SE125373C1 - - Google Patents

Description

KLASS 21 a3:59/ BESKRIVNING OFFENTLIGGJORD AV KUNGL. PATENT- OCH REGISTRERINGSVERKET BEVILJAT DEN 5 MA] 1949 PATENTTID FRAN DEN 18 JULI 1946 PUBLICERAT DEN 5 JUL1 1949 .Ans. den "/, 1946, Ilr 6416/1946. &Will en riffling.

G. V. G. MODEE, J. H. STRANDLUND ocH F. EK, STOCKHOLM.

Ledningsgruppering vid sokar- och/eller ledningsvaljarenhet i en telekommunikationsanlilggning.

Rireliggande uppfinning hanfor sig till en snare- och/eller ledningsvaljarenhet, som är uppb.7„,ggd av tya eller flera delvaljarsteg och dar abonnentledningar eller liknande ledningar aro anslutna till faltkontakter i det forst liggande (primara) valjarstegets yaljare. De till sagda valjarenhet anslutna abonnentledningarna arc kopplade till en faltkontaktgrupp i ett flertal valj are, varvid atminstone en av dessa med varandra multiplicerade valjare i silt kontaktfalt uppyisar andra abonnentledningar an atminstone flagon av de Ovriga i multipliceringen inghende valjarna. En pa detta stilt utford koppling ãr kand och kallas i det foljande for ordningsvaxlad koppling. (Kopplingen skiljer sig fran en sokargradcring darigenom, ,att valjarnas kap acitet dr oforandrad.) Med »ordningsvaxlad koppling» forstas i enlighet med tidigare definitioner en sadan skruvad gradering, dar antalet i olika hand uppsokta utgangsvagar àr ofora.ndrat och med en»enkelt ordningsyaxlad koppling» forstas, att skruyningen iir sh .anordnad, att rader och kolumner kunna anses ha bytt plats i primarvaljarnas kontaktfalt. En dylik skruvning betecknas aven son]. 900:s vridning En .ordningsvaxlad koppling for t. ex. 100 nummer kan utfdras genom att man numrerar ledningarna i lopande foljd (00-99) och ordnar dem i tva slag ay talgrupper (tio entalsgrupper med entalen 0-9 och i tic tiotalsgrupper med tiotalen 0-9). Ledningarna kunna sedan multipliceras pa sadant satt, att en viss ledning (t. ex. 09), dels uppkopplas tillsammans med Ovriga ledningar med samma tiotal som ledningens tiotalssiffra (01, 02, 03, 04 etc.), dels tillsammans med &riga ledningar med samma ental som ledningens entalssiffra (19, 29, 39, 49 etc.). En pa detta suit utford ordningsvaxlad koppling kallas i det foljande for en enkelt ordningsvaxlad koppling. Del bor observeras att vid anyandandet av icke-dekadiska grupperingar kan enkelt ordningsvdxlad koppling astadkommas med mindre an 100 nummer (t. ex. 5 - ledningar). Vid en enkelt ordningsvaxlad koppling behoyer yaljarnas kapacitet ej vara lika stor som antalet i en vallargrupp arbe- tande valjare. Sa t. ex. kan man anordna en enkelt ordningsvdxlad koppling Mr 200 led- ningar genom att lata 10 valjare med kapaci- teten 20 uppsoka ledningar med i ena fallet yar sin gemensamma entalssiffra och i andra fallet var sin gemensamma tiotalssiffra under det att hundratalssiffrorna arc 0 och 1 i samtliga valjare.

Uppfinningen kannetecknas i huyudsak claray, att de numrerade ledningarna med hansyn till kapaciteten hos kontaktfalten I det forstliggande delvaljarsteget aro anslutna till kontaktfalten pa sadant salt, att till -mile valjargrupp anslutna numrerade ledningar ha atminstone en siffra (hundratals-, tiotalseller entalssiffra) gemensam och att varje numrerad ledning dr ansluten till kontaktfal- ten i atminstone tva valjargrupper i det forstliggande delvaljarsteget, vilkas numrerade ledningar ha olika gemensamma siffror (salunda kan t. ex. en numrerad leclning upps5- kas i fyra yaljargrupper, av vilka tva ha gemensam hundratalssiffra, en har gemensam tiotalssiffra och en gemensam entalssiffra).

Fig. 1 visar en trafikvagsplan for en enligt uppfinningen utford valjarenhet fill. 1000 nummer och fig. 2 visar huru den ordningsvaxlade kopplingen enligt uppfinningen kan vara utford i sagda yaljarenhet.

Fig. 3 visar en forenklad ordningsvaxlad koppling, som ej medger lika god utnyttjning av valjarna, men som i stallet mojliggOr en enklare och mera symmetrisk utformning av valjarenheten.

