SE425861B - Takfonsterkonstruktion - Google Patents

Description

7905099-3 10 15 20 25 30 35 2 andra, isynnerhet för att förhindra uppkomst av kondens- vatten.

Ytterligare ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en takfönsterkonstruktion som kan hopsättas helt och hållet till färdigt skick i fabriks- förhållanden, vilket är viktigt på grund av att det i allmänhet inte är möjligt att åstadkomma tillräcklig täthet och renhet pâ byggnadsplatsen. Det är t o m näs- tan omöjligt att i praktiken montera ihop ett takfönster på byggnadsplatsen på vintern.

Ett ändamål med uppfinningen är även att åstadkomma en takfönsterkonstruktion som snabbt och enkelt kan sättas ihop Qch som även lämpar sig för förbättring av gamla takfönsters värmeisoleringsförmåga.

För uppnàende av ovan angivna ändamål, och sådana, som framgår av det följande, kännetecknas uppfinningen i huvudsak därav, att de inre fönsterelementen är beläg- na helt och hâllet inom takfönsteröppningens innerperi- feri och uppburna längs sin periferikant av en i fönster- öppningen fäst ramkonstruktion.

Uppfinningen skall i det följande närmare beskrivas under hänvisning till bifogade ritningar, som visar utföringsexempel.

Fig 1 visar från sidan och delvis i sektion en tak- fönsterkonstruktion enligt uppfinningen. Fig 2 visar en takfönsterkonstruktion enligt uppfinningen med en ram av en av polyuretanskum tillverkad trappstegsformig list. Fig 3 visar en takfönsterkonstruktion enligt upp- finningen med en av en rännformig metallprofil bestående ram, varvid metallprofilens ena sida är trappstegsformig för att uppbära fönsterelementen. Fig 4 visar en utförings- form av uppfinningen, vid vilken till det innersta föns- terelementet hör en trappstegsformig ram som en inte- grerad del. Fig 5 visar en utföringsform av uppfinning- en, vid vilken fönsterelementen stöder med kanten på en trappstegsformig ramkonstruktion av t ex polyuretan.

Fig 6 visar en mot konstruktionen enligt fig 5 svarande konstruktion, i vilken den trappstegsformiga ramkonstruk- 10 15 20 25 30 35 7905099-3 3 tionen består av bredvid varandra belägna stödytor.

Fig 7 visar en fönsterkonstruktion enligt uppfinningen med en ram bestående av en i riktning nedåt kontinuerligt konvergerande stöddel, mot vars yttre yta kantdelar av fönsterelementen med motsvarande lutning anligger.

Fig 8 visar i vertikalsektion kantdelarna i en takföns- terkonstruktion enligt uppfinningen. Fig 9 och 10 visar två andra utföringsformer av uppfinningen på samma sätt som fig 8. Fig 11 visar i sektion en detalj av en alter- nativ takfönsterkonstruktion enligt uppfinningen. Fig 12 visar på samma sätt som fig 11 en annan utföringsform av uppfinningen. Fig 13 visar på samma sätt som fig 11 och 12 en utföringsform av uppfinningen, vid vilken de inre fönsterelementen är uppburna och åtskilda med hjälp av ramdelar av metallprofiler. Fig 14 visar ett utförande av uppfinningen med en ramkonstruktion av t ex av polyuretanskum gjutna profiler. Fig 15 visar på samma sätt som de föregående figurerna en utförings- form av uppfinningen, vid vilken de inre fönsterelemen- ten är fästa inom fönsteröppningen t ex med hjälp av ramdelar tillverkade av polyuretan. Fig 16 visar en utföringsform av uppfinningen, vid vilken polyuretanlis- ten enligt fig 15 är ersatt med en motsvarande list av en metallprofil.

Takfönsterkonstruktionen enligt fig 1-7 består av en serie olika stora fönsterelement 10a, 10b, 100, 10d och 11. Det översta fönsterelementet 10a, som har större diameter än de övriga elementen, har ett kupigt mittpar- ti och i samma plan belägna kantpartier 12, till vilka ännu nedåt riktade kanter är anslutna. Enligt fig 1 är de inre kupiga elementen 10b, 10c och 10d sinsemel- lan likformiga på sådant sätt, att det innersta och understa kupiga elementets 10d diameter är minst. Föns- terelementen 10 är lämpligen rektangulära. Man kan dock även använda fönsterelement med formen av en cirkel, en oval eller liknande.

