SE436941B - Fotografisk kopieringsanordning - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 aoo194z-3 2 som kan ligga på 2:1 till 20:1. Stundom omfattar dylika kopiatorer även organ för selektiv ändring av kontrastför- hållandet inom förutbestämda gränser. Vid intensitetsmodu- lerade system är det viktigt att avböjningshastigheten eller frekvensen för avsökningsstrålen skall hållas huvudsakligen konstant eftersom den resulterande fotografiska exponeringen på varje ytterligare yta är lika med produkten av intensi- teten och tiden.

Vid hastighetsmodulerade kopiatorer har det emeller- tid varit vanligt att hålla strålintensiteten konstant efter- som.avsökningshastigheten varieras för korrigeringsändamål.

Eftersom de flesta KSR-kopiatorerna användes för krävande vetenskapliga eller militära förhållanden erfordras en avsevärd reglerprecision. Följaktligen har man vid vardera kopiator-"familjen" inriktat sig på att så långt som möjligt stabilisera åtminstone en exponeringskomponent, antingen av- sökningshastigheten då det gäller intensitetsmodulerade (IM) system eller strålintensiteten då det gäller hastighetsmodu- lerade (VM) system. 7 Hastighetsmodulerade system uppnår vanligen lämplig komprimering av färgtonområdet men är ej lämpade för att ge en förutbestämd kontraststyrfunktion.

Den föreliggande uppfinningen hänför sig till en ny och förbättrad kopieringsanordning som kombinerar intensitets- och hastighetsmoduleringsförfarandena. Den innebär en ny an- ordning för att alstra enhetliga kopior medelst kontakt- eller projiceringskopiering.

Teknikens ståndpunkt Hastighetsmodulerade system är tidigare kända, exem- pelvis från amerikanskt patent 3 036 497 avseende en foto- grafisk komprimeringsanordning. Den hastighetsmodulering som beskrivs däri följer ekvationen E = K - Tn/VS, där E står för den fotografiska exponering som alstras i det fotokänsliga material som mottar bilden, Tn står för den lokala ljusöverföringen som går genom det negativ som skall reproduceras, Vs står för den lokala avsökningsfläckens hastighet på expo- neringsplanet och 10 15 20 25 30 80019h3-3 3 K står för en proportionalitetskonstant som bl.a. inbegriper ljusintensiteten för projicerad punkt på exponeringsplanet samt antalet gånger som avsökningsfläcken passerar samma punkt på negativet.

I patentskriften anges att en hastíghetsmodulerad kopiator måste alltid ge kortare exponeringstider än en där- med jämförbar komparator som arbetar med intensitetsmodule- ring eftersom VM-kopiatorn arbetar med en KSR-strålström som ständigt är maximal medan en likströmskopplad IM-kopiator endast har maximal KSR-strålström vid den punkt där maximal negativtäthet föreligger. Dock framgår det icke av patent- skriften att IM-kopiatorns stråltoppström kan vara fyra eller fler gånger så stor som maximalt tillåten ström för jämförbar VM-kopiator. Därav följer givetvis att vid maximal täthet måste exponeringstiden för en IM-kopiator bli kortare än den för en VM-kopiator. Om en IM-kopiator sålunda kan arbeta med maximal strålström på exempelvis 1000 uA och en avsökningshastighet på exempelvis 25 m/sek så skulle en VM- kopiator kunna göra detsamma.

Olyckligtvis begränsar de praktiska hindren som lig- ger i lysämnets efterlysning, då man använder ett ljuskäns- ligt effektivt katodsträlerör såsom P11, den maximala avsök- ningshastigheten till ungefär 625 - 750 m/sek och även dessa hastigheter kan alstra påtalbara gräns- eller kantframhäv- ningseffekter i de fotografiska reproduktíonerna. Om maximal avsökningshastighet hos en VM-kopiator är 150 m/sek och en komprimering (dvs kontrastreducering) krävs över ett 10011 kontrastområde, sä måste minimiavsökningshastigheten bli ungefär 7,5 m/sek. I praktiken har det visat sig att enstrål- ström på 1000 uA vid avsökningshastigheter på 7,5 m/sek kom- mer att minst få lysämnet att bli bränt och i värsta fall få det att brinna och flaga av från skärmen beroende på stor- leken på katodstrålens punktstorlek (dvs på strålströmtät- heten). ' Även intensitetsmodulerade system är kända, såsom exempelvis genom amerikanskt patent 2 842 025 avseende ett fotografiskt förfarande. Såsom framgår därav uppsamlas det ljus som passerar negativet och kopian av en ¶juskollektor3G' 8f0019le3~3 10 15 20 25 30 35 H och den resulterande fotodetektorströmmen förstärkes och pâ- matas ett glaller 14 på ett katodstrålerör för att alstra "negativ återkoppling varmed intensiteten på det ljus som avkännes av fotomultiplikatorröret tenderar att vara konstanfh Det förekommer ett flertal patentskrifter med be- skrivning av IM-systemet liksom flera patentskrifter avseende VM-systemet. Av dessa finns ungefär sjutton patentskrifter i vår ägo.

Dessutom föreligger en amerikansk patentskrift 3 700 329, som hänför sig till en "Radiografisk reduktions- anläggning" där den förbättrade avmaskningskretsens utgång identifieras som "avböjningskrets (hastighetsmodulering) ellgr elektronkanon (intensitetsmodulering). Understrykningen införd här. ' Så vitt känt föreligger en patentskrift vari såväl IM som VM kombinerats i en enda anläggning. Emellertid har någon dylik anordning aldrig bevisats vara funktionsduglig eller kommit att förverkligas innan den nedan beskrivna an- ordningen enligt den föreliggande uppfinningen satts i drift.

Sålunda beskriver amerikanskt patent 3-H00 632, som avser "Förfarande för fotografisk reproduktion och anordning för detta ändamå", avslutningsvis kombinationen av IM och VM i en enda anläggning. Den enda tydliga anvisningen förekom- mer emellertid som en del av patentkraven och icke i samband med beskrivningen, Exempelvis identifieras patentskriftens fig. 10 såsom varande “modifierad för alstring av hastighets- modulering" och i spalt 11 rad 21 till spalt 12 rad 55 ut- vecklas de ekvationer som är nödvändiga för att visa ekviva- lensen mellan avmaskning medelst hastighetsmodulering och medelst intensitetsmodulering "inom giltighetsområdet för reciprocitetslagen". I spalt 11 på rad ZH anges att avsök- ningstiden kan förkortas genom hastighetsmodulering av av- sökningsstrålen. Patentkravet 3 i patentskriften hänför sig till ett VM-förfarande där KSR-strålströmmen hâlles konstant medan patentkrav 21 rad 24 - 35 hänför sig till en del av en fotografisk reproduktionsanordning med organ för kombinerad styrning av hastighet och intensitet hos avsökningsstrålen. 10 15 20 25 30 35 8001943-3 5 Det framgår klart vid en noggrann läsning av patent- skriften att uppfinnaren anvisar en anläggning för förbätt- ring av återgivningen av en fotografisk kopia genom ändring av dess täthetsfördelning. Ändamålet har varit att alstra en kopia med en tilltalande eller förbättrat utseende. Av de speciella värden och ekvationer som âterfinnes i patent- skriften är det uppenbart att någon arbetande anordning ej hade konstruerats vid tidpunkten för motsvarande patentan- sökans inlämningsdag. Ur funktionssynpunkt kräver den kända anordningen två fotoavkännare och två eller flera logarit- miska förstärkare. Man erhåller signaler som är proportio- nella mot tätheten för varje bildpunkt som avsökes och en funktionsgenerator med ett tonkorrigeringsprogram ingår i anordningen.

Såsom kommer att beskrivas i det följande fordrar IM/VM-anläggningen enligt den föreliggande uppfinningen en- bart en fotoavkännare och någon logaritmisk förstärkare be- hövs ej. Dessutom arbetar anläggningen på grundval av optisk överföring i stället för med optisk täthet.