I fig. 1 visas en &War- och/eller ledningsvaljarenhet, som bestax av 40 primara koor- dinatvaljare, som aro ordnade i tio kolumner (I-- X) med fyra koordinatvaljare 1-4 i varje kolumn samt fyrtio sekunddra koordinatvaljare likaledes ordnade 1 tio kolumner (I—X) med fyra koordinatvaljare 1-4 i varje kolumn. A.Y de primara koordinatvaljarna visas de, som ligga i forsta och andra kolumnen (101, 111, 121, 131 resp. 102, 112, 122 och 132), saint de som ligga i sista eller tionde kolumnen (110, 120, 130, 140). De daremot korresponderande sekundarvaljarna dro resp. 141, 151, 161, 171 och 142, 152, 162, 172 och 2— -- 150, 160, 170, 180. Samtliga koordinatvaljare forutsfittas ha tio stang- och tio bryggmagneter.

I fig. 2 visas i en numreringsplan huru den ordningsvaxlade kopplingen ar anordnad vid en valjarenhet enligt fig. 1. Den ordningsvaxlade kopplingen av abonnentledningarna bar utforas sa, att en bestamd godtyckligt vald abonnentledning fir ansluten till valjarna (bryggmagneterna) tillsammans med majligast olika abonnentledningar i var och en av de 4 bryggmagneterna.

Man kan vid har visade enkelt ordningsvaxlade kopplingar med ettusen abonnentledningar erhalla fyra valj are, sonn uppkoppla en viss abonnentledning tillsammans med hell skilda avriga abonnentledningar. (Vid 100 nummer finnas vid dekadisk gruppering endast tva dylika valjare.) Den ordningsvaxlade kopplingen har i fig. 2 utforts sa, att de i f8rsta och andra hand uppsokta koordinatvaljarna bestammas av abonnentledningens hundratalssiffra, de i tredje hand upps8kta koordinatvaljarna av dess tiotalssiffra oeh de i fjarde hand uppsokta kordinatvaljarna av dess entalsiffra.

Med hansyn till kopplingstekniska svarigheter är det emellertid battre att utfora ordningsvaxlingen enligt fig. 3. De i forsta, andra och tredje hand uppsokta valjarna aro har anslutna till olika abonnentledningar. Den. i fjfirde hand uppsokta valjaren är ansluten till samma ledningar som den i forsta hand uppsokta valjaren.

Den ordningsvaxlade kopplingen i fig. 3 fir utford pa sadant sat% att de t. ex. i forsta och andra hand uppsokta koordinatvaljarna ha samma hundratalssiffra och de t. ex. i tredje och fjarde hand upps8ka koordinatvaljarna ha samma entalssiffra. De koordinatvaljare, som ombesorj a uppkoppling till ett visst nummer kunna foljaktligen uppsokas parvis sa, att man erhaller 20 grupper av primara och tillhorande sekundara koordinatvaljare. De I fjfirde hand uppsokta valjarna (bryggmagneterna) aro hàr anslutna till samma nummer, som de i forsta hand uppsokta valjarna.

Den ordningsvaxlade kopplingen omfattar samtliga till valjarenheten intagna abonnentledningar d. v. s. 1000 nummer. Ett visst abonnentnummer t. ex. 909 uppsokes i en grupp av koordinatvaljare, som innehaller de primara koordinatvaljarna 110 och 120, varvid sagda grupp as koordinatvaljare bestammes av hundratalssiffran 9. De bryggmagneter, som kunna uppkoppla ifragavarande nummer i de bagge primara koordinatvaljarna, bestammas av numrets entalssiffra 9 resp. tiotalssiffra 0. I en annan grupp koordinatvalj are uppsokes numret i de primara koordinatvaljarna 130 och 140, varvid sagda grupp av koordinatvaljare bestammas av entalssiffran 9 och de primara koordinatvaljarnas bryggmagneter be- stammas av tiotalssiffran 0 resp. hundratalssiffran 9.

Uppfinningen kan givetvis varieras pa ett flertal salt utan att den barande uppfinningstanken dunned frangas.

Vid den i fig. 1 visade trafikvagsplanen har forutsatts att kapaciteten hos valjarenheterna I sista gruppvaljarsteget ãr sa stor att gruppvaljarna kunna utfora numeriskt val over 100 vior utan att sokningskapaciteten darfor blir otillracklig. Ledningsvaljarenheten kan emellertid aven utfaras sa nit den kan samarbeta med grupp-valjarenheten med liten sokningskapacitet.

Man kan salunda ansluta de yttre forbindelseledningarna for ankommande trafik till ett sist liggande tredje delvaljarsteg, som kan betraktas som ett numeriskt valjarsteg. En ankommande ledning anslutes till en valj are (bryggmagnet) i detta sist liggande dclviiijarsteg pa sadant satt att denna valj are har mojlighet att na vilken som helst av de i samma rad i fig. 1 liggande sekundara koordinatvaljarna (141-150 resp. 151-160 resp. 161-170 resp. 171-180).

