SE419278B - Sett och anordning for att infora en adressignal i en videosignal - Google Patents

Description

_ '??12“Û96°2 för en vald bild ej lätt kan framtagas med systemen enligt den tidigare tekniken. I Tidkodsignalerna identifierar varje televisionsbild, men identi- fieringen av bildens jämna eller udda delbild liksom identifieringen av fasen för färgsynksignalen i varje televisionsdelbild är omöjliga.

En exakt redigering kan därför ej uppnås med de kända systemen enligt tidigare teknik.

För att i en videobandspelare med möjlighet till stillbildsåter- givning erhålla en adressignal vid sådan stillbildsåtergivning har- det föreslagits, att synkroniseringssignalen i en televisionssignals bildsläckningsperiod omvandlas till en mot en adress svarande signal.

Den japanska patentskriften 42/4540, inlämnad av Nippon Hoso Kyokai och publicerad den 24 februari 1967, avslöjar exempelvis detta för- farande. Denna japanska patentskrift beskriver en adressignal, som innefattar bildidentifiering, vilken kan återges även vid stillbilds- återgivning, men eftersom det ej finns någon normal synkroniserings~ puls i bildsläckningsperioden är en särskild behandling nödvändig för matning av den återgivna adressignalen till andra videobandspe- lare och en tidbaskorrigeringsanordning.

Eftersom i dessa anordningar enligt tidigare teknik en adress- signal registreras för varje bild, kan läsfel, förorsakade av bort- fall eller skyddsbandbrus under återgivningen, ej förhindras. nu; ändamål med föreliggande uppfinning är ett åstadkomma ett * sätt att införa en adressignal i en videosignals vertikalintervall._ Ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett sätt att registrera en adressignal, som förhindrar läsfel.

Ett ytterligare ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett sätt att införa en adressignal, som inbegriper en felkontroll- kod.

Ytterligare ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett sätt att registrera en adressignal, vilken är lämpad för en videobandspelare med spiralavsökning. Ännu ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett sätt att införa en adressignal, vilket sätt övervinner tidbasfelet.

Ytterligare ett annat ändamål med uppfinningen är att åstad- komma en krets, vilken kan läsa en adressignal utan fel. Ännu ett annat ändamål med uppfinningen är att åstadkomma en krets, vilken framtager en adressignal från en videobandspelare oberoende av bandhastigheten. _Uppfinningen skall beskrivas närmare i det följande under hän- 3 vv12o9s-2 visning till medföljande ritningar. Fig. l är en planvy av en del av ett magnetband, på vilket en videosignal är registrerad såsom snedställda spår samt en adressignal också är registrerad genom ett förfarande enligt tidigare teknik. Fig. 2 är ett schematiskt diagram, som alstrar en på bandet registrerad tidkodsignal SMPTE.

Fig. 3 är en planvy av en del av ett magnetband, på vilket en video- signal och adressignaler är registrerade genom sättet enligt upp- finningen. Fig. 4A och 4B är diagram, som åskådliggör ett enligt uppfinningen registrerat mönster av signaler på ett band. Fig. 4C _ är ett schematiskt diagram, som åskådliggör en tidkodsignal enligt föreliggande uppfinning, vilken signal är registrerad på bandet.

Fig. 5A är ett diagram, som åskådliggör ett enligt uppfinningen regi- strerat mönster av signaler på ett band. Fig. SB-5K, 8 och 9 åskåd- liggör vågformer, använda för att förklara arbetssättet för kretsen enligt föreliggande uppfinning. Fig. 6 är ett blockschema, som åskådliggör en krets enligt uppfinningen för alstring av tidkodsigna- lerna och registrering av dem på ett magnetband. Fig. 7 är ett block- schema, som åskådliggör en krets enligt uppfinningen för läsning av tidkodsignalerna från ett magnetband samt avkodning av adressen.

Fig. l åskådliggör ett sätt enligt tidigare teknik för regi- strering av en adressignal på ett magnetband T, på vilket utöver en videosignal adressignalen är registrerad.