Innehållet i det amerikanska patentet 3 400 632 är applicerbart enbart på VM-anläggningar medan den föreliggan- de uppfinningen även kan appliceras på en modulerad kopiator av tidstegringstyp (dwell-time). Amerikanskt patent 3 011 395 beskriver en anläggning av tidstegringstyp där elektron- strålens fläck framflyttas stegvis punkt för punkt, varvid tidstegringen vid varje punkt varierar för kompensation av täthetsskillnader hos negativet. Den nedan presenterade upp- finningen kombinerar på ett lyckat sätt strålintensitets- modulering med tidstegringsmodulering.

Redogörelse för uppfinningen Ett ändamål med den föreliggande uppfinningen är att möjliggöra en mer effektiv användning av KSR som exponerings- ljuskälla. Ett annat ändamål är att öka den flexibilitet var- med ett KSR eller en annan avsökningsljuskälla av fläcktyp kan användas i en fotografisk kopiator. Ännu ett ändamål är uppnåendet av en KSR-exponeringsanläggning som uppvisar väsentligt högre hastighet än de som tidigare kommit till användning. 8001943-3 10 15 20 25 30 35 6 _ Vidare avses med uppfinningen en möjlighet till kombination av tidstegringsmodulering (DTM) och intensitets- modulering i en KSR-exponeringsanläggning för att erhålla en förbättrad KSR-kopiator. Vidare skall man med uppfinning- en åstadkomma förbättrad exponeringsnivâstyrning såväl med avseende på grov som fininställning. Slutligen är avsikten att_âstadkomma en förbättrad kontraststyrningskrets som med- ger ett förutbestämt kontrastförhållande i samband med ovan angivna anordningar. . _ Dessa och andra ändamål och avsikter tillfredsstäl- les genom kombination av tidstegrings- och intensitetsmodu- lering hos ljusstrålen så att de tidgare anförda begräns- ningarna undanröjes; De förfaranden och anordningar som inbegripes häri är kapabla att ge maximal automatisk komprimering under an- vändning av en kombination av intensitets- och hastighets- modulering. Dessutom kan mindre än maximal komprimering upp- nås på ett flertal sätt. _Föredragna utföringsformer För att uppfinningen skall förstås mer i detalj så kommer nedan föredragna utföringsformer därav att beskrivas under hänvisning till bifogade ritningar, där fig. 1 visar ett blockschema över sambandet mellan hastighets- och strålintensitetsmoduleríngskretsarna i anord- ningen enligt den föreliggande uppfinningen avsedd för en kontaktkopiator, fig. 2 visar ett blockschema för anordningen enligt den föreliggande uppfinningen avsedd för en projicerings- kopiator, fig. 3 visar ett blockschema över vissa hastighets- och intensitetsmoduleringselement, A fig. H visar ett blockschema över en alternativ ut- föringsform av hastighets- och intensitetsmoduleringselemen- ten, fig. 5 visar ett blockschema för ytterligare en alter- nativ utföringsform av hastighets- och intensitetsmodulerings- elementen och 10 15 20 25 30 35 aoo194s-z 7 fig. 6 visar ett blockschema över organ för styrning av komprimeringsgraden hos kretselementen enligt fig. Hoch5.

Det är välkänt inom denna teknik att den automatiska styrningen av kopiekontrasten medelst elektronisk komprime- ring i samband med katodstràlerör (KSR) i bästa fall kan optimeras för den av de grupper av karakteristikor som bedöms vara mest väsentlig vid den speciella användning som anord- ningen är avsedd för. Generellt är KSR-ljuskällorna begränsa- 'de av sådana parametrar som lysämnets efterlysning och ljus- känslighet, frontskivekontrast, lysämnets utmattnings- och brännegenskaper, lysämnets kornstorlek, oregelbundenheter i ljusfläckens storlek samt därtill hörande funktionseffekter.

Vidare har användningen av KSR som exponeringsljuskälla nöd- vändiggjort användning av sådana linser som kollimatorer och kollektorer, vilket därmed har inneburit en speciell typ av problem i samband med centrala ljusprojiceringsanläggningar.

Dessutom åstadkommer användningen av linser bieffekter av kostnads-, storleks- och liknande slag.

Ett exempel på begränsande karakteristikor utgör det lysämne som användes för KSR-skärmar. Ljuskänsligheten för lysämne av P11-typ är bland de högsta i jämförelse med många av de registrerade lysämnestyperna, men ett typiskt P11-lys- ämne har en avklingningsperiod på ungefär 35 usek till 10 % och 250 psek till 1 % vänd strålströmtäthet. För optimala komprimeringsresultat är en avsökningshastighet som icke överstiger en fläckdiameter av sitt toppljusvärde beroende på an- per efterlysningsperiod önskvärd. I den amerikanska patent- skriften 2 921 512 anges en fläckdiameter av 3 mm som prak- tisk storlek. Sálunda indikeras en maximal avsökningshastig- het på mellan 12,5 och 90 m/sek (för 10 % efterlysningsnivån).

I en elektronisk komprimeringsanläggning med KSR ligger det vanliga reglerområdet för kontraständringen på 100:1. Vid en VM-anläggning grundad på de ovan givna maximihastigheterna kommer följaktligen avböjningshastigheten att ligga mellan 125 och 900 mm/sek vid 1 respektive 10 %-nivåerna. Med en KSR-strålström som kan alstra kommersiellt acceptabla kopie- ringstider, exempelvis 200 uA, kan en avsökningshastighet på 125 - 900 mm/sek orsaka lysämnesutmattning eller försämring inom loppet av minuter. 8001943-3 10 15 20 25 30 8 De föregående exemplen illustrerar att vid försök till att nä praktiska ekponeringstider för fotokopiering i produktionsanpassade fotolaboratorier, dvs tio sekunder _eller mindre, så begränsas lämpliga KSR-lysämnen av efter- lysningsproblem vid höga avsökningshastigheter och av lys- ämnesutmattning och utbränning vid låga avsökningshastig- heter samt av otillräcklig ljuskänslighet vid reducerad strålström.

Den föreliggande uppfinningen medför mer än en kom- bination av kretsarna och de intellektuella kunskaperna som anges i samband med tidigare känd teknik. Den innebär näm- ligen funktionsnivåer, speciellt då det gäller exponerings- tiden, som överträffar antingen intensitetsmodulerade eller hastighetsmodulerade anläggningar var för sig. Detta är kritiskt för produktionsanpassade fotolaboratorier eftersom det medger högre produktionshastighet med nuvarande kopie- ringsparametrar eller möjlighet att byta det man spar i expo- neringstid mot någon annan funktionsparameterförbättring hos anläggningen. I den föredragna utföringsformen med maximal exponeringstid i samband med minimal lysämnesefterlysning, styr intensitetsmoduleringskretsen 25 KSR-katodströmmen över ett 4:1-område medan fotoavkännarkretsen (FAK) 20 alst- rar en ström IFAK som faller från 25 till 12,5 uA. Produk- ten av dessa ändringar blir ett 8:1 förhållande, som är ekvivalent med en täthetsändring av 0,9.

