SE439985B - Apparat for bestemning av leget for en hoghastighetsprojektils bana - Google Patents

Description

7904636-3 10 25 35 2 En nackdel med denna apparat är att stången intill mâltavlans sidokant är blottlagd och kan förstöras om ett misslyckat skott träffar stången.

En ytterligare tidigare känd apparat beskrives i US-PS 2 925 582 och denna patentskrift beskriver använd- ningen av fyra omvandlare, som är placerade runt målta- velområdets periferi, varvid signaler avges av de fyra omvandlarna, när en kula avfyras mot måltavlan, och ma- tas till en lämplig beräknings- och presentationsanord- ning, vilken är anordnad att beräkna och presentera kul- träffens läge. Beräkningsanordningen bestämmer först varaktigheten av den stötvåg, som detekteras medelst var- je omvandlare, eftersom stötvågens varaktighet ökar med ökat avstånd från stötvågens källa. Signaler, som motsva- rar stötvågens varaktighet, styr strålavsökningskretsen i en presentationsanordning. Denna apparat har den nack- delen, att åtminstone tre av omvandlarna är blottlagda för kulträffar och således kan skadas. Dessutom är nog- grannhetsnivâerna, som kan uppnås med systemet enligt denna patentskrift, inte så värst höga.

Det torde inses att den tidigare kända tekniken, som beskrivits ovan, beskriver användningen av omvandlare för att detektera luftstötvågor, som alstras medelst en projektil, t ex en kula, men alla de tidigare arrange- mangen har nackdelen att de antingen är otillräckligt nog- granna vid indikeringen av kulans exakta position eller att omvandlarna befinner sig på ställen, där de lätt skadas av kulträffar.

Föreliggande uppfinning har för avsikt att åstadkom- ma en förbättrad skjutbana, där de ovan beskrivna nackde- larna undanröjes eller reduceras. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstad- komma en apparat för bestämning av läget för en hög- hastighetsprojektils bana, som undanröjer nackdelarna känd teknik. Ändamålet uppnås med en apparat av ovan nämnt slag, vilken kännetecknas av att omvandlarna är anordnade med 10 15 20 25 30 790l+636~3 3 i två huvudsakligen linjära parallella rader, vilka är anordnade i ett gemensamt plan, där varje rad inne- fattar åtminstone tre omvandlare.

Företrädesvis är omvandlarna huvudsakligen jämnt åtskilda, ehuru avståndet mellan omvandlarna kan variera.

Företrädesvis ligger omvandlarna i raderna i linje med varandra. Det plan, som innehåller omvandlarna, kan vara horisontell, vertikalt eller lutande.

Företrädesvis placeras omvandlarna inf=1l nåltavlans nedre sidokant och skärmas från skjutvallen medelst organ, som projektilerna inte kan tränga genom, t ex en jordvall.

Företrädesvis finns det organ för mätningen av an- tingen ljudhastigheten i luft i omrâdet för måltavlan el- ler parametrar, som bestämmer ljudhastigheten i luften i området för måltavlan, varvid utsignaler från mätorganet matas till nämnda beräkningsorgan. vid en utföringsform av uppfinningen mäts ljudhastig- heten i luft genom alstring av en ljudpuls och mätning av den tid det tar för denna puls att tillryggalägga en känd sträcka. Vid alternativa utföringsformer är organ anordnade att mäta temperaturen och den relativa luftfuk- tigheten i området för måltavlan, eftersom dessa två pa- rametrar är de parametrar, som i huvudsak bestämmer ljud- hastigheten i luft. Andra parametrar har enbart mycket liten inverkan på ljudhastigheten i luft.

Företrädesvis är även organ anordnade för mätning av vindeffekten i mâltavelområdet. Sådana organ kan innefatta en ljudkälla och en eller flera omvandlare, vilka är anord- nade att detektera ljud, som alstras medelst nämnda ljud- källa, varvid beräkningsorgan är anordnade att beräkna ut- ifrån de medelst omvandlaren eller omvandlarna mottagna signalerna vindeffekten i måltavelområdet.

