SE439842B - Anordning for anslutning fiber till fiber av optiska fiberkablar - Google Patents

Description

20 30 lin 7812031~8 med två brytningsindex, varvid mittsektionen är i linje med den scxsidiga gruppering som bildas av fibrerna i kabeln. Detta ger upphov till en anslutningsförlust, som ökas med minskande värden av "staplings-koefficienten" som är förhållandet mellan den to- tala tvärsektionen hos fiberkärnorna och tvärsektionen av blan- darkärnan. Denna förlust är i allmänhet av storleksordningen 50%; eller 3 db, och adderas till de förluster som förorsakas av meka- nisk tillverkningstolerans och den mekaniska toleransen med av- seende på anslutningsorgan hos anslutningsanordningen. Sålunda är en anslutning fiber till fiber även fördelaktig vid denna andra tillämpning.

Uppfinningen avser båda de ovan nämnda huvud-tillämpningarna.

Svårigheten vid framställning av anslutningsanordningar för anslutning av fiber till fiber resulterar från behovet att erhål- la en anpassning av fibrerna som är tillräckligt noggrann för att ge minimala kopplingsförluster, exempelvis mindre än 1 db. Om kärndíametern hos fibrerna är exempelvis 100hnu varvid kärnan är täckt med en beklådnad med lägre brytningsindex, och skillnaden är mellan 5.10_3 och 10-1, måste anslutningsanordningarna kunna kvarhàlla fibrerna inom följande toleranser: avståndet mellan mot varandra vettande ändar av fibrerna mäste vara mindre än Züpm; den relativa exoentriciteten måste vara mindre än hum; och den relativa lutningen måste vara mindre än 10. Dessa toleranser är större om det medium som skiljer de två fibrerna är anpassat med avseende på brytningsindexet: 50 Fm för avståndet och 10 pm för exoentriciteten, varvid den maximala relativa lutningen är densamma. Med hänsyn till den lilla diametern hos fibrerna är det svårt att hålla sig inom dessa toleranser. olika försök att lösa det sålunda uppställda problemet slnll nn beskrivas. För att underlätta beskrivningen användes nlLry~kel "anslutningsanordning" för att beteckna aggregatet av tvâ Pomplementära anslutningsorgan som samverkar med varandra för anslutning av tvà kablar till varandra, varvid varje anslut- níngsorgan genom en bakre del är förbundet med änden av en kabel.

Safnvn av komponenter i varje anslutningsorgan som fasthàller änden av en enda fiber skall kallas en "kontakt". Sålunda inne- Iaftar varje anslutningsorgan lika många kontakter som det finns fibrer í kabeln, varvid dess kontakter finns i främre delen av nnxlutníngsnrganet.

Den íransla publicerade patentansökníngen ? 282 650 (Corning 25 'l H 7812031-8 Claes Waris) motsvarar amerikanska ansökningen Serial No H93 329 (Hawk) och beskriver "connector assembly for optical wave guides". Denna anslutningsanordning utnyttjar två lika an- slutningsorgan, av vilka vardera har en anslutningsyta som sam- verkar med en anslutningsyta hos det andra. Beträffande ett av anslutníngsorganen beskrivas denna yta som en uppåt vänd yta, medan beträffande det andra den beskrives som en nedåt vettande yta. Dessa ytor anbringas mot varandra för àstadkommande av an- slutning. I det första anslutningsorganet är fibrerna fästa i en del av detsamma vilken befinner sig bakom anslutningsytan (dvs till dess kabelände) och de sträcker sig halvvägs längs ytan. De läggs längs den bakre halva delen av de V-formade spä- ren, utformade mellan cylindriska stift som sträcker sig sida vid sida längs anslutningsytan till frontänden av anslutninga- ytan. Dessa stift pressas i sidled mot varandra. Det är väsent- ligt att dessa stift görs av flexibelt material, eftersom, när en anslutning göres, anslutningsytorna anbringas mot varandra på sådant sätt, att den främre halva delen av stiften hos det andra anslutningsorganet appliceras vid de fiberbärande bakre halva delarna av de V-formade spåren hos det första anslutníngs- organet, och därigenom låser fibrerna i deras spår. Likaså är fibrerna i det andra anslutningsorganet (som sträcker sig halv- vägs längs stiften hos det andra anslutningsorganet) låsta i de främre halva delarna av spåren hos det första anslutningsorganet genom stiften hos det andra anslutningsorganet och i linje med fibrerna hos det första ans1utningsorganet.Om stiften vore hårda och stela skulle de kunna skada fibreina när de två anslutnings- organen sæmnnkkmß. Tyvärr resulterar böjligheten hos stiften i onoggrann sidoinställning av fibrerna. Vidare är det svårt att ínställa ändarna av fibrerna exakt halvvägs längs deras respek- tive stift, speciellt om längden av de böjliga stiften varierar med de på desamma applicerade trycket. För att sålunda undvika möjligheten av att ändarna av fibrerna överlappar och bryter varandra, är det nödvändigt att relativt stort säkerhetsgap läm- nas mellan ändarna av fibrerna hos de två anslutningsorganen när de hopsätts. Det finns sålunda olägenheter vid användning av böjligt material för stiften.

Av detta skäl har det pà annat ställe föreslagits att kvar- hâlla varje fiber i en kanal som bildas av de mot varandra vet- tande sidoytorna av tre hårda och stela cylindriska kvarhàll- 10 15 20 ß) (II 30 7812051~8 níngsstíft, vilket noggranna stift kan framställas av hårt stål till làg kostnad. De kvarhàlls parallellt med varandra och i kon- takt vid sina sidoytor under användning av lämpliga klämorgan.

Fíbern hàlles i det erforderliga läget under förmedling av ett arrangemang, som styr gruppen av kvarhàllningsstíft.

Denna styrningsverkan kan vara mycket noggrann, eftersom den utövas på en grupp som är mycket mer robust och stel och med myc- ket större tvärdimensioner än fibern, som noggrant kvarhàlles längs gruppens axel. Styrningsarrangemanget kan själv bestå av cylindriska stift av ett hårt stelt material, anliggande mot yt- terytan av gruppen av kvarhâllningsstift. Ett arrangemang av denna typ beskrivas i franska tilläggsansökningen 2 316 611 av- seende en "fiberkvarhàllningsanordning" och i det motsvarande amerikanska patentet U 050 783 (uppfinnare: Andre Tardy).

Det ovan beskrivna arrangemanget är väl lämpat för anslut- ning av fiber till fiber av mångfiberkablar, när det erfordras att ha samma sexsidiga arrangemang av kontakter som gäller för fibrerna i kabeln. Detta arrangemang är icke'väl lämpat för fram- ställning av anslutningsorgan som kan staplas över varandra för anslutning av ett stort antal mångfiberkablar i en liten volym, under bibehållande av möjligheten för lätt modifiering av an- slutningarna mellan kablarna. Vidare är det önskvärt att under- lätta anslutningen av anslutningsorganen till ändarna av kablar- eller med andra ord att anordna för snabb insättning av sat- sen av fibrer i satsen av kvarhállningskanaler som är anordnade för mottagande av desamma.

