SE435441B - Digital omkopplaranordning - Google Patents

Description

vfsngsion-s .innefattar ett förbindningsminne för styrning av läsning av datasignaler från nämnda steg, att nämnda rumsomkopplarsteg innefattar jämförelseorgan för jämförelse av innehållen i förbindningsminnena hos tidsomkopplarstegen, och att funktionen hos rumsomkopplarsteget styrs på basis av nämnda jämförelse. 7 in Anordningen kan innefatta ett första steg med multi- plexeringsorgan för multiplexering av signaler från ett flertal portar, organ för att separera och kombinera data- signaler och signaleringsinformation samt demultiplexerings- organ förbundna med nämnda portar, varvid nämnda ingångs- tidsomkopplarsteg är inrättat att mottaga nämnda datasig- naler. lngångs- och utgångstidsomkopplarstegen kan vardera innefatta första och andra sektioner, den ena förenad med en första grupp av portar och den andra förenad med de återstående portarna, varvid varje sektion hos varje steg har sitt eget förbindningsminne, varvid nämnda rumsom- kopplarsteg är inrättat att kunna förbinda varje ingångs- tidsomkopplarstegsektion med varje utgângstidsomkopplar- stegsektion. 7 ' " _ Rumsomkopplarsteget kan innefatta första jämförelse- organ för jämförelse av innehållet i förbindningsminnet hos nämnda första ingångstidsomkopplarstegsektion med inne- hållet i förbindningsminnet hos nämnda första utgångstids- omkopplarstegsektion, andra jämförelseorgan för jämförelse av innehållet i förbindningsminnet hos nämnda andra in- gångstidsomkopplarstegsektion med innehållet i förbindnings- minnet hos nämnda andra utgångstidsomkopplarstegsektion, omkopplare förenade med varje jämförelseorgan, och organ som sammanlänkar omkopplarna, varvid nämnda jämförelseorgan styr funktionen hos omkopplarna, så att en given ingångs- omkopplarstegsektion förbinds med en given utgângsom- kopnlarstegsektion i beroende av resultatet av nämnda jämförelse mellan förbindningsminnena. Varje omkopplare 7811500-3 kan innefatta en korsningspunkt.

Varje ingångstidsomkopplarstegsektion kan innefatta ett dataminne, en serie/parallell-omvandlare förbunden med dataingången hos nämnda minne, vilken omvandlare är inrättad att mottaga datasignaler från nämnda första steg, och ett förbindningsminne, vilket är inrättat att arbeta under styrning från nämnda centrala styrenhet för till- förande av adressignaler till nämnda dataminne för styrning av utläsning av datatignaler från nämnda minne, varvid vart och ett av nämnda utgångstidsomkopplarsteg innefattar ett dataminne och en parlalell/serie-omvandlare inkopplad för mottagande av data från nämnda dataminne, varvid nämnda förbindningsminne är inrättat att arbeta under styrning från den centrala styrenheten för tillförande av adressignaler till nämnda dataminne för styrning av läsning av data från nämnda minne.

Anordningen kan utgöras av en automatisk abonnent- växel och datasignalerna kan utgöras av digitala kodade talsampel.

Anordningen kan innefatta signaleringsingångs- och signaleringsutgångskretsar för mottagande av signalerings- information från och överföring av signaleringsinformation till det första steget, varvid varje signaleringskrets innefattar minnesorgan till vilka den centrala styr- enheten har åtkomst. 7M15ÜD-5 Uppfinningen kommer att beskrivas nedan under hän- visning till den på ritningarna såsom exempel visade ut~ föringsformen.

Fig.l är ett blockschema över en digital omkopplaran- ordning enligt uppfinningen. ' ' Fig. 2 illustrerar det sätt på vilket kretsar hos om- kopplaranordningen kan anordnas på hyllor i ett skåp.

Fig. 3 illustrerar arrangemanget av kretskort på styr- hyllan. , Fig. 4 illustrerar arrangemanget av kretskort på en hylla för en linjeenhet. I Fig. 5 är ett blockschema över en växellinjèenhet.

Fig. 6 är ett blockschema över en anknytningslinjeen- het.

Fig. 7-9 är blockschemor illustrerande en på en hylla anordnad multiplexeringskrets. 7 V Fig. 10 är ett blockschema över en signaleringsin- gângskrets.

Fig. ll är ett blockschema över en signaleringsutgångs- krets.

Fig. l2 är ett blockschema över en ingångstidsomkopp- lare.

Fig. 13 illustrerar schematiskt en serie/parallell- omvandlare och multiplexor, som utnyttjas i tidsomkopplaren enligt figur 12. ' Fig. 14 illustrerar schematiskt en form av en utgångs- tidsomkopplare.

Pig. l5 är ett bloçkschema illustrerande en annan form av en utgångstidsomkopplare.

Fig. 16 illustrerar en gränssnittsenhet utnyttjad som en rumsomkopplare.

Fig. l7 är ett schematiskt blockschema över en klock- krets. t Fig. 18 är ett schematiskt blockschema illustrerande minnena tillhörande den centrala behandlingsenheten.

Pig. 19 är ett schematiskt blockschema illustrerande 781ïl50Û-3 LH en på en konsol anordnad linjeenhet.

Fig. 20 är ett schematiskt blockschema över den centrala behandlingsenheten.

Den utföringsform av omkopplarsystemet som kommer att beskrivas utgöres av en automatisk abonnentväxel. A- bonnentväxeln utgöres av en anordning med lagrat program, vilken utnyttjar en 8-bitars mikroprocessor som central behandlingsenhet. Omkoppling mellan linjer, trunkledningan yttre enheter och telefonistens bord sker med hjälp av pulskodmodulationsteknik (PCM). Talsignaler kodas till en A-lagrepresentation innan de överföres till omkopplaren.

Omkoppling mellan parter sker genom sändning av de kodade signalirna vid en lämplig tidpunkt till en mottagande part och återomvandling av de digitala signalerna till analog form. Eftersom samtliga talsignaler kodas digitalt innan de tillförs den digitala omkopplaren kan den automatiska abonnenväxeln sända talsignalerna direkt till en lokalväxel över ett regenererat linjesystem utan krav på dyrbar PCM- multiplexeringsutrustning i den automatiska abonnentväxeln.

Abonnentväxeln har en kapacitet på 160 portar, vilka typiskt kan innefatta l20 anknytningar, 24 växellinjer och 16 olika hjälpenheter, såsom en MF4-detektor, en intern växel- eller testportkrets och ett telefonistbordsgränssnitt.