Uppfinningen kommer att beskrivas närmare nedan med hjälp av utföringsexempel under hänvisning till medföljan- de ritningar. Fig l visar schematiskt en kulbana, som når en måltavla, och åskådliggör den bana en del av en konisk 7904636-3 10 l5 20 25 30 35 4 tryck- eller stötvâg tar, som alstras av kulan, varvid fig l används för en matematisk beskrivning. Fig 2 visar i per- spektiv en skjutbana, som utnyttjar apparaten enligt fö- religgande uppfinning. Fig 3 visar framifrån en målför- flyttningsmekanism, som är försedd med ett omvandlarfält, vilket bildar del av en apparat enligt uppfinningen. Fig 4 visar uppifrån apparaten i fig 3. Fig 5 visar ett block- schema av en del av apparaten.

För att underlätta förståelsen av uppfinningen kom- mer den stötvåg, som alstras medelst en höghastighetspro- jektil, t ex en kula, att beskrivas matematiskt.

Fig l visar en kula, som förflyttas längs kulbanan PAB för att till sist träffa målet vid punkten B, vars koordinater skall bestämmas. I Den stötvåg, som slutligen utlöser kännaren vid punk- ten C, startar vid punkten A på kulbanan.

P är kulans läge, när en tidsperiod startas, dvs P representerar ett godtyckligt origo för tiden.

O är en punkt i mâltavelplanet och utgör origo i det använda koordinatsystemet.

Låt den totala tiden för signalen att nå punkten C från punkten P vara t, varvid t består av den tid det tar för kulan att nå A och den tid det tar för stötvågen att nå C från A. Lät dessa tidsperioder vara tl resp tz.

Stötvågens förflyttning vid vilken som helst tidpunkt kan anses vara en sfärisk, expanderande vågfront i luft, som rör sig. Under tidsintervallet tz har centrum för den sfäriska störningen förflyttats från punkten A till punk- ten R beroende på vindeffekten, medan störningen expan- derat till radien RC.

Låt Vb vara kulans hastighet, W vara vindhastigheten, Vs vara ljudhastigheten och låt tl = Åt t2 = (l - A)t Vid användning av ovanstående definitioner och utnytt- jande av fig l fås 7904636-3 5 A = g + vb (1 - A)t . . . . . . . . . .. (1) 3 = A + fllt ..... . . . . .. (2) och §,- fi|= Vskt ........... (3) Av ekvation 3 följer (c - m2 = vzfitz *_ vf' S genom att lösa ut¿§ ur ekvationerna 1 och 2 fås (c-P-vb (1 - x) t - wxtnz - vzxztz = o (4) sättgfvb-m (s) och _Q_=_I_>-ç_ (e) vilket medför (gm - (Q + vbtnz - všxztz = o (7) Den stötvâg, som i verkligheten utlöser kännaren C, kom- mer att vara den stötvåg, som först når kännaren C, dvs den våg, för vilken t i ekvation 7 har ett minimivärde.

Värdet på Å för denna stötvåg erhålles genom derivering av ekvation 7 med avseende på A och genom att sätta gå = 0. Detta ger dÅ 2 2 2(¿1)t-(g_+vbt))-gt-2vs)t =o (8) eller __ (9_+ Vbt)-g ÄtP-ï-ï- (Q - Vs) Sätt u2 - V: = Y vilket medför (Q + Vbt)-3 Å = ...... 9 Yt ( ) Sätt in detta värde på A i ekvation 7 S f" (g-g + twb-mm-wg + vboš 2 - V2 (g-g + t eller (g-g + (vb-umz 32 + väg + vbuz - zwg-g + uvb-gn (g (Q + vbu) - v: (g-g + twb-gnz = o . . . . .. (10) Genom att samla termer i (Q-E + tfVb-g))2 fås (g-g + cwb-unz ([22 - 2v - všï fvzu: + vbwz = o _ _ ) ._ 790lr636-3 6 2 2 _ och eftersom u - 27 - Vs - - Y y (g+vbt)2 - (_Q_-1_1 + twb-unz = o (11) eftersom 9_=E'E och punkterna P och B båda ligger på kulbanan erhålles 2 =_B + IYQ Följaktligen erhålles Q'= E - Q - TVb . . . . . . .. (12) insättning av ekvation l2 i ekvation~ll ger ng - g + vb Ekvation 13 relaterar tidpunkten för stötvågens ankomst till en kännare C till läget för kännaren och koordinater- na för kulans träffpunkt i målplanet.