I fig. 1 representerar TV ett antal videospår, vilka är formade på magnetbandet T och vilka vartdera innehåller en videosignal för en delbild. Naturligtvis kan videosignalen för en bild vara regi- strerad på ett videospår. TA anger ett spår på bandet T, i vilket spår audiosignalen är registrerad. I ett spår TQ är kösignalerna registrerade och i ett spår TC är styrsignalerna registrerade. I köspåret TQ är en adressignal registrerad. I detta fall användes en tidkodsignal SMPTE som adressignalen och två videospår Tv, vilka bildar en bild, identifieras av en tidkodsignal SMPTE.

Tidkoden SMPTE är godkänd som tid- och styrkod enligt American National Standard för video- och audioband för televisionssystem med 525 linjer och 60 delbilder från den 2 april 1975 samt finns publicerad i tidskriften för SMPTE, volym 84, 9 juli 1975.

Såsom visat i fig. 2, som schematiskt åskådliggör kodsignalen SMPTE, motsvarar varje adress en bild och innehåller 80 bitar, numre- rade O-79, och bitfrekvensen är vald som 2,4 kHz. Såsom âskådliggjort i fig. 2 består tidadressbitarna av 26 bitar vilka anger bild 29, sekund 59, minut 59 och timme 23. Bitnummer l0 är bilduteslutnings~ “fiïfiifšßflâé-Z ~ 4 flaggan, bitarna nr ll, 27, 43, S8 och S9 är ej fördelade adress- bitar och bitarna nr 4-7, 12-15, 20-23, 28-3l, 36-39, 44-47, 52-55 och 60-63 är användarbitar. Synkroniseringsordet om 16 bitar är så anordnat, att det kan fastställas, huruvida bandet transporteras i framåtriktningen och därmed tidkodsignalen SMPTE läses i den med en pil F angivna riktningen eller bandet transporteras i bakåtriktning- en och därmed tidkodsignalen SMPTE läses i den med en pil R angivna riktningen. Tidkodsignalen kan således läsas korrekt oavsett om bandet transporteras i den ena eller andra riktningen. I detta fall är kodsignalen så registrerad, att dess information "l" och "O" -är registrerad som ett tvåfasmärke, såsom åskådliggjort i fig. 2.

I Om adressignalen för varje bild av videosignalen registreras på ovan beskrivet sätt i spåret TQ, vilket sträcker sig i bandets T längdriktning, kan redigering av bandet utföras mycket snabbt och noggrant; 3 I fallet med återgivning vid långsam hastighet eller still- bildsåtergivning blir emellertid bandets hastighet mycket låg respek- tive stoppas bandet, varför den i spåret TQ registrerade kodsignalen ej kan läsas.

Fig. 3-9 åskådliggör ett eáempel på uppfinningen, som åstadkom- mer en adressignal, vilken kan låsas även vid långsam återgivning eller vid stillbildsåtergivning, varigenom bandet effektivt kan re- digeras. Videosignalen i NTSC-systemet användes som ett exempel.

Fig. 3 är en planvy av ett magnetband T, på vilket videosignalen och adressignalerna är registrerade genom sättet och anordningen enligt uppfinningen.

Enligt uppfinningen är en adressignal SA, som identifierar en mot varje spår TV svarande videosignal, införd i videosignalen som en digital signal, och videosignalerna registreras på bandet såsom snedställda spår TV. De i videospåren TV registrerade adress- signalerna SA är angivna som snedstreckade områden i fig. 3. Adress- signalerna SA är införda i videosignalerna för udda och jämna del- bilder i en bild och är sedan registrerade, såsom visat i fig. 3.

Enligt föreliggande uppfinning innefattar tidkodsignalen synkro- niseringsbitar, vilka är införda i tidkodsignalen med förutbestämda mellanrum och sedan registrerade i videospåret TV, så att genom korrigering av klockans fas med de förutbestämda mellanrummen genom utnyttjande av synkroniseringssignalen vid dennas utläsning kodsigna- len och adressignalen kan läsas noggrant, även om kodsignalens bit- frekvens varierar genom fladder, skevheter och andra störningsfakto- 7712096-2 rer eller genom variationen i linjefrekvensen vid återgivning med låg hastighet och vid stillbildsåtergivning.