Nedan givna tabell I jämför teoretiska ändringar hos rAk-strömmen (IFAK), KSR-strömmen (Ik) oèh avsöknings- hastigheten med ändringar hos genomlysningstätheten för det fall då lysämnesljusstyrkan varierar linjärt med KSR- strälströmmen. 10 15 20 25 0001943-3 9 TÄTHET IFAK(pA) IK(uA) HASTIGHET (m/sek) o 50,0 200 'ram 'T 0,1 39,7 200 53,5 VM 0 ,2 31,5, 3 200 Mys ' 0,3 25,0 200 37,5 _!__ 0,4 24,5 _ 250 36,3 M 0,5 23,5 300 34,5 0,6 22,3 355 33,0 0,7 20,8 420 31,2 0,8 19,3 487 29,0 IM/VM 0,9 17,7 575 26,6 1,0 l6q0 642 20,0 1,1 14,3 720 21,5 1,2 12,5 aoo 18,8 J' 1,3 10,0 aoo 15,0 T 1,4 7,9 800 1159 1,5 6,3 800 9,5 1,6 5,0 800 _ 7,5 vn 1,7 3,9 800 6,0 1,8 3,1 800 4,7 1,9 2,5 800 3,8 2,0 2,0 soo LO " TABELL I Täthets- och.FAK-strömvaríationer rélativt modulering'äv KSR-sfiföm øçh avsöknings- hastighet ' 80-019lß-3 10 Tabell II illustrerar teoretisk genomlysningstäthet och PAK-strömvariationer relativt avsökningshastigheten (vid konstant KSR-ström Ik) i en typisk VM~anläggning. 10 15 20 _25' TÄTHET EAKJy/AI- HASTIGHET (m/sek) 0 59,0 75 ,0 0 ,1 39,7 se ,s 0 ,2 31,5 w ,s Û g: 25 qÛ 37 25 0,4 20,0 30,0 0,5 15,8 24,5 0,5 12,5 10 ,0 0,1 10,0 . 15 ,0 0,; 1,90 11,9 0,9 6,3 9 ,s IQÛ sqU I 7 15 1,1 3,91 6,0 1,2 3,15 4,7 1,3 2,5 3 ß 1,4 2,0 s ,0 1,5 1,50 2,0 1,6 1,25 1,9 1,1 1,0 1 ,s 1,9 0,19 1 ,2 1,9 0,63 15,0 - 2,0 0,5 0 ,s TABELL II Täfhers- och PAK-srrömvafia- tioner relativt avsöknings- hastigheten 10 15 20 25 30 35 HU aoowhz-z 11 Tabell III illustrerar den teoretiska genomlysnings- täthetens variationer relativt KSR-strömmen Ik (vid konstant avsökningshastighet) i en typisk likströmskopplad IM-anlägg- ning.

TÄT HET I: (få) 0 0 0,1 10 0,2 12,7 0,3 16 0,4 20 0,5 25 0,6 32 0,7 40 0,8 50 0,9 63,5 1,0 80 1,1 100 1,2 127 1,3 - 160 1,4 200 1,5 250 1,6 320 1,7 400 '1,8 500 1,9 _ G35 2,0 B0O_ TABELL III Täthetsvaria- tioner relativt KS R-z et s katodstrtïrn I tabell IV jämförs de teoretiska exponeringstiderna i tre exponeringsanläggníngar på grundval av en reproduktion av en transparent stegskiva för anpassning av tätheterna.

Härvid illustreras en Hzl kopieringshastighetsfördel för den kombinerade IM/VMfanläggningen relativt en anläggning med en- bart IM och en 3,6:1 hastighetsfördel relativt en anläggning med enbart VM. Av tabell IV'framgâr även det faktum att IM ger snabbare exponering än VM för höga genomlysningstätheter, att VM ger snabbare exponering än Im för låga genomlysnings- tätheter samt att IM/VM-kombinationen aldrig kan bli långsam- mare än varje annan anläggning för sig utan i normalfallet är snabbare. ao01s4z-3 10 15 20 25 30 35 40 12 TÅTHBT Enbart IM Enbart vM Komb. IM/vn 0,1 2,5 sax 0,125 szn 0,125 sax 1 0,4 2,5 2 0,25 0,204 0,1 ~2,5 0,5 0,24 1,0 2,5 1,0 0,312 1,3 2,s 2,0 0,5- 1,s 2,5 4,0 1,0 1,9 2,5 _§¿g 2 0 Torn; Tro 17,5 sax 15,01 sax 4,38 sax- Bakgrund: H20 sekventiella avsökningslinjer som vardera.är 125 mm lång och med 0,3 mm linjeframstegning för att bilda ett 125 X 125 mm KSR-raster. ' TABELL IV:Exponeringstidjämförelse'mellan lik- strömskopplad intensitetsmodulering, hastighetsmodulering och kombinerad intensitets- och hastighetsmodulering över en stegskíva med sju lika area- segment.

Enligt fig. 1 omfattar den föreliggande uppfinningen ett KSR 1 för exponering av ett fotokänsligt bildmedium 18, såsom ett fotografiskt papper eller en fotografisk film. Den- na exponering sker via ett fotografiskt bildbärande medium 16, såsom ett fotonegativ. Även om den föredragna utföringsformen kommer att beskrivas med fotografisk nomenklatur så är upp- finningen ej begränsad till fotografiska medier utan kan finna användning vid varje exponeringsanordning där exempelvis laser eller annan energistråle kommer till användning, varvid det är möjligt att variera såväl intensitet som avböjningshastig- het för energistrâlen. I Exponeringen är vid den föredragna utföringsformen utförd medelst en 3 mm strålfläck på rastret 13 som fokuse- rats av optiskt linsorgan 14 på den transparenta stegskivan 15. Stegskivan 15 bildar ett underlag för det bildbärande mediet 16 och det samverkande bildmottagande mediet 18 för kopieringen. KSR:et 1 bildar organ för exponering av det bildmottagande mediet 18 genom en avsökning av mediet med en ljussträlefläck angiven som 8' i fig. 1. En fotoavkännare är anordnad i form av fotomultiplikatorröret 20 för mätning av det ljus som passerar genom det bildmottagande mediet 18 och 10 15 20 25 30 3.5 6001943-3 13 för att generera en utsignalström IPAK, som motsvarar ljuset.

En alternativ utföringsform av uppfinningen återges i fig. 2 där fotoavkännaren 20 avkänner det ljus som passe- rar genom det bildbärande mediet 16 och reflekteras från det bildmottagande mediet 18. I övrigt är den i fig. 2 visade anläggningens funktion identiskt lika funktionen för anlägg- Mwweflgtfigl.

Den i fig. 1 återgivna anläggningen är en kontakt- kopieringsanläggning där negativet och kopia hâlles i intim kontakt medan den i fig. 2 visade anläggningen är av proji- ceringstyp, varvid negativets 16 bild projiceras och foku- seras medelst de optiska linserna 14 på kopiepapperet 18, som hålles i samverkande läge medelst stödorgan 15' på kon- ventionellt sätt. Även om fig. 2 visar en reflexionsljus- anordning för fotoavkännaren 20 så skulle det även vara möj- ligt att använda en transparent stegplatta 15' och montera fotoavkännaren bakom kopiepapperet 18 eller att använda en ljusdelare i närheten av nämnda optik 14 för att bryta en del av strâlen för mätändamål.

Den föreliggande uppfinningen innefattar en avbild- ningskrets 23 som omfattar kretsorgan för alstring av förut- sägbara beroende första och andra utsignalströmmar GIÉAK resp aIFAK som svar på utsignalströmmen IFAK som mottas från foto- avkännaren 20. Två olika avbildningskretsar ingår i den före- liggande utföringsformen och den i fig. 3 och H visade kom- mer att beskrivas nedan. En modulator 25 åstadkommer strål- intensitetsmodulering som svar på den första förutsägbara beroende strömmen uI:AK, som mottas från nämnda avbildnings- krets 23, genom förändring av förspänningen på KSR:ets 1 katod 3.

Ett avböjningsstyrorgan 30 är anordnat för module- ring av hastighets- eller stegringsperioden för elektron- strålen 8 som svar på variationer hos den andra förutsägbara beroende strömmen uIFAK som mottas från avbildningskretsen23.