En liknande ekvation fås fram för varje kännare i fältet och tillräckligt många kännare tillåter att ekva- tion 13 löses för de olika okända variablerna (kulans koordinater, vindhastighetsvektorn, kulhastighetsvektorn, T etc).

I praktiken används iterativa metoder för att lösa ekvationerna. Som basis för det iterativa förfarandet an- vänds Newton-Raphsons teknik.

När hänsyn tas till vindens inverkan finns det fle- ra obekanta och därför måste flera ingångsdataposter fin- nas tillgängliga för bestämning av projektilens läge. vid lösning av ekvationssystem måste det finnas lika många ekvationer som det finns obekanta och således måste ett stort antal tidsskillnader mätas om noggranna resultat skall uppnås.

Föregående matematiska analys är baserad på det an- tagandet, att kulan förflyttas med en konstant hastighet.

När kulan rör sig genom atmosfären retarderar den natur- ligtvis på grund av atmosfärens retarderande effekt. För vilken som helst speciell ammunitionstyp är kulans retar- dation huvudsakligen konstant och beroende av kulans has- tighet och följaktligen är det möjligt att programmera datorn att ta hänsyn till retardationseffekten, förutsatt 790h636-3 7 att man talar om för datorn vilken speciell ammunitions- typ, som man tänker använda.

Följande matematiska analys avser en situation, när kulans retardation tas med i beräkningen.

Tiden från punkten P till punkten C är som tidigare t, vilket ges av ekvationerna t=tl+t2 .I t Åt + (l - Å)t För kulor vid konstant hastighet fås Vb Det antages att en kula retarderar enligt ekvationen 1-A)t=g-g fi! dt dvs retardationen är direkt proportionell mot kvadraten = - KV2 . . . . ........ (1) på hastigheten. . d ”a 2 d Foljaktligen 5%//I äš = -Kñ/// äâ ds _ och eftersom äï - V å= -Kv varav följer V = Vbe -Ks ........... (2) Den tid det tar för kulan att röra sig från punkten 2 till punkten §_ges av A A KS (l - ))t = '_ gå = Ä f e ds v vb J P P - KS gå K(A-P) = l e Z 1 I e -l KV KV b ; NÅP b *Följaktligen är g = P + I--l- log (x (l- n: + 1) (3) - K b där I är enhetsvektorn i kulbanan.

Denna ekvation 3 är analog med ekvation l i den tidi- gare härledningen. 7904636-3 8 Ekvation 4 i den tidigare härledningen blir därför (c - P - å log (Kvb (1 - ut + 1)-v_v>(t)2 -vs Zxztz = o (4) Låt Kvb (l ~ A)t = p Erfarenheten har visat att u är litet för realistiska kul- retardationer.

