SE438025B - Fordonsstralkastare med reflektor av parabolisk typ - Google Patents

Description

ëwšlšöfl visa sig vara nödvändigt, vet hur den ändras för vänstertrafik), utgöres avskärningen av halvljusstrålknippet på ömse sidor om belysningsaxeln till vänster av ett avskärningshalvplan, som är horisontellt eller i huvudsak horisontellt, och till höger av ett avskärningshalvplan, som är något lutande och höjer sig med 150 över hela belysningsaxeln.

Belysningen av vägbanan består av det ljus som ligger under det lutande halvplanet och säkerställes genom reflektorns vänstra avsnitt. Det är inom denna zon som det erfordras en god ljuskoncentration, eftersom det är viktigt att belysa vägbanan på den egna vägtrafiksidan, och detta anges närmare genom de regler som är i kraft.

Ifråga om infogandet av strålkastarna på ett fordon vet man att dimensionerna hos en strålkastarreflektor, särskilt densammas djup, har kritiska värden, eftersom det är viktigt för bilkonstruktören som använder dem att icke överskrida vissa dimensionsvärden.

Slutligen vet man ifråga om utformningen att vid vissa bilar är strålkastarnas tillstängningsglas och de öppningskonturer som svarar mot reflektorn symmetriskt snett avskurna i förhållande till den längsgående mittaxeln, och den vänstra strålkastaren har sitt glas något snett avskuret åt vänster och den högra strålkastaren har sitt glas något snett avskuret åt höger. En dylik formning kommer i allmänhet att minska det tillgängliga utrymmet ifråga om reflektorns djup.

Sedan teknikens ståndpunkt sålunda kortfattat angivits kommer nu uppfinningens egenskaper att anges.

Ursprunget till uppfinningen ligger i konstaterandet att den traditionella utbildningen ifråga om halvljusstrålkastare, där reflektorn är i huvudsak symmetrisk på ömse sidor, icke utgör den optimala lösningen i avseende på det optimala utnyttjandet av källans ljusflöde och förverkligandet av den optimala belysningen av vägens högra kant. Uppfinningen avser sålunda att öka koncentrationen av halvljusknippet under avskärningsgränsen på den egna vägtrafiksidan utan att ändra strålkastarens totala utrymmesbehov.

För att åstadkomma detta består uppfinningen allmänt i att modifiera utformningen av reflektorn på sådant sätt att densammas högra reflekterande yta ökas på bekostnad av densammas vänstra reflekterande yta. Närmare bestämt tilldelas reflektorns högra del en brännvidd som är större än den vänstra delens medan de båda delarna bibehåller samma brännpunkt, framför vilken ljuskällan befinner sig. På grund härav 8203738-3 kommer den optiska axein, som är gemensam för de båda deiarna, att vara något förskåuten åt vänster i förhåiiande tiïi refiektorns öppningskontur, som förbiir i huvudsak oförändrad i förhåilande tiïi den tidigare kända stråikastaren med samma öppningskontur och där brännvidden ïigger meiian den högra och den vänstra deïens brännvidder.

Enïigt uppfinningen utgörs fordonsstråïkastaren av en haivijusstråïkastare där refïektorn består av haïvijusstråikastare, där giödtråden f hos en giödiampa L är anordnad något framför brännpunkten F på den optiska axein A-A, och där stråikastaren är försedd med ett avskärmningsorgan C för att hindra en dei av de ijusstrålar som giödtråden avger att återkastas av refiektorn, och där på känt sätt den paraboïoiddeï RD, som sedd framifrån är belägen vid fordonets mötande trafiksida har en brännvidd, som är större än den andra deïen RG av paraboïoiden, så att koncentrationen av halvïjusstråiknippet är ökat under avskärmningen på den egna väghaivan, och där den nämnda dei RD av paraboloiden, som är anordnad på fordonets mötande trafiksida har formen av en sektor med en vinkeiöppning om meïïan 300 och 700, medan den andra deien RG av paraboioiden sträcker sig över den kompietterande deien a en fuiiständig vinkeïsektor om 360°.