För undvikande av fel vid läsning är vidare enligt föreliggande uppfinning en felkontrollkod anordnad i kodsignalen.

Såsom visat med snedstreckningar i fig. 4A och 4B, vilka inne- fattar ett registrerat mönster av signaler pâ det ej visade bandet i överensstämmelse med uppfinningen, är en adressignal införd i en linjeperiod i den undertryckta linjeperioden inom bildsläcknings- perioden eller det vertikala intervallet med undantag för den del, som innefattar en bildsynkroniseringspulsperiod TVP och utjämnings- pulsperioden TEP. Adressignalen är införd i perioden efter färgsynk- signaler SB och det är önskvärt, att samma adressignaler införes upprepat i tre på varandra följande linjeperioder. I det följande kommer adressignalen att helt enkelt omnämnas som signalen VITC Uvertical interval time code"). Ovannämnda undertryckta perioder motsvarar linjeperioderna l0-21 i NTSC-systemet.

Signalens VITC bitfrekvens fB väljes som färgbärvågsfrekvensen fsc, vilken är lika med 3,58 MHz, delad med ett heltal, exempelvis hälften av frekvensen fsc. Om linjefrekvensen benämnes fH och bild- frekvensen fv, upprättas följande samband: =åf=4ssxszsf (l) fsc 2 H 4 V Om följande samband upprättas: EB = NIF* fsc (2) erhålles följande ekvation 3: fr: = i? fn (3) Med hänvisning till fig. 4C skall arrangemanget av kodsignalen enligt uppfinningen förklaras. Kodsignalen registreras i videospåret Tv, varför det ej är nödvändigt att utnyttja synkroniseringsordet överst i tidkodsignalen SMPTE, visat i fig. 2. Först är två synkro- niseringsbitar placerade överst i kodsignalen, såsom visat med ett streckat parti i fig. 4C. Synkroniseringsbitar, som vardera inne- fattar två bitar, är placerade med tio bitars intervall och är visade medelst streckade partier i fig. 4C. Således är bitarna nr 0, 1, 10, 11, 20, 21, 30, 31, 40, 41, 50, 51, 60, 61, 70, 71, 80 och 81 synkroniseringsbitar. Tidadressbitarna är anordnade på ett med bitarna i tidkoden SMPTE likartat sätt. Bitarna nr 2-5 är bild- mammas-z 6 antal, 12-13 är kšiiatiøtai, 22-25 är sekunaental, 32434 ar sekund! tiotal, 42-45 är minutental, 52-54 är minuttiotal, 62-65 är timental och 72-73 är timtiotal. Bit nr 14 är bilduteslutningsflaggan, bit nr15šh:ettdelbildmärke,bitarnanr 35, 55, 74 och 75 är ej fördelade adressbitar och bitarna nr 6-9, 16-19, 26-29, 36-39, 46-49, 56-59, 66-69 samt 76-79 är användarbitar.

Genom att göra bit nr 15 lika med "O" för den första och tredje delbilden eller "l" för de andra och fjärde delbilderna kan delbildsidentifiering åstadkommas vad avser om delbilden är jämn eller udda. Dessa informationsbitars, synkroniseringsbitars, tidkodbitars, användarbitars osv totala antal är 82 bitar. Efter dessa informationsbitar är en felkontrollkod för den föregående koden åstadkommen genom exempelvis en cyklisk redundanskontrollkod (i det följande benämnd CRC-kod), vilken består av åtta bitar.

Vid användning av CRC-koden delas de data som presenteras mellan bit 0 och bit 8l (totalt åttiotvâ bitar) med en förutbestämd kod eller ett polynom (konstant, x8 + 1), och resten eller återstoden kodas till de sista åtta bitarna. De sista åtta bitarna är då CRC-koden. Vid avkodningen divideras alla nittio bitarna, inbegripet CRC-koden med den förutbestämda koden, vilken är konstant och kan uttryckas genom x8 + 1. Den förutbestämda kod som användes vid avkodningsförfarandet är samma förutbestämda kod som användes 1 kodningsförloppet. Resten eller återstoden verkar som en felindika- tor. Om det finns en rest eller återstod, är informationen felaktig, om ej är informationen korrekt.

