SE424688B - Koncentrationsnet for en telefonstation - Google Patents

Description

HO 7714788-2 2 ter blir än mer fatala när man höjer det antal tidskanaler per ram som bussledningen skall överföra.

Det enligt uppfinningen utförda koncentrationsnätet medger lindring av dessa olägenheter, emedan detta nät är utfört så att de pulsamplitudmodulerade pulserna alternativt matas till en första och en andra bussledning. Pâ vardera bussledningen kommer således två på varandra följande pulser att vara kraftigt åtskilda i tiden, fyvilket medför en dämpning av överhörningsfenomenen och därigenom tillåter en ökning av bussledningslängden. Sålunda kan man exempel- vis ansluta 102H abonnentutrustningar till fyra multiplexfiler om 32 tidskanaler, vilket tidigare varit tekniskt omöjligt.

Enligt uppfinningen innefattar koncentrationsnätet: en första grupp om 2P+q multiplexorer, av vilka var och en har 2n ingångar för- bundna med var sin av Zn abonnentutrustningar och vidare har sin ut- gång förbunden med en demultiplexor med två utgångar, av vilka den* ena benämns "udda" och den andra "jämn"; 29 bussledningar, vilka var och en är ansluten.till de udda utgångarna hos en grupp-om ZP demul- tiplexorer och vilka således är relaterade till "udda" pulser och benämns "udda" bussledningar; 2q bussledningar, vilka var och en är ansluten till de jämna utgångarna hos en grupp om ZP demultiplexorer och vilka således är relaterade till "jämna" pulser och benämns "jämna" bussledningar; en andra av tvâ par bestående grupp multiplexorer med vardera Zq ingångar, varvid ett första par har sina respektive ingångar anslutna till en udda bussledning och det andra paret har sina respek- tive ingångar anslutna till en jämn bussledning, varjämte dessa multi- plexorers utgångar är anslutna till var sin kodare; samt en cyklisk styrkrets, vars periodtid har varaktigheten för en multiplexram, vilken styrkets är inrättad att styra multiplexorerna och demultiplexorerna och från en i växelstationen belägen central styrenhet mottager dels abonnentutrustningarnas adresser för koppling till en av kodarna, dels motsvarande kodares adress och vald typ av bussledning - dvs. jämn eller udda - och dels ordningsnumret för tillhörande tidskanal.

Speciellt gynnsamma utföringsformer av uppfinningen framgår av de efterföljande underkraven.

Uppfinningen förklaras närmare nedan i form av ett utförings- exempel och med hänvisning till bifogade ritning, i vilken fig§ 1 visar principschemat för ett koncentrationsnät för förbindning av 1024 abonnentutrustningar med fyra kodare, fig. 2 visar detta nåts styrkrets, och fig. 3 avser en variant där multiplexorerna och demul- tiplexorerna är förbundna med anpassningsmotstånd. ,ß , #7' 40 7714788-2 Vid det valda exemplet gäller n = 4, p = 2 och q = 4. De 1024 abonnentutrustningarna är uppdelade i 16 grupper om vardera 64 abon- nentutrustningar, vilka grupper i sin tur är uppdelade i fyra under- grupper, vilka var och en är förbundna med 16 abonnentutrustningar.

I förenklande syfte visas i övre delen av fig. 1 endast de fyra första grupperna av de från abonnentutrustningarna kommande ledarna.

Varje abonnentutrustning i en grupp är förbunden med en respekti- ve ingång hos en vad vi kan benämna "koncentrationsgrupp" om 64 ingång- ar. Det finns totalt 16 identiskt lika koncentrationsgrupper 101-116, av vilka endast de fyra första (101-104) visas i fig. 1 i form av streckat markerade block.

För att inte komplicera schemat visas endast koncentrations- gruppen 101 i detalj. Denna innefattar fyra multiplexorer 121-124 med vardera 16 ingångar, vilka var och en är förbunden med en från en abonnentutrustning kommande ledare. Vardera multiplexorns utgång är förbunden med ingången till en demultiplexor med två utgångar, av vilka vi kan benämna den ena "udda utgång" och den andra "jämn utgång". Demultiplexorernas 133-134 udda utgångar är förbundna med en gemensam bussledning benämnd "udda bussledning" 141 och deras jämna utgångar med en "jämn bussledning" 142. Det finns således totalt sex- ton udda bussledningar, såsom 143, 145 och 147, och sexton jämna buss- ledningar, såsom 144, 146 och 148. De nyssnämnda, som exempel givna bussledningarna hänför sig till grupperna 102, 103 respektive 104.