Organen för alstring av hastighetsmodulering av strå- len 8 beskrivs härefter i detalj i samband med fig. 3 och 4 60019l+3~3 10 15 20 25 30 35 1% medan organet för att alstra tidstegringsmodulering härefter beskrivs i detalj i samband med fig. 5. ' Vid den föreliggande uppfinningen varieras såväl strålfläcksintensíteten som strâlfläckens hastighet eller tidstegring som svar på den strålenergi som mottas av foto- avkännaren 20.

Nedan följer beskrivningen av den speciella kretsen som användes i avbildningskretsen samt av modulatororganen i samband med fig. 3. l I fig. 3 betecknas KSR:et med 1 medan 2 betecknar en högspänningskälla för KSR:et. 3 är KSR:ets katod och 4 är dess styrgaller. Dessa organ samverkar för att bilda en elek- tronstråle 8, som magnetiskt avböjes av accelerator- och retardationsaxelspolarna 10, 12 så att ett ljusraster 13 genereras på KSR:ets frontskiva. Ljusstrålen 17 projiceras av linsen 1U mot en transparent stegskiva 15, som uppbär ett _ fotografiskt negativ eller positiv diabíld 16 över vilken det fotokänsliga bildmottagande materialet 18 överlagrats i intim kontakt, vilket material 18 vid den visade konfigura- tionen ej kan vara opakt. En fotodetektor 20, vanligen i form av ett fotomultiplikatorrör (FAK), uppvisar en högspän- ningskälla 21 och aktiveras av ljus som passerar genom det fotokänsliga materialet 18 för att producera en ström IFAK, som inmatas på en strömavbildningskrets 23. FAK-strömmen passerar via resistorn 70 (ingår i ett par anpassade resifim- rer 70, 73) till en transistor Q1A (ingår i ett par transi- storer Q1A, Q1B på ett gemensamt substrat 71). Transistorns Q1A bas hålles på negativ spänning Eref, som erhålles från zenerdioden 7H och resistorn 75. Transistorns Q1A utsignal är aIFAK, där ett typiskt värde på u ligger mellan 0,990 och 0,998. En urladdande förstärkare 72 avkänner spänningen Vin, som utgörs av (IFAK x värdet på resistorn 70 i 0)'+ Veb (g1A) + Bref där Vin typiskt är lika med Vin 1 måste ha mycket låg förspänning eller bortkopplingsström samt vara reglerbar, exempelvis med en potentiometer 76, och reproducerar den som spänningen Vän, 0,01 %. Pörstärkaren 72 för att i huvudsak uppvisa nollbortkopplingsspänning. Speciellt för denna utföringsform tillåts insignalströmmarna vid 10 15 20 25 30 35 6001943-3 15 maximal arbetstemperatur ej att överstiga 50 nA. Signalen Vïn matas över resistorn 73 och transistorns Q1B emitter- bas till Bref. Eftersom transistorerna Q1A, Q1B kan anpas- sas inom 0,5 mV i kommersiellt tillgängliga anordningar och 0 resistorerna 70, 73 kan anpassas inom 1 s så alstrar Vf in som i huvudsak är lika med IFAK. Utsignal- en ström IÉAK H strömmen från transistorns Q1B kollektor blir därvid aIFAK och kan typiskt jämföras med aIFAK inom 1 %. Även om vär- dena här anges såsom anpassade krävs det endast att aIFAK och IFAK är förutsebart relaterade till varandra, vanli- gen linjärt även om ickelinjära eller diskontinuerliga för- hällanden likaledes faller inom ramen för uppfinningen.

Strömmen aIFAK är en ensriktad ström som användes som in- signal på accelerationsaxelavböjningsgeneratorn 35, vilken består av en integrerande kondensator 36, en accelerations- axelavböjningsspole 10, en operationsförstärkare 37 och en spolströmssamplande resistor 38.

Strömmens aIFAK amplitud orsakar önskad ändrings- hastighet för strömamplituden i avböjningsspolen 10 medan den strömsamplande resistorn 38 alstrar en spänning som är lika med strömamplituden (oberoende av ändringshastigheten).

Accelerationsaxelvippan 40 avkänner den spänning som upp- kommer över resistorn 38 och är begränsad av vänster och höger rasterkantstyrningsorganen H2, H4, varvid den ändrar eller vice versa. max arbetar ströminverteraren sitt utsignalläge från +Vmax till -V När vippans H0 utsignal är +VmaX 30 som en strömspegel av känt slag (se exempelvis RCA an- sökningsblad ICAN-1668, september 1974) och alstrar en ström a'I' medelst dioden 33 som förspännes i framåt- ríktnínge:Aäch transistorerna 28, 29 samt resistorerna 31, 32 som är anpassade.

Omvänt gäller när accelerationsaxelvippans 40 ut- signal antar -Vmax, varvid diodens 33 förspänning omkastas och transistorerna 28, 29 blir strypta. Utsignalströmmen aIFAK från strömavbildningskretsen 23 påtvingar dioden 27 aooieuz-z 10 15 20 25 eIfA 16 och transistorns 29 bas-kollektor att bli förspända i framåtriktningen. Beroende på utsignalvippans 40 läge alstrar följaktligen inverteraren 30 ett positivt eller negativt elektronflöde varvid integratorn 35 ger en där- emot svarande integrering. I Sekvensen kretshändelser med avseende på hastig- hetsmodulering av kopiatorn blir att när ljus från.rastret 13 infallwr på det bildbärande genomlysningsmediet 16 vid någon punkt 16' med låg täthet så alstrar FAK 20 ett högt värde på utsignalströmmen IFAK, som avbildas i kretsen 23 som ett högt värde antingen på aIFAK eller a'I%AK för accelerationsaxelintegreraren 35 förorsakande en stor has- tighetsändring för strömmen i spolen 10, så att elektron- strålen 8 avböjes med stor hastighet. Omvänt gäller när ljusstrålen från rastret 13 träffar ett område 16" med hög täthet eftersom FAK 20 då alstrar ett lågt värde på K, vilket resulterar i en låg hastighetsändring för strömmen i spolen 10 så att elektronstrålen 8 avböjes med låg hastighet. Förutom sina andra funktioner har accelerationsaxelvippan %0 en utgång 45 till KSR:ets släckningskrets 50. Utsignalen utsläcker KSR-strålen 8 vid vänster och höger vändpunkt, vilka vändpunkter definieras av rasterkantstyrorganen-ÄZ, MÅ via ledaren 63.

