SE437823B - Matare for avgivning av smelt mineralmaterial - Google Patents

Description

40 78115-65-6 2 Vid båda de ovan angivna fiberframställningsförfarandena utnyttjas strömmatare tillverkade av högtemperaturresistenta metallegeringar, såsom platina eller rodium. Strömmataren utgöres av en metallbehållare med öppningar i sin bottenvägg, genom vilka passerar glasströmmar för utdragning till fibrer. Ofta är hål- försedda spetsar eller utsprång fästa vid bottenväggen, genom vilka glasströmmarna passerar. Strömmatare har vanligtvis till- verkats av förformade delar, vilka svetsats samman genom konven- tionella smältsvetsmetoder. Sidoväggarna och bottenväggarna placeras mot gavelväggen och svetsas fast vid denna för att bilda skarpa tvâdimensionella hörn utan hålkäl. Vid denna konstruktion utformas ett skarpt tredimensionellt hörn utan hålkäl, där sidoväggen, bottenväggen och gavelväggen ansluter sig till varandra. Anslutningar, vid vilka elektriska samlings- skenor är fästa för tillförsel av ström genom strömmataren, är fastsvetsade vid båda ändarna av den lådformade strömmataren.

Strömmataren upphettas sedan på grund av sitt eget elektriska motstånd.

Ett flertal problem är förknippade med detta slags ström- matarekonstruktion. Hopsvetsningen av flera delar är tids- ödande och svetsfogarnas jämnhet kan variera. På grund av att smältsvetssträngen till sin natur är annorlunda än plåt- materialet, ändrar sig resistiviteten genom svetszonen och kan vara svår att hålla konstant eller reproducera från matare till matare. Detta kan vara ett särskilt problem vid de skarpa hörnen, där en metallplåt är placerad ovanpå en annan för svetsning. Även den svets som förbinder anslutningen med gavelväggarna är mycket viktig med avseende på strömmatarens funktion. Om den elektriska resistiviteten hos denna svets varierar från matare till matare, kommer matarna att fungera olika på grund av olika värmekarakteristikor. Om den svets som förbinder anslutningen med gavelväggen är bristfällig, kan dessutom anslutningen brinna av från strömmataren genom uppkomst av elektrisk ljusbåge, varigenom förorsakas att strömmataren blir funktionsoduglig för tidigt. De skarpa hörnen utan hålkäl kan vid detta slags matare ge upphov till partier med höga spänningskoncentrationer.

Ett omrâde med hög spänningskoncentration vid en bristfällig svets kan medföra risk för läckage från mataren och därmed att denna blir funktionsoduglig för tidigt.

Föreliggande uppfinning avser en strömmatare för tillförsel av P. sf. Qfizffifmlwg Piaf- 40 7811565-6 3 smält mineralmaterial i form av strömmar, innefattande ett botten- väggorgan, två sidoväggorgan och två gavelpartiorgan, vart och ett innefattande ett gavelväggparti och partier, som sträcker sig från gavelväggpartierna på tre sidor därav för att bilda ett bottenväggparti och tvâ sidoväggpartier, varvid bottenvägg- organet och sidoväggorganen är fästa vid bottenväggpartiet resp. sidoväggpartierna.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en strömmatare för värmemjukbart material, som formas till fibrer.

Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en strömmatare som har reducerade områden med hög spänningskoncentra- tion.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en strömmatare som har mera ensartade värmekarakteristikor. Ännu ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstad- komma förbättrade gavelpartiorgan för strömmatare.

Dessa och andra ändamål med uppfinningen kommer att framgå när uppfinningen beskrives närmare med hänvisning till bifogade ritningar, på vilka Fig. l är en frontalvy i vertikalprojektion av ett arrangemang för framställning av fibrer enligt föreliggande uppfinning; Fig. 2 är en schematisï isometrisk vy av en strömmatare i enlighet med föreliggande uppfinning; Fig. 3 är en fragmentarisk vertikaiprojektionsvy av en strömmatare enligt föreliggande uppfinning; Fig. 4 är en planvy tagen huvudsakligen längs linjen 4 - 4 i fig. 3; och Fig. 5 är en fragmentarisk frontalvy i vertikalprojektion av en annan strömmatare i enlighet med föreliggande uppfinning.