Multiplexfilen, vilken förbinder en multiplexor med motsvarande demultiplexor, innefattar_en ram om 64 tidskanaler, av vilka dock en- dast sexton kan användas enligt en slumpvis fördelning inom ramen.

Varje demultiplexor har tre möjliga lägen: antingen befinner den sig i en öppen position eller också i en sluten-position gentemot den udda bussledningen 141 eller i en sluten position gentemot den jämna bussledningen 142.

De binära styrgrindarna hos varje demultiplexor styrs på sådant sätt att hos den av 64 tidskanaler bestående ramen, kommer två på va- randra följande pulser att växelvis tillföras bussledningarna 141 och 142. ' Sålunda kommer varje demultiplexors jämna och udda utgångar att var och en bilda en multiplexfil svarande mot en ram med 32 tidskana- ler, av vilka dock endast åtta kan användas enligt en godtycklig för- delning inom ramen.

De fyra udda bussledningarna 141, 143, 145 och 147 är anslutna till fyra respektive ingångar hos en multiplexor 151 med 16 ingångar.

Multiplexorns 151 utgång är förbunden med ingången till en kodare 161, fï mk 40 17147a3-2 närmare bestämt en analog/digital-omvandlare. Multiplexorns 151 tolv resterande ingångar är förbundna med var sin udda bussledning i de tolv övriga grupperna 105-116, vilka ej visas i fig. 1.

En ytterligare multiplexor 153, identiskt lik multiplexorn 151, har sina respektive ingångar anslutna till samma udda bussledningar som multiplexorn 151. Dess utgång är förbunden med ingången till en kodare 163, vilken är identiskt lik kodaren 161.

På samma sätt är de sexton jämna bussledningarna, av vilka en- dast de fyra första 142, 144, 146, 148 visas i fíg. 1, förbundna med sexton respektive ingångar hos två multiplexorer 152, 154, vilka är identiskt lika multiplexorn 151, och vilka själva är anslutna till en respektive kodare 162, 164, vilka är identiskt lika kodaren 161.

Grupperna 101-104 styrs via en respektive 14-trâdsförbindelse 171, 172, 173, 174 från en cyklisk styrkrets 180, vilken är förbunden med en klockpulsgenerator 190, vars periodtid svarar mot varaktigheten för en multiplexram.

De 12 x 24 = de tolv icke visade grupperna 105-115 representeras av den enkla för- 288 ledare som är erforderliga för styrningen av bindelsen 175 utgående från anordningen 180.

V Styrningen av till en och samma grupp hörande demultiplexorer, exempelvis 131, 132, 133 och 134, är sådan att dessa demultiplexorer aldrig samtidigt avger en puls på samma bussledare, exempelvis buss- ledaren 141. Detta resulterar i att en bussledning bildar en multiplex- fil med tidskanaler.

Styrkretsen 180 matar likaledes fyra ytterligare fyrtrâdsför- bindelser 191-194 för styrning av multiplexorerna 151, 152, 153 respek- tive 154.

De två multiplexorerna 151 och 153, vilkas ingångar är anslutna parallellt till samma udda bussledningar, styrs på sådant sätt att de aldrig arbetar samtidigt med samma insignal under samma tidskanal, trots att de arbetar simultant. Detsamma gäller de tvâ multiplexorerna 152 och 154, vilkas ingångar är anslutna parallellt till samma jämna bussledningar.

Detta innebär att de fyra förbindelser som ansluter multiplexorer- *nas 151-154 utgångar med kodarnas 161-164 ingångar, var och en kommer att utgöra en fil om 32 tidskanaler.

Eftersom det finns fyra kodare, disponerar man slutligen fyra multiplexfiler om vardera 32 tidskanaler på kodarnas utgångar.

Pig. 2 visar i detalj styrkretsen 180.

