SE438215B - Viltreflektor och forfarande for framstellning av en viltreflektor - Google Patents

Description

lo 15 20 25 30 35 40 781212646 2 av ett vattentätt hölje en nackdel. Slutligen medger den kända Viltreflektorn inte en variation'hos strålbanan genom enkel justering av de optiskt verksamma elementen.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en viltreflektor, vilken är utformad så enkelt som möjligt, vilken är väderbeständig och vilken medger variation hos strål- banan på ett enkelt sätt.

Uppfinningen baseras på den kunskapen, att detta ändamål kan uppnås medelst en viltreflektor, vars reflektionsyta består av ett flertal torusformade ytor anordnade sida vid sida.

Detta uppnås enligt föreliggande uppfinning genom att vilt reflektorn har en transparent skiva och ett reflekterande skikt på baksidan, från vilket det reflekterande ljuset sprides genom flera välvda ytor anordnade sida vid sida. Uppfinningen känne- tecknas av att de välvda ytorna är anordnade mitt emot den trans- parenta skivans ljusinsläppande yta och är utformade såsom torus- formade ytor, vilka uppbär det reflekterande skiktet.

Uppfinningen avser vidare ett förfarande för framställning av Viltreflektorn, varvid en metallskiva belagd med transparent plastmaterial placeras in i ett formverktyg, varefter transpa- rent plastmaterial tillföres, varvid metallskivan belagd med plastmaterial i en operation utformas och fästes vid det till- förda plastmaterialet under en förhöjd temperatur. _ Vid ett alternativt förfarande för framställning av vilt- reflektorn enligt uppfinningen, göres ett plastiskt band med en vidhäftande metallskiva bearbetbart genom tillförande av värme och formas genom stansning.

Enligt ett föredraget utförande av föreliggande uppfinning bildar de torusformade ytornas axlar en vinkel med normalen för den ljusinsläppande ytan, både i horisontell och vertikal rikt- ning.

De torusformade ytorna kan anordnas antingen konvexa eller konkava. _ Viltreflektorn enligt föreliggande uppfinning är till konst- ruktionen mycket enkel. Den kan således framställas i ett stycke.

Viltreflektorn är motståndskraftig mot yttre påverkan, särskilt beträffande påverkan från väder och smuts. Det inkommande ljuset reflekteras punktformigt från varje torusformad yta. Genom an- ordnandet av flera torusformade ytor sida vid sida, kommer en 10 ß 20 25 30 35 40 7812126-6 3 utstrålning att erhållas från hela ytan, vilket innebär att en hög optisk verkningsgrad kan garanteras.

Genom att ändra de individuella torusformade ytornas op- tiska axlar, möjliggöres en enkel och omfattande reglering av ljusstrålarnas riktning. Å ena sidan kan detta utnyttjas för att anordna viltreflektorn med en mindre vinkel för inkommande ljus. Detta leder till förstoringen av den aktiva ljusmottagande ytan. Dessutom är det möjligt att anordna det reflekterade ljuset med avseende på rådande markförhållande, dvs att rikta det ref- lekterade ljuset mer uppåt eller nedåt, när omständigheterna så kräver. Strålbanan kan även varieras i förhållande till vägen a genom ändring av de torusformade ytornas optiska axlar. Slutli- gen är det möjligt att arrangera de optiska axlarna hos de separata torusformade ytorna, eller separatagrupper av torusfor- made ytor på olika sätt, vilket innebär att ytterligare varia- tioner hos strålbanan kan uppnås. Detta kommer senare att för- klaras mer i detalj.