Följaktligen blir log (1 + u) = (1- 12*_ (5) Låt såsom förut (V hc: n ...EU ICT 9=2- In och gör de nödvändiga omvandlingarna, som gjordes i den ursprungliga ekvation 7 fuAt-(Q+vt)+-I-š) z-v zuuz-o (7) \_ _ b ZK s - . . . . . .. 2 22 sätt Iu2=KVb (1'>*)_t_ 5 2K 2 4 2 222 2 u u (Ext +(g+vët) +--2+2u>(tI§-I¿ 41< 2 - zmtm + vbt) -2 å? (Q + vbtn - vszxztz = o Samla ihop termer med kt f (At)3í( + Kg g vbz }+ b , KV 2 2 2 + At -LQ-I- zb t - Zlug + Vät) + 2 (Qwèt) L-tkvb (At)2{( 112 - 2st: Kv 2 - g- (_Q_ + vbt) Kvbz - v ZE \_,\_, - 22; + .(Q +vbt)2 21(g +vbt> Kvb t = o L* ~ _ 2 / Ekvation 7 kan följaktligen avskrivas i form av 7904636-3 9 AX3 + ßxz + CX + D = O .......... (8) där X = Åt A = Kvb (vb-gg B = E? - Kvb (vb-<9+vbt) - 2Kvbt(vb-Q) - vsz c = -2 (9 + vbt>-3 + švbtz(vb-g)+2švbvb(Q+vbt) D = <9 + vbt)2 - xvètzvb (9 + vb ) ~ Stötvågen, som utlöser en kännare, är den stötvåg, för vilken t har ett minimivärde. Derivering av ekvation 8 med avseende på Å och där âä = 0 för åstadkommande av ett minimivärde ger 3Ax2 + zßx + c = o . . . . . . . . .. (9) och lösningen av ekvationerna 8 och 9 kommer att ge det sökta tidsvärdet vid kännaren.

Multiplicera ekvation 9 med X/3 och dra ifrån denna nya ekvation från ekvation 8, vilket ger ZB 2 C' (B X + XC *â- eller Bxz + zcx + av = o ......... (io) Multiplicera ekvation 9 med B, ekvation lO med 3A och subtrahera varav följer X = íâgïâêgà- ......... (ll) 2(3AC-B ) 3Ax2 + zßx + c = 0 f _ *r X =fls-_afl_¿ g m» 2(3Ac - B / Av den matematiska analysen ovan torde det inses att, när en komiskt expanderande stötvåg, som alstras av en höghastighetsprojektil, detekteras medelst ett flertal åtskilda kännare och när tiden för detektering vid varje 7904636-3 10 15 20 25 30 35 10 kännare mäts under antagande av att ett tillräckligt an- tal kännare användes, kan ett ekvationssystem lösas, vil- ket ger koordinaterna för kulträffsläget, då kulan passe- rar genom ett förutbestämt målplan.

Det har föreslagits att anordna ett arrangemang för bestämning av läget, där en kula träffar ett mål, i vilket arrangemang ett omvandlarfält är anordnat under och något framför måltavlan för detektering av den koniska tryck- eller stötvågen, varvid varje omvandlare av omvandlarfäl- tet är anslutet till en tidgivaranordning, som är anord- nad att indikera det ögonblick, då tryck- eller stötvågen detekteras medelst denna omvandlare, och varvid en dator är anordnad att åstadkomma de nödvändiga beräkningarna för lösning av ekvationssystemet för indikering av kulans träffläge.

Föreliggande uppfinning avser också ett sådant arrangemang och hänför sig mera speciellt till ett spe- ciellt omvandlarfält.

Fig 2 visar en gevärsskjutbana enligt föreliggande uppfinning, vilken innefattar ett flertal skjutplatser l, där skyttar 2 placerar sig, och ett mot skjutplatser- na svarande antal måltavlor 3, mot vilka skytten skall skjuta. Måltavlorna visas på en enda vall, men ett fler- tal vallar av måltavlor, vilka är åtskilda från varandra och befinner sig på större avstånd från skjutplatsen, kan finnas, Framför måltavlorna är en jordvall 4 anlagd eller någon annan skyddande anordning och ett separat om- Vandlarfält 5 för varje måltavla är placerat bakom jord- vallen 4 och således utanför skyttens siktlinje, varvid omvandlarna är anordnade på åtskilda ställen intill mål- tavlans nedre kant och anordnade att avkänna tryck- eller stötvågor, som alstras medelst mot målet avfyrade kulor.