, Varje gång en abonnent X skall upprätta förbindelse med en NO 7714788-ä abonnent Y, kommer telestationens centrala styrenhet 200 att i ett av de fyra cykliska minnena 201-20k definiera adressen för den mot abonnenten X svarande abonnentutrustningen, adressen för den koda- re (151-154) till vilken denna abonnentutrustning skall förbindas cykliskt (varje minnes cykeltid motsvarar varaktigheten för en mul- tiplexram, och kan exempelvis uppgå till 125 us) och slutligen buss- ledningstyp (jämn eller udda) och den tidskanal som denna förbindelse skall belägga. .

I själva verket behöver centralenheten 200 endast definiera till vilket cykliskt minne den skall sända abonnentens X adress och vid vilken plats i detta minne som denna adress skall inskrivas, ef- tersom valet av ett av de fyra minnena samtidigt kommer att definiera vilken kodare och vilken bussledningstyp som väljs. Belägenheten av nämnda adress i minnet kommer att definiera ordningsnumret för den tidskanal som skall effektuera förbindelsen mellan abonnenterna X och Y.

Varje cykliskt minne motsvarar en kodare, och typen av denna ko- dare motsvarar bussledningstypen. Vidare innefattar varje minne lika många platser som det finns tidskanaler i en ram,~i detta exempel 32 stycken. Den med varje styrcykel associerade klockpulsgeneratorn 190 är samma generator som tillhör den centrala styrenheten 200.

Med utgångspunkt från att 1024 abonnenter är anslutna till kon- centrationsnätet, erfordras tio bitar för varje adress. Fyra av dessa medger via förbindelser 191-19k val av en av sexton ingångar hos en respektive sekundärmultiplexor 151-15H.

Två ytterligare bitar, vilka kommer direkt efter de fyra nyss- nämnda bitarna, omvandlas i en kodomvandlare (en för varje minne) till en “l-av-64-kod" för val av en primär multiplexor bland BH dylika multiplexorer. Dessa fyra kodomvandlare 211, 212, 213 och 214 repre- senteras i fig. 2 som exempel med en näst sista utgång som tillåter val av multiplexorn 121.

Slutligen tillåter de fyra sista bitarna i varje adress val av en av de sexton abonnentutrustningar som är anslutna till multiplexorns 121 ingångar. I detta syfte är de fyra ledare som svara mot dessa fyra bitar och som kommer från minnet 201 förbundna med en ingång hos var sin av fyra OCH-grindar 215-218, vilka vardera uppvisar två ingångar och därvid har sin resterande ingång ansluten till kodomvandlarens 211 näst sista utgång.

Den av de fyra grindarna 215-218 bestående logikkretsen indikeras med ett streck-prickat block 221. Denna krets samarbetar således med minnet 201. De övriga minneskretsarna 202-ZOU och kodomvandlarna 40 2771478842 6 212421H är på samma sätt förbundna respektive logikkretsar 222, 223 och 22%, vilka till sin uppbyggnad är identiska med kretsen 221.

Fyra identiskt lika ELLER-grindar 231-234, vilkas utsignaler tillåter val av en av de sexton abonnentutrustningar som är anslutna till multiplexorn 121, har vardera fyra ingångar. En första ingång hos vardera ELLER-grinden är ansluten till respektive utgång hos logikkretsens 221 OCH-grindar 215-218, en andra till motsvarande _ OCH-grindutgångar hos kretsen 223, en tredje till motsvarande OCH- grindutgângar hos kretsen 222, samt en fjärde till motsvarande OCH- -grindutgångar hos kretsen 224.

Det inses således att multiplexorn 121 exempelvis kan kopplas till den sjunde abonnentutrustningen medelst ett godtyckligt av min- nena 201-204, men däremot inte medelst flera av dessa, eftersom pro- grammeringen tillåter centralenheten 200 att skriva in en adress i ett av minnena men förbjuder det att göra det i ett ytterligare minne.

Detta sker då kretsarna 231-234 är av EXELLER-typ.

Av samma skäl kan multiplexorerna 151 och 153 eller 152 och 15k vid ett givet ögonblick inte arbeta simultant i samma tidskanal med samma insignal.