Enligt fig 1 uppbäres fönsterelementen, som är till- verkade av ett lämpligt ljusgenomsläppligt plastmaterial, 7905099-3 10 15 20 25 30 35 4 av en trappstegsformig konstruktion, som består av stöd- ribbor 16 och 17, på vilka en rännformig, nedåt öppen ramlist 18 är fäst. Ramlisten 18 uppvisar trappsteg 18a, 18b, 18c och 18d, mot vilka plana kanter 13 på fönsterelementen 10 anligger, och som Yktersida en fläns 18e. På detta sätt uppstödes fönsterkonstruktionen på stomkonstruktioner 100 i byggnaden. Stomkonstruktioner- na är enligt fig 1 försedda med värmeisoleringsmaterial 19. Enligt fig 1 är dessutom i utrymmet 39 mellan stom- konstruktionen 100 och den rännformiga ramlisten 18 med hjälp av i och för sig kända metoder polyuretanskum insprutat för att åstadkomma god värme- och fuktisolering.

Enligt fig 2 består takfönsterkonstruktionens ram av en av t ex polyuretanskum gjuten list 24. Ramen är antingen hopsatt av raka stycken, som är fästa vid var- andra i hörnen, eller tillverkad som en sluten ram i ett enda formgjutningssteg. Ramen 24 av polyuretanskum är en lätt konstruktion på grund av ett cellformigt innerparti, men har dock en ogenomsläpplig, tät ytter- yta, som bildas vid formgjutningen av ramen 24. Enligt fig 2 uppvisar ramen 24 ett spår 25, med hjälp av vilket ramdelen 24 fästes tätt på byggnadens stomkonstruktioner 100. I fig 2 är dessutom ett gångjärn 26 schematiskt inri- tat för att åskådliggöra den möjligheten att fönsterkon- struktionen i sin helhet kan svängas kring ett gångjärn.

Ramens 24 inre yta bildar trappsteg 24a, 24b, 24c och 24d, på vilka fönsterelementens 10a-11 kanter 12, 13 uppstödes på ovan beskrivet sätt. Det innersta och således till spännvidåen minsta fönsterelementet 11 är plant och de övriga fönsterelementen är kupiga på sådant sätt, att fönsterelementen 10b och 10c sinsemellan är väsentli- gen likformiga och det yttersta fönsterelementet 10a har bredare kantpartier 12. På ramdelens 24 yttre sida är en skyddsplåt 27 fäst medelst spikar 28. På ovan beskrivet sätt åstadkommas en takfönsterkonstruktion, vars värmeisoleringsförmàga i allmänhet och i synnerhet vid kantområdena är alldeles avgjort bättre än förut kända takfönsterkonstruktioners värmeisoleringsförmâga. 10 15 20 25 30 35 7905099-3 5 Enligt fig 3 består takfönsterkonstruktionens ramdel av en profil 20 av metall, t ex aluminium, vars ihålig- heter är fyllda med polyuretanskum 21 eller liknande.

Profilen 20 har en vågrät fläns 22, med vilken den stö- der sig på byggnadens stomkonstruktioner 100. Den våg- räta flänsen 22 övergår i en sidofläns 23 på sådant sätt, att profilen 20 i sin helhet erhåller ett nedåt öppet U-formigt tvärsnitt. Ramdelens inre sida bildar trappsteg 20a, 20b, 20c och 20d, mot vilka fönsterele- mentens 10a-10d kanter 12, 13 anligger på ovan beskrivet sätt.

Enligt fig 4 bildar det innersta fönsterelementet 10d, som först lägges på plats, samtidigt en stödram 14 med stödsteg 14a, 14b och 14c för fönsterelementen 10a, 10b och 10c. Kombinationen av det innersta fönster- elementet 10d och trappstegskonstruktionen 14 stöder sig med en kantfläns 14a på byggnadens stomkonstruktion och det utrymme 34 som uppkommer under trappstegen 14 är fyllt genom att polyuretanskum eller liknande inspru- tats däri, varefter utrymmet nedifrån täckte medelst ett kantbräde 35. Även denna konstruktion har en skydds- plât 27, som är fäst medelst spikar 28, i detta fall vid byggnadens stomkonstruktioner 100.