Uppfinningen är avsedd att åstadkomma ett anslutníngsorgan för anslutning av fiber till fiber, för optiska màngfiberkablar, vilket lätt kan anslutas till en kabel och ger låga anslutnings- na, till låg kostnad. 7 hurra möjliggöres enligt uppfinningen med en anslut- ningsprupn av det inledningsvis nämnda Slaget, Vilken Cfhålllt de j pnrcntkrnvets 1 kännetecknande del angivna särdragen.

Lt 15 20 25 30 35 7812031-8 Uppfinningen skall nu beskrivas genom ett icke begränsande exempel och med hänvisning till bifogade schematiska ritningar, innefattande fig. 1-20.

Komponenter som förekommer i mer än en figur har fått samma hänvisningsbeteckningar.

Pig. 1 visar en frontvy av en första utföringsform av ett anslutningsorgan enligt uppfinningen, åskàdliggörande de rela- .tiva lägena av de principiella komponenterna hos anslutningsor- ganet och uppbärnings- och kläm-krafterna som appliceras pà des- sa komponenter, vilka krafter visas genom pilar markerade med samma hånvisningsbeteckningar som de som används för de skruvar med vilka dessa krafter appliceras.

Pig. 2 visar en partiell vy av samma anslutningsorgan i tvärsektion pá ett plan parallellt med frontytan och passerande genom fiberfasthållningskudden.

Pig. 3 visar en sprängd perspektivvy av samma anslutnings- organ, vilken vy åskådliggör att anslutningsorganet är av propp- typ.

Pig. 4 visar en frontvy av samma anslutningsorgan, delvis i tvärsektion på ett plan parallellt med frontytan och beläget bakom fiberfasthàllningskudden. §ig¿_§ visar en del av fig. N i Större skala.

Pig. 6 visar en vy av samma anslutningsorgan i tvärsektion på ett plan vinkelrätt mot bas- och frontytorna.

Pig. 7 visar en planvy sedd uppifrån och áskádliggörande en anslutningsanordning som innefattar två komplementära anslut- ningsorgan, varvid propp-anslutningsorganet är det som visas i de föregående figurerna, och de övre delarna av anslutningsorga- nen är partiellt bortskurna för att visa styr-, stopp- och kvar- hàllningsstiften.

Pig. 8 visar en sprängd perspektivvy av anslutningsanordning- en enligt fig. 7, vilken anslutningsanordning är försedd med ett läs- och skyddshölje.

Pig. 9 visar en stapel av anslutningsorgan identiska med den som visas i de föregående figurerna, med undantag av att deras övre och undre ytor är formade för att underlätta stap- ling, varvid ett av anslutningsorganen visas i tvärsektion på ett plan parallellt med dess frontyta. ve12oz1~s O §i¿¿mlQ visar schematiskt en andra utföríngsform av ett an- wlntningsorgan enligt uppfinningen, áskàdliggörande det allmänna arrangemanget av de principiella komponenterna och de på desamma applieerade uppbärnings- och klämkrafterna, vilka krafter är för- sedda med samma hänvisningsbeteckningar som de skruvar som an- vänds för applicering av desamma. §i¿¿”ll visar en particll schematisk vy i perspektiv, åskåd- Ijggörande det allmänna arrangemanget av de principiella kompo- nenterna av samma anslutningsorgan. 10 jïg¿_lg visar en sprängd partiell perspektívvy av höljet, åskådliggörande klåmplattorna och fiberfasthàllníngskudden. §ig¿*l§ visaren perspektivvy av det hopsatta anslutningsor- ganet, med locket avlägsnat. §i¿¿_¿g visar en frontvy av samma anslutningsorgan pà anslut- 15 ningssidan, partiellt bortskuren och partiellt i tvärsektion efter linjen XIVrXIV i fig. 16. §ig¿_l§ visar en partiell tvärsektion genom samma anslutninga- organ i större skala, efter linjen XV-XV i fig. 1H. §É5¿_¿§ visar en planvy sedd uppifrån, av samma anslutnings- gg organ med klämplattan avlägsnad och det bakre locket partiellt bortskuret. §ig¿_lZ visar en anslutningsanordning innefattande tva an- sïutningsørgan enligt uppfinningen. _§ig¿_l§ visar en partiell tvärsektion genom samma anslutnings- 25 organ I större skala, efter linjen XVIII~XVIII i fig. IH. §í¿¿M12 visar en schematisk representation av en tredje ut- föringsform av ett anslutningsorgan enligt uppfinningen, åskåd- liggörande det allmänna arrangemanget av dess principiella kompo- nvnter. 30 fiig¿_¿Q visar en schematisk partiell vy i perspektiv av vissa av komponenterna av anslutningsorganet enligt fig. 19.

Ansïufningsanordningen enligt en första utföringsform av uppfinningen innefattar en prismaformad metallbas 2 som har H-formad tvärsektion (se fig. 3) och vars innerytor är bearbeta- 35 de plana. Den horisontella mittsektionen av U-formen har större bredd än höjden av de vertikala sidosektionerna. Den övre ytanu (den enda del av basen som visas i fig. 1) utgör den ovannämnda "basytan". Denna yta bildar ett referensplan, horisontellt i detta exempel, och noggrant bearbetad i hård, stel metall. En HH av de vertikala sidosektionerna 6 av U-formen bildar den ovan- 10 15 20 10 UU 7812031-8 nämndarätlínjíga sidostödytan. Av detta skäl är dess plana inåt- vända yta även noggrant bearbetad. I praktiken är de inàtvända ytorna av båda de vertikala sidosektionerna 6 och 8 bearbetade på samma sätt, så att vardera sektionen kan användas som sido- stödyta, beroende på huruvida en propp- eller hyls-anslutnings- anordning skall utformas (se nedan), varvid basen 2 är helt sym- metrisk.

Basytan är rektangulär och har en framkant 10 (fig. 3), en bakre kant motsatt mot framkanten, och tvâ sidokanter vid vilka den skär sidosektionerna 6 och 8 av U-formen. Basen 2 har en plan främre yta 11 som är vinkelrät mot generatriserna hos det prisma, som definierar längdriktningen, vilken yta skär basytan H vid främre kanten 10. De optiska fibrerna är anslutna vid framkanten, vilken måste vara belägen mittemot framkanten av basytan hos en komplementär anslutningsanordning.Styrorgan som skall beskrivas nedanrnöjliggör att de två basytorna kan anordnas exakt i linje med varandra i samma plan.

Den bakre delen av basytan mottager ett anslutningsorgan, som exempelvis är utfört av plastmaterial och som vid sin bakre kant har en urtagning 14 avsedd att mottaga en mángfiber-kabel 12 som skall förbindas med anslutningsanordningen, tillsammans med sin yttermantel. Kabeln är arrangerad longitudinellt, några millimeter ovanför planet av basytan och vid bakre änden av den- na yta. Framför urtagningen har anslutningsorganet en lutande del 16 som sträcker sig nedåt med en vinkel av 50-100 till när- heten av basytan. Fibrerna i kabeln är arrangerade på denna sluttande yta. Yttermanteln hos kabeln är avlägsnad på detta ställe, men fibrerna 7 har sina individuella plastmantlar. Fib- rerna är utspridda i solfjäderform på denna lutande yta, så att de bildar en platt gruppering av fibrer sträckande sig mot bas- ytan. Fibrerna är därefter böjda så att de sträcker sig framåt parallellt med basytan. Deras plastmantlar är avlägsnade för exponering av glaset. Varje fiber 18 innefattar en kärna 19 och en glasbeklädnad 21, som har lägre brytningsindex än kärnan, pà känt sätt (se fig. 2). Det finns sju fibrer i det i figuren visade exemplet, men det kan finnas tretton eller nitton fibrer, beroende pà den typ av kabel som skall anslutas.