Läsningen av demultiplexorn 131 till den udda bussledningen 141 styrs av utsignalen från en ELLER-grind 241 med två ingångar, av vilka den ena är förbunden med kodomvandlarens 211 näst sista utgång på så- dant sätt att demultiplexorn 131 kan aktiveras på samma gång som den därmed förbundna multiplexorn 121, och den andra är ansluten till kod- omvandlarens 213 näst sista utgång. Om således något av de "udda" min- nena 201 eller 203 aktiverar multiplexorn 121, kommer demultiplexorn 131 att låsas till den udda bussledningen 141.

På motsvarande sätt styrs läsningen av demultiplexorn 131-till den jämna bussledningen 142 medelst utsignalen från en ELLER-grind 2M2 med två ingångar, av vilka en är ansluten till kodomvandlarens 212 näst sista utgång och den andra till kodomvandlarens 214 näst sista utgång.

”Slutsatsen är således att för ett bestämt minne behöver man vid ett bestämt ögonblick och för en given adress endast ha en multiplexor låst, varjämte den därtill hörande demultiplexorn är låst vid den jämna bussledningen om minnet är "jämt" (minne 152 eller 15k) eller vid den udda bussledningen om minnet är "udda" (minne 151 eller_153).

En fördelaktig vidareutveckling av det enligt uppfinningen ut- förda nätet kan uppnås genom att dels till varje multiplexor tillfoga en extra ingång förbunden med jord via ett anpassningsmotstând (250 för multiplexorn 121; 251 för multiplexorn 151), dels till varje

Claims (3)

10 15 7714788-2 7 I _demultiplexor tillfoga en extra utgång förbunden med jord via ett anpassningsmotstånd (252 för demultiplexorn 131), varjämte man til- låter att styrkretsen 180 dels förbinder demultiplexorn 131 med an- passningsmotståndet 252 närhelst denna inte är låst vid en av sina udda eller jämna utgångar 141 eller 142, dels förbinder varje multi- plexor (121 eller 151) med anpassningsmotståndet (250 eller 251) när- helst ifrågavarande multiplexor inte är förbunden med någon abonnent- utrustning, dvs. när den inte arbetar i en given tidskanal. Denna vidareutveckling beskrives i detalj i franska patent- skriften 2 371 829. Det enligt uppfinningen utförda nätet lämpar sig utmärkt för användning vid omkastad impulsöverföring eller, med andra ord, man kan inskjuta ett anslutningsnät mellan det beskrivna koncentrations- nätet och ett symmetriskt nät, då de fyra kodarna kommer att vara avkodare, multiplexorerna demultiplexorer och demultiplexorerna multiplexorer. Patentkrav