Därigenom förlänges lysämnets livslängd genom att lys- ämnesutmattningen blir minimal, vilken utmattning resul- teras av kombinationen maximal strålström och låg avsök- ningshastighet. 10 15 20 25 30 35 aoo194s-z 17 En grovstyrning för exponeringsnivân användes för att variera anläggningens exponeringsnivâ i beroende av emulsionshastigheten hos det fotokänsliga bildmottagnings- mediet 18. Detta förverkligas genom ändring av inkrement- värdet på y-axelavböjningens framstegning mellan successiva x-axelavsökningar för att uppnå överlappning mellan x-axel- avsökningarna. Överlappningsgraden bestämmer därvid anlägg- ningens grovexponeringsnivå. Indexstyrorganet H9 för expo- neringen ändrar integreringskretsens kapacitans i retarda- tionsaxelavböjningsgeneratorn H8. Retardationsaxelavböj- ningsgeneratorn H8 användes för att alstra fram- och bak- avböjning av elektronstrâlen 8 varigenom punktformigheten hos strâlpositionerna på rastret 13 erhålles. Funktionen för retardationsaxelavböjningsgeneratorn 48 i samband med dess därmed sammanhängande delar, som omfattar en trappgenerator 46, exponeringsindexstyrorgan H9 och en strömsamplingsre- sistor 47, styr antalet avsökningslinjer som bildar rastret 13 medan start/stoppkretsen 50 (som igångsättes med start- knappen 51) reglerar antalet hela bilder som skall bilda exponeringen. Sammantaget bildar generatorn 48 och kretsen 50 ett fotografiskt exponeringsvärdessystem som styr grov- exponeringsnivån för den fotografiska reproduktionen i be- roende av vad som krävs för emulsionshastigheten för det fotokänsliga bildmottagande materialet 18. Retardationsaxel- vippan 56 definierar tillsammans med bakre och främre raster- kantstyrorganen 55 resp. 57 utsträckningen av rastrets bak- och framkanter och ger ett pulstal för start/stoppkretsen 50 via ledningen 52 samt alstrar en återgångssläcksignal på ledningen 61 för KSR släckningskrets 60. Den likströms- kopplade intensitetsmodulerande kretsen 25 styrs av spegel- strömmen aI:AK, som i förstärkaren 82 jämförs med en ström Iset' et 83 via begränsningsresistorn 78 och för högsta kopierings- hastighet väljes den att vara lika med men ej överstiga aI;AK max och ej understiga aI%AK max/5. Vid den föredrag- na utföringsformen är IFAK max lika med 50 uA och Iset är lika med 25 uA. Förstärkarens 82 utsignal är positiv och uppgår till ungefär 0,5 V och dioden 80 är förspänd i fram- Gränsen för IS är reglerbar medels en potentiometer 1 3001943-3 10 15 20 25 30 35 18 åtriktningen när QIÉAK överstiger Iset. Vid den föredragna utföringsformen inställer spänningsdelaren, som inbegriper resistorerna 87, 88, transistorns 86 bas på positivt värde som är sådant att en minimiström Ik föreligger. Strömmen Ik uppgår till ungefär 200 UA. Utsläckningssignalen på ledningen _ 83 matas via isoleringsdioden 84 och begränsningsresistorn 79 även till den inverterande ingången på förstärkaren 82 för att hålla dess utsignal på en liten positiv spänning.

När släckningskretsen 60 sålunda har positiv utsignal akti- veras transistorn 89 till att bli ledande och strömmen Ik leds till KSR-katoden 3 och katodförspänningsresistorn 62, som är ansluten till förspänningskällan Vbb. I När strömmen aIFAK blir lika med Iset när föïstärk-. arens 82 utspänning värdet noll och för värden på uIFAK som är lägre än de för strömmen Iset kommer förstärkarens 82 ut- signal att vara negativ varigenom strömmen Ik blir större.

.Gränsen för strömmen Ik inställes av maximalt negativt sving hos förstärkaren 82, men den PAK-ström vid vilken denna gräns nås beror av resistorns 81 värde.

Pig. 4 avbildar en alternativ utföringsform av an- ordningen för att åstadkomma samtidig intensitets- och has- tighetsmodulation. Därav framgår att strömavbildningskrets- en 23a, intensitetsmoduleringskretsen 25a och ströminver- teraren 30a tillsammans kan ersätta strömavbildningskretsen 23,intensitetsmoduleringskretsen 25 och ströminverteraren 30 enligt fig. 3. Som en del av strömavbildningskretsen 23a orsakar MOS-transistorn 9%, som är av p-kanalstegringstyp, en ström If som går genom fotonkopplade isolatorer 93, 92, 91. De senare benämnes vanligen optokopplare. Strömmen If alstrar då den går genom den fotonemitterande dioden 93a en motsvarande (men ej i allmänhet eller nödvändigtvis lika stor) ström i fotonavkännaren 93b, en fototransistor som i detta fall arbetar som diod. Eftersom strömmen If från transistorn 94 passerar genom de seriekopplade optokopplar- na 93, 92, 91 i sådan grad att dessa komponenter blir an- passade, så kommer de enskilda fototransistoravkännarna 93b, 92b, 91b att alstra lika stora utsignalströmmar. Likheten är dock ej ett krav. Linjärt, ickelinjärt samt diskonti- 10 15 20 25 30 35 901943-3 19 nuerligt relaterade strömmar faller alla inom uppfinningens ram.

Strömavbildningskretsen 23a funktion grundar sig på stegringsfunktionskarakteristiken för MOS-transistorn 94, som uppvisar hög impedans och är av fälteffekttyp, så att när transistorn 94 är bruten och strömmen If därmed är noll är även fotonavkännaren 93b overksam och den belast- ningsimpedans som FAK 20 avkänner är stor, normalt över flera hundra megohm. När FAK 20 leder och genererar en ström I antar transistorns 9H grind med nödvändighet en negaíâš spänningsnivå som ger en läckström If, som då fotonkoppling föreligger mellan emittern 93a till avkän- naren 93b genererar en shuntström via avkännaren 93b vilken är lika med IFAK. Värdet If är därför relaterat till IFAK i ett korrekt förhållande och avbildar även IFAK på rätt sätt i optokopplarnas 92, 91 fotonavkännare 92b, 91b eftersom läckströmmen If går genom de seriekopp- lade fotonemittrarna 93a, 92a, 91a. Även om fig. U avser strömavbildning medelst fotonkopplade isolatorer så faller det ändå inom uppfinningens ram att inbegripa varje för- farande där en signal från fotoavkännaren 20 linjärt, icke- linjärt eller diskontinuerligt kan reproduceras på ett för- utsebart sätt för att styra såväl ström som aböjning av KSR-strålen 8.

Inverteraren 30a arbetar tillsammans med en lik- riktarbrytta bestående av sígnaldioderna 95, 96, 97, 98 med låga läckströmmar och korta återgångstider. Tack vare denna likriktningsfunktion får accelerationsaxelvippan 40 sin växelspänning införd på fotonavkännaren 92b som en lik- spänning, varvid transistorns 92b kollektor alltid är positiv i förhållande till dess bas. Så vitt fotonavkän- naren 92b avbildar IFAK som I'FAK, så aktiverar vippan en ström +I' eller -I'FAK genom inverteraren 30a enbart be- roende påFêâlariteten utspänningen från accelerationsaxel- vippan 40. På liknande sätt genererar intensitetsmodu- leringskretsen 25a en ström IÉAK i fotonavkännaren 91b med hjälp av transistorns 94 läckström If som passerar opto- kopplaren 91 och fotonemitteraren 91a. När IFAK är maximal 8001943-3 10 15 20 25 30 35 20 vid punkten 16', där diabilden 16 har liten täthet, är även den avbildade strömmen IÉAK maximal och shuntar resistorn 90 i högsta grad. Spänningsfallet över den krets som består av resistorn 90, transistorn 91b och resistorn 87 är härvid som lägst. Följaktligen är även spänningen. över transistorn 86 mellan dess bas och emitter samt över resistorn 85 som lägst. Konsekvensen blir att strömmen Ik genom resistorn 85, transistorerna 86, 89 och till katoden 3 i KSR:et 1 som strålström ävenledes är som lägst. När IÉAK minskar ökar spänningsfallet över resístorerna 90, 87 och transistorn Qlb liksom strömmen Ik samt strålströmmen och KSR:ets lyskraft.

Pig. 5 återger en ytterligare variation av anord- ningen, varvid samtidig intensitetsmodulering och tid- stegringsmodulering av elektronstrålen 8 uppnås. Den ameri- kanska patentskriften 3 011 395 avser en tidstegringsmodu- lering i avsikt att uppnå automatisk komprimering, varvid använt KSR arbetar med konstant intensitet och med konstant fläckstorlek, genom att utnyttja strålutsläckning mellan stegringsperioderna. En tidstegringsmodulering är ett foto- grafiskt förfarande som innebär att inriktningen av ljus- strâlen sker sekvensformat, steg för steg för att belysa varje litet område av diabilden, så att man antingen med 'kontakt- eller projiceringskopiering kan exponera en foto- känslig bildmottagande emulsion via diabilden. Varje steg- _ period representerar en tidstegringsperiod som är propor- tionell mot integralen på det aktiniska ljus som matas genom den transparenta originalet (diabilden) för expone- ringen och detta ljus avkännes av en fotokänslig anordning, såsom en PAK. Vid varje stegringsperiods slut återställes den riktade ljusstrâlen mot ett närliggande, tidigare oexpo- nerat ytterligare litet område för vilket exponeringscykeln upprepas. Detta stegvisa förfarande fortsätter tills samt- liga områden av diabilden är exponerad på ett styrt och punktformigt sätt.