Böjningarna i fibrerna vid främre och bakre kanterna av den lutande ytan 16 gör att fibrerna icke behöver underkastas spän- nings- och kompressions-pàkänningar i längdriktningen under den 10 15 20 25 30 35 UU 7812031-8 longitudinella justeringen av läget av deras främre ändar.

Nu följer en beskrivning av kvarhállnings- och styrorganen som möjliggör kvarhållning av varje fiber 18 i rätt läge rela- tivt basytan H och styrning av anslutningsanordningen relativt en komplementär anslutningsanordning, så att de tvâ basytorna är i linje med varandra, liksom även fibrerna, vilka kvarhàlls i de rätta lägena relativt de tvâ basytorna. Dessa organ är an- ordnade pà basytan 4, på vilken finns följande komponenter, med början frân sidostödytan 6 (se fig. 1 och U): ett huvud-styrstift G1 utskjutande relativt främre ytan 11 av basen 2, över ett avstånd av 5 mm exempelvis, och dess främre ände är avfasad; ett första stoppstift G2 med en plan främre ände utskjutande framåt från frontytan 11 över ett litet avstånd av exempelvis 5 pm, varvid planet av frontytan hos detta stift är vinkelrätt mot dess längd; En sats av kvarhàllningsstift M, av vilka det finns ett mer än antalet fibrer (dvs 8 i detta exempel), varvid ytorna av dessa stift är väsentligen koplanaraned frontytan 11; ett andra stoppstift G3 identiskt lika med det första och identiskt arrangerat relativt frontytan 11; och ett hjälp-styrstift GN, vars frontyta är förskjuten bakåt relativt frontytan 11, för bildande av en styr-urtagning med ett djup som är något större än den utskjutande längden av huvud- -styrstiftet G1. Detta hjälp-styrstíft pressas mot sídostödytan 6 genom sidoklämskruvar 20. Dessa är ínskruvade i gängade häl utformade i sektionen 8 av den U-formade basen, vilken utgör ett stöd för dessa sidoklämskruvar. I alla utföringsformer av uppfinningen mäste detta stöd vara fast förbundet med sidostöd- ytan för att möjliggöra applicering av kläm-kraften. I det be- skrivna och visade exemplet uppnás detta genom att båda kompo- nenterna utgör del av basen 2. Det är emellertid tydligt, att detta kunde uppnås på andra sätt, exempelvis medelst en bygel- formad hållare som passerar ovanför stiften G1, G2, M, G3 ochGu .

Skruvarna 20 klämmer alla stiften mot varandra och mot sido- stödytan 6. Stiften är därför parallella med varandra och med denna stödyta, eller med andra ord vinkelräta mot frontytan 11, för såvitt de kvarhálls i kontakt med basytan U genom ovannämn- da klämorgan. Dessa klämorgan innefattar en klämplatta 22, som pressas mot basytan U medelst skruvar ZU. ii; wínwwwm 1 ,_ 10 15 20 25 30 ng 78120331-8 Alla de ovannämnda stiften är gjorda av hårt stål och är noggrant bearbetade till cylindrisk form. Sådan bearbetning kan utföras med hög grad av noggrannhet till låg kostnad.

Kvarhàllningsstiften har en diameter, som är större än fyra gånger diametern av fibrerna, till exempel 0,55 mm om diametern av fibrerna är 125 pm . Detta val är sådant att fibrerna som är placerade i de uppàtvända spåren 25 mellan stiften icke sträcker sig över spåren, utan kvarblir nedanför det horisontella tan- gentplanet till topparna av stiften, för undvikande av all risk att klämplattan kommer i kontakt med fibrerna.

Styr- och stoppstiften är företrädesvis av större diameter, lämpligen mellan 1,5 och tre gånger diametern av kvarhållnings- stiften, för att erbjuda ökad styvhet; Allt för stor diameter hos dessa stift skulle tendera att bringa stoppstiften att höjas över kvarhâllningsstiften under verkan av det tryck som utövas av sidoklämskruvarna. I Ovanför kvarhàllningsstiften har klämplattan 22 en nedåt utskjutande central del 26, så att den kan pressa både kvarhàll- ningsstiften och stopp- och styrstiften mot basytan N. Lägena av stoppstiftet G2 och styrstiftet G1 kan uppenbarligen omkastas.

Metallen i klämplattan 22 är mindre hård än metallen i stif- ten och metallen i basytan, för undvikande av deformering av stiften och av basytan som resultat av den kraft som appliceras genom skruvarna 24. Plattan 22 kan vara av aluminiumlegering exempelvis, och den utskjutande delen 26 av mjukt stål, varjämte basytan bearbetas från hårt stål.

Den nedåt utskjutande centrala delen 26 av klämplattan är utformad med ett hölje avsett att mottaga en elastisk kudde 28 monterad på metallstöd 30. Denna kudde pressas nedåt, via sitt stöd, av tvà skruvar 32 (se fig. 3), för blockering av fibrerna 18 í de spår som bildas mellan kvarhàllningsstiften M, varvid materialet i den elastiska kudden intränger i dessa spår (se fig. 2). De främre ändarna av fibrerna befinner sig i samma plan som ändarna av kvarhàllningsstiften.

Den just beskrivna anslutníngsanordningen är en sådan av propptyp, i det att huvud-styrstiftet G1 utskjuter förbi front- ytan 11 hos anslutningsanordningen. Den innefattar även ett hjälp-styrstift GU av hylstyp, i det att den är infälld rela- tivt frontytan. En given anslutningsanordning skulle kunna ha ett huvud-styrstift av propptyp och ett hjälp-styrstift av 10 15 20 25 30 35 H0 äs 7812031-8 10 propptyp, eller huvud- och hjälp-styrstift av hylstyp, i vilket fall den skulle vara en anslutningsanordning av hylstyp, i det att dess huvud-styrstift skulle vara infällt. Varje typ av an- slutningsanordning är avsedd att samverka med en komplementär anslutningsanordning. Speciellt är styrstiften av propptyp eller hylstyp avsedda att samverka med styrstift av hylstyp resp. propptyp hos den komplementära anslutningsanordningen. Huvud- -styrstiften av propptyp och hylstyp är avsedda att förhindra relativ rörelse av anslutningsanordningarna i tvâ vinkelräta riktningar som båda är parallella med frontytan. En vinkelrät riktning är horisontell eller med andra ord parallell med bas- ytan. Den andra är vertikal eller med andra ord vinkelrät mot denna yta. Hjälp-styrstiften är avsedda att förhindra rörelse i denna vertikala riktning, såsom skall förklaras närmare nedan.

Styrstiften av hylstyp bibehåller endast det lämpliga gapet mel- lan de angränsande komponenterna för att möjliggöra att de fram- skjutande styrstiften hos den komplementära anslutningsanord- ningen kan glida med obetydlig friktion i de urtagningar som är utformade i fronten av stiften av hylstyp. Stoppstiften är av- sedda att förhindra längsrörelse eller närmare bestämt att be- gränsa sådan rörelse för att definiera de relativa longitudinel- la lägena av de två komplementära anslutningsanordningarna när de hopsätts.

Den ovan beskrivna propp-anslutningsanordningen, med ett ut- skjutande huvud-styrstift och ett infällt hjälp-styrstift är av- sedd att samverka med en anslutningsanordning av hylstyp inne- fattande ett infällt huvud-styrstift och ett utskjutande hjälp- styrstift. Denna hyls-anslutningsanordning visas vid Fa i fig. 7 och 8, varvid den redan beskrivna propp-anslutningsanordningen visas vid F. De två'anslutningsanordningarna är identiskt lika, med undantag av de ovan angivna punkterna, varvid komponenterna av anslutningsanordningen Pa är försedda med samma hänvisninga- beteckningar som de motsvarande komponenterna av anslutningsan- ordningen F, med tillfogande av bokstaven az sidostödytan Ga består av sidosektionen av U-formen på den högra sidan vid betraktande mot frontytan, i stället för den som befinner sig pá vänstersidan; huvud-styrstiftet G1a som anligger mot sidostödytan är in- draget, liksom stiftet GN, i stället för att vara utskjutande såsom stiftet G1; 10 15 20 30 H0 7812031-8 11 hjälp-styrstiftet Gha, pà vilket sidoklämskruvarna 20a verkar, utskjuter liksom stiftet G1 i stället för att vara indraget; och ett distansorgan 3H är anbragt mellan det utskjutande hjälp- -styrstiftet Gßa och det angränsande stoppstiftet G3a. Detta plana distansorgan har parallella ytor. Det erfordras eftersom, som resultat av onoggrannheter vid bearbetningen av stiften, satsen av stift hos hyls-anslutningsanordningen belägna mellan sidostödytan 6a och hjälp-styrstiftet Gka kan ha en total bredd som är mindre än den hos satsen av stift hos propp-anslutnings- anordningen belägna mellan sidostödytan 6 och hjälp-styrstiftet GH. Detta distansorgan förhindrar det utskjutande hjä1p-styrstif- tet Güa från att komma i kontakt med stoppstiftet G3, när an- slutningsanordningarna sammanförs, vilket skulle förhindra an- slutningsanordningarna från att uppnå det rätta parallella inbör- des läget. Behovet av ett sådant distansorgan skulle tydligen kunna undvikas genom utformning av en plan yta pá stoppstiftet G3 vettande mot det infällda hjälp-styrstiftet G4. Tjockleken av distansorganet 3H (eller djupet av den plana ytan på stiftet G3) är mycket obetydligt större än det största möjliga värdet av skillnaden mellan den totala bredden av stiften hos de två an- slutningsanordningarna, med undantag av hjälp-styrstiften.

Risken för att stiftet Güa kommer i kontakt med sídosektio- nen 8 av U-formen som bildar ett stöd för sidoklämskruvarna 20, undvikes genom att bredden av basytan är större än den totala bredden av stiften, vilket betyder att skruvarna 20 mäste utskju- ta över basytan för att klämma stiftet G4.

När anslutningsanordningarna F och Fa har ingripit med var- andra för att åstadkomma anslutningen, placeras de i ett hölje som exempelvis kan vara av plastmaterial. Detta hölje har tvâ funktioner. Den ena består i att låsa anslutningsorganen i deras rätta läge, och den andra består i att skydda anslutningsorganen mot inträngande av damm. Damm skulle eljest kunna inkomma mel- lan de två frontytorna som hålls obetydligt ifrån varandra genom stoppstiften. Ett hölje av denna typ visas i fig. 8. Det inne- fattar en lásplatta UU försedd med låsskruvar H2 och H2a för an- slutningsanordningarna F och Fa, och ett pàsnäppbart skyddslockhh .

Anslutningsanordningar sådana som anordningen F1 kan lätt staplas, till exempel genom att i linje anordna urtagningar i deras övre och undre ytor, avsedda att mottaga elastiska kuddar 50 som verkar som avstándsorgan mellan den övre ytan av en an- 10 15 20 30 35 UU 7812031-8 12 slutningsanordning såsom Fl och den undre ytan av en anslutninge- anordning såsom P2. Tjockleken av kudden är tillräcklig för att förhindra att dessa två ytor kommer i direkt kontakt med varand- ra. Detta möjliggör att alla propp-anslutningsanordningarna i en stapel samtidigt ingriper med alla hyls-anslutningsanordning- arna hos en komplementär stapel. Varje storleks-skillnad uppta- ges genom deformation av kuddarna 50, och inga signifikanta be- lastningar utövas pá styrstiften. De staplade anslutningsanord- ningarna kvarhälls genom en flexibel mantel 52. Skydda- och lås- organ för de två anslutningsanordnings-staplarna kan anordnas.

Fig. 10-18 avser en andra utföringsform av en anslutningsan- ordning enligt uppfinningen.

Den ovan beskrivna första utföringsformen innefattar ett an- tal referensytor som måste bearbetas med stor noggrannhet, efter- som varje fel med avseende på dessa ytor åstadkommer ett fel i de relativa lägena av fibrerna som skall anslutas, och sålunda en minskning i kvaliteten av överföringen av data som leds av fibrerna i form av en ljussignal.

Med avseende på den stora U-formade basen är denna mycket noggranna bearbetning relativt dyrbar.

Detsamma gäller klämplattan, vid vilken jämförbar noggrann- het erfordras i det att dess inåt vända yta är formad med ut- spràng såsom utspránget 26 som motsvarar skillnaden mellan dimen- sionerna av styrstiften och kverhàllningsstiften, och i det att utsprànget i den centrala delen av klämplattan användes för cent- rering av densamma relativt basen.

Denna utföringsform medför även vissa problem under hopsätt- ningen, i det att de optiska fibrerna måste insättas innan kläm- plattan fästes vid basen, och sålunda innan kvarhàllnings- och styrstiften har noggrant och slutligt placerats.

Den andra utföringsform som nu skall beskrivas innefattar olika förbättringar, som är avsedda att underlätta tillverkningen av anslutningsanordningen i industriell skala, och sålunda minska dess kostnad, och även underlätta hopsättningen, med hänsyn till förbättring av produkten från teknisk, industriell och kommer- sicll synpunkt.

Detta ändamål åstadkommas á ena sidan genom att utföra alla de mycket noggranna komponentdelarna som separata delar med enk- la geometriska former som kan noggrant bearbetas med större lätthet än komplexa komponenter, och à andra sidan genom samman- I U» 10 15 20 u 0 UU 7812Û51~8 13 förande av komponentdelarna hos anslutningsanordningen i ett hölje som är gjutet av ett material såsom en polyamid eller ett hàrdgummi exempelvis, eller av en metallegering med lämplig hård- het.

Speciellt är basytan utformad som en enkel metallplatta, varvid åtminstone en yta hos densamma är noggrant bearbetad.

Sídostödytan àstadkommes genom ett rakt, stelt stift av samma material och samma diameter som styr- och stoppstiften.