Den automatiska abonnentväxeln, nedan ibland förkor- tad PABX, som visas i figur l har ett flertal linjeenheter, av vilka en är illustrerad vid 10. Varje linjeenhet är ex- empelvis förbunden med en telefonanslutning eller en växel- linje och är inrättad att arbeta synkront och att alstra 8-bitars PCM-sampel var l25:e mikrosekund. Linjeenheterna är sammankopplade i grupper på 32 till på hyllor anordnade multiplexeringskretsar, av vilka en visas vid ll. Varje linjeenhet är förbunden med dess tillhörande multiplexe- ringskrets via två ledningar, en för signaler som löper i den ena riktningen och den andra för signaler i motsatt riktning. Varje multiplexeringskrets ll är förbunden med en signaleringsingångskrets 12, en signaleringsutgângskrets *¶s11soo-3 6 14, en ingångstidsomkopplare 15 och en-utgångstidsom- kopplare 16. Ingångs- och utgångstidsomkopplarna är förbundna via en skåpgränssnittskrets 17, vars funktion kommer att beskrivas senare.

Nämnda PABX har en tongeneratorkrets l9, en kon- : ferensenhet 20 och ett reservkortsläge 18, vilka vardera är förbundna medelst huvudbanor 22 med signaleringskret- sarna 12 och 14 och med tidsomkopplarna 15 och 16.

-Abonnentväxeln styrs av en central behandlingsen- het 25, vilken är försedd med minnen 26, 27 och 28. En- heten 25 och minnena 26-28 är förbundna med signalerings- och tidsomkopplarkretsarna via data- och adressbussar 30 och 31, en adressavkodningskrets 33 och data- och adress- bussar 35 och 36. _ Under varje intervall på 125/Ms sänder linjeenheten 10 en grupp på 9 bitar över en individuell ledning till dess tillhörande multiplexor ll, av vilka bitar 8 inne- fattar ett talsampel och den 9:e utgör en del av en 8- .bitars signaleringskod. Datahastigheten mellan linjeenhe- rten 10 och dess multiplexeringskrets är således 72 kbitar/ sek. kombinerat tal och signalering. Multiplexeringskretsen 11 sammanställer 32 bitar av strömmen av 72 kbitar/sek. i en bestämd ordningsföljd på en digital huvudbana vid has- tigheten 2304 kbitar/sek. och separerar sedan tal- respek- tive signaleringsdata för överföring till ingångstidsomkopp- laren 15 vid 2048 kbitar/sek. respektive till signalerings- ingångskretsen 12 vid hastigheten 256 kbitar/sek.

Som visas i figur l är den centrala delen av omkopp- laren baserad på en tids-rums-tids-struktur. Denna struktur krävs då två skåp erfordras för upptagande av alla krets- kort för en omkopplare. För en installation med ett enda skåp kan man utnyttja en förenkling av denna struktur, vilken består av ett ingångstidsomkopplarsteg och ett ut- gångstidsomkopplarsteg i form av en demultiplexor. I detta fall mottar ingångstidsomkopplaren 15 huvudbanornæ 2048- kbitar/sek. från hyllmultiplexorerna, omvandlar från serie- till parallellform (8-bitars bredd) och multiplexerar de 781-1500-3 7 8 huvudbanorna för sekventiell inskrivning i ett tids- omkopplarminne, som innefattar ett 256x8 bitars läs- och skrivminne. Av dessa 8 huvudbanor kommer 5 från hyll- multiplexorerna, medan de återstående 3 kommer från ton- generatorn 19, konferensenheten 20 och reservkortläget 18.

Ett förbindningsminne i ingångstidsomkopplaren styr den acykliska utläsningen av information på en 8-bitars paral- lell huvudbana till skâpqränssnittet 17. Vid en installa- tion med ett enda skåp överför endast nämnda gränssnitt huvudbanesignalerna på 8-bitar till utgångstidsomkopplar- kretsen 16. Omkopplarkretsen 16 demultiplexerar sedan tal- kanalerna tillbaka på de 8 huvudbanorna och återomvand- lar till serieëverföring till hyllmultiplexorerna ll. Re- turbanan genom hyllmultiplexorerna till linjeenheterna l0 är endast en dubblering av den utgående banan. Omkopplaren i det enda skåpet kan sammankoppla varje inkommande tid- lucka med varje utgående tidlucka och är icke-blockerande.

Detta-är betydelsefullt, eftersom någon bansökning ej krävs, då en förbindning önskas åstadkommas genom växeln, _ Då ett andra skåp utnyttjas för att utöka storleken hos installationen innefattar gränssnittet 17 en rumsom- kopplarenhet och utgångstidsomkopplaren 16 har full tids- omkopplarkapacitet. I detta fall är utgângstidsomkopplaren mycket lik ingångstidsomkopplaren.

Signalerinqsingângs- och signaleringsutgångskretsar- na l2 respektive 14 åstadkommer en buffert och åtkomstmöj- lignet mellan hyllmultiplexorerna ll, konferensenheten 20, tongeneratorn 19, centralenhetens data- och adresshuvudba- nor 30 respektive 31. Huvudbanan för 256 kbitar/sek., som överför 32 signaleringskanaler (8 bitar per kanal, repetitionsfrekvens l kHz), utnyttjas för varje åtkomst mellan signaleringskretsarn: och hyllmultiplexorerna. Struk- turen hos signaleringskretsarna är relativt lik tidsomkopp- larkretsarna avseende det sätt huvudbanorna multiplexeras till och från läs- och skrivminnena. Signaleringsingångs- kretsen har ett 256x 8 bitars läs- och skrivminne, i vilket information skrivs in vid en repetitionsfrekvens på 7811509-3 8 l kHz. Denna information är sedan tillgänglig för läs- ning av den centrala behandlingsenheten 25 vid en has- tighet som är oberoende av återuppladdningshastigheten.

Signaleringskretsen 14 har även ett läs- och skrivminne, vilket innehåller information som skall utmatas på huvud- banorna för utgående signalering, vilken information repe- teras med en frekvens på l kHz tills den uppdateras av den centrala behandlingsenheten 25.

Styrningen av växeln âstadkommes med hjälp av den centrala behandlingsenheten 25 via bussarna 30 och 31 med tre tillstånd och tillhörande styrledningar, vilka U medger förbindning mellan centralenheten 25 och dess min- nen 26-28. Det finns 8 dataledningar och 18 adressledning- ar av vilka de 8 dataledningarna och 8 av adressledningarna sträcker sig till kretsarna l2, 14, 15 och 16 via adress- avkodningskretsen 33. Kretsen 33 avkodar informationen på de 18 adressledningarna hos bussen 31. Detta arrangemang eliminerar kravet på fullständig adressavkodning. 7 Minneskretsarna 26-28 är antingen av typ läsminne, 'i första hand läsminne (eng. read-mostly memory) eller 1 läs- och skrivminne. Programmeringsinformation lagras i läsminnet och de kvantiteter som erfordras varierar mellan installationerna beroende på de möjligheter som skall tillgodoses av programvaran för samtalsbehandling. Minnet av typ i första hand läsminne kan erhållas genom utnyttjan- de av ett läs- och skrivminne, vilket är oförstörbart vid effektavbrott och skyddat mot oavsiktlig överskrivning. Al- ternativt kan en typ av elektriskt varierbart minne utnytt- jas, vilket kräver en speciell ändring i de elektriska tillstånden för att medge en skrivoperation. Minnet av typ i första hand läsminne innehåller information som karakte- riserar installationen, vilken sällan kräver uppdatering, såsom nummertagningsdata i kortkodform. Läs- och skriv- minnet utnyttjas för flyktig serviceinformation för kunden, vilken vanlingen uppdateras från telefonapparaten. Läs- och skrivminnet innehåller även samtalsregistreringsinforma- 781150ÛW5 9 tion innehållande en tabell för varje samtal som pågår med uppgift om dess aktuella tillstånd och förlopp fram till den aktuella tidpunkten.

Centralbehandlingsenheten 25 innefattar en mikro- processor av typ Intel 8085 och tillhörande ingångs- och utgångsgränssnittsanordningar. Mikroprocessorn har åtkomst till huvudbussystemet och har även 3 V24 datagränssnitt för överföring av seriedata till perifer utrustning. Två av gränssnitten är förbundna via en normal kretskortkon- takt. Ett av de båda gränssnitten är avsett för kommunika- tion med ett andra skåp, medan det andra är avsett för ut- matning till perifera enheter, exempelvis en teleprinter, radskrivare eller magnetbandupptecknare. Det tredje gräns- snittet åtkommes via en förbindningsanordning på fronten hos ett kretskort innehållande centralenheten för felsök- ningspersonalens åtkomst. Kretskortet innehållande central- enheten innehåller även en övervakningstimer, vilken styr centralenhetens återstart och systemets nedtrappning till arbete på designerade anslutningar till bestämda växel- linjer vid fel hos systemet eller i effekttillförseln. övervakaren hålles inaktiv genom triggning var 100 ms från centralenheten. Om denna triggning uteblir strävar överva- karen efter att âterstarta centralenheten genom att bringa denna till läget för programstart. Om detta ej lyckas aktiveras nedtrappningsfunktionen, varvid reläer magnetise- ras för förbindning av de designerade anslutningarna till växellinjer.

Konferens- och tongeneratorkretsarna 19 och 20 kan erhålla åtkomst till systemet för signalering och talhuvud- banor under utnyttjande av samma gränssnitt som multiple- xorerna ll. Konferensenheten 20 kan genomföra ett antal samtidiga konferenser med en kapacitet på upp till 32 por- tar. Signaloring för styrning av konferensåtkomsten sker över huvudbanan via signaleringsutgångskretsen 14. Tongene- ratorn 19 ger endast övervakninqstoner fastän dess konst- ruktion är sådan att MF-tongeneratorer kan tilläggas. Varje genererad ton uppträder i en given tidlucka på den tids- væaiäan-3 lol multiplexerande huvudbanan till omkopplaren och styren- heten har endast att instruera omkopplaren att förbinda en given port med en speciell ton. Om både MF4- och MF5- sändningsmöjlighet erfordras skulle en andra tongenerator- krets erfordras.

- En klockkrets.är anordnad, vilken innefattar en växelkristalloscillator och vågformsalstrande utrustning. Åtgärder har vidtagits för att möjliggöra för växeloscil- latorn att drivas som slav från en extern klockkälla vid tvåskåpsfunktion eller då direkt digital åtkomst till en digital lokalväxel förekommer.

Effekt för växeln erhålles från huvudanslutningarna med hjälp av växelströms/likströmsomvandlare som ger de spänningar som krävs av de individuella kretsarna. Effekt- tillförselorganen är i realtivt hög grad termiskt isolerade från det huvudsakliga elektroniska innehållet i skåpet med utnyttjande av separata ventilationskanaler. 7 Det sätt på vilket kretsarna är anordnade i ett skåp illustreras i figur 2. En hylla 40, styrhyllan, vid den övre ändan av skåpet innehåller centralenheten 25 och dess tillhörande minnen tillsammans med signaleringskretsarna, tidomkopplarkretsarna, tongeneratorn och konferensenheten.

Under styrhyllan finns sex hyllor 42 identifierade såsom linjeenhetshyllor. Dessa hyllor innehåller samtliga linje- enheter 10. Vid botten av skåpet finns en effekthylla 43 innehållande effektenheten för växeln. Samtliga hyllor ut- nyttjar slider med i förväg förlagda ledningar och den en- da förbindningen rællan hyllorna sker medelst en bandka- belslinga som löper från toppen av skåpet till dess botten.

Korskopplingsstativförbindningar sker via pluggin-förbind- _ningar utnyttjande en teknik som medger snabb avslutning på platsen. " Figur 3 illustrerar arrangemanget av individuella kretskort över kontrollhyllan 40 hos skåpet enligt figur 2. Ett kretskort är försett med klockkretsen, tongenerator- 'kretsen, konferensenheten, utgångstidsomkopplaren, skåp- gränssnittet, ingângstidsomkopplaren, signaleringsutgångs-_ ¿ 1s11s@fl~s 11 kretsen, signaleringsingångs- och adressavkodningskret- sen, centralenheten och minneskretsarna. Reservkortut- rymmen är även anordnade.

En typisk linjeenhetshylla illustreras i figur 4.

Varje linjeenhetshylla har ett hyllmultiplexeringskort 50 för multiplexeringskretsen ll, vilket medger åtkomst mellan 32 portar på varje hylla och styr- och omkopplar- kretsar hos styrhyllan. Portarna själva är monterade på kort innehållande erforderliga kretsar för 4 eller 2 por- tar. 2-portskortenär betecknade med 51 och 4-portskorten med 52. Det förutses, att för en normal PABX-tillämpning kommer 4-portsenheterna att utgöra anknytningslinjekretsar medan 2-portsenheterna skulle innefatta växellinjekretsar ocn interna förbindningsledningskretsar inom nämnda PABX. 2-portsenheterna kan även innehålla ytterligare utrustning som kräver analog åtkomst till växeln, såsom en MF-mot- tagare, konsolgränssnittskretsar, anordningar för uppteck- nade meddelanden och testportar. Nedtrappningsreläer är monterade på ett kort 53 anordnat mellan 2-portskorten och 4-portskorten.