Eniigt ett annat kännetecken på uppfinningen upptar den högra deïen av refiektorn en viss iiten vinkelsektor räknat från stråikastarens optiska axeï och den vänstra deien sträcker sig över den kompiementära sektorn.

Såsom kommer att framgå tydiigare av det föïjande finner uppfinningen en särskiit betydeisefuii tiiiämpning i stråikastare av det siag som kaiias "förformade", dvs. sådana där giasen är snett avskurna åt vänster och åt höger från fordonet, med den vänstra stråïkastarens gias avskuret åt vänster och den högra stråikastarens glas avskuret åt höger. I detta fali är den nya uppbyggnaden eniigt uppfinningen att särskiit rekommendera för att utforma den stråïkastare som är anbragt på fordonet motsatt den egna trafiksidan (dvs. vid högertrafik den vänstra stråikastaren).

Andra kännetecken på och fördeiar hos uppfinningen kommer att framgå av den efterföijande beskrivningen tagen i samband med de bifogade ritningarna, som utesiutande avser utföringsexempei och där: fig. 1 och la anger teknikens tidigare ståndpunkt; fig. 2 och Za är homoioga med fig. 1 och la ifråga om en 820373S'3 -strålkastare förverkligad enligt uppfinningen, varvid fig. 2 är en horisontalsektíonsvy av en strålkastare enligt uppfinningen och fig. 2a är en frontvy av densammas reflektor: fig. 3a, 3b och 4a, 4b avser snett avskurna strålkastare och där är: _ fig. 3a en schematisk horisontalsektionsvy av en vänsterstrålkastare (dvs. till vänster på fordonet) under det att fig. 4a är en schematisk horisontalsektionsvy av en högerstrålkastare, i det fallet att de två strålkastarna är anordnade snett avskurna såsom förklarats; fig. 3b och 4b representerar frontvyer av dessa strålkastares reflektorer (Bb är den högra strålkastaren och 4b är den vänstra strålkastaren).

Strålkastaren enligt uppfinningen och densammas reflektor har visats i fig. 2 och Za. För att förenkla redogörelsen har samma hänvisningsbokstäver använts för att beteckna de element som är oförändrade i förhållande till teknikens tidigare ståndpunkt.

Enligt uppfinningen utgöres reflektorns yta (fig. Za) av sammanställningen av en högerdel RD och en vänsterdel RG. Dessa två delar utgör delar av en paraboloid med brännpunkten F och axeln A-A.

Den högra delen RD har en brännvidd som är större än den vänstra delens.

I ett typiskt exempel har den högra delen RD en brännvidd av 35 mm och den vänstra delen RG en brännvidd av 21 mm, och öppningen 0 har en radie av 23 mm, och den högra delens RD bredd (öppningen 0 icke.beräknad) är 89 mm och den vänstra delens RG bredd är 55 mm. Reflektorns totala g öppning kvarstår oförändrad, och av fig. Za framgår, angivet genom streckade linjer, hur öppningskonturen hos den kända strålkastaren med samma axel kommer att vara placerad, och densamma har en likformig bredd till vänster och till höger (utanför öppningen) av 72 nn för samma totala öppningskontur (öppningskonturens bredd 190 mm).

Det är lätt att inse att den relativa ökningen av den högra reflekterande ytan RD i förhållande till den vänstra reflekterande ytan RG medför en koncentrationsvinst, såsom redan angivits. I det valda numeriska exemplet uppgår koncentrationsvinsten till 20%, vilket i praktiken är avsevärt.

I enlighet med uppfinningen sträcker sig ytan RD över en vinkelsektorfléomkring axeln A-A och denna sektor är jämförelsevis liten 8203738-3 (30 till 700), och delen RQ upptar en mycket större sektor, som utgör komplementet till 3600. På grund härav har zonen över lystråden f, som på visat sätt utgöres av ytan RG, en jämförelsevis ringa brännvidd, dvs. har en kraftig flödesåtervinning. Det är således betydelsefullt och är ett kännetecken på uppfinningen att zonen RD är begränsad till en begränsad sektor.