Med avseende pà den struktur, inom vilken anslutningsanord- ningen enligt uppfinningen hopsättes, består en förbättring i att denna struktur består av ett hölje som innefattar en bas som är omsluten av två separata täckorgan, en "klämplatta" och ett "lock".

Detta nya arrangemang möjliggör att anslutningsanordningen hopsättes oberoende av insättningen och fastsättningen av de op- tiska fibrerna.

Speciellt är sammanföringen i höljet av alla komponentdelar- na av anslutningsanordningen, styr-, kvarhállnings- och klämor- ganen, fullständigt avslutad innan de optiska fibrerna insättes med den erforderliga noggrannheten.

Detta betyder att detta sammanföringssteg kan utföras i ett laboratorium med alla de erforderliga mätinstrumenten tillgäng- liga; de hopsatta anslutningsanordningarna distribueras därefter och är lätta att använda i anslutningsanordningar med optiska fibrer.

De framställda fibrerna insätts genom avlyftande av locket, och fibrerna fasthålls genom fastháïlningskudden sedan de nog- grant placerats, varefter höljet tillslutes och locket äter pà- sättes och fästes. Anslutningsanordningen kan därefter förbindas med en annan anslutningsanordning.

Insättningen av fibrerna underlättas genom ett speciellt arrangemang av komponentdelarna av anslutningsanordningen bakom kvarhàllningsstiften.

Detta uppnås genom infällning av den bakre kanten av kvar- hàllningsstiftens klämplatta relativt bakre kanterna av stiften, varvid formen eller arrangemanget av klämplattan ger tillgång till dessa ändar när locket avlägsnas.

En annan förbättring är avsedd att ge förbättrad fasthàll- ning eller blockering av frontändarna av fibrerna i kvarhàll- ningsspâren. Detta uppnås genom utsträckning av fasthàllnings- 7812031-*3 10 15 20 25 HH 14 eller blockeringskudden så nära som möjligt till frontytan av anslutningsanordningen, vilket uppnås genom lämpligt arrangemang av det hölje som är avsett att kvarhàlla blockeringskudden och är utformat i den centrala delen av klämplattan, vilken centrala del tjänar till att klämma kvarhàllningsstiften mot basytan.

Speciellt är detta hölje öppet icke endast mot den undre ytan av den centrala delen av klämplattan, med andra ord mot ytan av denna del vettande mot fasthállningsstiften, utan även mot front- ytan av denna platta. Kudden hindras från att röra sig mot fron- ten genom att dess stöd förses med ett uppát eller åt sidan rik- tat utsprång. Detta utspráng ingriper i en lämplig urtagning i klämplattan.

Slutligen kan det vara lämpligt, med avseende på fastkläm- ning av kvarhállningsstiften medelst den centrala delen av kläm- plattan, att framställa det nedát riktade utsprånget av den cen- trala delen av plattan genom att göra plattansjälv allmänt platt samt i den centrala delen anordna ett plant kläm-block fäst vid botten av den centrala delen under förmedling av ett skikt av elastiskt material som underlättar en likformig fördelning av kläm-kraften.

Denna andra utföringsform skall nu beskrivas i anslutning till fig. 10-19. g Det bör observeras, att komponenter med samma-funktion som i den första utföringsformen och med exakt samma struktur har samma hänvisningsbeteckningar, och att de delar av beskrivningen av den första utföringsformen som avser närvaron, strukturen och funktionen av dessa komponenter förblir giltiga om inget an- nat säges.

Den anslutníngsanordning som utgör den andra utföringsfor- men av uppfinningen innefattar ett hölje 100 bestående av en prismaformad bas 102 av U-formad tvärsektion (se fig. 10, 12 och 13), en klämplatta 122 placerad pà den främre delen av basen, och ett hölje 101 placerat pà den bakre delen av basen 102.

Höljet kan vara gjutet, exempelvis av ett plastmaterial sä- som en polyamid eller ett hàrdgummi, eller av en metallegering.

Den horisontella mittsektionen av den U-formade basen har en bredd som är större än höjden av sidosektionerna. Dess övre yta 103 uppbär en basplatta 10U vars övre yta H utgör den ovannämnda "basytan". Denna yta H bildar ett referensplan, som är horison- tellt i detta fall, och dess yta är noggrant bearbetad från en 10 15 20 30 un 7812031-8 härd, stel metall som utgör plattan 10k. En av sídosektionerna 106 av U-formen bildar ett sidostöd för ett sidostödstift eller referensstift G5, som är placerat pà basplattan 10%, pä dess yta H, och en generatris hos detsamma bildar den rätliniga sidostöd- ytan 6 som nämnts i samband med den första utfövingsformen. Detta stift är parallellt med styrstiften G1, G2, G3 och GU, och har samma diameter och är av samma material som dessa stift och är bearbetat med samma noggrannhet. De inåt vända ytorna av båda vertikalsidosektionerna 106 och 108 kvarhâller respektive iden- tiskt lika stift G5 och G6, som sträcker sig till ett läge an- gränsande till frontytan av anslutningsanordningen, så att ett- dera av dessa tvâ stift kan användas som en sidostödyta, beroen- de pá huruvida en propp- eller hyls-anslutningsanordning skall utföras, såsom redan förklarats, varvid basen 102 är fullstän- digt symmetrisk.

Basplattan 10U är rektangulär och har en främre kant 110 (fig. 11 och 12), en bakre kant motsatt mot den främre kanten, och tvâ sidokanter där den skär sidosektionerna 106 och 108 av basen 102. Frontytan 111 av basen 102 är plan och vinkelrät mot generatriserna av prismat vilka definierar längdriktningen.

Den bakre delen av basen 2 har på sin bakre kant en urtag- ning 11%, som är riktad longitudinellt liksom i den fërsta ut- föringsformen och är avsedd att mottaga en mángfiber-kabel 12 som skall förbindas med anslutningsanordningen och som är fäst vid denna medelst en kabelklämma 115.

Här följer en beskrivning av kvarhàllnings- och styrorganen, som möjliggör att varje fiber 18 placeras i det rätta läget re- lativt basplattan 104 och som styr anslutningsanordningen rela- tivt en komplementär anslutningsanordning för att bringa de tvâ basytorna 4 och deras kvarhàllningsstift M i förlängningen av varandra för att bringa fibrerna i linje med varandra vilka hålls i de rätta lägena relativt dessa tvà basytor och dessa stift. Dessa organ är anordnade på basytan U hos basplattan 10k, som uppbär följande komponentdelar, räknade i ordning från sido- kanten 106 (se fig. 10 och 11): referens- och styrstiftet G5 som är av samma diameter och har samma egenskaper som de andra styrstiften, varvid en av dess generatriser bildar det rätlinjiga sídggtödet 6, ett huvud-styrstift G1 av propptyp utskjutande relativt front- ytan 111 hos basen 102, till exempel 10 mm, med sin främre ände 10 15 20 25 30 35 UU 7812031~8 16 avfasnd, ett första stoppstift G2 med en plan främre ände utskjutande något förbi fronytan 111, till exempel S Pm, varvid planet av frontytan hos detta stift är vinkelrätt mot dess längd, en sats av kvarhållningsstift M, av vilka det finns ett mer än det finns fibrer, så att det finns elva sådana stift i detta fall, varvid ändarna av stiften är väsentligen koplanara med frontytan 111 hos basen 102, ett andra stoppstift G3 identiskt med det första och identiskt arrangerat relativt frontytan 111, och ett hjälp-styrstift GH, vars frontyta är indragen relativt frontytan 111, för att bilda en styr-urtagning med ett djup som är nagot större än den utskjutande längden av huvud-styrstiftet G1. Detta hjälp-styrstift pressas mot sidostödet G5 genom en sidoklämskruv 20, under förmedling av en bygel 120 och stiftet G6. Denna skruv samverkar med en mutter 121 placerad i sidosek- tionen 108 av den U-formade basen 102, som sålunda utgör ett stöd för denna sidoklämskruv (se fig. 14). De ovannämnda kläm- organen innefattar en klämplatta 122 som täcker omkring hälften av längden av basen och pressas mot basen medelst skruvar 2ß.