Pig. 3 och 4 visar en fotografisk kopiator med strålintensitetsmodulering och fläckhastighetsmodulering.

Pig. 5 visar en fotografisk kopiator med strâlintensitets- (h 10 15 20 25 30 35 8001943-3 21 modulering i kombination med fläcktidstegringsmoduleríng.

Anordningen enligt fig. 5 reglerar särskilt tidstegringen men även KSR:ets strålström. Ytterligare kretsar för styr- ning av fläckstorlek och för åstadkommande av strålutsläck- ning mellan tidstegringsperioderna visas ej eftersom de är välkända för fackmannen. Vid en typisk anordning med P11 lysämne och som är beroende av strälfokusets skärpa uppgår maximal praktisk tidstegringsperiod till ungefär en milli- sekund vid en strålström på 200 uA medan det för en kopiator som kan klara 100:1 med avseende på bildkontrastkorrige- ringen ligger minimitidstegringsperioden på ungefär tio mikrosekunder. När intensitetsmodulering samtidigt ut- nyttjas och om man bibehåller 200 UA och en millisekunds strålström gånger tidspärren som en gräns så måste maximal tidstegringsperiod vid en högre strälström, såsom 800 uA, reduceras till ungefär 250 usek per tidstegringsområde om lysämnets utmattning eller bränning skall undvikas.

I fig. 5 har strömavbildningskretsen 23a och inten- sitetsmoduleringskretsen 25a bibehållits oförändrade i jäm- förelse med fig. H. Emellertid har optokopplaren 92 med fotonemitteraren 92a och fotonavkännaren 92b visats såsom delar av en moduleringskrets 113 för tidstegringen. När- mare bestämt går en ström från fotonavkännaren 92b såsom en funktion av en ström If via fotonemitteraren 92a på sätt som beskrivits ovan. Denna utgör nu en laddningsström för den integrerande kondensatorn 110 där den genererar en spänning ec, som definieras som spänningsnivån på konden- satorn 110. En förstärkare 100 avkänner kanadensatorns 110 spänningsnivå ec och jämför den med en spänning Er erhållen från en spänningsdelarkrets omfattande resistorerna 111, 112. När spänningen Er är större än ec är förstärkarens 100 utspänning negativ och dess bana bruten medelst en blockeringsdiod 99. När spänningen ec överstiger spänningen Er svänger emellertid förstärkarens 100 utspänning till maximal positiv nivå, varvid den positivt förspänner diod- en 99 i framåtriktningen och matas till ledningen 106 där den positiva spänningen vidarematas till styrklämmorna på en analog tvålägesbrytare 103, vars styrda brytelement aoo194z-z 10 15 20 25 30 35 22 betecknas 103a, 108b, 103c och 103d. En resistor 105 tjänar till attnedbringa styrledningsimpedansen så att slumpvisa störningar ej utstyr brytarelementen 103a, 103b, 103c till tilläge när dioden 99 blockerar.

När ledningen 106 blir positivt ledande sluter brytaren 103a och kondensatorn 110 börjar att urladdas via resistorn 102. Samtidigt jordar brytaren 103b resistorn 101 och parallellkopplar den elektriskt sett med resistorn 112.

Spänningen Er på kopplingspunkten mellan resistorerna 101, 111, 112 antar ett nytt värde E'r, som är lägre än spän- ningen ec. Sålunda bibehåller förstärkaren 100 sin posi- tiva utspänning eftersom kondensatorn 110 urladdas. När spänningen ec fallit under E'r, blir förstärkarens 100 ut- spänning negativ, varvid dioden 99 blockerar, ledningen 106 uppvisar nollspänning och brytarna 103a, 103b bryter.

Spänningen E'r återgår därefter till Er varvid kondensatorn 110 börjar att återuppladdas. q När förstärkaren 100 har negativ utspänning och led- ningen 106 uppvisar nollpotential via blockeringsdioden 99 så är även brytaren 103c bruten. Brytarens 103c ojordade element har därför positiv spänning via resistorn 100 och brytaren 103d grindas därmed till slutet kontaktläge, så att resistorn 107 jordas vid sin kopplingspunkt till de in- verterande dioderna 108, 109, vilka tillhör accelerations- axelavböjningsgeneratorn 35. Den ström som går genom resis- torn 107 är positiv eller negativ beroende av utsignal- polariteten på accelerationsaxelvippan H0, såsom beskrivits ovan; I vardera fallet är strömmen jordad i stället för att ledas genom dioden 108 (för negativ ström) eller dioden 109 (för positiv ström). Acceleratíonsaxelavböjningsför- stärkaren 35 fungerar nu med känd hållningsfunktion i en sampel- och minnesintegrerare.

När förstärkaren 100 alstrar en positiv utspänning som beskrivits ovan utstyrs brytaren 103c till att sluta och resistorn 10k gör att styrspänningen för brytaren 103d faller till nästan noll så att brytaren 103d bryter och icke längre jordar resistorn 107. Vid denna tidpunkt måste den positiva eller negativa strömmen genom resistorn 107 ledas 10 15 20 25 30 35 80019113-3 23 via dioden 108 eller dioden 109 så att accelerationsaxel- avböjningsgeneratorn 35 bringas till "sampelläge". Denna funktion uppträder vid slutet av varje stegringsperiod och varar endast under kondensations 110 urladdningstid.

När kondensatorn 110 en gång har urladdats och förstärkaren 100 återställts till negativ utspänning slutes brytaren 103d åter, varvid resistorn 107 jordas på nytt så att accelerationsaxelavböjningsförstärkaren 35 åter igen upp- när "minnesläget". ' Effekten av lysämnets efterlysning utgör en kompli- kation i samband med tidstegringsmodulering precis som det är vid de ovan nämnda IM- och VM-exponeringsanläggningarna.

Teoretiskt kan KSR:et styras till overksamhet medelst släck- ningskretsen under ett intervall som är lika långt som lys- ämnets avklingningstid efter varje tidstegringsperíod med den avsikten att uppnå en mer korrekt exponering av olika inkrementala omården av diabilden 16 på den fotokänslíga emulsionen 18. Den relativa fördelningen av den totala exponeringen av emulsionen 18 som blir resultatet av lys- ämnets efterlysning (dvs av den fosforicerande komponenten i den luminicenta skärmemulsíonen) skulle emellertid vara okontrollerbar i stället för att vara partiellt styrd så- som vid anläggningar som saknar utsläckning, varvid den fotografiska exponeringens korrekthet snarast skulle bli sämre än bättre.

Här ovan har i diskussionen vissa kretsar beskrivts som om de avser avbildning av en fotoavkännarström och utan någon hänsyn till de övre och nedre strömnivåerna. Fotoav- kännarströmmens fotografiska avbildningseffekt med använd- ning av en KSR-fläck med 3 mm diameter ligger i alstringen av en lysande oskarp mask och kan reducera grova bild- kontraster till en mycket låg nivå. Såsom observerades av upphovsmannen till amerikanskt patent 2 921 512 är dylik reproduktion vetenskapligt informativ men bildmässigt otill- fredsställande.

Ljusavmaskning är en teknik som först offentlig- gjordes i brittiskt patent 713 285 och i amerikanskt patent 2 802 025 samt matematiskt redovisades i amerikanskt Patent 8001943-3 10 15 20 25 30 35 ' I 24 3 400 632. Medan de båda förstnämnda patenten avser elek- tronisk komprimering genom oskarp avmaskning så beskrivs' användningen av en skarp avmaskning i tonkorrigeringsan- läggningen i det sistnämnda patentet. Det bör observeras att elektronisk komprimering väsentligen utgör ett repro- duktionsförfarande av tondistorsionstyp.