Enligt fig 5 bildas trappstegen av en ramdel 30 av t ex polyuretanskum. Ramen har stödtrappsteg 30b, 30c och 30d för fönsterelementen 10b, 10c och 10d och det yttersta fönsterelementet 10a stöder sig med kant- flänsen 12 direkt på stomkonstruktionerna 100.

Enligt fig 6 består stödkonstruktionen av tre bred- vid varandra anordnade, vid varandra medelst spikar fästa ribbor 33, 32 och 31 av olika bredd. De kupiga fönsterelementen 10b och 10c samt det innersta plana fönsterelementet 11 stöder sig på de trappsteg som lis- terna bildar. Det översta fönsterelementet 10a i denna konstruktion anligger däremot med sin kantfläns 12 direkt mot stomkonstruktionerna 100.

Den i fig 7 visade utföringsformen av uppfinningen avviker från de ovan beskrivna utföringsformerna därvid- 7905099-3 10 15 20 25 30 35 6 lag, att stödytan på ramkonstruktionen inte är trapp- stegsformig, utan konvergerar kontinuerligt i riktning nedåt. Enligt fig 7 âstadkommes detta medelst en rännfor- mig profil 40 med en fläns 40a som bildar den kontinuer- liga stöddelen för fönsterelementen 10b' och 10c'. Profi- lens 40 kant har en fläns 40b, som ger stöd åt det plana fönsterelementet 11. Profilens 40 övre sida 40c anligger mot stomkonstruktionerna 100, och profilen är fäst på plats med hjälp av en ribba 36. Yttre sidan av profilen 40 är försedd med en kantfläns 40d, som motsvarar den ovan beskrivna plåten 27. Fönsterelementen 10b' och 100' uppvisar uppåt riktade kantpartier 15, vilkas lut- ning motsvarar profilflänsens 40a lutning, varvid ett tillförlitligt stöd erhålles.

Eftersom enligt fig 1-7 som fönsterelement användes en serie olika stora sådana, som är anordnade ovanpå varandra på nedåt konvergenta stöddelar på ramdelar på sådant sätt, att det minsta fönsterelementet i serien är placerat underst, erhålles en takfönsterkonstruktion som lätt kan monteras och demonteras. Dessutom blir de kupiga fönsterelementens inbördes avstånd även vid kantområdena väsentligen lika stort som vid fönsterkon- struktionens övriga partier. Därigenom blir även kantom- rådenas värmeisoleringsförmåga god. Värmeisoleringsför- mågan blir ännu bättre genom användning av speciella konstruktioner som förklaras ytterligare längre fram i beskrivningen. I synnerhet då rännformiga ramprofiler användes kan takfönsterkonstruktionen enligt uppfinning- en färdigmonteras i fabriken och sedan fästas på plats som en enhet på byggnadens stomkonstruktioner. Härvid utföres den slutliga värme- och fuktisoleringen lämpli- gen genom att på i och för sig känt sätt använda plast- skum, som sprutas in i utrymmena mellan fönsterkonstruk- tionen och byggnadens stomkonstruktioner. Fönsterelemen- ten är lämpligen genomskinliga, men i vissa fallkan även matta fönsterelement användas.

Enligt fig 8 och 10 är det översta kupiga elementet 10a så stort att dess kantpartier 12 sträcker sig utan- 10 15 20 25 30 35 7905-099-3 7 för kantkonstruktionerna 100 vid fönsteröppningen. En- ligt fig 9 är, till skillnad från fig 8 och 10, en stöd- list 48 fäst vid den inre kanten på fönsteröppningens kantkonstruktioner 100 och vid denna utföringsform sträc- ker sig det yttersta kupiga elementets 10a kant utanför listens 48 yttre kant. En plåt 43 är fäst vid den yttre kanten av stödlisten 48.

Enligt fig 8, 9 och 10 har åtminstone det innersta elementet 10d“, 10d'“ ett trappstegsformigt kantparti på sådant sätt, att elementens 10 inbördes avstånd blir väsentligen lika stort vid kantområdena som vid mittpar- tierna. Enligt fig 10 uppvisar uttryckligen endast det innersta fönsterelementet 10d'" nämnda trappstegskon- struktion, som bildas av en till det kupiga partiets kant med lämplig avrundning ansluten, i ett plan liggan- de flänsdel 44d, som övergår i en i elementets normala läge uppåt riktad flänsdel 45d och denna övergår i sin tur i en kantfläns 41d, som anligger mot fönsteröppning- ens kantkonstruktioner 100. Enligt fig 10 uppvisar de mellersta elementen 10b"' och 10c"' enbart kantflänsar 41b och 41c. Det yttersta elementet har en kantfläns 41a, som övergår i nämnda kantdel 12. Kantflänsarna 41a, 41b, 41c och 41d placeras tätt ovanpå varandra och fâr stöd från takfönsterkonstruktionens kantkonstruk- tioner 100, vid vilka de fästes t ex medelst i och för sig kända fjäderskruvar.

Fig 8 och 9 visar utföringsformer av uppfinningen, vid vilka värmeisoleringsförmågan vid fönsterkonstruk- tionens kantpartier är något bättre än i den i fig 10 visade utföringsformen, som kommer i fråga närmast då man inte ställer allra högsta kvar på fönsterkonstruk- tionens värmeisoleringsförmåga. Enligt fig 8 uppvisar både det innersta elementet 10d" och det följande ele- mentet 100" en trappstegskonstruktion, som bildas av till de kupiga partierna anslutna plana flänsdelar 44d resp 44c, av uppåtriktade delar 45b resp 45c och av ovannämnda kantflänsar 41d resp 41c. Enligt fig 8 och 9 har mellan det innersta fönsterelementets 10d" flänsdel 7905099-3 10 15 20 25 30 35 8 45d med vertikal utsträckning och fönsteröppningens inre kant anordnats värmeisoleringsmaterial 46, som t ex utgöres av i nämnda kilformiga utrymme insprutat plastskum.

I fig 10 visas en list 47 i samband med det innersta fönsterelementets 10d"' trappstegsfläns 44d. Denna list är icke oumbärlig, och är närmast en prydnadslist och icke en egentlig stöddel, eftersom de kupiga ele- menten 10 enligt uppfinningen stöder mot övre ytan av fönsteröppningens kantkonstruktioner eller mot nämnda på övre ytan fästa stödlist 48, varför inga andra, t ex nedåt trappformigt konvergerande stödkonstruktioner erfordras. I de element som uppvisar nämnda fördelaktiga trappsteg är den kupiga delens och de nämnda trappstegens gemensamma diameter väsentligen lika stor som diametern av den kupiga delen på det element som placeras på nämn- da med trappsteg försedda element. _ Förut kända allmänt använda kupiga takfönsterkon- struktioner består av två kupiga fönsterelement med plana kantpartier, som anligger mot kantkonstruktioner vid fönsteröppningen. Dessa kända kupolelement motsvarar i stort sett de kupiga elementen 10a och 10b" i fig 8 och 9, dock med den skillnaden att de förut kända kupiga elementens inbördes avstånd vid kantområdena har varit något mindre än vid deras mittpartier.

Enligt fig 14 består fönsterkonstruktionens ramdel av profiler 61 av t ex polyuretanskum. Profilerna är placerade på övre ytan av fönsteröppningens kantkonstruk- tioner 100 med ett arrangemang 64-101 med spår och utsprång. Ramdelen är hopsatt av raka profillängder 61, som är fästa vid varandra i hörnen, och vid hopsätt- ningen fästes fönsterelementens 10b, 10c och 10d kant- partier 53 i spår 63a, 63b och 63c i profilernas 61 inre yta. På detta sätt åstadkommes en enhetlig takföns- terkonstruktion, som kan monteras på plats som en helhet på takfönsteröppningen. Det översta fönsterelementet 10a, som är större än de övriga fönsterelementen, fästes antingen i samma sammanhang eller efteråt på plats på 10 15 20 25 30 35 7905099-3 9 profilramens 61 övre sida. I fig 10 visas schematiskt ett gångjärn 62 mellan profilen 61 och stomkonstruktio- nerna 100, kring vilket hela fönsterkonstruktionen kan svängas.

Enligt fig 15 och 16 är lister 65 och 67 i ett stycke fästa på fönsteröppningens innersida för att bilda en ramkonstruktion. Fönsterelementens 10b, 10c och 51 kan- ter 53 fästes i spår i listerna innan nämnda lister fästes på plats. Enligt fig 15 består ramdelen av fyra profildelar 65 av t ex polyuretanskum. Profildelarna fästes vid varandra i hörnen i samband med fastmonte- ringen av fönsterelementen 10b, 10c och 51. Enligt fig 16 består motsvarande konstruktion av metallprofiler 67, som på innersidan har spår för fönsterelementens 10b, 10c och 51 kanter 53 och som är fyllda med polyure- tanskum 68 eller motsvarande.

Fönsterkonstruktionen enligt fig 11-16 kan sättas ihop och monteras på plats på flera olika sätt. Konstruk- tionen enligt fig 14 sättes t ex ihop färdigt och piace- ras sedan på takfönsteröppningens kantkonstruktioner 100. Härvid kan det översta fönsterelementet 10a place- ras på plats antingen i samband med fastmonteringen av fönsterkonstruktionen eller före denna. Fönsterkon- struktionerna enligt fig 11, 12 och 13 sättes lämpligen ihop genom att först fästa den understa ramdelen 57c, 580 och 590 på plats. Härefter placeras antingen ett plant fönsterelement 51 eller ett kupigt fönsterelement 10d på denna. Härefter placeras följande ramdel 57b, 58b och 59b på kanten av det redan på plats liggande fönsterelementet, och på detta sätt fortsättes monte- ringen. Till sist lägges det översta fönsterelementet 10a på plats. Vid infästningen av fönsterelementen kan man använda dubbelsidig tejp, lim eller liknande, som även kan tjänstgöra som tätning. I vissa fall kan de just beskrivna fönsterelementen även monteras pà plats nedifrån, t ex genom att först ovanifrån fästa det översta fönsterelementet 10a på plats och sedan i tur och ordning de följande fönsterelementen. 7905099-3 10 15 20 25 30 35 10 Takfönsterkonstruktionen enligt fig 8, 9 och 10 erbjuder ett enkelt sätt att förbättra ovannämnda, förut kända takfönsterkonstruktioners värmeisoleringsförmåga.

Detta åstadkommes genom att de redan anskaffade kupiga "elementen, som motsvarar de ovan beskrivna i figurerna visade elementen 10a, 10b" och 10b"', inte kasseras, utan att deras isoleringsförmåga förbättras t ex medelst två tilläggselement, som placeras under de tidigare elementen. Dessa tilläggselement är likadana som de t ex i fig 8 och 9 visade kupiga elementen 10c" och 10d“ och är alltså försedda med trappformiga kantpar- tiet. Fastmonteringen av dylika tilläggselement går' relativt snabbt och den erfordrar icke några väsentliga ändringar av fönsteröppningens kantkonstruktioner. Trots detta blir takfönsterkonstruktionens värmeisoleringsför- måga alldeles väsentligt bättre.

Enligt fig 11, 12 och 13 är det översta fönsterele- mentet 10a fäst på plats med hjälp av en på kantkon- struktionerna anordnad ribba 54. En skyddsplåt 55 är medelst spikar 56 fäst vid ribbans yttre kant.

Enligt fig 11, 12, 15 och 16 är de inre fönsterele- menten 10b och 10c sinsemellan lika stora och'likformiga och fästa på plats på sådant sätt att deras inbördes avstånd överallt är lika stort. Enligt fig 13 och 14 har takfönsterkonstruktionen tre sinsemellan lika stora och likformiga inre fönsterelement 10b, 10c och 10d.

De inre, kupiga fönsterelementen har kanter 53 i ett plan och fönsterelementen 10b, 10c och 10d uppbäres av dessa i den färdiga fönsterkonstruktionen.

Enligt uppfinningen understödes de inre fönsterele- menten 10b, 10c, 10d och 51 av ramdelar på sådant sätt, att fönsterelementens inbördes avstånd är sådant, att värmeisoleringsförmågan vid fönsterkonstruktionens kant- områden blir väsentligen lika god som vid fönsterkon- struktionens mittparti. Enligt fig 11 består ramkonstruk- tionerna av pâfönsteröppningens inre sida fästa ribbor 57a, 57b och 57c, varvid fönsterelementets 10b kant 53 anligger mot den översta ribbans 57a övre kant och 10 15 20 25 7905099-3 11 fönsterelementen 10c och 51 är fästa mellan ribborna.

Enligt fig 12 består motsvarande ramkonstruktion av lister 58a, 58b och 58c, som är gjutna av polyuretanskum.

Listernas inre parti är cellformigt, men deras yt- skikt har blivit tätt i samband med formgjutningen.

Enligt fig 13 består motsvarande ramkonstruktion av metallprofiler 59a, 59b och 59c, vilka är av t ex alumi- nium och vilkas ihåligheter 60 är fyllda med polyuretan- skum eller liknande.

Vid förnyande av gamla takfönsterkonstruktioner kan det översta fönsterelementet 10a enligt fig 11-16 iutgöras av ett gammalt fönsterelement. Detta gamla ele- ment lämnas alltså kvar på sin plats och takfönsterkon- struktionen förses nedifrån med ett önskat antal extra fönsterelement 10b, 10c, 10d eller 51. Vid förnyande av gamla takfönsterkonstruktioner kan man även förfara på sätt, att det gamla takfönsterelementet, som motsva- rar takfönsterelementet 10a, lösgöres, varefter de extra fönsterelementen placeras pâ plats uppifrån på ovan beskrivet sätt, och till sist placeras ett nytt element 10a eller det gamla takfönsterelementet 10a på plats.

De i fig 15 och 16 visade takfönsterkonstruktioner- na hopmonteras på sådant sätt, att takfönsterelementen 10b, 100 och 51 fästes i spåren i profilerna 65 och 67, varefter den på detta sätt åstadkomna helheten an- tingen ovanifrån eller underifrån placeras i takfönster- öppningen. Härefter fästes profilerna på plats i tak- fönsteröppningen på något lämpligt sätt. Först eller sist fästes det översta takfönsterelementet 10a.

Claims (8)

7905099-5 10 15 20 25 30 35 12 PATENTKRÄV

1. l. Takfönsterkonstruktion, innefattande åtminstone tre på avstånd från varandra i vertikalriktningen belägna, ljusgenomsläppliga fönsterelement (l0a, l0b, lOc, l0d, ll), av vilka minst två är kupiga (l0a, l0b, lOc, l0d) och -anordnade på huvudsakligen samma inbördes avstånd i kant- området som i mittområdet, varvid det översta elementet (lOa) har större ytterdimension än de underliggande eller inre elementen (l0b, lOc, l0d, ll) medan de senare har samma eller nedåt avtagande ytterdimension, k ä n n e- t e c k n a d därav, att nämnda inre takfönsterelement (l0b, lOc, l0d, ll) är belägna helt och hållet inom tak- fönsteröppningens innerperiferi och uppburna längs sin periferikant av en i fönsteröppningen fäst ramkonstruk- tion (l4, 18, 20, 24, 30, 40).

2. Takfönsterkonstruktion enligt krav l, k ä n n e- t e c k n a d därav, att ramkonstruktionen (14, 18, 20, 24, 30) har etttrappstegsformigt bärparti för fönsterelemen- ten (fig. 1-5). 4

3. Takfönsterkonstruktion enligt krav 2, k ä n n e- t e c k n a d därav, att åtminstone en del av fönster- elementen (lO) har en till bärfläns ombockad periferikant (l3), som anligger mot ramkonstruktionens trappsteg (fig. 1-5). 0

4. Takfönsterkonstruktion enligt krav l, k ä n n e- t e c k n a d därav, att ramkonstruktionen (40) avgränsar en nedåt konvergerande öppning och att åtminstone en del av fönsterelementen (l0b', l0c') har en periferikant (15), som är omboékad med en mot öppningskantens lutning sva- rande vinkel (fig. 7). 1

5. Takfönsterkonstruktion enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d- därav, att ramkonstruktionen (l8, 40) består av en i användningsläge nedåt öppen, ränn- formig ramprofil, som med sin insida uppbär fönsterele- menten (10, ll) och som på sin utsida har en kantfläns (l8e; 40d) (fig. 1 och 7). "

6. Takfönsterkonstruktion enligt något av föregående 10 7905099-3 13 krav, k ä n n e t e c k n a d därav, att ramkonstruktionen (14) bildar en integrerad konstruktion tillsammans med det innersta takfönsterelementet (l0d) (fig. 4).

7. Takfönsterkonstruktion enligt något av krav 1-4, k ä n n e t e c k n a d därav, att ramkonstruktionen (20) består av en metallprofil, vars ihåligheter (21) är fyllda med polyuretanskum eller liknande.

8. Takfönsterkonstruktion enligt krav l, k ä n n e- t e c k n a d därav, att de inre takfönsterelementens (lOb, l0c, 51) kanter (53) är bockade och fästa i spår i ramkonstruktionens insida (fig. ll-16).