade till en del av skärmen på en te- levisionsmottagare som inte är synlig för en betraktare, varför signalgapen inte kan alstra någon störande effekt. Sammanfattningsvis kan observeras att den i fig dm visade signalen i föreliggande fall efter vidare behandling i signalbehandlingskret- sen 38 kan återges på ett tillfredställande sätt på en televisionsmottagare, emedan inga störande effekter inträffar vilka kan märkas av användaren till följd av de minimala avvikelserna av televisionssignalerna från en standardtelevisionssignal.

Med hänvisning till fig 1,6 och 7 beskrives i det efterföljande det fall att televisionssignalerna, som är upptecknade på uppteckningsbäraren 2, återges medelst apparaten enligt fig 1 i en arbetsmod, i vilken uppteckningsbäraren drivs med duhbla normala hastigheten. Till följd härav skiljer sig avsökningsförhållandena för huvu- dena A och B i detta fall också jämfört med normal återgivning, emedan utan extra åtgärder magnethuvudena tenderar att avsöka uppteckningsbäraren 2 i den riktning som i fig 6 är angiven genom pilen 61, vilken skiljer sig från de upptecknade spåren I,II,III,IV, o.s.v. varvid magnethuvudenas hastighet åter har värdet”U'H. Vart och ett av de båda magnethuvudena A och B avsöker följaktligen uppteckningsbäraren under en avsökningsperiod T, medan i detta fall till följd av avsökningsförhållandena var- je magnethuvud kräver en tid H' för avsökning av ett linjeintervall, vilken tid som bekant är större än den tid H som krävdes för uppteckning av ett linjeinterval emedan under samma avsökningsperiod T ett kortare spår avsökes. I föreliggande ar- betsmod följer magnethuvudena A och B i tur och ordning avsökningsbanorna 62,63,64,65,66 o.s.v., vilka är angivna genom streckade linjer i fig 6. Till följd av den uppstående situationen med avseende på magnethuvudenas asimutvinklar avsöker magnethuvudet A spåret I och magnethuvudet B spåret IV, därefter avsöker magnethuvu- ?90809¿i"l\ 16 det A spåret_V och magnethuvudet B spåret VIII, därefter avsöker magnethuvudet A spåret IX o.s.v. i de konsekutiva avsökningsperioderna T.' I De av magnethuvudena A och B avlästa signalerna SA och SB är visade i fig 7b och 7c. Såsom framgår av fig 7b avläser magnethuvudet A till följd av de uppkomna avsökningsförhållandena början av den delbild som är lagrad i spåret I vid början av sin avsökningsperiod T, men de sista 1,5 linjeintervallen av den delbild som är lag~ rad i spåret I läses ej till följd av avsökningsbanans 62 läge relativt spåret I. I den efterföljande avsökningsperioden T avläser magnethuvudet B på liknande sätt inte de första 1,5 linjeintervallen av den delbild som är lagrad i spåret IV till följd av avsökningsbanans 63 läge relativt spåret IV. Vid slutet av magnethuvudets B av- sökningsperiod T avläser nämnda huvud då det följer avsökningsbanan 63 slutet av den delbild som är lagrad i spåret IV. Det som har sagts för spåren I och IV gäller också för de sista 1,5 linjeintervallen i spåret V med avseende på magnethuvudet A och de första 1,5 linjeintervallen i spåret VIII med avseende på magnethuvudet B.

Vad beträffar vertikalsynkroniseringspulserna observeras att vid början av avsök- ningsperioderna T dessa pulser inte uppträder med lika tidsintervall utan omväxlande uppträder efter ett tidsintervall T2 och T2-1,5 H" vilket motsvarar en tidsfel- komponent av 1,5 H'“. Horisontalsynkroniseringspulstågen i konsekutiva delbilder ansluter sig åter till varandra utan fashopp.

För att återvinna en signal som är i överensstämmelse med en standardtelevi- sionssignal från de i fig 7b och 7c visade signalerna SA och SB matas dessa sig- naler till fördröjningsanordningen 37, vilken förskjuter televisionssignalerna mot- svarande de konsekutiva linjeintervallen och delbilderna på ett korrekt sätt. För detta ändamål matas åter en styrsignal från styrsignalkretsen 47 till fördröjnings~ anerdningen 37 vilken signal erhålles på samma sätt som beskrivits med hänvisning till fig 1,3 och 4 för arbetsmoden med stationär uppteckningsbärare. Fig 7d visar åter de pulser som induceras i magnethuvudet 41 vilka identifierar det magnethuvud som mowentant avläser ett spår. Dessa pulser matas till pulsformarsteget 42 vilket beroende på dessa pulser och styrsignalerna på dess styringångar 44,45 och 46, vilka i föreliggande fall är bestämda av arbetsmoden med dubbla den normala hastigheten hos uppteckningsbäraren, genererar den i fig 7e visade pulsformade signalen ST.