Uppfinningen skall nu beskrivas i anslutning till visade utföringsexempel, där Fig l är en planvy av viltreflektorn enligt uppfinningen Fig 2 är ett snitt längs linjen A - A enligt fig l Fig 3 visar i perspektiv en viltreflektor monterad på en stolpe jämte strålarnas bana Fig 4 visar en vy ovanifrân av en viltreflektor anordnad på en stolpe Fig 5 visar strålbilden från en viltreflektor enligt upp- finningen Fig 6 visar utstrålningen över terrängen från viltreflek- torer enligt uppfinningen och där Fig 7 och 8 visar tvärsnitt genom formverktyg, utnyttjade för framställning av viltreflektorn enligt uppfinningen.

En plan vy av viltreflektorn visas i fig l. Den består av en transparent skiva 2. Denna skiva består företrädesvis av ett transparent plastmaterial. Särskilt akrylglas, cellulosaester jämte cellulosaacetat och cellulosaacetatbutyrat och polystyrol kan utnyttjas. skivans tjocklek beror huvudsakligen på den valda delningen och den önskade spridningen. I allmänhet har skivan en tjocklek i storleksordningen 2 - 5 mm. Av kostnadsskäl skall dock skivorna i., s, »af- ,- *vf f Iflfi? i~~gfvëiïi Q ufilïfr J ï 5 10 15 20 25 30 35 40 7812126-6 vara så tunna som möjligt.

Skivornas storlek kan väljas godtyckligt; ÄV det skälet att de vanligtvis fästes vid vägstolpar, ges de vanligtvis en rektangulär form med en höjd i storleksordningen 5 - 15 cm och en bredd i storleksordningen 3 - 10 cm.

Delningen av viltreflektorn i separata torusformade ytor 5 kan varieras på en mångfald sätt. Delningen beror på den önskade spridningen och på de torusformade ytornas radier. En tätare del- ning väljes om viltreflektorn önskas ha en komplett ljusutstrå- lande yta på ett kort avstånd från själva reflektorn. 3 till 20 toroidformade ytor kan anordnas sida vid sida i horisontell rikt- ning och 5 till 30 i vertikal riktning. Ett lämpligt utförande uppvisar ungefär 80 till 100 separata torusformade ytor.

I fig 2 framgår klart reflektionsytans 4 utförande med sepa- rata ytor 5. Skivan 2 uppbär ett reflekterande skikt 6 på den sida som är motbelägen den ljusmottagande ytan 3. Det reflekterande skiktet utgöres normalt av ett metallskikt, t ex ett aluminium- eller silverskikt. Appliceringen av dessa skikt, exempelvis i en vakuumbeläggningsanordning, är välkänt. Alternativt kan det reflekterande skiktet 6 utgöras av ett aluminiumark belagt med plastmaterial på ena eller båda sidorna och förbundet med skivan 2 på lämpligt sätt. För att skydda det reflekterande skiktet kan ett lämpligt skyddsskikt 7, t ex ett lackskikt vara anordnat.

Den ljusmottagande ytan 3 är företrädesvis anordnad något välvd i ändamål att eliminera oönskad ytreflektion.

Plastskivan 2 kan vara färgad, t ex röd eller grön. Enligt forskare inom beteendevetenskapen kan djur reagera särskilt starkt för dessa färger. Valet av radie hos de separata torusformade ytorna 5 är beroende av den önskade ljusspridningen och på del- ningen. En lämpligradieär istorleksordningen 5 - 20 cm. En mindre radie, t ex i storleksordningen 5 - l5 cm, väljes i de flesta fall för krökningen i horisontalriktningen, eftersom en större spridningsvinkel på upp till ca É 280 är att föredraga. De torus- formade ytornas radier för krökningen i vertikalriktningen är i allmänhet större och bör företrädesvis ligga i storleksordningen 15 - 25 cm. Anordnandet av en mycket stor spridningsvinkel, t ex stor horisontell spridning för kuperad terräng, kan även komma i fråga. Vid dylika fall kan en oändlig krökningsradie hos de torus- formade ytorna anordnas. _ Spridningsvinkeln i horisontalplanet ligger mellan i_l0° - 10 15 20 25 30 35 40 7812126-5 5 300, företrädesvis ca i 250 och i vertikalplanet mellan t 40 - l+ l+ l0° för en normal reflektor samt mellan 3 l0° - j 300 för en vägbanksreflektor. _ Fig 3 visar en viltreflektor l fäst på en stolpe 13. Dess- utom visas ljushanan, representerad av en central stråle i huvud- och reflektionsriktning, från ett motorfordon till var och en av de två sidorna.

Fig 4 visar en viltreflektor l anordnad på en stolpe 13 och strâlarnas bana. Vid det fall det infallande ljuset är i huvud- sak parallellt med vägsidan, måste reflektionsplattans 2 lutning ligga på en vinkel av 450 i förhållande till det infallande lju- set om reflektionens huvudriktning är avsedd att vara vinkelrät mot det infallande ljusets riktning eller vinkelrät mot vägen.

I detta fall måste den vinkel som inneslutes av de båda plattorna vara 900. Genom skivornas snedställning på 450 i förhållande till det infallande ljuset, kommer den aktiva ljusmottagande ytan att reduceras; Enligt ett föredraget utförande kan viltreflektorn anordnas på så sätt att vinkel mellan de två skivorna 2 är mindre än 900.

Därigenom kommer den verksamma ljusmottagande ytan och således även den optiska effekten att öka. Enligt ett föredraget utför- ande är vinkeln mellan de två skivorna 2 ca 600. Genom detta arrangemang och om den önskade huvudreflektionsriktningen skall vara vinkelrät i förhållande till den infallande ljusstrålen, kan detta uppnås genom att anordna de torusformade ytornas optis- ka axlar under en vinkel i förhållande till den ljusmottagande ytans normal. I detta fall är vinkeln a ca l2°. Genom att ändra vinkeln mellan de torusformade ytornas optiska axlar och normalen till den ljusmottagande ytan, är det möjligt att godtyckligt ändra belysningen av marken med bibehållande av konstant spridning.

Markbelysningen i det fall där reflektionens huvudriktning är vin- kelrät i förhållande till vägen och horisontell visas i fig 6.

Genom variation av den optiska axelns vinkel kan reflektionens huvudriktning och följaktligen även markbelysningen varieras på önskat sätt.

För att uppnå en hög ljusintensitet är det företrädesvis lämpligt att hålla det reflekterade ljusets spridning liten i vertikalled. I fig 5 visas ljusflödet schematiskt. Spridningen i horisontalled anges med o H och spridningen i vertikalled med U V. Eftersom marken omgivande vägen ofta lutar nedåt från vägen ;ï>«ï3o§a (m. 10 15 20 25 30 40 7812126-6 6 och bildar en vägbank, är ändringen av reflektionens huvudrikt- _ning nedåt eller uppåt från horisontallinjen nödvändigt för att uppnå optimal markbelysning under hög ljusintensitet. Detta kan utföras genom motsvarande snedställning av de reflekterande ski- vorna eller av hela viltreflektorn. Båda dessa åtgärder är oför- delaktiga genom att de ger upphov till problem vid inställning, vilket innebär försvåring vid fästandet av viltreflektorn på stolpen. Användandet av kilar förorsakar problem vid automatisk rengöring och medför även svårigheter med avseende på transport- tekniken, eftersom härigenom stolpens signalbild ändras inom vida gränser. Vid en viltreflektorn enligt föreliggande uppfin- ning kan emellertid variationen hos reflektionens huvudriktning i vertikalriktning uppnås genom enkel lutning av de torusformade ytornas optiska axlar i förhållande till den ljusmottagande ytans normal. Viltreflektorn kan således anpassas för alla olika slags terräng på ett enkelt sätt. Man kan således ev konstruera särskilda viltreflektorer för vägbankar, där reflektionens huvudriktning av- viker från horisontallinjen och där denna avvikelse exempelvis kan ha en vinkel på l0, 20 eller 300.