Figur 5 visar schematiskt en växellinjeenhet, vilken utgör en form av en port 10. Denna enhet är via ett par telefonledningar 100 och 101 förbunden med en telefonsta- tion. Ledningarna 100 och 101 är anslutna till en krets 102, vilken innehåller detektorer och sändare. Kretsen 102 är inrättad att detektera påläggandet av ringning, att övervaka ett slingtillstånd och att detektera påläggandet av en växelutrustningsfrigivningssignal i telefonstatio- nen under nedkoppling. Reläer är anordnade för överföring av signalering (t.ex. jordanrop, "calling earthfi siffer- pulser) till stationen och att bringa detektorerna att ut- nyttjas i olika kombinationer vid skilda tillfällen under ett samtal. Kretsen 102 är förbunden med en slingsimulator 104, vilken i sin tur är kopplad till en tvåtrådars/fyr- trådarsomvandlare 105. Omvandlaren 105 har en utgång som via ett filter l06 är kopplad till en kodare 108, vars ut- ..._,.._-____... .W 'ïäl 15 00-3 12 signal via en ledning'l09 matas till hyllmultiplexorn.

Signaler kan erhållas från en multinlexor ll via en ledning ll0, vilken är förbunden med en avkodare ll2.

Avkodaren är via ett filter ll4 förbunden med tvåtråds/ fyytråds-omvandlaren 105.

Kretsen innefattar även signaleringslogik 115, som är förbunden med kretsen 102-och kodarën 108 samt ledningen 110.

Slingsimulatorn 104 innefattar operationsförstärka- re, transistorer, motstånd och kondensatorer och är in- rättad att simulera slingtillståndet hos en avslutning medelst en konstant strömförbrukare. 'signaleringslogiken ll5 är kopplad till ett gräns- gsnitt mellan individuella detektorer, överföringskretsar och signaleringsanordningen. Detektortillstånden måste vara stabila innan serieöverföring och inmultiplexering smed talet sker medan i den andra riktningen logiken avko- dar de stabila tillstånden för påverkan av överföringsre- läerna och signalering av de tecken som skall pulsas. Ut- pulsningen styrs i varje linjeenhet medelst en binär/te- lefonpuls-omvandlare för att därigenom avlasta centralen- heten den detaljerade tidgivningen.

Kodaren 108 är inrättad att alstra PCM-sampel av Å-lag-typ på ledningen lO9, vilka sampel representerar tal- _ signalernlottagna på lednirgarrxa 100, 101.. Dessa sampel matas sedan till omkopplaren för behandling. 7 En anknytningslinjeenhet visas schematiskt i figur 6. Linjeenheten bildar ett gränssnitt mellan tvåtrâdsled- ningar från nummertagnings- eller mellanfrekvenstelefoner och de 72 kbitar/sek. digitala huvudbanorna till hyllmulti- lexorerna ll. Fyra sådana ledningsenheter är anordnade på ett enda inpluggningskort. _ Linjeenheten innefattar en krets 220, vilken inne- fattar linjematningskretsar, slingdetektórer och ringnings- kretsar; Kretsen 220 är kopplad till en tvåtråds/fyrtråds- omvandlare 221 och till signaleringslogik 222. Omvandlaren 221 är via ett filter 224 förbunden med en kodare/avkodare 7811509-“3 13 225 och en returbana till filtret 224 från kodaren/av- kodaren 125 är anordnad via ett filter 226. Kodaren/av- kodaren 225 är inrättad att alstra sampel av A-lagtyp representativa för inkommande analoga talsignaler och att överföra de kodade samplen till hyllmultiplexorn ll via en ledning 228. Kodaren/avkodaren mottar även kodade sampel från multiplexorn ll via ledningen 227 och avkodar dessa sampel för alstring av analoga signaler för över- föring till telefonapparaten. Kodaren/avkodaren beskrivs mer i detalj i den svenska patentansökan 78 01307-8; Signaleringslogiken 222 har utgångsledningar för- bundna med kretsen 220, en effektomkopplarkrets 229 och med kodaren/avkodaren 225. Effektomkopplarkretsen 229 är inrättad att bortkoppla effekttillförseln från omvandlaren 221, filtren 224 och 226 och kodaren/avkodaren 225, då linjeenheten ej utnyttjas, för att därigenom spara energi.

Ett exempel på en hyllmultiplexeringskrets 11 il- lustreras i figur 7, 8 och 9. Varje krets ll innefattar ett multiplexeringssteg, ett demultiplexeringssteg och en tal- och signaleringsformatåterställare. Multiplexerings- steget illustreras i figur 7 och innefattar 4 skiftregister ll5-ll8 med parallellingång och serie-utgång inrättade att mottaga de kodade insignalerna från 32 ledningsenheter på ledningar 120. Utsignalen i serieform från multiplexorn uppträder på ledningen 121 och matas till en i figur 9 illustrerad formatåterställare. Utsignalen på ledningen 121 består av en bitström på 2304 kbitar/sek. Med referens till figur 9 separerar formatåterställaren tal-och signale- ringsinformationen och har en talformatåterställarsektion 124 och en signaleringsformatåterställarsektion 125. Sek- tionerna 124 och 125 är väsentligen identiska, varvid hu- vudskillnaden består i de hastigheter vid vilka de arbetar.

Var och en innefattar ett par 256xl-bitars direktåtkomst- minnen 128, 129 och 131, 132 och tillhörande dataväljare 133 och räknare 134. Formatåterställning och hastighets- ändring för erhållande av bitgruppsintersekvenserat tal och signalering uppnås genom att omväxlande läsa och skriva ïß-'šfíšßü-'å '114 läs- och skrivminnena 128, 129, l3l och 132. Taldata vid 2048 kbitar/sek. uppträder på en ledning l35 och signaleringsdata vid 256 kbitar/sek. uppträder på en ledning 136 för överföring till ingångstidsomkopplaren 15 respektive signaleringsingångskretsen 12 i figur l.

Formatåterställningen genomföres separat för kodat tal och signalering fastän varje formatåterställare utgöres av en tvåvägsanordning. Detta möjliggöres till följd av den klockhastighet som krävs vid denna punkt i omkopplaren (2 MHz). För att genomföra omkoppling med en multiplexor -med 256 tidluckor vid centrum av omkopplaren är det nöd- vändigt att omvandla tilltitgruppsintersekvenserad multi- plex innan serie/parallell-omvandlingen. Detta kräver en lagringsram per kanal för att tillförsäkra bitgruppsintegri- tet. Detta minne utföres på hyllbasis på hyllmultiplexor- kortet . Varje formatåterställarkrets arbetar som en sväng- buffert, varvid ett minne skrivs medan det andra läses.

Detta är nödvändigt till följd av de olika skriv- och läsklockhastigheterna. _ g Insignalen från multiplexorn på ledningen l2l mot- svarar en datahastighet på 2304 kbitar/sek. Under tiden .för bit 0 skrivs de 32 signaleringstecknen för de 32 till- hörande portarna in i en av de två signaleringsminnena 131 och 132 under styrning av en räknare som klockas vid 2304 kHz. Innan genomförandet av varje skrivoperation läses adressläget och signaleringstecknet som finns däri införs i den-utgående riktningen för överföring till demultiple- xorn på en ledning l40, Under tiden läses det andra signa- leringsminnet vid en teckenhastighet på 256 kbitar/sek. under styrning från en räknare, vilken klockas vid 256 kHz.