Denna signal SI matas till styrsignalkretsen 47 vilken beroende på den till den- samma matade signalen SI och på de styrsignaler som uppträder på dess styringångar 50,51 och 52, vilka signaler beror på den valda arbetsmoden, alstrar en sågtandsfor- mad styrsignal SS på sin utgång 48 för att linjärt variera fördröjningsanordning- ens kontinuerligt variabla fördröjning 2? , vilken signal är visad i fig 7f. Till följd av denna styrsignal SS varierar fördröjningen 2* på det sätt som är visat i fig 7g, som nu motsvarar en sågtand som minskar linjärt från värdet 3H*' 7908091fv-1 17 till värdet 0 under tvâ avsökningsperioder T.-En sådan variation av fördröjningen resulterar j att de enskilda linjeintervallen reduceras från värdet H" till värdet H, så att televisionssignalen som motsvarar en komplett delbild åter täcker en hel avsökningsperiod T och vertikal synkroni seringspulserna intar sina standardlägen. Då den maximala fördröjningen är en heltalsmultipel av H" har återigen säkerställts att inte något fashopp.har införts i horisontalsynkroniseringspulstågen i de sålunda fördröjda televisionssignalerna, emedan det i detta avseende inte finnsunågon änd- ring i avseende på de avlästa signalerna SA och SB, vilka ej heller uppvisade något fashopp med avseende på horisontalsynkroniseringspulserna.

Med en sådan variation av fördröjningen förskjuter således fördröjningsanord- ningen 37 de televisionssignaler som motsvarar de konsekutiva linjeintervallen och delbilderna så att ett sådant ömsesidigt tidsförhâllande erhålles att både de konse- kutiva vertikalsynkroniseringspulserna i varje delbild och de konsekutiva horison- talsynkroniseringspulserna i varje linjeintervall är åtskilda lika stora tidsinter- vall från varandra i likhet med en standardtelevisionssignal. Den signal S som så- lunda erhålles från de av de båda magnethuvudena A och B avlästa och,i figurerna 7b och 7C visade signalerna är visad i fig 7a. Beträffande denna signal observeras att till följd av den införda fördröjningen ingen televisionssignal är tillgänglig vid övergången från den delbild som är avläst från spåret I till den delbild som är av- läst från spåret IV liksom vid övergången från den delbild som är avläst från spåret V till den delbild som är avläst från spåret VIII o.s.v. under varaktigheten av to- talt tre linjeintervall. Dessa signalgap uppstår till följd av att magnethuvudena A och B till följd av avsökningsomständigheterna i denna arhetsmod inte kan avläsa de motsvarande televisionssignalerna såsom redan har förklarats med hänvisning till figurerna 7b och 7c. Men då dessa signalgap är belägna vid ett ställe i televisions- signalen som inte är synligt på bildskärmen till en televisionsmottagare alstrar detta signalgap inte några störande effekter för betraktaren av televisionssignalen som sålunda återges i snabbrörelse-moden.

Om i en apparat med en kopplingsanordning enligt fig 5 de upptecknade televi- sionssignalerna återges i en arbetsmod, i vilken uppteckningsbäraren drivs med dubb- la den normala hastigheten, kan den felkomponent som finns i de återgivna televisi- onssignalerna vad avser vertikalsynkroniseringspulserna återigen minimeras, så att inga otillåtna fel uppkommer vid återgivningen på en televisionsmottagare. För detta ändamål alstras på samma sätt som tidigare beskrivits en pulsformad styrsignal i styrsignalkretsen 55, vilken i fördröjningsanordningen 54 alstrar fördröjningen zï , såsom är visat i fig 7i, vilken är variabel i steg, vilket åter skall betraktas som en approximation av den sågtandsformade variationen enligt fig 7g. För magneïhuvu- dets B avsökningsperiod har fördröjningen íddärvid värdet 1H'. Fördröjningsanord- ningen 54 förskjuter därvid signalerna SA och SB som är återgivna av magnet- _, ___..._...... .______.,___.. _ .Äe-..-Ålmfi- _... 7908094-1 18 'huvudena A oph B och visade i fig 7b och 7c i_ett tidsförhâiiande relativt varandra som framgår av den i fig ik visade signaien. I denna signa1 är vertikaïsynkronise- ringspulserna inte åtskiida ett standardtidsintervaïï från varandra men skiïlnaderna i tidsintervaïïen meïian de konsekutiva vertikaïsynkroniseringspulserna i varje del- biïd har åter reducerats tili ett acceptabeït minimum. I föreïiggande faii har dessa skilïnader värdet 0,5 H". Horisontaïsynkroniseringspuïserna är därvid inte åtskiïda med standardtidsintervaïïet H utan med tidsintervaïïet H", viïket motsvarar det tidsintervalï som krävs för återgivning av ett ïinjeintervaiï i denna arbetsmod. Men i signaien S enligt Fig 7k är det åter säkerstäïlt att horisontaisynkroniserings- puistågen i konsekutiva deïbiïder ansiuter sig ti11 varandra utan fashopp, emedan fördröjningen z åter svarar mot en heïtaïsmuitipeï av tidsintervaiïet H", nämïigen 1 H". Den aktue11a signaïen S uppvisar åter signaigap som har varaktigheten H" motsvarande ett 1injeinterva11. Dessa signaïgap uppträder vid övergångarna från den deïbiïd som är avïäst från spåret I ti11 den deïbiïd som är aviäst från spåret IV liksom från den deibiïd som är aviäst från spåret V tiil den deïbiid som är avïäst från spåret VIII o.s.v., varför de åter ej har någon meniig inverkan. En sådan sig- naï kan således återges på ett tiïïfredsstäiiande sätt medeist en te1evisionsmotta- gare.

Med hänvisning tili fig 1,8 och 9 kommer i det efterföijande det faiï att be- skrivas, då medelst apparaten enïigt fig 1 teievisionssignaïerna som är Iagrade på uppteckningsbäraren återges i en arbetsmod, i viiken uppteckningsbäraren drivs med tre gånger den normaïa hastigheten. I denna arbetsmod avsöker magnethuvudena A och B som följd av de ändrade avsökningsomständigheterna uppteckningsbäraren med hastighe- ten 1f'H i en riktning som avviker från spåren I,II,III o.sÄv. och som i fig 8 är angiven genom piien 67, varvid magnethuvudena A och B föïjer avsökningsbanorna 58,G9,70,71 o.s.v. som är angivna med streckade Iinjer i fig 8 i de konsekutiva av- sökningsperioderna T. Tiii föijd av magnethuvudenas A och B asimutvinkiar aviäser magnetäuvudet A spåret I, varefter magnethuvudet B avïäser spåret IV, sedan aviäser magncthuvudet A spåret VII och magnethuvudet B avïäser spåret X o.s,v. under konse- kutiva avsökningsperioder T. Vid de avsökningsomständigheter som råder i denna ar- betsmod kräver varje magnethuvud ett tidsintervaïï H"' för aviâsning av ett linje- intervaïï, vilket åter är större än det tidsintervaïï H som krävdes för uppteckning av ett Iinjeintervaïi.

Fig 9a visar de konsekutiva avsökningsperioderna T, medan fig 9b visar de sig- naïer som avläses av magnethuvudet A och fig 9c visar de signaler som avläsas av magnethuvudet B. Under dessa avsökningsförhå11anden avïäses inte, såsom framgår av figurerna 9b och 9c, varken de första 1,5 Iinjeintervaïïen e11er de sista 1,5 inter- va11en av te1evisionssigna1erna i spåren I,IV,VII,X o.s.v. av magnethuvudena A och B. Såsom framgår av fig 8 beror detta åter på Iäget av avsökningsbanorna 68,69, __ _. a W ..._._.,__, __., ...,,.~-.........-...._~.-... iwvsoaoea-1 19 70;71 o.s.v~ relativt spåren I,II,III,IV o.s.v. som är upptecknade på upptecknings- bäraren. Beträffande vertikalsynkroniseringspulserna observeras att vid början av avsökningsperioderna T alla dessa pulser uppträder efter ett tidsintervall T3 så att de alla automatiskt är åtskilda lika stora tidsintervall från varandra men på liknande sätt som horisontalsynkroniseringspulserna har de ej standardfrekvens.

För att återvinna en signal motsvarande en standardtelevisionssignal från de avlästa televisionssignalerna avger styrsignalkretsen 47 på samma sätt som tidigare beskrivits en sâgtandsformad styrsignal till fördröjningsanordningen 37 vilket re- sulterar i den sågtandsformade variationen av fördröjningsanordningens 37 fördröj- ning Tlvilken minskar linjärt från ett värde 3 H"' till värdet 0 under en avsök- ningsperiod. Vid denna variation av fördröjningenIzuförskjuter fördröjningsanord- ningen 37 televisionssignalerna motsvarande de konsekutiva línjeintervallen och del- bilderna så att ett ömsesidigt tidsförhållande erhålles som framgår av fig 9e. Den i fig 9e visade signalen S svarar åter mot en standardtelevisionssignal i vilken inga fashopp uppträder mellan horisontalsynkroniseringspulstågen i konsekutiva delbilder emedan det maximala värdet av fördröjningen 2Jpå 3 H"' åter är en heltalsmultípel av ett linjeintervall H"' så att i detta avseende ingen förändring införts relativt de avlästa signalerna SA och SB vilka ej heller uppvisar några fashopp i hori- sontalsynkroniseringspulserna. Mellan de konsekutiva delbilderna uppträder signalgap under en tidsperiod som är lika med tre linjeintervall men dessa är ej synliga vid återgivning på en televisionsmottagare.

Vertikalsynkroniseringspulserna i de televisionssignaler som återges av magnet- huvudena A och B och är visade i figurerna 9b och 9c är såsom nämnts inbördes åt- skilda lika stora tidsintervall. Därför kan de i fig 9b och 9c visade televisiors- signalerna, om man accepterar det faktum att horisontal- och vertikalsynkronise- ringspulserna endast avviker från en standardtelevisionssignal med avseende på fre- kvensen, också matas direkt till en televisionsmottagare för tillfredsställande återgivning.

I det efterföljande kommer det fall att beskrivas med hänvisning till fig 1,10 och ll att medelst en apparat enligt fig l de upptecknade televisionssignalerna återges i en arbetsmod, i vilken uppteckningsbäraren förskjuts med halva den normala hastigheten. I denna arbetsmod avsöker magnethuvudena A och B till följd av de änd- rade avsökningsförhållandena uppteckningsbäraren 2 i en riktning som i fig 10 är angiven genom pilen 72, vilken avviker från riktningen av de upptecknade spåren I,II,III, o.s.v., med hastigheten'U'H. Magnethuvudena A och B följer därvid konse- kutivt avsökningsbanorna 73,74,75,76,77,78,79,80 o.s.v. vilka i fig 10 är angivna med streckade linjer. Till följd av den rådande situationen vad gäller magnethuvu- denas A och B asimutvinklar avläser magnethuvudet A spåret I och magnethuvudet B ___... _........__,._.._.. _...._. -..-.n...=..-..L~_-=.. 1 .v - 7908094-i w spåret II, varefter magnethuvudet A åter avläser spåret I och magnethuvudet B åter läser spåret II, sedan läser magnethuvudet A spåret III öch magnethuvudet B spåret IV och därefter läser magnethuvudet A åter spåret III o.s.v. i konsekutiva avsök- ningsperioder T. För avläsning av ett linjeintervall krävs ett tidsintervall H"" i denna arbetsmod, vilket tidsintervall är mindre än den tidsperiod H som krävdes för uppteckning av ett linjeintervall. U Fig llb och llc visar de av magnethuvudena A och B avlästa signalerna SA och SB. Vid början av avsökningsperioderna T då magnethuvudet A följer avsökningsbanan 73 börjar detta huvud att avläsa den delbild som är lagrad i spåret I. Den delbild som är upptecknad i spåret I slutar en tidsperiod motsvarande halva linjeförskjut- ningen mellan två upptecknade spår innan slutet av magnethuvudets A avsökningsperiod T uppnås, så att magnethuvudet A ej längre avläser någon televisionssignal under tidsintervallet 0,75 H"" före slutet av sin avsökningsperiod. I nästa avsöknings- period T följer magnethuvudet B avsökningsbanan 74 i vilken huvudet ej kan avläsa televisionssignalen som svarar mot det första 0,75 linjeintervallet till följd av avsökningsbanans 74 läge relativt det upptecknade spåret II. Då avsökningen av banan 74 avslutas avläser magnethuvudet B inte någon televisionssignal under en tid av 1,5 linjeintervaller till följd av det för tidiga slutet av spåret II. Då magnethuvudet A i nästa avsökningsperiod T följer avsökningsbanan 75 kommer detta huvud återigen att avläsa spåret I, varvid magnethuvudet A ej avkänner någon signal att avläsa un- der e@_iid=period av 1,5 linjeintervaller. Vid slutet av denna avsökningsperiod kan magnegàuvudet A ej avläsa de sista 0,75 linjeintervallerna som är upptecknade i spå- *ret I till följd av avsökningsbanans 75 läge relativt spåret I som avsökes. Vid bör- jan av nästa avsökningsperiod T, i vilken magnethuvudet B följer avsökningsbanan 76 och avläser den signal som är lagrad i spåret II, kommer magnethuvudet B ej att av- känna någon signal att läsa under 0,75 linjeintervaller till följd av avsökningsba- nans 76 läge relativt spåret II. Vid slutet av denna avsökningsperiod avläser mag- nethuvudet B slutet_av den delbild som är lagrad i spåret II. Det förlopp som be- skrivits i det föregående under avläsning av televisionssignalen från spåren I och II upprepas på samma sätt under de nästföljande avsökningsperioderna då televisions- signalerna avläses från spåren III och IV.

För att bilda en signal S som svarar mot en standardtelevisionssignal från te- levisionssignalerna SA och SB, som är avlästa av magnethuvudena A och B och som är visade i figurerna llb och llc, matar styranordningen 42 en sågtandsformad styr- signal till fördröjningsanordningen 37, vilken styr fördröjningsanordningens för- dröjning it i enlighet med den variation som är visad i fig lld. Denna variation svarar mot en sågtand som ökar linjärt från ett värde O till värdet 3 H"", vilken sågtand i föreliggande fall täcker i huvudsak fyra avsökningsperioder. Fördröjning- 790809144 21 ningens ïdmaximala värde är åter en heltalsmoltipel av linjeintervallet H"" så att inga fashopp uppträder i de fördröjda horisontalsynkroniseringspulstågen, emedan i detta avseende inga förändringar sker relativt de avlästa signalerna SA och SB, i vilka ej heller några fashopp uppträdde med avseende på horisontalsynkroni- seringspulserna. I den resulterande signalen S är både vertikalsynkroniseringspul- serna och horisontalsynkroniseringspulserna åtskilda lika stora tidsintervall från varandra i överensstämmelse med en standardtelevisionssignal. Signalen uppvisar där- vid signalgap som alltid har varaktigheten av ett linjeintervall, nämligen vid över- gångarna från den delbild som är avläst från spåret I till den delbild som är avläst från spåret II, och från den delbild som är avläst från spåret II till den som är ' avläst från spåret IV o.s.v. Dessa signalgap blir emellertid återigen ej synliga under återgivning på en televisionsmottagare.

Om återgivning med halva den normala framdrivningshastigheten hos uppteckninga- bäraren utföres i en apparat som har en kopplingsanordning enligt fig 5 minimeras felkomponenten i signalerna SA och SB, som är avlästa från uppteckningsbäraren med avseende på vertikalsynkroniseringspulserna, därigenom att fördröjningsanord- ningens 54 fördröjning 1/styres i enlighet med fig llf, vilken åter skall betraktas som en approximation av den sågtandsformade variationen enligt fig lld, varvid efter två avsökningsperioder ett hopp till värdet 1 H"" och efter tre avsökningsperioder ett ytterligare hopp till värdet 2 H"" sker och varvid det till följd av heltals- multipeln av linjeintervallet H"" återigen har säkerställts att inga fashopp upp- träder i horisontalsynkroniseringspulstågen. I detta fall erhålles en signal i vil- ken skillnaderna i tidsintervallen mellan två konsekutiva vertikalsynkroniserings- pulser i varje delbild skiljer sig; men dessa skillnader som har värdena 0,25 H"" och 0,75 H"" är åter så små att en sådan signal kan återges med en tele- visionsmottagare utan att menligt inverka på den vertikala synkroniseringen. Signal- gapen som uppträder i signalen S vid övergångarna från en avläst delbild till nästa delbild vilka har olika varaktigheter av 1,75 H"", 1 H"" och 0,75 H"" ger åter ej upphov till synbara fel på bildskärmen av en televisionsmottagare.

Det är uppenbart att en rad ytterligare modifikationer till de i det föregående beskrivna utföringsformerna är möjliga, i synnerhet till följd av ett annorlunda val av apparatparametrar, såsom t.ex. linjeförskjutningen. Detsamma gäller också med avseende på valet av uppteckningsbärarens framdrivningshastighet för långsam rörelse eller snabb rörelse. Det fall kan därvid inträffa att i den avlästa televisionssig- nalen fashopp uppträder mellan de konsekutiva horisontalsynkroniseringspulstågen, vilka därvid kan kompenseras på ett likartat sätt genom att införa fördröjningar, vilkas storlek och variation är i överensstämmelse med de avlästa signalernas tids- förhållande; för detta ändAål är det t.ex. möjligt att använda en stegvis och såg-

Claims (3)

79080911-1 >'22 tandsformad variation av fördröjningen och den aktuella fördröjningen behöver inte vara en heltalsmultipel av den tidsperiod som krävs för avläsning av ett linjeinter- vall. Patentkrav.

1. Ãtergivningsapparat för televisionssignaler som är upptecknade på en magneti- serbar uppteckningsbärare i form av ett band, vilka signaler har upptecknats på upp- teckningsbäraren, vilken under uppteckningen av televisionssignalerna är rörlig med en förutbestämd normal hastighet, i intill varandra liggande inbördes parallella snedställda spår, som vart och ett innehåller en delbild av televisionssignalen, av två magnethuvuden i en roterbar givaranordning, vilka huvuden har inbördes olika asimutvinklar och vilka under uppteckning i tur och ordning följer närliggande spår, varvid sektorerna i de individuella linjeintervallen i angränsande spår ligger i linje med varandra i en mot spåren vinkelrät riktning och en linjeförskjutning som svarar mot ett förutbestämt antal linjeintervall förefinnes mellan början och slutet av angränsande spår, vilken apparat innefattar en roterbar givaranordning som uppbär två magnethuvuden vilka har inbördes olika asimutvinklar för avläsning av televisi- onssignalerna som är upptecknade i spåren, vilka asimutvinklar motsvarar asimutvink- larna hos de magnethuvuden som användes under uppteckning, k ä n n e t e c k n a d av att vid en utvald arbetsmod med stationär uppteckningsbärare eller med en fram- drivningshastighet av uppteckningsbäraren, vilken skiljer sig från den normala has- tigheten, vart och ett av de båda magnethuvudena avläser ett spår i vilket televi- sionssignalerna har upptecknats med ett magnethuvud som har samma asimutvinkel som det magnethuvud som läser spåret, att signalbanan för televisionssignalerna som återges innehåller en fördröjningsanordning för nämnda signaler samt att det finns en styrsignalkrets för nämnda fördröjningsanordning, vilken beroende på den valda arbetsmoden, på det magnethuvud som momentant avläser ett spår samt på den linjeför- skjutning som råder mellan angränsande spår avger en styrsignal för styrning av för- dröjningsanordningens fördröjning till nämnda anordning, vilken anordning förskjuter televisionssignalerna som motsvarar de konsekutiva delbilderna i ett sådant ömsesi- digt tidsförhållande till varandra att, utan något fashopp mellan horisontalsynkro- niseringspulstågen i konsekutiva delbilder, skillnaderna i tidsintervallen mellan varje två konsekutiva vertikalsynkroniseringspulser i varje delbild är noll eller ett minimum.

2. Apparat enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att som fördröj- ningsanordning finns en anordning som har en kontinuerligt variabel fördröjning och att styrsignalkretsen avger en styrsignal till fördröjningsanordningen, vilken 79080944. signal är sêgtandsformad under en delbild för att variera fördröjningen linjärt, varvid nämnda anordning förskjuter televisionssignalerna-motsvarande de konsekutiva linjeintervallen och delbilderna i ett sådant tidsförhållande relativt varandra att både de konsekutiva vertikalsynkroniseringspulserna i varje delbild och de konseku- tiva horisontalsynkroniseringspulserna i varje linjeintervall är åtskilda lika stora tidsintervall från varandra i likhet med en standardtelevisionssignal. "

3. Apparat enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att som fördröj- ningsanordning finns en anordning vars fördröjning är variabel i steg och att styr- signalkretsen avger en pulsformad styrsignal som är konstant under en delbild till fördröjningsanordningen för stegvis variation av fördröjningen, vilken anordning förskjuter televisionssignalerna motsvarande de konsekutiva delbilderna i ett sådant tidsförhållande relativt varandra att skillnaderna i tidsintervallen mellan varje två konsekutiva vertikalsynkroniseringspulser i varje delbild blir minimum.