Klämplattan 122 är avsedd att klämma både kvarhállnings- stiften och styrstiften, inklusive referensstiftet. Dess centra- la del, belägen ovanför styrstiften, innefattar ett nedåt riktat utsprång 122a (fig. 12 och 1H) för~at centrera klämplattan rela- tivt basen 102 och även fastklämma styrstiften, inklusive refe- rensstiftet, och stoppstiften mot basytan 4 av basplattan 10k belägen i basen 102. Av detta skäl är detta utspráng av samma bredd som den centrala delen av basen, som även utgör bredden av basplattan 10k.

Den centrala delen av utspránget 122a, anordnat ovanför kvarhàllníngsstiften, innefattar ett andra "utspràng" som bildas av ett klämblock 126 fäst vid botten av denna centrala del under förmedling av en elastisk gummi-underlagsplatta 127, som samman- pressas för att utöva den erforderliga klämkraften pà kvarhàll- ningsstiften.

Det bör observeras, att klämverkan av plattan 126 även kan åstadkommas genom andra, konventionella organ, såsom en oberoen- de klämskruv. I detta fall mäste fastklämningen av kvarhàllnings- stíftcn utföras samtidigt med fasthållningen av satsen av stift i höljet. . ._ .___:_..í_.._.....___._._.__. 10 15 20 25 30 H0 7812031-8 -s u Materialet i klämplattan 122 och klämblocket 126 är mindre hårt än materialet i stiften och materialet i basplattan 10U, för undvikande av deformation av stiften och basplattan genom verkan av klämskruvarna 2N. Klämplattan 122 kan vara av alumi~ niumlegering exempelvis, och klämblocket 126 av mjukt stål och basplattan 10% av hårt stål.

Den centrala delen av klämplattan 122 innefattar, framför klämblocket 126, en urtagning 123 som sträcker sig så långt som dess frontyta, som är i linje med frontytan 111 av basen 102 hos anslutningsanordningen, vilken urtagning mottager en fiber- fasthållande kudde 130. Denna fasthållande kudde innefattar ett underlag 30 gjutet från ett hårt plastmaterial eller en legering, och i sin bakre del innefattande ett uppàtriktat utsprång 131 som ingriper i urtagningen 123 i klämplattan 122 för att för- hindra framåtrörelse. Vid bottnen innefattar kuddstödet 30 en elastisk kudde 28 bunden till dess undre yta och som vilar på och fasthåller de optiska fibrerna. Denna kudde pressas nedåt, under förmedling av dess stöd, genom en skruv 132 (se fig. 15), för att fasthålla fibrerna 18 i spåren som bildas mellan kvar- hållningsstiften M, genom intrångning av den elastiska kudden i dessa spår.

Den just beskrivna anslutningsanordningen är en propp-an- slutningsanordning i det att den har ett utskjutande huvud-stöd- stift G1, såsom ovan förklarats. Den innefattar även ett indraget hjälp-styrstift GU.

Denna propp-anslutningsanordning Fb (se fig. 13 och 16) med sitt huvud-styrstift av propptyp och hjälp-styrstift av hylstyp är avsedd att samverka med en hyls-anslutningsanordning Fc (fig. 17) som innefattar ett huvud-styrstift av hylstyp och ett hjälp-styrstift av propptyp Gfla. Såsom beskrivits i samband mod den första utföringsformen innefattar hyls-anslutningsanord- ningen ett distansorgan placerat mellan dess hjälp-styrstift av propptyp och det angränsande stoppstiftet. Detta plana distans- organ har parallella ytor och dess tjocklek är något större än den största möjliga skillnaden mellan de totala bredderna av stíftcn hos de två anslutningsanordningarna, med undantag av hjälp-styrstiften, i ändamål att eliminera risken av att hjälp- styrstiftet Gua av propptyp kommer i kontakt med stoppstiftet G3.

Risken för att stiftet Güa kommer i kontakt med stiftet G6 und~ vikes på liknande sätt genom placering av ett distansorgan 13k, 10 15 20 25 30 35 H0 7812031-8 18 som är två gånger så tjockt som det ovannämnda distansorganet, mellan stoppstiftet GH och stiftet G6.

För underlättande av insättningen av stiftet Gua mellan bas- plattan 10U och klämplattan 122 utan att det är nödvändigt att lossa skruvarna 2B som kvarhàller klämplattan, innefattar kläm- plattan en urtagning som innehåller en stöd-hållare 170, place- rad ovanför det rum som skall upptagas av det utskjutande stif- tet Gßa, eller med andra ord framför stiftet GU.

Innan stiftet_GHa insättas, eller med andra ord när anslut- ningsanordningen Fb icke är i ingrepp med den komplementära an- slutníngsanordningen Fc, höjes denna hållare medelst den icke- -förlorbara skruven 172. Efter insättníngen av stiftet Gßa an- vändas denna skruv för,att fasthàlla hállaren pà stiftet för att fastklämma densamma mot basplattan 104, såsom visas i fig. 18, under säkerställande av“en noggrann förbindelse och fasthàllning av de två anslutningsanordningarna relativt varandra.

Anslutningsanordningen Fc innefattar en identiskt lika häl- lare som underlättar insättningen av det utskjutande stiftet G1.

De enda skillnaderna mellan anslutningsanordningarna Fb och Fc hänför sig till lägena och tjocklekarna av~distansorganen 13k.

Det bör observeras, att den övre ytan 103 av basen 102 är försedd med bakre stopp 160 för alla stiften G och främre stopp 162 för stiften GS och G6, och vidare är försedd med en bakre ansats 161 och en främre ansats 163 för basplattan 10k, vilka ansatser bildar tillsammans med sidosektionerna 105 och 108 hos basen ett hölje i vilket basplattan 104 befinner sig (se fig. 12 och 18).

Vid bakre delen av basen 102 är ansatsen 161 öppen mot en urtagning 116, som möjliggör fördelning av de optiska fibrerna bland, och insättning av desamma i, spåren mellan fasthàllnings- stíften. Denna urtagning tillslutes av locket 101. Vid fronten av detta lock finns ett utspràng 101a beläget ovanför de bakre ändarna av fasthâllningsstiften M. Detta utspráng ingriper med denmotsvarande urtagningen 122b i den bakre delen av klämplat- tan 122. Denna urtagning möjliggör att denna platta kan göras tillräckligt läng för att underlätta dess fastsättning vid ba- sen 102 medelst skruvar, och när locket avtages, ges lätt till- gång uppifrån för ínsättningen av ändarna av de optiska fibrer- na mellan de bakre ändarna av fasthàllningsstiften.

Den övre ytan av ansatsen 163 är företrädesvis väsentligen 10 15 20 3 Ü NO 7812031-8 19 koplanar med basytan H. Den främre kanten av denna övre yta skär frontytan 111 av basen 102.

Det bör observeras, att vid en annan utföringsform (icke visad) ansatsen 163 kan elimineras. I detta fall skulle framkan- ten 110 av basplattan IOU sträcka sig sà långt som frontytan 111 av basen 102. " Slutligen observeras, att styrstiftet G6 kan undvaras om, av tekniska och/eller hårdvara-skäl, det icke är nödvändigt att framställa en "hermafrodit"- (propp- och hylsa-J anslutningsan- ordning, och om det icke är nödvändigt att styra styrstiftet Gfla på alla fyra sidorna. I detta fall är detta stift endast styrt relativt basytan H. - Den andra ovan beskrivna utföringsformen är särskilt till- lämplig vid användning av optiska fler-mod-fibrer med en diame- ter av exempel 125 pm. I detta*fal1 kan kvarhàllningsstiften M ha en diameter av 0,5 mm och styrstiften kan ha en diameter av 1,5 mm (dvs tre gånger så stor som hos kvarhållningsstiften).

Detta är i allmänhet tillräckligt för att säkerställa, att propp- -styrstift såsom G1-icke riskerar att böjas under anslutningen.

Emellertid användesiäven fibrer av-mindre diameter, till exempel 80 Pm diameter, vilket skulle leda till att kvarhàllningsstiften H minskas i proportion därtill för att säkerställa samma place- ríngsnoggrannhet av fibrerna ovanför basplattan trots den lilla vinkeln av det stora V-formade spåret i vilket de läggas. Detta leder till ett krav, särskilt om propp-styrstiften skall vara kraftiga, att propp-styrstiften skall ha fyra gånger så stor diameter som kvarhállningsstiften, vilket ökar risken att sido- kompressionen av stiften mot varandra bringar styrstiften att röra sig över kvarhållningsstiften. Denna risk kan undvikas ge- nom användning av en tredje utföringsform av uppfinningen, vil- kon beskrives med hänvisning till fig. 19 och 20. Dessa figurer är analoga med fíg. 1 och 3, och man ser att den tredje utfö- ringsformen är en modífikation av den första, med många kompo- ncnter oförändrade.

I den tredje utföringsformen, anslutningsanordningar med styrstift av mera än tvâ gånger dia- metern hos kvarhállningsstiften, är ett distansorgan i form av ett skikt av "upphöjningsstift" S insatt mellan kvarhàllnings- stiften H och ytan av basen H. "Upphöjningsstiften" S är gjorda av hårt stål och är anordnade sida vid sida på basen vinkelrätt som kan vara fördelaktig för 7812051-8 20- mot kvarhàllningsstiften. Diametern av "upphöjningsstiften" kan exempelvis vara densamma som hos kvarhållningsstiften. Upphöj- ningsstiften är tillräckligt långa för att stöda alla kvarhàll- ningsstiften och tillräckligt korta för att icke hindra närman- det av stiften såsom G2 och G3, belägna pà ömse sidor om kvar- hållningsstiften. Ändarna av upphöjningsstíften är något avfa- sade för att undvika blockering under ett stoppstift G2 eller G3 under hopsättningen. Denna avfasning är för liten för att visas i figurerna.

Claims (10)

-ßwQUQ-»fa 7812031-8 ”M Rêlšlllikffl

1. Anslufningspropp för optiska mångfíbcr-fiherknhlar, innefattande: - en "fnnnyta' (11), vid vilken anslutning göres, - åtminstone tre hårda, stela cylindriska kvarhällnings- stift (M), som är parallella med och i kontakt med varandra längs sina sídoytor, varvid deras frontändar är belägna i närheten av anslutningsproppens frontyta och fiber-kvarhåll- ningsspàr (ZS) är utformade mellan de mot varandra vettande delarna av kvarhållningsstiftens SídOytOr utan att fram- skjuta förbi frontytan, - ett sidoklämorgan (20) för att pressa kvarhàllníngs- stiften till kontakt med varandra i sidoríktningen, - styranordningar (G1,G4) för styrning av satsen kvarhåll- ningsstift (M), så att de verkar som en styrning för optiska fibrer (18), belägna i kvarhàllníngsspåren, -men has (Z), som upptill har en hård, stel, plan basyta (4), lüldmnw ett referensplan, på vilket kvarhâllningsstíften (M) är belägna, samt - ett pressorgan (22) för klämníng av kvarhàllningsstiften (M) mot basytan (4) för att bibehålla kontakt mellan stiftens sídoytor och basytan, k ä n n e t e c k n a d därav, att iden dessutom innefattar: - en intill frontytan anbringad elastisk kudde (28), som är anordnad att samverka med de stela kvarhållningsstiften (M) för fasthållning av fibrerna, och ~ ett klämorgan (32) för klämning av den elastiska kudden mot kvarhàllningsstiften med tillräcklig styrka för deforme- ring av kudden därest den kontaktar stiften och/eller fibrerna, så att den inpressar fibrerna i de mellan stiften bildade kvarhållningsspåren (25). Z.

2. Propp enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att den ytterligare innefattar: ~ en rätlinjig sidostödyta (6) sträckande sig parallellt med och ovanför basytan (4), - ett cylíndriskt huvud-styrstift (G1), som utgör del av nämnda styrorgan och är beläget pá basytan parallellt med sido~kontaktplanet mellan nämnda basyta och nämnda sats av kvarhållningsstift (M), varvid frontändon av nämnda styrstíft är förskjuton framåt eller bakåt relativt proppens frontkant i 7812031-8 aa (11) för att tillåta propp/hylsa-samverkan, och ~ ett prcssorgan (ZZ) för klämning av styrstíftct mot bas- ytan, - vilken sats av kvarhållningsstift är belägen mellan styrstiftet och nämnda sido-klämorgan med kvarhällningsstifton parallella med styrstiftet, varvid nämnda pressorgan på satsen av kvarhàllningsstift utövar en kraft parallell med basytan och vinkelrät mot kvarhàllningsstiften, för att klämma satsen av stift mot styrstíftet och styrstiftet med sido- -bärytan. , _

3. Propp enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att basen (Z) har U-formad tvärsektion och att den övre ytan av den del, som bildar mittsektionen av U-formen, utgör bas- ytan (4), varvid en sidosektion (8) av U-formen bildar ett stöd för nämnda sido-klämorgan (2) och den andra sidosektionen av U-formen har en plan, inåt vänd yta, som är väsentligen vínkelrät mot basytans plan och utgör nämnda sidostödyta (6).

4.Propp enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att huvud-styrstiftet utskjuter framåt över ett avstånd av mer än 1 mm, så att proppen verkar som en propp-anslutnings- anordning avsedd att samverka med en komplementär hy1sa-an- slutningsanordning genom ingrepp av det framskjutande styr- stíftet i en urtagníng i hylsa-anslutníngsanordningen.