Innan föreliggande uppfinning beskrives i detalj, skall påpekas, att uppfinningen inte är begränsad till de konstruktions- detaljer och arrangemang av delar som visas på bifogade rit- ningar, eftersom uppfinningen kan ges andra utföranden och kan utnyttjas eller utföras på olika sätt för erhållande av element för andra applikationer. Det skall även påpekas, att de benäm- ningar som användes här endast är avsedda för beskrivning av utföringsexemplen och inte får uppfattas såsom begränsning av uppfinningen.

Fig. l åskådliggör hur fiberframställningen går till.

Mineralmaterial, såsom glas, hålles i smält tillstånd i ström- iffanzz rfaai “J av» .Lim f ' šïç. fi;- '«“rï u l0 l5 40 78115-65-6 4 mataren 10, från vilken ett flertal materialströmmar utgår från öppningar i mataren för utdragning till fibrer 60. Fibrerna samlas till en sträng 66 genom att de drages över ett samlingsorgan 64, varvid adhesionsmedel tillföres fibrerna medelst en applikator 62, vilken tillför adhesionsmedel till varje filament ovanför samlings- stället vid samlingsorganet 64. Strängen 66, bildad av de samlade fibrerna, rullas upp medelst en upplindningsapparat 68, vilken fördelar tråden genom en lämplig fördelningsanordning, exempel- vis i form av en spiraltrådsfördelare 70, och samlar tråden till en spole 74 på en roterande hylsa 72.

Fig. 2 visar en strömmatare 10 enligt fig. l. Strömataren består i huvudsak av ett lådliknande organ, tillverkat av hög- temperaturreästent material, exempelvis platina, rodium eller liknande material. Strömmataren 10 har sidoväggorgan l2 och l4, ett bottenväggorgan l6 med öppningar 36 och gavelpartiorgan och 22. Gavelpartiorganet 20 är liknande gavelparti- organet 22.

Fig. 3 och 4 visar mera i detalj en ändsektion av ström- mataren. Bottenorganet 16 har visats med infästa ihåliga spetsar 18. Detta utförande utgör emellertid endast ett exempel, och en bottenvägg med huvudsakligen plan bottenyta, såsom visas i fig. 5, ligger inom uppfinningens ram. Denna figur visar en spetslös strömmatare 80 med en i huvudsak plan bottenvägg 84 och med ett gavelpartiorgan 82 i likhet med gavelpartiorganet i fig. 3. Ãtergående till denna figur, så visas här de spetsade öppningarna anordnade i jämna rader. Bottenväggorganet och de två sidoväggorganen kan vara tillverkade av ett eller flera metallstycken, vilka är svetsade ihop på konventionellt sätt. Alternativt kan dessa organ vara bildade av ett enda metallstycke på känt sätt. Genom att utforma bottenväggorganet och sidoväggorganen av ett enda metallstycke kan man reducera antalet svetsar som erfordras för strömmatarens framställning.

Gavelpartiorganet 20 består hellre av ett enda stycke än av ett flertal hopsvetsade metallstycken. En sådan enhet kan framställas genom konventionell precisionsgjutning.

Gavelpartiorganet 20 innefattar ett gavelväggparti 26 och partier, som sträcker sig från gavelväggpartiet på tre sidor därav för att bilda ett bottenväggparti 32 och två sidovägg- partier 28 och 30. Såsom visats sträcker sig sidoväggpartiet 28 från gavelväggpartiet 26 via en krökning 38, sidoväggpartiet 30 ¥ l0 40 7811565-6 från gavelväggpartiet 26 via en krökning 40 och bottenväggpartiet 32 från gavelväggpartiet 26 via en krökning 42. Krökningens inner- radie kan vara t. ex. 1,5 mm och ytterradien 3 mm. Sidovägg- partierna och bottenväggpartiet bildar i huvudsak 900 hålkäls- hörn med gavelväggen. Det tredimensionella hörnet 44, som bil- das av skärningen mellan gavelväggpartiet 26, bottenväggpartiet 32 och sidoväggpartiet 30, är ett hålkälshörn. Det tredimensionella hörnet 46, som bildas av skärningen mellan gavelväggpartiet 26, bottenväggpartiet 32 och sidoväggpartiet 28, är likaså ett hålkälshörn. Genom anordnandet av en radie i varje gavel- partiorgans 20 hörn minskar de partier, där höga spännings- koncentrationer uppträder, jämfört med strömmatare som har skarpa 900-hörn utan hålkäl.

Såsom visats är sidoväggpartiernas 28 och 30 längd mindre än sidoväggorganens 14 och l2 längd. Det ligger inom uppfin- ningens ram, att dessa längder kan vara lika stora eller att längden på sidoväggpartierna kan vara större än längden på sidoväggorganen. Pâ liknande sätt har bottenväggpartiets längd visats vara mindre än längden på bottenväggorganet. Bottenvägg- partiets längd och bottenväggorganets längd kan emellertid vara lika stora, eller bottenväggpartiets längd kan vara större än bottenväggorganets längd.

Anslutningen 26 utgör en homogen del utformad i ett stycke med gavelpartiorganet 20. Behovet av en svets för förbindning av anslutningen med gavelväggen, är sålunda eliminerad. Genom att gavelpartiorganet 20 är gjutet i ett enda homogent stycke, kommer en elektrisk förbindning via anslutningen 24 till ström- matarkroppen att bli ensartad och reproducerbar. En svets har eliminerats, och risken för att strömmataren sätts ur funktion på grund av att en elektrisk anslutning bränner av till följd av en het punkt från ljusbågsbildning genom en dålig svets, minskas avsevärt.

Bottenväggorganet 16 och sidoväggorganen l2 och 14 är förenade med gavelpartiorganen 20 och 22. Bottenväggorganet och sidovägg- organen är förbundna med bottenväggpartierna resp. sidoväggpartierna.

Dessa organ och partier kan förenas medelst en svetsförbindning 34.

En kontinuerlig stumsvets har visat sig ge ett gott resultat. Inga skarpa hörn förefinnes vid en stumsvets, och därför minskas risken för bildandet av partier med spänningskoncentrationer, vilket skulle kunna leda till läckage, och reducerashaveri av mataren \

Claims (5)

1. 0 15 20 25 30 7811565-6 som följd därav. Uppfinningcn är inte begränsad till de visade utförings- exemplen, utan modifikationer kan göras inom ramen för de föl- jande patentkraven. PATENTKRAV l. Matare för avgivning av smält mineralmaterial i form av flöden, innefattande en perforerad bottenväggåel Uß),tVå S150* väggdelar (12, 14) och två ändväggdelar (20, 22), k ä n n e - t e c k n a d av att vardera ändväggdelen (20, 22) är utformad med en bottenfläns (32) och två sidoflänsar (28, 30), vilka skjuter ut från ändväggdelen under bildande av avrundade hörn (38, 40, 42) och med stumsvetsar (34) är fästa vid bottenvägg- delen (16) respektive sidoväggdelarna (12, l4).

2. Matare enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att längden av sidoflänsarna (28, 30) är mindre än längden av sido- väggdelarna (12, 14).

3. Matare enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att längden av bottenflänsen (32) är mindre än längden av bottenvägg- delen (16).

4. Matare enligt något av krav l - 3, k ä n n e t e c k - n a d av att vardera av de två ändväggdelarna (20, 22) har en terminal (24) som skjuter ut från ändväggdelen.

5. Matare enligt något av krav l - 4, k ä n n e t e c k - n a d av att skärningen mellan ändväggen (20, 22) och vardera sidoflänsen (28, 30) och bottenflänsen (32) bildar ett kulhörn (44, 46). ”*"~; +-w.nMff:ç§É?__~'