Det kan även tänkas att arrangera de enskilda, eller enskilda grupper av de torusformade ytornas optiska axlar, t ex hos indi- viduella vinkelräta rader, med olika vinklar i förhållande till den ljusmottagande ytans normal. När ett motorfordon närmar sig uppnås således en ändring av reflektionsriktningen, vilken upp- träder såsom en gnistring eller blänkning när ljusspridningen är liten.

Arrangemanget med de torusforrnade ytorna där de optiska axlarna uppvisar en vinkel i förhållande till den ljusmottagande ytans normal, kan uppnås genom lämplig lutning av de torusformade ytorna.

Det kan även vara fördelaktigt att luta de torusformade ytornas optiska axlar i olika grad på skivan för att täcka ett stort spridningsintervall när spridningen är relativt liten och följaktligen när ljusintensiteten är hög. Således kan en grupp av de torusformade ytorna t_ex ge en spridning på 20 - 400 och en annan grupp kan ge en spridning mellan 40 - 600.

För underlättande av monteringen, kan plattorna 2 vara in- slutna i ett hölje, t ex tillverkat av plast, och detta hölje kan vara fäst vid stolpen. ”_ Företrädesvis utformas viltreflektorn i ett stycke. Den 10 15 20 25 30 35 f 40 '7812126-6 7 består då av endast två skivor anordnade vinklade i förhållande till varandra och uppvisar en lämplig fästanordning för montering på stolpen. Fördelarna vid utförandet av reflektorn i ett stycke ligger i det faktum att tillverkningen blir enkel, att tillverk- ningskostnaden blir låg och att reflektorn lätt kan rengöras.

En ytterligare lämplig möjlighet för framställning ligger i utformandet av skivorna 2, vilka inneslutes i plastmaterial för bildande av den färdiga viltreflektorn.

Tillverkningen av skivorna 2 eller av viltreflektorn inne- hållande två skivor anordnade med en vinkel sinsemellan och ut- formade i ett stycke kan utföras medelst ett sprutgjutförfarande.

Alternativt kan skivorna tillverkas i ett lämpligt formningsverk- tY9, i vilket de formas genom gjutning.

Ett föredraget förfarande för framställning av skivorna visas i fig 7 och 8. Ett metallark ll, t ex ett aluminiumark, belagt med transparent plastmaterial införes i ett sprutgjutverk- tyg 10. Detta visas schematiskt i fig 7. Därefter införes plast- materialet för bildande av skivan i sprutgjutverktyget. Bildningen av plastskivan och förbindningen mellan det införda plastmateria- let 12 med plastbeläggningen anordnad på metallarket ll utföres samtidigt vid förhöjd temperatur. Detta visas i fig 8. Vid detta framställningsförfarandet erhålles en skiva där metallarket helt omges av plastmaterial och där en stark förbindning på ett enkelt sätt uppnås mellan metallarket och plastmaterialet.

Enligt ett alternativt föredraget utförande kan viltreflek- torns skivor framställas med utgångspunkt från ett plastband inne- slutande ett metallark. Plastbeläggningen på båda sidor av metall- arket kan ha olika tjocklek. Tjockleken beror på den önskade tjock- leken hos den färdiga skivan. Ett plastband av detta slag göres bearbetbart genom tillförande av värme och färdigställa i ett lämpligt formverktyg genom stansning.

Det är att föredraga att plastbeläggningen på baksidan har mindre tjocklek. Det kan även vara möjligt att endast anordna en plastbeläggning på ena sidan.

Ett ytterligare framställningsförfarande för viltreflektorns skivor 2 innebär framställningen av skivorna från transparent plastmaterial medelst sprutgjutning och därefter förse dem med ett reflekterande skikt, t ex genom tillförande av aluminium i en vakuumbeläggningsanordning.

Av fig 6 framgår hur viltreflektorn fungerar. När ett motor- -f fflrfl* PQÛR Qïfxnia J

Claims (15)

l0 15 20 25 30 35 40 7812126~6 8 fordon närmar sig, reflekteras de inkommande ljusstrâlarna genom viltreflektorn in i terrängen och djuret avskräckes från att korsa vägen 14 på grund av de optiska signalerna. Det är även möjligt att anordna viltreflektorerna på motsatta sidan av vägen och rikta dem emot vägen. PATENTKRAV

1. Viltreflektor innefattande en transparent skiva med ett reflekterande skikt på baksidan, från vilket reflekterat ljus sprides genom ett flertal välvda ytor anordnade sida vid sida, k ä n n e t e c k n a d av att de välvda ytorna är anordnade mitt emot den transparenta skivans (2) ljusinsläppande yta (3) och är utformade såsom torusformade ytor (5), vilka uppbär det reflekte- rande skiktet (6).

2. Viltreflektor enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att de torusformade ytornas(5) optiska axlar (8) uppvisar en vinkel i förhållande till den ljusinsläppande ytans (3) normal (9).

3.Vi1trefl@kt0r enligt krav l eller 2, k ä n n e t e c k - n a d av att de torusformade ytornas (5) optiska axlar (8) i två plan uppvisar en vinkel i förhållande den ljusinsläppande ytans (3) normal (9).

4.Viltreflektor enligt något av kraven l-3, k ä n n e t e c k- n a d av att vinklarna mellan de torusformade ytornas (5) optiska axlar (8) och den ljusinsläppande ytans (3) normal (9) är olika för olika torusformade ytor (5).

5. Viltreflektor enligt något av kraven l-4, k ä n n e - t e c k n a d av att vinkeln mellan de torusformade ytornas (5) optiska axlar (8) och den ljusinsläppande ytans (3) normal (9) är mellan ca 5 - 300 med avseende på den horisontella spridningen.

6. Vïfireflektor enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av att vinkeln är ca 120.

7. Viltreflektor enligt något av kraven l-6, k ä n n e - t e c k n a d av att vinkeln mellan de torusformade ytornas (5) den ljusinsläppande ytans (3) normal (9) är avseende på den vertikala spridningen. enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av ca l5 och 250. enligt något av kraven l-8, k ä n n e - optiska axlar (8) och mellan ca 5 - 400 med

8. Viltreflektor att vinkeln är mellan

9. Viltreflektor t e c k n a d av att de torusformade ytornas (5) radierär mellan ca 5och 25 cm för krökningen i horisontalplanet. e., .~ d. 5 ”l0 15 20 _ ..........___..~_.... .__.._...__....._.~__......._. 7812126-6 9

10. Viltreflektor enligt något av kraven l-9, k ä n n e - t e c k n a d av att de torusformade ytornas (5) radier är mellan ca 5 och 25 cm för krökningen i vertikalled.

11. ll. Viltreflektor enligt något av kraven 1-10, k ä n n e - t e c k n a d av att viltreflektorn är utförd i ett stycke och innefattar tvâ skivor (2) anordnade med en vinkel sinsemellan.

12. Viltreflektor enligt krav ll, k ä n n e t e c k n a d av att vinkeln mellan skivorna (2) är ca 600.

13. Viltreflektor enligt något av kraven 1-12, k ä n n e - t e c k n a d av att det reflekterande skiktet (6) utgöres av aluminium.

14. Förfarande för framställning av en viltreflektor enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att ett metallark belagt med ett transparent plastmaterial införes i ett formverktyg, varefter transparent plastmaterial tillföres, varvid utformningen av metallarket belagt med plast och dess sammansmält- ning med det tillförda plastmaterialet utföres vid en förhöjd temperatur.

15. Förfarande för framställning av en viltreflektor enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att ett plastband med inneslutet metallark göres bearbetbart genom till- förande av värme och slutligt utformas genom stansning. _ .__ ___-.. __..___.._...._.._..__._.. _.-.__-__..___ _ PooR QUALITY