Omedelbart efter varje läsoperation skrivs signaleringen från den centrala signaleringsutgângskretsen 14 in i samma cposition och lagras för följande utmatning till demulti- plexorn i den följande signaleringsramen. Kodat tal be- handlas på samma sätt som signaleringen med undantag av att styradressen för inmatning/utmatning till den centrala omkopplaren erhålles medelst en räknare som klockas vid - 7811500-5 15 2048 kHz.

Formatåterställaren kan mottaga signaleringsin- formation från signaleringsutgângskretsen 12 via en led- ning l37 och taldatainformation från utgångstidsomkopp- laren via en ledning l38. I denna mottagningsriktning be- handlas informationen på samma sätt, varvid formatet för taldata och signaleringsdata återställes och kombineras och matas längs en ledning 140 vid 2304 kbitar/sek. till en demultiplexor, som illustreras i figur 8. Det inses att samma läs- och skrivminnen utnyttjas för både sändnings- och mottagningsriktningarna i en läsning före skrivnings- mod.

Med referens till figur 8 innefattar demultiplexorn 8 skiftregister 142 med serieingång och parallellutgång, vilka är anordnade såsom visas. Demultiplexorn mottar en bitström på 2304 kbitar/sek. från ledningen 140 och de- multiplexerar denna ström för âstadkommande av utsignaler på 32 utgångsledningar l44, vilka är kopplade till 32 linjeenheter förenade med hyllmultiplexorkretsen.

En underordnad funktion hos multiplexeringskretsen ll är att distribuera olika vågformer som erfordras av linjeenheterna. Dessa signaler mottages från en klockkrets och buffras på hyllmultiplexorn innan de överföres längs linjeenhetens hylla.

En schematisk representation av en signaleringsin- gångskrets l2 visas i figur 10. Kretsen innefattar format- återställarlogik 150, som har ingångar identifierade såsom B,C, D, E och F, vilka är kopplade till hyllmultiplexerings- kretsar ll. Logiken 150 har tre ytterligare ingångar, G,H och I, vilka är kopplade till konferensenheten 20, ton- generatorn l9 respektive reservkortet 18. Formatåterstäl- larlogiken är kopplad till ett direktåtkomstminne l5l, vars utgång matar en bussbuffert 154, vilken matar mikro- processordatabussen 35. Kretsarna 150, l5l och 154 styrs av styrlogik 155, som arbetar under styrning från mikro- processorn.

Logiken 150 mottar en signaleringsbitström på 7811500-3 16 256 kbitar/sek. från ledningen 136 hos varje hyll- multiplexers ll linjeenhet på ledningarna B, C, D, E och F och matar nämnda data till läs- och skrivminnet -151. Åtkomst till nämnda minne kan sedan erhållas enligt önskemål från mikroprocessorbussen, antingen direkt från huvudcentralenheten eller från en signaleringsförhehand- lingsenhet. Signalering till och från linjeenhetshyllor- na sker i form av bitgruppsintersekvensierade serieflöden vid 256 kbitar/sek.,8-bitar per bitgrupp. Varje lednings- enhet.sänder och mottar en bitgrupp data varje millisekund så att innehållet i läs- och skrivminnet 151 kontinuerligt uppdateras. K ' Data lagras i minnet l5l i portordningsföljd för varje hylla och data för hyllorna följer i sin tur i nummerisk följd. Således adresseras den första porten på den första hyllan som port X+0, nästa som X+l, etc, upp till den sista porten på hylla 7, vilken skulle vara X+255. X är utgångsadressen för lagringsutrymmet. Det bör observeras att 5 hyllor normalt är det maximiantal som ut- nyttjas, varvid de återstående 3 ingångarna hos signale- ringsingångskretsen kan göras tillgängliga till låg kostnad för andra ändamål.

Styrlogiken 155 har till uppgift att tillförsäkra att någon data ej går förlorad under överföringen till minnet l5l till följd av mikroprocessorätkomst och även att mikro- processoråtkomsten är tillräckligtsnabb. För uppnående av detta utnyttjas den grundläggande klockfrekvensen på 256 _ kbitar/sek. för. styrning av minnesåtkomsten. Under den första halvan av cykeln (ungefär 2,us) medges varje väntande krav på åtkomst av mikroprocessorn och fullföljes innan den andra halva cykeln, under vilken en enda databitgrupp skrivs in i minnet. Härigenom kan mikroprocessorns åtkomst- tid visas att ligga mellan l-/us och 5 /Is med ett genom- snitt på 3¿Ms. Den minsta åtkomsttiden styrs av karakte- ristikorna hos det verkligen utnyttjade minnet.

Ett exempel på en signaleringsutgångskrets 14 visas i figur ll. Kretsen har 256 x 8 bitars läs- och skrivminne 78115611-6 17 160, vilket kan mottaga adressignaler från en räknare 161 via en multiplexor 162. Räknaren 161 klockas vid 256 kHz. Läs- och skrivminnet kan även mottaga adress- signaler från mikroprocessoradressbussen 36 via multi- plexorn 162. Dataingången/utgången hos minnet 160 är kopplat till en parallell/serie-omvandlare 164, varvid ledningarna mellan minnet och omvandlaren även via en buffert 165 är kopplade till mikroprocessordatabussen 35. Utgångarna från omvandlaren 164 är kopplade till hyll- multiplexorerna ll. Den i figur ll visade kretsen behand- lar signaleringsinformation i utmatningsriktningen, dvs från mikroprocessorn till linjeenheterna hos växeln. var och en av de 256 portarna mottar 8 databitar en gång per millisekund, vilken information lagras i läs- och skrivminnet 160, som har en position för varje port. Data läses kontinuerligt från detta minne, omvandlas från paral- lell till serieform via omvandlaren 164 och sänds till var- je hyllmultiplexor vid 256 kbitar/sek för överföring till avsedd linjeenhet.

Under alternerande halva cykler av klocksignalen som erhålles från räknaren 161 bytes adress- och dataledningar- na för att göra minnet tillgängligt för mikroprocessorn för -att ny information skall kunna skrivas in. Möjligheter är även anordnade för âterläsning av data för kontrolländamål, så att kretskortet för mikroprocessorn uppträder som ett konventionellt läs- och skrivminne.

Ingångstidsomkopplaren 15 visas mer i detalj i figur 12. Omkopplaren har ett talminne 170 bestående av ett 256 x 8 bitars direktåtkomstminne. Talminnet 170 mottar taldata från hyllmultiplexorerna via ledningar identifie- rade såsom B, C, D, E och F och en serie/parallell- och multiplexorkrets 172. Tongeneratorn 19, konferensenheten 20 och reservkortet 18 är också förbundna med talminnet via kretsen 172. Ingångstidsomkopplaren har även en för- bindning eller ett styrminne 174, vilket även detta består 7811500-3 18 av ett 256 x 8 bitars läs- och skrivminne. Förbind- ningsminnet 174 är inrättat att mottaga data. från mikroprocessordatabussen 35. Minnet 174 kan adresseras från mikroprocessoradressbussen 36 och en utgångsräknare 176, vilken arbetar vid 2048 kHz. Skrivsignalen för för- bindningsminnet 174 tillhandahålles medelst en komparator 173, som jämför utsignalen från räknaren 176 med signalen på adressbussen 36. Datautgångshuvudbanan från minnet 175 är kopplad via en 8x2:1-dataväljare 178, vilken klockas vid 2048 kHz till adressen för minnet 170. Adressen för minnet 170 kopplas även till en räknare 177 via väljaren 178. Datautgångshuvudbanan 179 hos talminnet 170 är för- bunden med utgångstidsomkopplaren 16 via skåpgränssnittet 17, som visas i figur 1.

I funktion multiplexeras digitala talsignaler från var och en av de 5 hyllmultiplexorerna i systemet till- sammans med tongeneratorsignaler och konferensenhetssig- naler och eventuella signaler från reservkortpositionen och omvandlas från serie- till parallellform medelst kretsen 172. Den 8-trådars huvudbanan mellan kretsen 172 och talminnet 170 överför parallella talsampel från samt- liga 256 portar hos ett skåp i växeln och till följd av den fasta ordningsföljden för multiplexering före denna punkt uppträder alltid talsampel från en speciell port i samma tidlucka. Utgångshuvudbanan 179 från talminnet 170 överför talsampel i utgångsriktningen. I detta fall 'kommer information i en given tidlucka alltid att överfö- ras till en given port hos omkopplaren via skâpgränssnit- tet 17, utgångstidsomkopplaren 16 och hyllmultiplexorn.

Talsampel på huvudbanan mellan kretsen 172 och minnet 170 skrivs cykliskt in i talminnet 170 under styr- ning av räknaren 177, som klockas vid 2048 kHz. Minnet 170 innehåller således ett 8-bitars talsampel från varje port i växeln. En förbindning i omkopplaren sker genom ut- läsning av erforderligt sampel från talminnet på huvud- I nanan 179 under den tidlucka som är förenad med destina- tionsporten. Tidsomkoppling uppnås genom läsning av inne- 781150Û~Iiš 19 ' hållet i talminnet 170 under styrning av det cykliska förbindningsminnet 174. Detta minne innehåller förbind- ningskoder, som har tillförts från centralenheten 25. Un- der det att talminnet 170 skrivs pålägges samma adress från räknaren till förbindningsminnet 170, som genomför en läsoperation. Tidluckskoden som erhålles stabiliseras i en låskrets och tillförs talminnesadressen under den följande halva cykeln av klocksignalen med frekvensen 2048 kHz. Talminnet genomför en läsoperation under utnytt- jande av denna adressdata och utmatar talsamplet till gränssnittet 17. g Förbindningsminnet 174 utnyttjas för att indikera vilket talsampel som skall läsas under var och en av tid- luckorna hos huvudbanan 176. En ny förbindning i omkopp- laren inställs genom att mikroprocessorn ändrar informa- tionen i förbindningsminnet 174. Utrustningstalet för den ursprungliga porten skrivs in i förbindningsminnet vid den position som motsvarar destinationsportens nummer.

Data skrivs in i förbindningsminnet 174 genom att placera en yttre tidluckskod i en låskrets och en intern tid- luckskod i en annan låskrets. Då utsignalen från räknaren 176 motsvarar den interna tidluckskoden bringar kompara- torn 173 den externa tidluckskoden att skrivas in i för- bindningsminnet 174.

Ur underhållssynpunkt är mikroprocessorn så anord- nad, att den även kan återläsa informationen i förbindnings- minnet för kontroll av dess riktighet. _ Serie/parallellomvandlaren och multiplexorkretsen 172 kan realiseras under utnyttjande av ett flertal skift- register 185 med serieingång och parallellutgång och ett fler- ta1gün¿ï “B53 tillstånd 186, såsom visas i figur 13.

Den för ett skåp avsedda versionen av utgångstids- omkopplaren 16 visas schematiskt i figur 14. I denna ver- sion utgöres utgångstidsomkopplaren 16 av en demultiple- xor, som innefattar 8 skiftregister 190 med parallellin- gång och serieutgång anordnade att mottaga data från in- gångstidsomkopplaren på huvudbanan 191 via skåpgränssnit- tet 17. Huvudbanan 191 matar de 8 para11el1/serie-skift- 7811503-3 20 registren 190, vilka i sin tur lagras för mottagande av 8-bitars sampel från huvudbanan. Data utklockas i serie- form från registren 190 och utmatas efter utjämning izen fördröjningsenhet, som innefattar 7 skiftregister 192 med serieingång och parallellutgång, till hyllmultiple- xorerna, konferens-, tongenerator- och reservkortslägena.

Det framgår således, att utgångstidsomkopplaren omvandlar huvudbanan med 8 ledningar från skåpgränssnittet 17 från parallell- till serieform och demultiplexerar för matning av de individuella hyllorna hos växelskåpet eller -skåpen.

Ingen omkopplarfunktion krävs för versionen med ett enda- skåp av utgångstidsomkopplaren fastän för tvâskåpsmodeller kan extra tidsomkopplarkretsar enkelt adderas till utgångs- tidsomkopplarkretskortet. I Tvåskåpsversionen av utgångstidsomkopplaren visas i figur l5. Den innefattar ett utgångssteg 198, vilket är identiskt med arrangemanget enligt figur 14. I denna två- skåpsversion är huvudbanan 191 kopplad till ett tidsomkopp- larsteg, vilket i huvudsak är en invertering av ingångstids- omkopplaren, visad i figur 12. Utgângstidsomkopplaren har element motsvarande de hos ingångstidsomkopplaren och des- sa är identifierade med motsvarande referensnummer. Ut- gångstidsomkopplaren genomför funktioner, vilka är de om- vända mot de som utfördes av ingångstidsomkopplaren, varför dess funktion ej kommer att beskrivas i detalj.

I tvåskåpsversionen av omkopplaren innefattar gräns- snittsenheten l7 ett rumsomkopplarsteg och visas i figur 16. Varje skåp har en gränssnittsenhet 310 och 3ll, varvid gränssnittsenheterna är förbundna medelst en kabling 3l2.

Varje gränssnittsenhet har en komparator 314 och 315, vil- ka vardera är förbunden med förbindningsminnet hos till- hörande ingångstidsomkopplare 15 via huvudbanan 316, 317 och till förbindningsminnet för dess tillhörande utgångs- tidsomkopplare 16 via huvudbanan 318, 319. Varje gräns- snittsenhet är även förbunden med talminnet hos dess till- hörande ingångstidsomkopplare via en huvudbana 321, 322 och till talminnet hos dess tillhörande utgângstidsomkopplare 7811500-”3 21- via en huvudbana 323, 324. Gränssnittsenheten 210 kan för» binda huvudbanan 321 med antingen huvudbanan 323 eller huvudbanan 324. På liknande sätt kan gränssnittsenheten 311 förbinda huvudbanan 322 med antingen huvudbanan 323 eller huvudbanan 324. Förbindningen sker via korsnings- punkter 326, 327, 328 och 329, vilka.innefattar integre- rade kretsar LS l57. Beslutet om vilken färbindning som utförts görs av komparatorerna 314, 315, vilka vardera jömför innehållet i förbindningsminnet hos dess tillhör- ande ingångstidsomkopplare med innehållet hos förbindnings~ minnet hos dess tillhörandeutgångstidsomkopplare. Om inne- hållet hos minnena ej är lika indikerar detta att portarna som skall förbindas befinner sig i samma skåp, medan om de är identiska detta indikerar att portarna som skall för- bindas är belägna i olika skåp. I det första fallet på- verkas korsningspunkter 327, 329 och i det andra fallet korsningspunkter 326, 328. Skälet är att för en given tvâvägsförbindning korsningspunkterna 327 och 329 kan på- verkas under samma tidlucka, medan samma skåpsamtal kräver att den speciella korsningspunkten 326, 328 skall påverkas under tvâ tidluckor. Denna funktionsmetod undviker kravet på ett extra styrningsminne för korsningspunkter.

Det framgår således, att rumsomkopplaren ej behöver vara åtkomlig från processorn och att den styrs av följande algoritm.

Om ett samtal skall uppkopplas mellan linjeenhets- portar i skilda skåp kommer överföringen i båda riktningarna att utnyttja samma interna tidlucka. Om portarna som skall förbindas båda är belägna i samma skåp kommer två olika interna tidluckor att utnyttjas. I det första fallet kommer innehållet i förbindningsminnena i ingångs- och utgångs- tidsomkopplarna hos ett skåp att vara identiskt för denna tidlucka och i det andra fallet kommer de att skilja sig åt. Denna jämförelse utnyttjas för att påverka rumsomkopp- laren för att antingen åstadkomma en förbindning i det egna skåpet eller med ett annat skåp. m 1 sten-z 22 Den i figur l vid 19 indikerade tongeneratorn ut- nyttjas för att generera alla övervakningsf och mellan- frekvenstoner som krävs i en speciell växel. Tonerna genereras digitalt under utnyttjande av läsminnen som lagrar tonsampel och rytminformation. Tongeneratorn an- passas till ingångstidsomkopplaren_på samma sätt som var~ je hyllmultiplexor. Detta innebär att varje ton har sitt eget portnummer och kan nås genom adressering av detta nummer. Det är möjligt att utnyttja 32 olika toner, vilka samtliga åstadkommas samtidigt av tongeneratorn.

Ett klockkretskort är även anordnat för att generera och buffra de vågformer som erfordras av den digitala om- kopplaren. Klockan visas i blockform i figur 17. Klockan Z innefattar en kristalloscillator 330, vilken arbetar vid l8.432 kHz för åstadkommmande av en mastertidsreferens och alla grundläggande frekvenser erhålles från denna signal under utnyttjande av divisionskretsar 331, 332; 333, 334, 335 och 336. Ytterligare kretsar 338 åstadkommer önskade vâgformer från dessa frekvenser. 7 Adressavkodarkretsen 33 innefattar en avkodarmatris (t.ex. av typ 74LSl38), vilken arbetar på de_8 mest signi- fikanta bitarna hos adressbussen 31 för åstadkommande av aktiveringssignaler till signaleringskretsarna l2 och l4 och tidsomkopplarkretsarna 15 och l6. I Ett exempel på en minneskrets 26, 27 och 28 visas i figur 18. Minnet har ett läsminne/skriv- och läsminne 250, vilket är kopplat till adressbussen 31 och databussen 30.

En adressavkodande logik 252 ger aktiveringssignaler för _minnet 250. Minneskretsen har även en kontrollgik 253 för minnets läsning/skrivning, vilken mottager lässignaler' och skrivsignaler från centralenheten 25 på ledningar 254 och 255 och avkodar dessa :ignaler för åstadkommande av läs- skrivsignaler för minnet 250. Logiken 253 sänder även överföringsbekräftande signaler till centralenheten 35 på ledningen 256.

Var och en av minneskretsarna 26, 27, 28 har den i figur 18 visade basstrukturen, varvid huvudskillnaden 7811500-35 23 mellan kretsarna består i de relativa storlekarna av läsminnet samt skriv- och läsminná.som åstadkommes i blocket 250. ' Den automatiska abonnentväxeln har ett telefonist- bord och åtkomst mellan nämnda bord och omkopplaren sker via en linjeenhet, vilken är anordnad på 2 linjeenhets- kort. TelefonistbordetsJinjeenhet visas schematiskt i figur 19 och innefattar väsentligen två sektioner, av vilka en hanterar talsignaler och den andra signalerings- information.

Talsektionen har två identiska kretsar, var och en innefattande en kodare/avkodare 280, vilken är inrättad att mottaga analoga signaler från telefonistbordet via ett linjegränssnitt 281 och ett bandbegränsande filter 282. Kodaren/avkodaren 280 omvandlar den analoga signalen till PCM-sampel av A-lagtyp och utmatar detta till omkopp- laren på ledningen 283.

Var och en av kodarna/avkodarna 280 kan även mottaga PCM-sampel av A-lagtyp från omkopplaren på en ledning 285.

Kodaren/avkodaren omvandlar dessa analoga signaler och ut- matar dem till telefonistbordet via ettsänküngskompensa- tionsfilter 286 (eng. droop compensation filter), band- begränsningsfilter 287 och linjegränssnitt 288.

Signaleringssektionen gränsar till en av portarna och har i en allmänt användbar asynkron sändare/mottagare och signaleringslogikkrets 290 en klockgenerator 291, och ett strömdrivgränssnitt 292. Kretsen 290 innefattar en allmänt användbar asynkron sändare/mottagare av typ General Instruments AY-5-1013, vilken sammanlänkar signa- leringen från centralenheten 25 med telefonistbordet.

Ett schematiskt blockschema över centralenheten 25 visas i figur 20. Hjärtat i centralenheten utgöres av en mikroprocessor 350 av typ Intel 8085, vilken kan åstad- komma direktåtkomst till adress- och databussarna 30 och 31. Tillsammans med nämnda mikroprocessor finns en status- avkodningskrets 351, en avbrottsstyrenhet 352, en övervak- ningskrets 353 och en ingångs-/utgångsadressavkodnings- 7811500-3 24 krets 354, en serieingångs-/utgånsport 355, skriv- -skyddslogik 356, avkänningsomkopplare 357, ett minne 358 förenat med avkänningsomkopplarna 357 och en 2- teckensindikator 360. Åtskilliga av dessa element an- vänds allmänt tillsammans med mikroprocessorer av typ Intel 8085. Dessas funktion och arbetssätt beskrivs i bruksanvisningen till nämnda mikroprocessor och kommer därför ej att i detalj beskrivas här.

Mikroprocessorn av typ Intel 8085 har sin egen interna klocka med avbrottsstyrorgan 352 åstadkommande avbrott på 8 ms och 100 ms. övervakningsorgan 353, vilka drivs-externt via adressavkodarkretsen 354, kontrol- lerar att avbrottet på 100 ms fungerar. Om 100 ms klockan missar mer än l eller 2 ggr avbryter övervakningsorganen 353 mikroprocessorn och initierar en av ett flertal återstartningsrutiner. Om dessa misslyckas påverkas ned- trapnningsreläerna som svar på en signal på en ledning 362. _ g Avkänningsomkopplarna 357, vilka är inkopplade som en port i ett skâp,_kan påverkas för att ändra funk- -tionsrutinen för centralenheten. Generellt arbetar cent- .ralenheten enligt rutiner lagrade i minnena 26, 27 och 28. Då det emellertid är erforderligt för att kontrollera centralenheten är det möjligt att genom påverkan av av- känningsomkopplarna 357 initiera en testrutin lagrad i minnet 358. Felinformation åskådliggöres på skärmen 360.

Skrivsignaler för minnena 26, 27 och 28 uppträder på en ledning 365 och lässignaler på en ledning 366. Över- föringsbekräftande signaler återföres till centralenheten på en ledning 368.

Claims (8)

1. ß vswsßtwza Patentkrav l. Digital omkopplaranordning för_omkoppling av digitala signaler under styrning från en central styrenhet, vilken an- ordning innefattar ett ingångstidsomkopplarsteg, ett ut- gângstidsomkopplarsteg och ett rumsomkopplarsteg anordnat mellan nämnda ingångs- och_utgångstidsomkopplarsteg, k ä n n e t e c k n~a d av att varje tidsomkopplarsteg (l5, 16) innefattar ett förbindningsminne (l74, l74') för styrning av läsning av datasignaler från nämnda steg, att nämnda rums- omkogflarsteg (17) innefattar jämförelseorgan (314, 315) för jämförelse av innehållen i förbindningsminnena hos tidsom- kopplarstegen (15, 16), varvid funktionen hos rumsomkopplar- steget styrs på basis av nämnda jämförelse.

2. _Digital omkopplaranordning enligt krav l, k ä n_n e- t e c k n a d av att den innefattar ett första steg (ll) med multiplexeringsorgan (ll5-ll8) för multiplexering av sig- naler från ett flertal portar, organ (124, 125) för att sepa- rera och kombinera datasignaler och signaleringsinformation samt demultiplexeringsorgan (142) förbundna med nämnda portar (10), varvid nämnda ingångstidsomkopplarsteg (15) är inrättat att mottaga nämnda datasignaler.

3. Digital omkopplaranordning enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda ingångs- och utgångs- tidsomkopplarsteg (l5, 16) vardera innefattar första och andra sektioner, den ena förenad med en första grupp av portar och den andra förenad med de återstående portarna, varvid var- je sektion hos varje steg har sitt eget förbindninqsminne (174, l74'), och att nämnda rumsomkopplarsteg (17) är inrättat att kunna förbinda varje ingångstidsomkopplarstegsektion med varje utgångstidsomkopplarstegsektion.

4. Digital omkopplaranordning enligt krav 3, k ä n n e- t e c k n_a d av att nämnda rumsomkopplarsteg (17) innefat- tar första jämförelseorgan (3l4) för jämförelse av innehållet i förbindningsminnet (174) hos nämnda första ingångstidsom- kopplarstegsektion med innehållet i förbindningsminnet (l74') hos nämnda första utgångstidsomkopplarstegsektion, andra jäm~ förelseorgan (315) för jämförelse av innehållet i förbind- 7811500-3' Zb ningsminnet hos_nämnda andra ingångstidsomkopplarstegsektion med innehållet i förbindningsminnet hos nämnda andra utgångs- tidsomkopplarstegsektion, omkopplare (326, 327, 328, 329) förenade med varje jämförelseorgan, och organ (312) som sam- manlänkar omkcpplarna, samt att nämnda jämförelseorgan styr funktionen hos omkopplarna, så att en given ingångsomkopplar- stegsektion förbinds med en given utgångsomkopplarstegsektion i beroende av resultatet av nämnda jämförelse mellan för- bindningsminnena.

5. (Digital omkopplaranordning enligt krav 4, k ä n n e- t e_c k n a d av att varje omkopplare (326-329) innefattar en korsningspunkt. _

6. , Digital omkopplaranordning enligt krav 3, k ä n n e- I t e c k n a d av att var och en av nämnda ingångstidsom- kopplarstegsektioner innefattar ett dataminne (170), en serie/ parallell-omvandlare (172) förbunden med dataingången hos nämnda minne, vilken omvandlare är inrättad att mottaga data- signaler från nämnda första steg (ll), och ett förbindnings- minne (174), vilket är inrättat att arbeta under styrning från nämnda centrala styrenhet (25) för tillförande av adress- signaler till nämnda dataminne för styrning av utläsning av datasignaler från nämnda minne, samt att vart och ett av nämnda utgångstidsomkopplarsteg innefattar ett dataminne (l70') och en parallell/serie-omvandlare (190) inkopplad för mottagande av data från nämnda dataminne, varvid nämnda för- bindningsminne (l74') är inrättat att arbeta under styrning från den centrala styrenheten (25) för tillförande av adress- signaler till nämnda dataminne för styrning av läsning av data från nämnda minne.

7. Digital omkopplaranordning enligt något av krav l-6, k ä n n e t e c k n a_d av att nämnda anordning utgöres av en automatisk abonnentväxel och att nämnda datasignaler är digitalt kodade talsampel.

8. Digital omkopplaranordning enligt något av krav 2-7, k ä n n e t_e c k n a d av att den innefattar signalerings- ingängs- och signaleringsutgångskretsar (12, 14) för mot- tagande av signaleringsinformation från och överföring av signaleringsinformation till det första steget (ll), varvid varje signaleringskrets innefattar minnesorgan (151, 160) 78115Cm~lï 2? till vilka den centrala styrenheten har åtkomst.