1. Koncentrationsnät för en telefonstation arbetande i tids- multiplex och med amplitudmodulerade pulser, för att förbinda 2n+p+q abonnentutrustningar - där n, p, q är heltal - med en grupp om fyra kodare (161-154), k ä n n e t e c k n a t av'att det innefattar: en första grupp om 2P+q multiplexorer, av vilka var och en (t.ex. 121) har 2n ingångar förbundna med var sin av 2n abonnent- utrustningar och vidare har sin utgång förbunden med en demultiplexor (t.ex. 131) med två utgångar, av vilka den ena benämns "udda" och den andra "jämn"; 2q bussledningar (t.¿x. 141), vilka var och en är ansluten till de udda utgângarna hos en grupp (101) om 2P demultiplexorer (131) och vilka således är relaterade till "udda" pulser och benämnes "udda" bussledningar; 1 2q bussledningar (tàex. 142), vilka var och en är ansluten till de jämna utgångarna hos en grupp (101) om 2p demultiplexorer (131) och vilka således är relaterade till "jämna" pulser och benämnes "jämna" bussledningar; en andra av två par bestående grupp multiplexorer (151, 153; 152, 154) med vardera Zq ingångar, varvid ett första par (151, 153) har sina respektive ingångar anslutna till en udda bussledning (141, 143, 145, 147, etc..;) och det andra paret (152, 154) har sina respek- tive ingångar anslutna till en jämn bussledning (142, 144, 146, 148, etc.), varjämte dessa multiplexorers (151-154) utgångar är anslutna 77147 88-2 'till var sin kodare (161-16ß); samt en cyklisk styrkrets (180), vars periodtid har varaktigheten för en multiplexram, vilken styrkrets är inrättad att styra multi- plexorerna (121, 151, etc.) och demultiplexorerna (131, etc.) och från en i växelstationen belägen central styrenhet (200) mottager dels abonnentutrustningarnas adresser för koppling till en av kodarna (161-164), dels motsvarande kodares adress och vald typ av buss- ledning - dvs. jämn eller udda - och dels ordningsnumret för till- hörande tidskanal. 2G Koncentrationsnät enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a tj av att den cykliska styrenheten (180) innefattar: a) by för var och en av de fyra koderna: ett cykliskt minne (201-204) för inskrivning av adresser- na för de abonnentutrustningar som skall kopplas till ifråga- varande kodare, vilket minne har lika många platser som det finns tidskanaler inom en ram, varvid varje plats består av n+p#q bitar, och vilket minne har en cykeltíd svarande mot en ram i multiplextåget; 7 en kodomvandlare (211-214) som för val av en multiplexor (121, 122, etc.) omvandlar p+q bitar hos varje adress till en kod av 2P+q koder, varvid q av dessa bitar används för val av den av de Zq ingångarna hos den multiplexor i den andra gruppen (151-15k) som är förknippad med ifrågavarande kodare (161-164); för var och en av de 2P+q multiplexorerna (121, 122, etc.) i den första gruppen; fyra logikkretsar (221-224), svarande mot var sitt av de cykliska minnena (ZQ1-204) och var och en innefattande n st OCH-grindar (215, 216 etc.) med vardera tvâ ingångar, varvid varje_0CH-grüfls första ingång är ansluten till en av utgángarna hos den med ifrågavarande cykliska minne (201-204) förknippade kodomvandlaren (211-214), varvid denna utgång är den som väljer nämnda multiplexorer, varjämte OCH-grindarnas andra ingångar " är anslutna för mottagning av det logiska tillståndet hos de n bitarna i den adress som avges av motsvarande cykliska minne (201-2ON)§ n st ELLER-grindar (231, 232, etc.) med vardera fyra in- gångar, varvid varje dylik grind har en första ingång ansluten till var sin OCH-gríndutgång i en första (221) av nämnda logik- kretsar, en andra ingång ansluten till var sin OCH-grind-utgång 7714788-2 i en andra (223) av nämnda logikkretsar, en tredje ingång ansluten till var sin OCH-grindutgång i en tredje (222) av nämnda logikkretsar, och en fjärde ingång ansluten till var sin OCH-grindutgâng i den fjärde (224) av nämnda logik- kretsar, varvid utsignalerna från dessa ELLER-grindar är inrättade att utvälja en abonnentutrustning av 2” dylika utrustningar; c) för den till nämnda multiplexor hörande demultiplexorn;

2. En första ELLER-grind (241) med två ingångar, vilka är anslutna till samma kodomvandlarutgångar som de två första ingångarna hos de båda första logikkretsarnas (221, 223) OCH-grindar; en andra ELLER-grind (242) med två ingångar, vilka är anslutna till samma kodomvandlarutgångar som de två första ingângarna hos de båda sista logikkretsarnas (222, 224) OCH-grindar; varvid utsignalerna från dessa båda ELLER- grindar (ZH1, 242) väljer demultiplexorns udda respektive jämna utgång; och en klockpulsgenerator (190) för styrning av minnenas (201-204) cykliska funktion.

3. Koncentrationsnät enligt något av föregående krav, k ä n- n e t e c k n a t av att vardera multiplexorn (121, 151) har en ytter- ligare ingång som är ansluten till jord via ett anpassningsmotstånd (230, 251); att vardera demultiplexorn (131) har en ytterligare utgång som är ansluten till jord via ett anpassningsmotstånd (252), att den cykliska styrkretsen (180) ansluter vardera demultiplexorn till denna ytterligare utgång närhelst demultiplexorn inte är inkopplad till sin jämna eller udda utgång; samt att den cykliska styrkretsen (180) an- sluter vardera multiplexorn (121, 151) till dennas ytterligare ingång närhelst multiplexorn ifråga inte är inkopplad till en abonnentutrust- ning. ANFÖRDA PUBLIKATIONER: