SE437120B - Artificiell tand eller tandersettningsdel, framstelld av ett material for dentalendamal, innehallande polymeriserbart akrylat eller metakrylat och ett mikrofint oorganiskt fyllmedel pa kiseldioxidbas - Google Patents

Description

7802777-8 10 15 20 25 30 35 2 I tandfyllningar och liknande har akrylsyraestrar använts i större utsträckning först efter tillkomsten av de i amerikanska patentskriften 3 066 112 angivna långkedjiga monomererna på basis av bisfenol A och glycidylmetakrylat.

Dessa nya monomerer, som brukar benämnas "bis-GMA", har lägre krympning. För att ytterligare minska krympningen blandar man dessa monomerer med ungefär trefaldiga mängden inerta oorganiska fyllmedel. De består således av ca 25 % av en kallpolymeriserbar monomerblandning som bindemedel och ca 75 % och kisel eller silikatglas eller kalciumkarbonat, i oorganiska fyllmedel, företrädesvis oxider av aluminium olika former, t.ex. pärlor eller fibrer.

Härigenom åstadkommes icke endast att den ovan- nämnda polymerisationskontraktionen reduceras till ett för ifrågavarande användningsändamål försvarbart värde, nämligen till ca 1 %, utan även att materialets värmeutvidg- 6 mm/mmK. ningskoefficient reduceras till ca 20 till 30 X 10- I stället för den nyssnämnda monomeren bis-GMA kan bindemedelsblandningen innehålla andra derivat av bisfenol A eller genon1addition erhållna uretanderivat, t.ex. av diisocyanat och hydroxialkylmetakrylat. För att minska viskositeten tillsätter man i allmänhet upp till 15 % bryggbildare, t.ex. trietylenglykoldimetakrylat.

För tandfyllníngar blandar man i allmänhet två pas- tor, vilka båda innehåller bindemedel och fyllmedel. Det för katalys av polymerisationen använda redoxsystemet kortkedjiga metakrylsyraestrar och/eller kända är så fördelat, att den ena pastan innehåller endast peroxidkatalysatorn och den andra endast amininitiatorn.

Det oorganiska fyllmedlet silaniserar man A före blandningen för att bringa det bättre bindning vid det organiska bindemedlet, d.v.s. man överdrar det med lämpliga omättade silanföreningar. De såsom “kompositmate- rial" betecknade materialen användes med en fyllmedels- halt, som anpassas efter användningsändamålet, icke endast för fyllning av kaviteter i framtänderna, utan även som 1Û 15 20 25 30 35 7802777-8 , 3 fästcement, för tätning av fissurer samt för kariesprofylax såsom skyddsöverdrag för tänder, liksom även såsom kron- och bryggmaterial.

Det har visat sig, att dessa material, som allmänt sett har tämligen goda mekaniska egenskaper, har dålig polerbarhet och dessutom mycket ofta otillräcklig transparens.

Man har försökt förbättra polerbarheten genom att använda finfördelade oorganiska fyllmedel, vilkas partiklar bör ha en diameter av högst ca 30 um (tyska offentliggörande- skriften 2 126 H19). Tyvärr åtföljs minskningen av korn- storleken av en försämring av transparensen. Den redan från början inhomogena ytan blir efter någon tid skrovlig som följd av ojämn nötning, vilket ger upphov till missfärgningar. Även om de oorganiska fyllmedelspartiklarnas korn- storlek reduceras till ett minimivärde av 0,8 till 8 um och ett maximivärde av 3 till 20 um (tyska offentlig- görandeskriften 2 312 258) blir tandfyllningarnas polerbarhet och framför allt deras transparens alltjämt otillfreds- ställande.

Det är vidare genom tyska utläggningsskriften 1 928 831 och tyska offentliggörandeskrifterna 2 126 H19, 2 164 668 och 2 224 683 känt att i tandfyllningsmassor jämte brukliga fyllmedel inblanda kiseldioxid med partikelstorlek % av totalvikten. Denna under 1 um i en mängd w/upp till 8 tillsats har som enda uppgift att förtjocka monomeren för att förhindra avsättning av de större fyllmedelspartiklarna.

I tyska offentliggörandeskriften 2 164 668 anges, att par- tiklar under 0,7 um måste avlägsnas på lämpligt sätt, emedan fyllningsmaterialets transparens i annat fall ned- sätts för kraftigt. Även i tyska offentliggörandeskriften 2 126 419 anges, att den som förtjockningsmedel använda kiseldioxiden med en partikelstorlek av 5 - 200 nm bör till- sättas i en mycket ringa andel, nämligen ca 5 till 8 % av massans totala vikt.

Möjligen beror de i nämnda litteratur angivna nack- delarna vid användning av kiseldioxid med en partikelstorlek 7802777-8 10 15 20 25 30 35 U under 1 um på att denna oxid användes tillsammans med större mängder av ett fyllmedel med större partikelstorlek.

Det har nämligen helt överraskande befunnits, att man kan förbättra såväl de mekaniska egenskaperna som poler- barheten utan att försämra transparensen hos de för dental- ändamål använda materialen genom att som oorganiskt fyll- medel använda ett sådant med en partikelstorelk av ca 400 nm.

Uppfinningen avser en artificiell tand eller tand- ersättningsdel framställd av ett för dentaländamål avsett material av i det föregående angivet slag, vilket utmärkes av att det i en mängd av ca 10 - 90 % (av materialets vikt) föreliggande mikrofina oorganiska fyllmedlet har en partikel- storlek inom området från ca 10 till ca 400 nm, såsom närmare anges i krav 1. I I en särskilt lämplig utföringsform har minst 50 % av de mikrofina oorganiska fyllmedelspartiklarna en storlek inom området från ca 10 till ca 40 nm.

Det mikrofina fyllmedlet åstadkommer en för- tjockning av monomeren och förlänar materialet tixotropi, så att blandningen kan återföras i vätskeform helt enkelt genom omrörning.

Vid användning av mera högviskösa monomerer eller monomerpolymer-blandningar tillsättes det mikrofina oorganiska fyllmedlet lämpligen i mindre mängder inom det i det före- gående angivna området för att blandningen icke skall bli för viskös. Man kan emellertid öka andelen mikrofint oorganiskt fyllmedel även vid monomerer eller blandningar med högre be- gynnelseviskositet, om man väljer ett fyllmedel, vars specifika area är mindre än ca 200 m2/g. Företrädesvis ligger den specifika arean för ett sådant fyllmedel mellan ca 30 och ca 80 m2/g.

Mängden av det mikrofina oorganiska fyllmedlet ligger inom området från ca 20 till ca 80 %, företrädesvis inom O området från ca 40 till ca 75 6 av materialets totalvikt.

Det gynnsammaste området beror som nämnts bl.a. av fyllmedlets specifika area och den polymeriserbara monomerens och/eller polymerens viskositet.

Det mikrofina oorganiska fyllmedlet utgöres av kiseldi- oxid. 10 15 20 25 30 35 78-02777- 8 5 Det mikrofina fyllmedlet är företrädesvis silaniserat, t.ex. genom behandling med trimetoxi(3-metakryloloxipropyl)- silan. Silaniseringen sker vnaligen med en silan, som har poly- meriserbara organiska grupper bundna vid kiselatomen. De poly- meriserbara grupperna reagerar med den organiska komponentens -polymeriserbara monomer, varigenom en god bindning erhålles mel- lan den organiska komponenten och det oorganiska fyllmedlet. För det enligt uppfinningen använda mikrofina oorganiska fyll- medlen är emellertid (till skillnad från de tidigare använda grövre fyllmedlen) silanisering icke obetingat nödvändig.

Det enligt uppfinningen använda dentalmateiralet kan för anpassning till de naturliga tänderna dessutom försättas med kända organiska eller oorganiska färgpígment och/eller grum- lingsmedel, varvid dessas partikelstorlek bör vara under 400 nm.

Artificiella tänder och tandersättningsdelar, såsom tandfyllningar, kronor, bryggor (särskilt dessas ytterskikt) och fasadskâlar, omfattas av uppfinningen.

Genom att använda det mikrofina oorganiska fyllmedlet får man av ifrågavarande dentalmaterial färdigprodukter med ovanligt stor tryckhållfasthet, utmärkt transparens och mycket jämn homogen yta. Redan med blotta ögat kan man observera skill- naden i ytbeskaffenhet mellan ett i handeln förekommande mate- rial, t.ex. ett tandfyllningsmaterial, och ett fyllningsmaterial, som innehåller det mikrofina oorganiska fyllmedlet. Under mikro- skop ser man denna skillnad ännu tydligare. Medan man vid granskning av det fyllningsmaterial, som innehåller det mikro- fina fyllmedlet, icke kan urskilja några enskilda partiklar (ytan framträder som en homogen enhet), kan man vid det konven- tionellafyllningsmaterialet tydligt se de enskilda splitter- eller kulformiga partiklarna. Med det mikrofina fyllmedlet kan man övervinna det hittills rådande motsatsförhållandet mellan fordringarna på en hög transparens och en god poler- barhet. Vidare visar dentalmaterialen enligt uppfinningen opalescens. Detta innebär en viktig förbättring av den kosmetiska effekten, emedan plastskiktet vid genomlysning ser gulaktigt och vid infallande ytbelysning blåvitt ut, såsom fallet är vid naturliga tänder. De enligt uppfinningen föreslagna materialen lämpar sig därför särskilt väl för framtandsfyllningar. avsozvvv-s . 6 10 15 20 25 30 35 H0 Som polymeriserbara monomera bindemedel lämpar sigl särskilt monoestrar, diestrar och högre estrar av metakrylsyra, speciellt bis-GMA, eventuellt med tillsats av utspädande monomerer, såsom metylmetakrylat. Som ytterligare exempel på monomera binde- medel kan man nämna 2,2-bis[p-(2-hydroxietoxi)fenyl]propandimetakry1 eller trietylenglykoldimetakrylat. Emellertid kan också andra derivat av bisfenol A eller reaktionsproduktcr av hydroxialkyl- metakrylat och isocyanat användas. Dessa monomerer har för det mesta en förhållandevis hög viskositet, varför man i allmänhet också tillsätter kortkedjiga monomera mctakrylsyraestrar för att sänka viskositeten. Såsom bryggbildare kan man tillsätta difunk- -tionella estrar av akrylsyra eller metakrylsyra. Såsom oorganiskt fyllmedel tjänar det mikrofina fyllmedlct.

I Såsom katalysatorer, i vilkas närvaro polymerisa- tionen sker, användes exempelvis organiska peroxider, t.ex. di- bensoylperoxíd eller tert-butylperoktoat, eller azoföreningar, t.ex. azodíísosmörsyradinitril. Även för dentalplaster bruklíga redoxsystem, t.ex. dibensoylperoxid och dimetyl-p-toluidin eller dibensoylperoxid och trimetylbarbitursyra, kan användas.

Man kan på detta sätt också framställa ett komposit- material för fyllningar och andra ändamål, vilket består av två skilda, var för sig förvarade komponenter A och B, som företrädes- vis är pastaformiga. Båda innehåller ett organiskt bindemêdels- system och fyllmedel, varjämte den ena av de båda komponenterna innehåller katalysatorn och den andra aktivatorn. Tillsatsen av oorganiskt fyllmedel varierar alltefter användningsändamålet från fall till fall. Den kan t.ex. i ett kompositmaterial för fyllninga- ändamål uppgå till mellan 60 och 65 víktprocent, medan den organ niska grundmassan består av 20 - 22 % bis-GMA och 15 - 18 % etylen- glykoldimetakrylat. _ _ Den organiska bindemedelsblandningcn blandas grund- ligt med det mikrofina oorganiska fyllmndlet, tills en pastaformig substans erhålles. Till den första komponenten sätter man efteråt ytterligare 0,5 - 2 % bensoylperoxid och till den andra pastan 0,5 - 1 % dimetylparatoluidin. ' , " För framställning av en provkropp tar man ungefär lika delar av pasta A och pasta B och blandar dem på ett blandninga- block, varvid man till skillnad från förhållandet vid användning av normala tandfyllningsmaterinl också kan använda metallspatel. Mate- rialets bearbeLningstid uppgår till ca 2 minuter. Redan efter 10 15 20 25 30 35 40 s1aa2vv7-si -5 minuter har blandningen polymeriserat till en fast provkropp.

Tryckhållfasthetsmätningar ger alltefter använd proportion mikro- fint fyllmedel och variation av det organiska bindemedlet värden mellan H 000 och 6 000 kp/cmz, vilka É.o.m.-är överlägsna dem som erhålles för amalgam.

Böjhållfastheten'uppnår värden mellan 11 och 16 kphm och vattenabsorptionen uppgår efter 2 månader till mellan UÄS och 1,5 %. Ytbeskaffenheten hos ett i handeln förekommande material ocl hos ett på här angivet sätt framställt tandfyllningsmaterial jäm- föres mikroskopiskt, sedan båda ytorna har polerats till höggians med vanliga tekniska förfaranden. Det visar sig därvid; att fyll- ningsmaturialet med det enligt uppfinningen använda mikrofina fyll~ medlet har homogen, fullständigt pvvfri yta, medan man vid det kända tandfyllningsmaterialet kan iaktta de enskilda splitter- ell: kulformiga partiklarna inbäddade i grundmassan. En annan överraskan de effekt består i att det nya tandfyllningsmaterialet visar opale~ scens, d.v.s. vid genomlysning_serggulaktígt ut, men vid påfallan- de ljus förefaller blåvitt och sålunda har i stort sett samma op- tiska egenskaper som den naturliga tandemaljen, vilket givetvis är ,mycket önskvärt, särskilt för fyllningar inom framtandsområdet.

Det enligt uppfinningen använda mikrofina fyllmedlel kan också tjäna för framställning av ett väsentligt förbättrat mat« rial för tandkronor; tandinlägg och tandbryggor. För detta ändamål _löser man t.ex. ett kristallint dimetakrylat av en modifierad his- fenol A i ett organiskt lösningsmedel; t.ex. kloroform eller eter, och försätter lösningen under ständig omrörning med det mikrofina fyllmedlet. Man får på detta sätt en pasta, vilken knådas, tills lösningsmedlet har förångats fullständigt. Pulvret mals i kulkvarn och försüttes_med exempelvis bensoylperoxid som katalysator. Sedan blandningen har_siktats, har man ett material för framställning av tandkronor_ooh -bryggor. _ Man modellerar en tandkrona exempelvis genom att varma det enligt ovan framställda pulvret ifen porslinsskàl till en temperatur över den kristallina monomerens smältpunkt, tills man har fått en med pensel eller spatel bearbetbar tunnflytande smet. Om man anbringar denna skiktvis på eu isolerad modell och polymeriserar materialet skikt för_skikt, t.ux. i en ström av het- luft, får man en tandkrona med klar_transparens och utomordentligt god nötningsheständighet. kronan kan emellertid också på vanligt sätt byggas upp skiktvis i in kyvett av en med en lämplig mängd . »e18fl2777 . 8 .J' "'10 p1s_,_ izio 2§l så; e as' ÄH 8 Ö mikrofínt fyllmedel försatt deg av polymer och monomer och poly-_ imeriseras i ett varmt vattenöad. N Det är vidare möjligt att maskinellt blanda in ett polymetylmetakrylat i pärlform i det mikrofina fyllmedlet och i. en metallform eller blandskål polymerisera den genom tillsättande av monomer erhållna degen till en tand vid höjd temperatur; t.ex. 'vid 1d0QC; under tryck.

En på detta sätt framställd tand har mycket_god iopalescens och utmärkta fysikaliska egenskaper, t.exs tryck? och 'böjhållfasthct, och är tydligt överlägsen en av kända material framställd tand. _ a g i "En synnerligen homogen fördelning av det mikrofina fyllmedlet i polymeren uppnår man genom att bereda en deg av mono- mert metylmetakrylat och det mikrofina fyllmedlet, polymerisera idenna'under tryck och värme till ett blool och därefter sönderdela blocket till en splitterpolymer. Den sålunda erhållna polymeren är i anrikad med fyllmedel och kan användas för framställning av plast- tänder eller.tanddelar eller såsom utgångsmatevial för.proteser. _ Generellt får man genom att använda det enligt upp- finningen avsedda mikrofina fyllmedlet förbättrade dentalmaterial, som utmärker sig för väsentligt högre tryckhållfasthet,_god poler- barhet och utmärkt transparens i förening med stor nötningsbestän- dighet samt genom sin opalescens i stor utsträckning motsvarar den naturliga tandemaljens utseende. i ' Det enligt uppfinningen avsedda dentalmaterialet har visat sig 1ämpligt.ioke endast för framställningïav tandfyll- ningsmaterial, utan det lämpar sig också utmärkt för framställning av tandkronor,itandbryggor, prefabricerade fasadskålar eller arti- eficiella tänder, där åtminstone ytterskiktet är framställt avi dentalmaterialet enligt uppfinningen. . _ _ _ uppfinningen belyses av några.utföringsex-empel. 51,5 g kiseldioxid (genomsnittlig partíkelsforlek mellan 10 och 20 um och en specifik area av 50 m2/g) silani§eras i på konventionellt sätt med metakryloxipropyltrímetoxisiïan samt bearbetas i en Iaboratorieknädare. Därtill sättbs 22 g bis-CMA och 16,5 g etylenglykoldimetakrylat, och knådningen fortsättes, tills en homogen, Slät pasta erhålles. Av denna pasta försattes 40 g med 0¿6 g 50-procentig bensoylteroxid (pasta A). Vidare försåttesffiü g av stampastan med U;1 g diuetylparatuluidin (pasta B). M' in 1 ' _ 10 15 _20 25 30 35 H0 78027774 Genom att blanda lika stora mängder av pastorna A och B på ett blandningsblock får man ett material för fyllning av tandkaviteter. Bearbetningstiden uppgår till 2 minuter, och_efter 5 minuter är materialet hårdnat. Man framställer på beskrivet sätt en provkropp och förvarar denna 20 timmar i vatten av 37OC.

Den angivna provkroppen och en av kommersiellt kompositmateríal för tandfyllningar framställd jämförelsekropp (med ca Vh 0 SiO2, genomsnittlig partikolstnrlok 30 um) poleras under b minuters tid med en gummipolortríssa. Under ett mikroskop granskas de båda kropparnas ytor. Därvid visar slipytan på det material, som innehåller den mikrofína kiseldioxiden, en homogen, jämnt slät och porfri ytstruktur, medan man vid den av kommersiell! material framställda provkroppen tydligt kan observera de enskilda partiklarna fördelade i bindemedlet. \ I följande tabell är några jämförelsevärden samman- ställda' Kommcrsiellt Fyllníngsmater fyllníngsmaterial enligt uppfinn Tryckhållfasthet efter 24 h i H20, f) 3700 (kp/cm*> 2700 uvoo Böjhâllfasthet (kn/mmz) 11,0 - 11,7 Vattenabsorption efter 1 månad (%) 1,0 1,1 Transparens efter 24 h-i H20, 37°c (t) 32 n ao Ešemgel 2 Man löser 20 g 2,2-bis[H-(2-hydroxietoxi)fenyl]- propandimetakrylat i 50 g kloroform. I denna lösning inför man 21¿ silaniserad kiseldioxid med en genomsnittlig partikelstorlek av 30 nm och en specifik area under 80 m2/g. Den erhållna pastan tor- kas under ständig omrörning, tills den kristallina monomeren åter är fast och lösningsmedlet avdunstat. Pâ detta sätt fördelas kisel- dioxiden fullkomligt homogent i monomeren. I pulvret fördelas 0,5ï bensoylporoxíd genom att man mal det hela i kulkvarn och därpå sik- tar pulvret. Denna blandning är stabil, så länge den íeke värmes över HZÜC. För bearbetning smälter man pulvret i en porslinsskàl vid 50 - GOUC och anbringar smältan skiktvis med pensel eller spa- tel på en isolerad modelltapp, varvid polymeriscring genomföras skikt för skikt i en varm luftsström vid ta 1b0UC. Den på detta sätt erhållna kronan jämföí man med en krona, som framställts av kommersiellt material.

Tandkronan L d det mikroljna fyllmodlet har a ~v -5-wvsnzvvv-s 10 15 20 25 30 35 10 "opalescens, d.v.s. den ser blåvit ut i ínfallande ljus och kommer därför med avseende på kosmetisk effekt mycket nära den naturliga tandemaljen. Provar man båda kronorna genom att medelst tandborste borsta dem med slammad krita, finner man att polymeren med mikrofin kiseldioxid är klart nötningsbeständigare. Några jämförelsevärden visar_denna skillnad.

Krona med mikrofin Krona av komm. kiseldínxid material Tryckhållfasthut, kp/cm2 íhhfll \ 1360 Böjhållfanthet, kp/mm¿ ' 11,5 b,0 Kultryckhärdhet, kp/cmz . 232U 1600 Vattenabs. efter 1 månad, % U,8 1 Exempel 3 _ 100 g av det i exempel 1 använda mikrofína fyllmed- let. vilket emellertid icke är silaniserat, blandas med 30 g ofärgn såsom pürlpolymer föreliggande polymetylmutakryldt och 2 g 50-pro- centig bensoylperoxid. Man bereder en monomerblandning, bestående av 35 g monomert metylmetakrylat och 35 g av en umsättníngsprodukt av hydroxietyldimetakrylat och hexametylendiisocyanat. Pulvret och vätskan blandas mekaniskt i en sluten behållare i en skakblandare, tills en seg deg har bildats. Denna deg fylles i en tandform och polymeriseras U minuter vid 110oC} Den erhållna plasttanden visar tydlig opalescens, d.v.s. den ser i genomgående ljus gulaktig ut och är i infallande ljus blåvit och transparent. Kultryckhårdheten är 2 800 kp/cmz mot 1 H00 kp/cm2 för jämförelsetänder framställda av vanligt metakrylatmaterial. Den mikrofint fyllmedel innehålland plasttandens beständighet mot monomer, klornform och kokande vatten är klart bättre.

På bifogad ritning visas några utföringsformer av uppfiinlingen.

Pig. 1 visar en artificiell tand i sidovy.

Fig. 2 visar tanden i tvärsnitt längs linjen A - A i fig. 1. Såsom framgår av fig. 2, har tanden en kärna 1 av fyll- medelsfri plast och ett ytterskal 2, som ar framställt av ett dentalmaterial enligt uppfinningen.

I fig. 3 visas en fasadskålla, som är framställd av dentalmaterial enligt uppfinningen.

Claims (8)

10 20 25 30 « - i 11s»oeev v *f- e 11 PATENTKRAV

1. Artificiell tand eller tandersättningsdel, framställd av ett material för dentaländamål, innehållande minst ett poly- meriserbart monomert akrylat eller metakrylat och ett mikro- fint oorganiskt fyllmedel på kiseldioxidbas samt eventuellt dett polymert akrylat eller metakrylat, k ä n n e t e c k n.a.d av att materialet (a) som monomert akrylat eller metakrylat innehåller bis-GMA eller något annat derivat av bisfenol A eller en reaktionsprodukt av hydroxialkylmetakrylat och di- ísocyanat, eventuellt tillsammans med monomera kortkedjiga metakrylsyraestrar och/eller difunktionella akryl- eller met- akrylsyraestrar, och (b) som oorganiskt fyllmedel innehåller mikrofin kiseldioxid med en partikelstorlek av ca 10 - H00 nm och med en BET-area av mindre än 200 m2/g i en mängd av ca 20 - 80 %, räknat på materialets vikt.

2. Artificiell tand eller tandersättningsdel enligt patent- kravet 1, k äin n e t e c k n a t av att åtminstone 50 % av den mikrofina kiseldioxiden har en partikelstorlek inom området 10 - H0 nm.

3. Tand eller tandersättningsdel enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att mängden av det mikro- fina oorganiska fyllmedlet ligger inom området från ca 40 till ca 75 %iav formkroppens vikt.

4. 0. Tand eller tandersättningsdel enligt något av patent- kraven 1 - 8, k ä n n e t e c k n a d av att den som fyllmedel jämte kiseldioxid innehåller mikrofint glas, likaledes med en partikelstorlek av 10 - N00 nm, i en andel av upp till 25 vikt- procent av den totala fyllmedelshalten.

5. Tand eller tandersättningsdel enligt något av patent- kraven 1 - H, k ä n n e t e c k n a d av att det mikrofina oorganiska fyllmedlet är silaniserat.

6. Tand eller tandersättningsdel enligt patentkrav 5, k ä n n e t e c k n a't av att fyllmedelspartiklarna är sila- niserade med trimetoxi(3-metakryloyloxipropyl)silan.

7. Tand eller tandersättningsdel enligt något av de före- gående patentkraven, k ä n n e t e c k n a d av att den poly- meriserbare monomeren utgöres av bis[ß-(2-hydroxi-3-metakryloyl- *oxipropoxi)fenyl]dimetylmetan eller 2,2-bis[p-(2-hydroxietoxí)- fenyl]propandemetakrylat. fl.fí 'Isflazååå-s i d12 '

8. l.Tand eller tandersättningsdel enligt någøt av de före- gående patentkraven, k ä-n n e t e c k n a d av att den är försett med fiärgpigment och/eller grumlingsmedel. . ' 91 e Tandersättningsdel enligt något av natentkraven 1 - 8, de k ä n n e t e'c k nea d avatt den utgöres av en krona, brygga eller fasadskålla. '10.e dTand eller tandersättningsdel enligt något av patent-ll kraven 1 ~ 9, klä n nde t e c k n a d av att endast dess _ytterskikt utgöres av det angivna materialet.