5. Propp enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att frontänden av huvud-styrstiftet är förskjuten bakåt relativt proppens front för bildande av en styr-urtagníng med ett djup större än 1 mm, så att proppen verkar som en hylsa-anslutningsanordning avsedd att samverka med en komplementär propp-anslutningsanordning genom ingrepp av ett framskjutande stift på propp-anslutningsanordningen i den urtagníng, som pá detta sätt bildas i fronten av huvud-styr- Stiftet.

6. Propp enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar ett cylindriskt hjälp-styrstift (G4) be- läget på basytan (4) parallellt med kvarhállningsstiften (M) och mellan de senare och nämnda sído-klämorgan (20), förskjutet framåt eller bakåt relativt proppens front (11).

7. Propp enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar: tva cylindriska stoppstift (G2,G3) belägna på nämnda has- 7812031-8 »DH andra stnppstift (G3a) och hjälp-styrstiftet (C4a), är 1111- räckligt tjockt för att förhindra det utskjutunde hjälp- -styrstiftet från att komma i kontakt med det andra stopp- stiftet (G3) hos en komplementär anslutningsanordning, som innefattar samma sats av komponenter, med undantag av distans- orgnnct, arrangerade mitt för varandra, och varvid hjälp- -styrstíftet (G4) hos den komplemcntära anslutningsanordningen är förskjutet bakåt. 11. Propp enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att basen innefattar ett basorgan (102), som uppbär en bas- platta (104) framställd av ett hårdare material, varvid bas- ytan består av den övre ytan av basplattan, vilken är lätt att noggrant bearbeta på grund av sin enkla form. 12. Propp enligt kravet Z, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda rätlinjiga sidostödyta är utformad genom ett cylindrískt referensstíft (G5) av samma material och med samma diameter som styrstíftet (G1), vilket stift är klämt mot en basplatta (104) genom nämnda pressorgan (122) för klämning av styrstiftet (G1) och kvarhållet i sidoríktningen genom en ansats (106) på ett basorgan (102), som uppbär basplattan och tillsammans med den senare bildar den i huvudpatentet beskriv- na basen. 13. kropp enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att: ~ nämnda pressorgan för klämning av styrstíftet (G1) inne- fattar en klämplatta (122) och - nämnda pressorgan för klämníng av kvarhàllníngsstiften (M) innefattar ett klämblock (126), placerat under klämplat- tan och ett skikt (127) av ett elastiskt material, placerat mellan desamma. 14. Propp innefattande, enligt kravet 1: - en fiber-fasthållningskudde (28) framställd av ett elastiskt material, och - pressorgan (130,132) för klämning av fasthàllningskudden, vilket pressar kudden mot kvarhàllningsstíften (M) med till- räcklig styrka för att deformera kudden där den kontaktar stiften, så att den ínpressas í'kvarhá1lníngsspàren (25), som bildas mellan stíften (M), för att fasthálla fibrerna (18), som är belägna i dessa spår, k ä n n e t e c k n a d därav, att fiber-fasthàllningskudden (28) sträcker sig väsentligen så långt som proppens frontyta. 7812031-8 QS lI-.í Pr-.qip enligt kravet 14, k n n e t e c k n a d dåiraxf, arr fiber-(asthâllningskudden (130) i sin bakre del har ett uppnt riktat ntsprång (131), som ingriper i motsvarande ur- tagning (123) i en platta (122), vilken är fäst vid basen för att förhindra kudden från att röra sig mot fronten. 16. Propp enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda prnssorgan för klämning av styrstiftet (Gl) och kvarhâllníngsstiften (M) innefattar en klämplatta (122), som täcker den främre sektionen av basen men ger tillgång uppifrån till de bakre ändarna av kvarhàllningsstiften för att möjlig- göra att de optiska fibrerna placeras mellan dessa bakre ändar sedan styrstiftet och kvarhállningsstiften har klümts i läge genom nämnda klämorgan. 17. Propp enligt kravet 16, k ä n n e t e c k n a d därav, att den ytterligare innefattar ett löstagbart lock, som täcker den bakre sektionen av basen och möjliggör att mång- fiberkabeln fästes och fibrerna insätts i proppens front- sektion, oberoende av monteríngen avnämnda styrorgan. In. Prnpp enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar ett styrstíft (G4) av hylstyp, vilket är indravrf relativt frontänden av fibrerna för att bilda ett iriz: rum Framför stiftet och mellan basytan, och en klämplat- in 1111), som utgör del av nämnda pressorgan, en stödhållare 117m) belägen i denna klämplatta ovanför det fria rymmet och för=edd med diagorgan (172) för vertikalt uppdragande av den- rvwwn för att underlätta insättníngen i det fria rummet av ~t: <1yr1fift (U4a) av propptyp hos en komplementär anslut- ningcanordninn (Fc), och för nedsänkning av densamma efter wñdnn inwättning i och för klämning av styrstiftet av propp- tvn mev basytan och för att samtidigt fästa de två anslut- nínnnnnflrdningarna vid varandra. äs 7812031-8 yta (4) parallellt med och pá ömse sidor om nämnda kvarhå11~ ningsstiff, vilka stoppstíft klämmas isídoriktníng genom nämnda sídoklämorgan (20), varvid deras frontytor utgör plana stoppytor vinkelräta mot stiftaxlarna, och - ett pressorgan (22) för klämning av nämnda stift mot hasytan, ~ varvid frontändarna av kvarhállningsstiften är förskjutna balåt relativt stoppytorna för att undvika att nämnda front- ändar kommer i kontakt med frontytorna av kvarhållnings- stiften hos en komplementär anslutningsanordning, varvid för- skjntningsavstándet är mindre än 0,02 mm.

8. Propp enligt kravet 7, k ä n n e t e c k n a d därav, att: ~ alla nämnda styr- och stoppstift (G1,G2,G3,G4) har samma f diameter och alla kvarhållningsstíften (M) har en gemensam diameter, som är mindre än diametern hos styr- och stoppstiften, « varvid nämnda pressorgan för klämning av kvarhàllnings-, styr» och stopp~stiften innefattar en klämplatta (22) anlig- gande hot stiften och försedd, vid sitt centrala område, med vn nedåt utskjutande del (26) som anligger mot satsen av kvarhñllningsstíft, ~ materialet i kudden är mjukare än materialet i klämplattan

9. Propp enligt kravet 8, k ä n n e t e c k n a d därav, att styr» och stoppstiftens (G1,G2,G3,G4) diameter är mellan |.S och 3 gånger diametern av kvarhållningsstíften (M).

10. Propp enligt kravet 8, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar följande sats av komponenter arrangerade sida vid sida på basytan (4a): - en sidostödyta (öa), - ett huvud-styrstift (G1a) och ett första stoppstift (Gza), - en sats av kvarhållningsstift (Ma), - ett andra stoppstift (Gåa), - ett plant distansorgan (34), - ett cylindrískt hjälp-styrstift (G4a) med samma diameter som det andra stoppstíftet (G3a) och klämt mot basytan (4a) genom en klämplatta (Z2a), varvid en del av detta stift ut- skjuter framåt relativt proppen över ett avstånd större än 1 mm, och - sídoklämorgan (20a), - varvid nämnda distansorgan (34), beläget mellan nämnda