Fig. 3a, 3b, 4a och 4b visar anpassningen av uppbyggnaden enligt uppfinningen till det fallet att det är fråga om ett par snett avskurna strålkastare ("formade strålkastare“L Liksom tidigare omfattar strålkastarna en högerzon av sektorform, RD, med stor brännvidd, och en vänsterzon, som är komplementär och omgivande, RG, med relativt mindre brännvidd. På ritningarna har medelst streckade linjer angivits en strålkastare med traditionell uppbyggnad som har en brännvidd som ligger mellan de nyssnämnda och har axeln angiven genom den streckade linjen.

Hänvisningarna har vidare bibehållits för att angiva sådana element som är oförändradce.

Man kommer sålunda fram till en optimal lösning med följande kännetecken i de betydelsefulla utföringsexemplen: - för vänsterstrålkastaren har högerdelen en brännvidd av 40 mm och den omgivande vänsterdelen en brännvidd av 26,5 mm vid en total öppning av 250 mm (den horisontella stora diametern). Denna uppbyggnad enligt uppfinningen medför en koncentrationsvinst av 19% i förhållande till en uppbyggnad med en brännvidd av 30 mm och samma öppning. - för högerstrålkastaren (fig. 4a och 4b) har densammas högra del erhållit en brännvidd av 35 mm och densammas vänstra del en brännvidd av 26,5 mm. Man erhåller en vinst av ungefär 9% i förhållande till en strålaastare av det kända slaget med samma öppning och med en brännvidd av 30 mm.

De föregående exemplen visar alla betydelsen av den nya uppbyggnaden av reflektorn enligt uppfinningen . Man ser att uppfinningen medger att optimera uppbyggnaden av par av snett avskurna strålkastare, varvid brännviddsskillnaderna mellan vänsterdelarna och högerdelarna är större vid den strålkastare som är avsedd för vänstersidan.

Det är vidare tydligt, såsom redan angivits, att det skall ske en omk stning av de angivna storheterna på sä't som är väl känt för fackmannen i det fallet att strålkastarna skall användas vid 820š?3ß-3 vänster-trafik.

Formerna hos de nya stråïkastarna kan på ett enkeït sätt erhåïïas ¶ utbi1dade i ett enda stycke genom gjutníng eïïer formníng av p1astmatería1.

Claims (3)

8203738-3 P a t e n t k r a v

1. Fordensstrålkastare av den typ, som omfattar en reflektor av parabolisk typ och med en optisk axel (A-A) och en brännpunkt (F) samt en glödtråd (f) belägen på den optiska axeln, och där reflektorn (R) utgörs av två paraboloiddelar (RD, RG), som har samma brännpunkt, och som sträcker sig åt vänster respektive åt höger från den optiska axeln, k ä n n e t e c k n a d av att fordonsstrålkastaren utgörs av en halvljusstrålkastare, där glödtråden (f) hos en glödlampa (L) är anordnad något framför brännpunkten (F) på den optiska axeln (A-A), och där strålkastaren är försedd med ett avskärmningsorgan (C) för att hindra en del av de ljusstrålar som glödtråden if) avger att återkastas av reflektorn, och av att på känt sätt den paraboloiddel (RD), som sedd framifrån är belägen vid fordonets mötande vägtrafiksida har en brännvidd, som är större än den andra delen (RG) av paraboloiden, så att koncentrationen av halvljusstrålknippet är ökat under avskärmningen på den egna vägtrafiksidan, och av att den nämnda delen (RD) av paraboloiden, som är anordnad på fordonets mötande vägtrafiksida har formen av en sektor med en vinkelöppning om mellan 300 och 700, medan den andra delen (Ra) av paraboloiden sträcker sig över den kompletterande delen av en fullständig vinkelsektor om 3600.

2. Halvljusstrålkastare enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k - n a d av att brännvidderna för de båda paraboloiddelarna (RD, RG) är belägna på ömse sidor om den brännvidd som vanligen tilldelas en reflektor med samma öppning.

3. Halvljusstrålkastare enligt patentkravet l eller 2, k ä n n e - t e c k n a d av att reflektorn är utformad i ett stycke av plastmaterial.