För att möjliggöra val av graden av den grovkon- traststyrning som skall användas under exponeringen är det möjligt att införa en styrningsväljare för komprimeríngs- graden, såsom visas i fig. 6, mellan utgången på FAK eller någon annan fotoavkännare 20 och ingången på strömavbild-I ningskretsen 23, som representeras av MOS-transistorn QH.

När fotodetektorn 20 avkänner exponeringsljuset efter dess modulation medelst täthetsskillnaderna i diabilden 16 av- ger den utsignalström på ledningen 139 ífig. 6, som är an- sluten till bl a en buffertförstärkare 129 med hög inimpe- dans och en låg förspänningsström. FAK-strömmen IFAK tvingar förstärkaren 129 att alstra en negativ spänning på sin ut- gång, som för skaländamål delas av resistorerna 130, 131.

Den mättade signalen inmatas på transistorns 94 grind G och alstrar därmed en läckström_IF som förspänner fotonemitter- aren 93a i framåtriktningen och aktiverar fotonavkännaren 93b på sådant sätt att transistorn 93b shuntar strömmen FAK till jord såsom diskuterats ovan.

Medan transistorn 94 kan vara linjär med avseende på dess grindspänning relativt utsignalströmmen så är den i en föredragen utföringsform vald att ge en fyrkantsignal.

Eftersom optokopplaren 93 är linjär eller i det närmaste linjär är utsignalströmmen från fotonavkännaren 93b linjär med avseende på fotonkälleströmmen IF och är lika med ström- men IFAK. Därför kommer spänningen på ledningen 139 att i allmänhet följa ekvationen VD = kVGO (K JIFAK +'1) där VD = komprimeringssígnalspänningen på ledningen 139, VGO = transistorns QH grindspänning vid strömbrytnings- punkten, " IFAK = utspänningen från fotonavkännaren 20 och k och K = skalfaktorer som bl a hänför sig till spännings- 10 15 20 25 30 35 sammans-z 25 delningen med resistorerna 130, 131 och strömöverföringsförhållandet i optokopplaren '93.

I en föredragen utföringsform av en kombinerad IM/VM eller IM-DTM-anläggning är VD ungefär 8V vid en PAK-ström på 50 uA och H,8V vid 2 UA, varvid 50 UA motsvarar en tät- het på 0,0 och 2 UA en täthet på 2,0 i diabilden 16. Håll- eller minnesförstärkare 115, 127 användes för att begränsa spänningsavvikelser hos VD på ledningen 139 till värden som är definierbara för maximi- och minimi-FAK-strömmar alstrade av 0,0 och 2,0 täthetsnivåerna i den fotografiska diabilden som reproduceras. Förstärkaren 115 avkänner via sin ickeinverterande ingång spänningen Vmax på potentie- meterns 117 uttag och jämför den med spänningen VD på led- ningen 139. När spänningen VD är mindre negativ än spän- ningen Vmax ligger förstärkarens 115 utspänning på ett negativt maximum, men blockeringsdioden 11k hindrar varje påverkan av ledningen 139 och spänningen VD. Om spänningen VD överstiger spänningens Vmax emellertid förstärkarens 115 utspänning att bli relativt positiv, vilket förspänner dioden 114 tillräckligt i fram- åtriktningen för avshunta dylik överskottsström som skulle få spänningen VD på ledningen 139 att överstiga Vmax på negativa värde så kommer .potentiometerns 117 uttag med mer än ett par mikrovolt.

På liknande sätt avkänner förstärkaren 127 spän- ningen VD på ledaren 139 och jämför den med spänningen Vmin på potentiometerns 119 uttag. Om spänningen VD är mer negativ än spänningen Vmin blir utspänningen på för- stärkaren 127 positiv och blockeringsdioden 128 hindrar varje inverkan därav på ledningen 139. Å andra sidan om fotoavkännarens ström faller till ett värde lägre än den definierade minimiströmmen så att spänningen VD skulle falla under spänningen Vmin, vilken inställts på potentio- metern 119, så svänger förstärkarens 127 utspänning till att bli relativt negativ och göra blockeringsdioden 128 förspänd i framåtriktningen varigenom en ström alstras på ledningen 139 vilken ström är lika med definierat minimivärde. förutom att Vmax-och Vmin~inställningspunkt- 8001916-3 10 15 20 25 30 35 26 erna på potentiometrarna 117, 119 är användbara för in- ställning av avvikelsegränser för spänningen VD så utgör de även ändpunkter för exponeringsnivåinställningspotentio- metern 126 i synnerhet som samtliga spänningar som är till- gängliga på potentiometerns 126 uttag måste ligga inom de gränser som inställes av V och V . Ä ma mi Potentiometern 126 uïgör finrgglering för expone- ringsnivån med avseende på ljusgenomgången i den fotogra- fiska diabilden 16 i motsats till grovstyrningen för expo- neringsnivån medelst steggeneratorn H8 och start/stopp- kretsen 50, som ger exponeringsnivåinställning med avseende pâ den relativa hastigheten för den fotografiska emulsio- 1 nen 18.

Inställningspotentiometern 126 är ansluten till ledningen 139 via en analog bistabil brytare 132 med bryt- arelementen a-d och via dioderna 133 - 138. Brytarens 132 styrelement är anslutna till komprimeringsgradväljarbryt- aren 121 samt till stördämpningsresistorerna 122 - 125.

Sålunda är exempelvis styrledningen för brytarelementet 132d ansluten till resistorn 122 och brytaren 121 i kompri- meringsgradläge 0. I detta läge för brytaren 121 är bryta- rens 132d styrledning jordad, VDD, via ledningen 130 och är därför relativt positiv mot -VSS-ledningen 131 i brytar- en 132. Följaktligen sluter brytaren 132d och potentio- meterns 126 uttag är direktkopplad till ledningen 139 och därtill hörande punkter. Såsom definierats här för potentio- metern 126 en mycket högre ström än värdet IFAK och utgör i motsvarighet därtill en relativt lägre impedans. I konsekvens därmed måste spänningen VD på ledningen 139 an- ta spänningsvärdet på potentiometerns 126 uttag och kan ej svara på fotoavkännarströmmen IFAK från FAK 20. Kompri- meringsgraden 0 på väljarbrytaren 121 resulterar sålunda i nollkomprimering vid vilken som helst nivå som inställes på potentiometern 126.

På komprimeringsgradläge 1 hos brytaren 121 ökas brytarens 132c styrelement till att vara relativt positiv jämfört med.-VSS-ledningen i brytaren 132. Resultatet blir att brytaren 132c sluter och förbinder ledningen 139 via 10 15 20 25 80019l|3~3 27 de bak mot bakkopplade dioderna 135, inställningspotentiometern 126. När spänningen VD på led- i0,5V för den med inställnings- 136 till uttaget på ningen 139 ligger inom potentiometerns uttag inställda spänningen är dioderna 135, 136 otillräckligt förspända för att leda. Resultatet blir att över detta begränsade spänningsområde har ledning- en 139 en spänning VD som alstras enbart av strömmen IFAK och som ej påverkas på annat sätt. När spänningen VD varierar i högre grad så kommer emellertid antingen dioden 135 eller dioden 136 att börja leda och därmed begränsa komprimeringseffekten kring en vald exponeringsnivå.