De inre forbindelseledningar, som via ett ledigmarkeringsrela •erhalla lystringspotential, pfiverka ett mot varje -valjargrupp i det tredje valjarsteget svarande ledigmarkeringsrela, varvid detta rela foranleder att lystringspotential utsandes a de yttre forbindelseledningar, som aro anslutna till sagda valjargrupp. Uppkopplingen av valjarna i detta tredje delvaljarsteg sker genom direktinslag pa samma satt som visats vid tivriga delvaljarsteg.

For att bibehalla mojligheten att samtidigt kunna uppkoppla flera ankommande anrop maste man ordna sa, att lystringspotential endast utsandes till de yttre forbindelseledningar, som ga till den grupp av gruppyaljarenhater, som aro anslutna till en viss till manaveranordningen inkommande ledning.

Det tredje delvaljarsteget kan aven anordnas som ett separat valjarsteg. Valjarsteget kan majligen betraktas som ett forvaljarsteg, enar den numeriska installningen ombesorjes av ledningsvaljarenheten, sh att valjarna i har betraktade valjarsteg ej behOva fOrses med nagra organ far numerisk uppkoppling.

Ledningsvaljarenheten eller sokar- och ledningsvaljarenheten kan aven arbeta som en ledningsvaljare for gruppnummer i det att man genom att taga ett visst gruppnummer kan foranleda -vissa till gruppnumret h8rande abonnentrelder att Over en utbrytningskedja utpeka en ledig abonnentkdning och via sina grupprelaer ange ifragavarande abonnentlednings nummer sa att uppkoppling kan ske.

Man kan aven lata t. ex. gruppvaljarenheten. uppsoka de olika gruppnummerviorna och kan sedan delge gruppvaljarenheten den lediga abonnentledningens nummer genom att pa kant salt lata en f Or stationen gemensarn — —3 impulsandare oversanda de numeriska installningsigrialerna till valjarenheten. Harigenoin erhaller man mojlighet att placera ledningar med samma gruppnummer i olika ledningsvaljarenheter.

Claims (4)

Patentansprak:

1. Ledningsgruppering vid sokar- och/eller ledningsvaljarenhet i en telekommunikationsanlaggning bestaende av ett forst-liggande delvaljarsteg (101-140), som innehMler ett flertal valjargrupper (koordinatvaljarna 101 —110), till vilka valjargruppers kontaktfalt numrerade ledningar (abonnentledningarna 000-999) aro anslutna sa att de bilda en ordningsvaxlad koppling, ett efterfoljande delvaljarsteg (141-180), som innehaller ett flertal valjargrupper, yttre forbindelseledningar (590-595) for avgaende och/eller ankommande trafik till de numrerade ledningarna, inre fOrbindelseledningar (570-579 och 580 —589) mellan delvaljarstegen och manoverorgan for manlivrering av valjarna i ,de olika delvaljarstegen, kannetecknad darav, att de numrerade ledningarna med hansyn till kapaeiteten hos kontaktfalten i det fiirstliggande delvaljarsteget aro anslutna till kontaktfalten pa sadant satt att till varje valjargrupp anslutna numrerade ledningar ha atminstone en siffra (hundratals-, tiotals- eller entalssiffra i fig. 2) gemensam och att varje numrerad ledning är ansluten till kontaktfalten i atminstone tva valjargrupper I det forst-liggande delvaljarsteget vilkas numrerade ledningar ha olika gemensamma siffror (salunda kan t. ex. den numrerade ledningen 120 i fig. 2 uppsokas i valjargrupperna 102, 112, 123, 131, av vilka 102 och 112 ha gemensam hundratalssiffra, 123 har gemensam tiotalssiffra och 131 gemensam entalssiffr a) .

2. Ledningsgruppering enligt patentanspraket 1, kannetecknad darav, att de numrerade ledningarna i sagda valjargrupper aro grade- rade, sa att de bilda en enkelt ordningsvaxlad koppling (exempelvis bilda ledningarna an- slutna till valjargrupperna 101 och 111, 102 och 112 etc. i fig. 2 ett antal enkla ordningsvaxlade kopplingar, som inga i den for hela valjarenheten gemensamma ordningsvaxlade kopplingen).

3. Ledningsgruppering enligt patentanspraken 1 och 2, kannetecknad darav, att de for ankommande trafik avsedda yttre forbindelseledningarna aro anslutna till ett flertal valjargrupper i ett tredje sist-liggande delvalj arsteg.

4. Ledningsgruppering enligt patentanspraken 1 och 3, kannetecknad darav, att de inre forbindelseledningarna mellan delvalj arste- gen aro dragna pa sadant satt att var och en av valjargrupperna i det sistliggande delval- jarsteget kan na samtliga till sZikar- och/eller ledningsvaljarenheten anslutna numrerade ledningar Over ett begransat antal bestamda valjargrupper i det forst liggande delvaljarsteget (valjargruppen a var sin horisontalrad i fig. 2 slier 3).