Omvandlarfältet 5 kommer att beskrivas mera i detalj ne- dan. Varje fälts 5 omvandlare är medelst lämpliga ledning- ar 6 kopplade till en dator 7 eller liknande beräknings- anordning, som inrymmes i ett kontrollrum 8, som utnyttjas av bankontrollanten. Datorn beräknar läget för varje skott, som avfyras mot varje måltavla 3, när den av ljudet alstra- 10 15 20 25 30 35 7904636-3 ll de stötvågen detekteras medelst omvandlarna, och läget för varje kulträff kan presenteras på en visuell presen- tationsenhet 9 i kontrollrummet och på en presentations- enhet 10 vid varje skjutplats l. Således kan skytten se var varje skott träffar måltavlan. Om åskådare ll är närvarande kan en stor presentationsenhet l2 anslutas till datorn 7 för att göra det möjligt för åskådarna att följa skjutningen. Dessutom eller som ett alternativ till anordnandet av presentationsenheter kan utskriftsanord- ningar eller pappersperforeringsanordningar 13 sty- ras medelst datorn 7 för att åstadkomma en tryckt indi- kering av varje kulas träffpunkt på måltavlan 3 eller den poäng, som varje kula åstadkommer, eller en motsvarande, utskrift i form av perforerat papper.

Det torde inses att det med ett system av denna typ inte är nödvändigt att använda styva måltavlor och det enda kravet på måltavlan är att den skall vara synlig för skytten och bilda en siktpunkt. Således är det inte nöd- vändigt att använda personer för att reparera måltavlorna eller indikera läget, där de individuella skotten träffar måltavlan. Det torde också inses att det enda möjliga sätt, på vilket omvandlarna kan förstöras vid skjutningen är genom rikoschetter, eftersom omvandlarna 5 är placerade bakom jordvallen 4, varvid sådana rikoschetter är mycket ovanliga. Risken för att någon av omvandlarna förstörs är extremt låg. Nedan kommer ett system av denna typ att beskrivas, där det är möjligt att uppnå stor noggrannhet och med en måltavelyta av 1,8 x 1,8 m (6 x 6 fot) är det i själva verket möjligt att beräkna läget för en kulträff på måltavelytan med en noggrannhet som överstiger 6 mm. Med lämplig utveckling av systemet kan denna noggrannhet säkert förbättras.

Uppfinningen har nu beskrivits i stort och kommer i det följande att beskrivas mera i detalj, Fig 3 åskådliggör en av màltavlorna och omvandlar- fält, som motsvarar fälten i fig 2. Omvandlarfältet 5 är monterat på en rörlig tavelmekanism 14 av standardtyp, vilken är välkänd och därför inte kommer att beskrivas när- lvsouszs-3 10 15 20 25 30 35 12 mare. Det må emellertid påpekas att omvandlarfältet inte behöver vara fysiskt monterat på måltavelmekanismen utan kan placeras på vilket som helst lämpligt sätt intill el- ler nära måltavlans 3 nedre kant.

Omvandlarfältet 5 innefattar tre omvandlare 15, 16, 17, vilka är anordnade i en första horisontell rad, som är huvudsakligen parallell med det plan, som innehåller måltavlan, när denna är upprest eller i verksamt läge för skjutning. De tre omvandlarna 15, 16, l7 är placerade un- der måltavlans nedre kant och något framför måltavlan. En andra rad av tre omvandlare 18, l9, 20 är monterade ome- delbart framför omvandlarna 15, 16 resp 17, varvid omvand- larna är inriktade med varandra. Omvandlarna befinner sig således i två linjära rader av tre omvandlare i varje, varvid de två raderna befinner sig i ett enda, horisontellt plan. I alternativa utföringsformer av föreliggande upp- finning, kan detta plan, som innehåller omvandlarraderna, vara vertikalt eller horisontellt.

Omvandlarna är monterade på stödarmar eller -stänger 21, vilka visas schematiskt på ritningarna. Den exakta na- turen av omvandlarna och det sätt, på vilket dessa är mon- terade, kommer att beskrivas närmare nedan.

Stödstängerna 21 är monterade på den rörliga tavel- mekanismen. Ett hus 22 kan även vara anordnat på tavel- mekanismen. Huset 22 kan innehålla ett första organ, som är anordnat att mäta ljudhastigheten i luft i måltavel- området. Eftersom ljudhastigheten i luft primärt är be- roende på lufttemperaturen och den relativa luftfuktighe- ten är det möjligt för organet att enbart mäta lufttempe- raturen och den relativa luftfuktigheten för att mata lämpliga signaler till datorn 7, så att ljudhastigheten i luft i området för måltavlan kan beräknas medelst datorn 7. Alternativt kan organet mäta ljudhastigheten i luft direkt genom alstring av en ljudpuls och mätning av den tid det tar för ljudet att förflytta sig en känd sträcka, varvid ljudet detekteras medelst lämpliga omvandlarorgan på kända ställen. Åter igen kan den lämpliga informatio- nen matas till datorn 7 för att medelst denna beräkna ljud- 10 15 20 25 30 35 790h636-3 13 hastigheten i luft.

Huset 22 kan även uppbära ett andra organ för bestäm- ning av vindeffekten i måltavelområdet. Ett sådant organ kan innefatta don för överföring av en ljudvåg vid ett ställe, som är utsatt för vinden, varvid den utsända ljud- vågen detekteras, t ex medelst omvandlarna 15, 16 och 17 och varvid tidpunkten för detektering av denna överförda ljudpuls medelst de olika omvandlarna utnyttjas av datorn 7 för beräkning av vindeffekten i tavelområdet.

Fig 5 visar att varje omvandlare 15-20 är ansluten till var sin förstärkare, av vilka endast förstärkarna 23-26 visas, ehuru motsvarande förstärkare är anslutna till de återstående omvandlarna. Räknare 27, 28 och 29 är anslutna till förstärkarnas 23, 24 resp 26 utgångar och ytterligare räknare är anslutna till de återstående för- stärkarna. En logisk styranordning 30 är ansluten till förstärkarens 25 utgång. Den logiska styranordningen 30 är anordnad att ge signaler till varje räknare.

Räknarna är av typen 74191 och säljs av Texas Instru- ments. Man förutsätter'att normalt omvandlaren 18 först detekterar den koniska stöt- eller tryckvågen från kulan, som avskjuts mot måltavlan, och när en sådan stötvåg de- tekteras medelst omvandlaren l8 aktiveras logikstyranord- ningen 30, vilken bringar räknarna att påbörja räkningen i en positiv riktning med en förutbestämd hastighet. När varje räknare mottager en signal från sin tillhörande förstärkare kommer räknaren att sluta räkna och således kommer det i räknaren befintliga räknevärdet att indike- ra tidsskillnaden mellan mottagningstidpunkterna för stöt- vågen medelst omvandlarna 18 resp 16 och vidare kommer skillnaderna i räknevärdena mellan de räknevärden, som är lagrade i de olika räknarna, att indikera tidsskillnaden mellan mottagningstidpunkterna för stötvågen medelst de olika omvandlarna 15, l6 och 17 i omvandlarfältet 15.

Datorn 7 är anordnad att styra en presentationsenhet 3l, som kan vara av vilken som helst konventionell typ, den lilla presentationsenheten 10 för varje skytt, den stora presentationsenheten 12 för åskådarna ll eller en .... ___________._._._.._____.ï.._..... _. 7904636-3 10 15 14 presentationsenhet 9 på manöverbordet till datorn 7.

Datorn 7 kan även styra en utskriftsanordning 32 och en poängindikeringsanordning 33, vilken är anordnad att beräkna poängsiffran för vilket som helst speciellt skott, som avfyrats mot måltavlan, och indikera denna poängsiffra, varvid anordningarna 34A och 34B är anslutna till datorn medelst lämpliga ledningar 35A och 35B och ett tangentbord 36 kan anslutas till datorn via en ledning 37 för informationsmatning till datorn, t ex informa- tion om ammunitionstypen, som används, eller identite- ten av en speciell skytt, som skjuter på en speciell måltavla.

Det må påpekas att en mikroprocessor inuti huset 20 kan användas för beräkning av kulans läge i stället för den ovan beskrivna datorn, som är placerad på av- stånd från omvandlarna, varvid mikroprocessorn kan an- slutas till en lämplig presentationsanordning medelst en lämplig ledning.

Claims (12)

10 15 20 25 30 35 '790lß636-3 15 PATENTKRÄV

1. l. Apparat för bestämning av läget för en höghastig- hetsprojektils bana, vilken projektil passerar genom ett förbestämt område relativt ett förbestämt mål, varvid apparaten innefattar dels ett flertal omvandlare, som är placerade intill det förbestämda omrâdet, dels organ för bestämning av tidpunkterna,då omvandlarna mottager stöt- eller tryckvågen, som alstras medelst projek- tilen, och dels organ för beräkning av läget för banan relativt målet, utifrån den bestämda informationen, k ä n n e t e c k n a d därav, att omvandlarna (15, 16, l7, 18, 19, 20) är anordnade i två huvudsakligen linjära parallella rader, vilka är anordnade i ett gemensamt plan, där varje rad innefattar åtminstone tre omvand- lare.

2. Apparat enligt patentkravet l, n a d därav, att omvandlarna (l5, 16, 17, 18, 19, 20) är huvudsakligen jämnt åtskilda från varandra. k ä n n e t e c k -

3. Apparat enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k- n a d därav, att omvandlarna i raderna ligger i linje med varandra.

4. Apparat enligt patentkravet 2 eller 3, k ä n n e- t e c k n a d därav, att det gemensamma planet är hori- sontellt.

5. Apparat enligt patentkravet l, 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att det gemensamma planet är lutande.

6. Apparat enligt patentkravet l, 2 eller 3, n e t e c k n a d därav, att det gemensamma planet är k ä n- vertikalt.

7. Apparat enligt patentkravet l, 2 eller 3, k ä n- n e t e c k n a d därav, att omvandlarna (15, 16, 17, 18, 19, 20) är placerade intill målets (3) nedre sidokant och skärmade från avfyrningspunkten medelst ett organ (4), vil- ket projektilerna inte kan tränga igenom.

8. Apparat enligt något av de föregående patentkraven, 7904636-3 10 l5 20 16 k ä n n e t e c k n a d därav, att organ (22) är anordna- de för bestämning av ljudhastigheten i luft i området vid målet, varvid utsignaler från detta organ matas till beräkningsorganet.

9. Apparat enligt patentkravet 8, k ä n n e t e c k- n a d därav, att det ljudhastighetsbestämmande organet (22) innefattar don för alstring.av en ljudpuls och don för mätning av den tid det tar för ljudpulsen att förflyt- ta sig en känd sträcka.

10. Apparat enligt patentkravet 8, k ä n n e t e c k- n a d därav, att bestämningsorganet (22) är anordnat att mäta temperaturen och den relativa luftfuktigheten i om- rådet runt målet (3).

11. ll. Apparat enligt något av de föregående patentkra- ven, k ä n n e t e c k n a d därav, att organ (22) är anordnade för mätning av vindeffekten i området runt må- let (3).

12. Apparat enligt patentkravet ll, t e c k n a d därav, att vindeffektmätorganet (22) inne- k ä n n e- fattar en ljudkälla och en eller flera omvandlare, som är anordnade att detektera ljud, som alstras medelst ljud- källan, och att beräkningsorganet (7) är anordnat att be- räkna utifrån de medelst omvandlaren eller omvandlarna mot- tagna signalerna vindeffekten i området runt målet (3).