Komprimeringsgraderna 2 och 3, som väljes med på brytaren 121, aktiverar på liknande sätt brytaren 132b eller 132a och inkopplar andra diodpar 134, 137 eller 133, 138. För komprimeringsgraden 2 är det tillåtbara spän- ningssvinget på ledningen 139 i1,0V medan komprimerings- graden 3 medger i1,5V. Såsom vidare framgår av fig. 6 har den analoga brytaren 132, då brytaren 121 står på kompri- meringsgrad H, ej några styrelement utstyrda i tilläge med relativt positiv spänning. Sålunda föreligger då ej någon förbindelse mellan potentiometern 126 och ledningen 139 och tillgänglig komprimering begränsas enbart av förstärk- arnas 115, 127 funktioner på sätt som beskrivits ovan.

Användningen av dioder och det antal dioder som kommer till användning för att utföra grovkontraststyr- ningen av den fotografiska reproduktionen är till ytter- mera visso en form av den föredragna utföringsformen. Andra tekniker är uppenbara för fackmän på omårdet och samtliga faller inom uppfinningens ram.

Claims (14)

10 15 20 25 30 35 80019lß-3 za PATENTKRAV

1. Fotografisk kopiator avsedd för exponering av ett bildmottagande medium (18) från ett bildbärande medium (16) genom att det bildbärande mediet avsökes med en fläck (8') av strålningsenergi, och innefattande organ (15; 15') för att uppbära det bildmottagande och/eller bildbärande mediet 7 samt organ (1) för att exponera det bildmottagande mediet genom att bringa nämnda fläck till att avsöka det bild- bärande mediet, varvid fotoavkännande organ (20) är anord- nade att mäta den strålningsenergi som passerar det bild- bärande mediet för att generera en utsignal (IFAK) i be- roende den genommatade strålningsenergin, k ä n n e - t e c k n a d av avbildningskretsorgan (23) för alstring av förutbestämda första och andra utsignalströmmar (aI:AK resp. QIFAK) som står i relation till den från de fotoav- kännande organen (20) erhållna utsignalen (IPAK), varvid modulatororgan (25) är anordnade att i beroende av varia- : tioner i den första utsignalströmmen (uI:AK) modulera strål- ningsenergins intensitet samt avböjningsstyrorgan (30) är anordnade att i beroende av variationer i den andra utsig- nalströmmen (aIPAK) modulera hastigheten eller tidsteg- ringen för strålningsenergifläcken (8'), så att såväl fläckens intensitet som hastighet eller tidstegring reg- leras i beroende av variationer i den strålningsenergi- nivå som mottas av de fotoavkännande organen (20).

2. Kopiator enligt patentkravet 1 där organet (1) för att exponera det bildbärande mediet (18) utgörs av ett katodstrålerör med ljusemitterande lysämnesbelagd skärm (13) och en x- och en y-axelavböjningsspole (10 resp. 12) för styrning av katodstrâlerörets elektronstrâle (8), som bildar nämnda strålningsenergifläck (8'), k ä n n e - t e c k n a d av optiska organ (14) för fokusering av avsökningsstrålen (8) från skärmen-(13) samt av att modul- atororganen (25) är anordnade att variera elektronstrålens (8) intensitet och avböjningsstyrorganen (30) är anordnade att variera fläckens (8') avsökningshastighet eller medelst upp- och urladdning av en kondensator (110) variera .-v 10 15 20 25 30 35 soo1s43-3 29 elektronstrålens tidstegring och framstegning genom in- krementarisk sampling och hållning av x-axelavböjnings- spolens (10) styrsignal, så att elektronstrålens inten- sitet och avböjningshastighet eller tidstegring module- ras för reglering av såväl exponeringsnivån som den foto- grafiska reproduktionens grovkontrastinställníng.

3. Kopiator enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e- t e c k n a d av att avbildningskretsorganen (23) om- fattar ett par anpassade transistorer (Q1A, Q1B) för att alstra de båda utsignalströmmarna (aI:AK, aIFAK).

4. Kopiator enligt patentkravet 3, k å n n e t e c k- n a d av att transistorerna (Q1A, Q1B) är bipolära samt av att avbildningskretsorganen (23) härutöver omfattar ett par anpassade resistorer (70, 73).

5. Kopiator enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e- t e c k n a d av att avbildningskretsorganen (23) om- fattar en grupp anpassade fotonkopplade isolatorer (93).

6. Kopiator enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k- n a d av att avböjningsstyrorganen (30) för att modulera fläckens (8') avböjningshastighet omfattar integrerorgan för att modulera den ström som matas till det avböjnings- organ (35) som styr fläckens rörelse.

7. Kopiator enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e- t e c k n a d modulera fläokens (8') tidstegring omfattar en x-axelvippa» (H0) som är inkopplad mellan avböjníngsstyrorganen och av att avböjningsstyrorganen (30) för att x-axelavböjningsspolen (10) samt organ för upp- och urladd- ning av kondensatorn (110) för variationen av nämnda tid- stegring och framstegning genom inkrementarisk sampling och hållning av styrsignalen som erhålles från x-axelvip- pan (H0) under varje tidstegringsperiod, varvid varaktig- heten för tidstegringsperioden regleras mellan varandra följande inkrementariska framstegningar genom modulering av kondensatorns laddningshastighet medelst den andra ut- signalströmmen (QIFAK).

8. Kopiator enligt patentkravet 1 eller 2, t e c k n a d innefattande x-och y-axelintegreringsorgan för modulering k ä n n e- av styrorgan för ett grovexponeringsvärde 10 15 20 25 30 35 8001943-3 30 av fläckens (8')>e respektive y-rörelser samt exponerings- indexstyrorgan (126, 130 - 138) för att reglera den in- krementariska framstegningen för fläcken (8') i y-axel- riktningen.

9. Kopiator enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k- n a d av att kondensatorns (110) laddningshastighet och värdet på den från avbildningskretsorganen (23) erhållna andra utsignalströmmen (QIFAK) bestämmer varaktigheten *för varje inkrementarisk tídstegringsperiod.

10. 9, k ä n n e t e c k n a d exponeringsvärde anordnade mellan de fotoavkännande organen (20) och avbildningskretsorganen (23) samt innefattande ett par stabiliserande förstärkarorgan (127, 129) för att be- Kopiator enligt något av patentkraven 1, 2, 7 och av styrorgan för ett fin- gränsa spänningsavvikelser erhållna från de fotoavkännande organens ström och en resistansanordning (126) för val avi en given spänningsnivå inom nämnda spänningsavvikelser för att reglera avbildningskretsorganens utsignalström.

11. k ä n n e t e c k- n a d de ett flertal diodpar (135 - 138) som är seriekopplade bak mot bak mellan de fotoavkännande organen (20) och avbild- Kopiator enligt patentkravet 10, av styrorgan för grovkontrastinställning innefattan- ningskretsorganen (23) samt parallellt med den spännings- avvikelserna alstrande källan i form av nämnda stabili- serande förstärkarorgan (127, 129) samt brytarorgan (132a - d) för val av ett antal seriekopplade diodpar så att selektiv begränsning av de till avbildningskrets- organen matade strömnivåerna uppnås.

12. Kopiator enligt patentkravet 1 eller 2, t e c k n a d av att skilda bärorgan (155 15') är anord- nade för det bildbärande mediet (16) och det bildmottagande mediet (18), varvid bärorganen hålles åtskilda och i sitt inbördes mellanrum ger plats för de optiska organen (1H).

13. t e c k n a d X-axelvippa (40) erhållna signalen är anordnad att modu- k ä n n e- Kopiator enligt patentkraven 2 och 7, k ä n n e- av att den av avböjningsstyrorganens (30) leras medelst integrerorgan matade med nämnda andra utsig- nalström ( aIFAK). aoaomz-g 31

14. Kopiator enligt patentkraven 2 och 8, av att en y-axelvippa (56) är anordnad k ä n n e - t e c k n a d för generering av y-axelstyrsignalerna som inmatas på av- böjningsstyrorganen (12), varvid reglerbara kondensator- organ är anordnade för reglering av framstegningen av elektronstrålen (8) i y-riktningen så att graden av över- lappning mellan successiva x-axelavsökningar är reglerbar.