Fig. 5A åskådliggör ett exempel på tidkodsignalen, som repre- senterar en adress enligt föreliggande uppfinning. Kodsignalen, som består av nittio bitar, är införd i perioden på 50,286_us och är infogad från tiden Ts (exempelvis 10,616 us) efter framkanten av linjesynkroniseringssignalen fram till tiden 2,65 us före framkanten av följande linjesynkroniseringssignal. Den i fig. 5A åskådliggjorda kodsignalen anger adressen till bild 29, sekund 59, minut 59, timme 23, dvs samma adress som den i fig. 2 visade.

I detta fall är det tillräckligt, att informationerna "1" och "0" i signalen VITC uttryckes som NRZ-signaler av olika nivåer, såsom visat i fig. 5A. Informationen "O" är exempelvis vald som sockelnivån och informationen "l" vald som 50 IRE-enheter eller en signal högre än nivån "0", och signalerna är sedan registrerade med motsatt nivå till linjesynkroniseringspulsen, sett från sockel- nivån. 7712096-2 Fig. 6 åskådliggör en krets för alstring av signalen VITC och för registrering av densamma på ett magnetband.

I fig. 6 mottager en ingångsanslutning l en videosignal, som skall registreras. Videosignalen matas till en låskrets 2 och till en synksignalseparator 3, vilken avskiljer en synkroniseringssignal från videosignalen. En lâspulsgenerator 4 alstrar en låspuls ur synkroniseringssignalen. Via låskretsen 2 matas videosignalen till en adderingskrets 6 via en bildsläckperiodsformningskrets 5 och matas också till en synksignalseparator 7. Bildpulser avskiljes av en bildpulsseparator 8, som mottager utsignalen från synksignal~ separatorn 7. Bildpulserna matas till en tidräknare 9. Utsignalen från synksignalseparatorn 7 matas också till en monostabil multi- vibrator 10. Den monostabila multivibratorn 10 avlägsnar en utjäm- ningspuls från signalen och alstrar en signal med en linjefrekvens ffl, som tillföras en faskomparator ll. Faskompnratorn 11, en oscilla~ tor 12 med variabel frekvens (VFO) och en taktklockgenerator 13 bildar en faslåst slinga. Taktklockgeneratorn 13 alstrar en signal med en frekvens fH samt klockpulser Pl-P10, visade i fig. 5B-SK.

Den av generatorn 13 alstrade signalen med frekvensen fH tillföres faskomparatorn ll för jämförelse med insignalen från den monostabila multivibratorn 10. Den resulterande utsignalen från faskomparatorn ll tillföres oscillatorn 12 som styrsignal. Klockpulserna Pl-P10 alstras således synkroniserade med videosignalens linjesynkronise- ringssignal. 7 Klockpulsen Pl har samma frekvens som färgbärvågsfrekvensen fsc. Klockpulsen P2 har en frekvens på l/2 fsc och en period av klockpulsen P2 är lika med en bitcell i den i fig. SA visade kod- signalen. Klockpulsen P3 har vidare en frekvens på 1/4 fsc. Takt- klockgeneratorn 13 är konstruerad för att alstra klockpulserna P4-P6 medelst en decimalräknare ur klockpulsen P3 samt klockpulserna P7~Pl0 medelst en hexadecimalräknare. Klockpulserna från taktklock- generatorn 13 och en utsignal från tidräknaren 9 tillföras en tid- kodare 14 för bildande av en tidkod (bildkod, sekundkod, minutkod och timkod), vilken tillföres en adderarkrets 15. Samtidigt bildas synkroniseringsbitar av en synkroniseringsbitgenerator 16 genom användning av pulserna från taktklockgeneratorn 13 och bildas an- vändarbitar i en användarbitkodare 17. Dessa synkroniseringsbitar och användarbitar tillföres adderarkretsen 15. Utsignalen från adderarkretsen 15 är följaktligen kodsignalen, som består av tid- koden, användarbitarna och synkroniseringsbitarna anordnade på det avvisas-2 i fig. 4C visade sättet. Utsignalen från adderarkretsen 15 till- föres sedan en CRC-kodare 18. Den i fig. 4C visade kodsignalen er- hålles sedan från en adderarkrets 19, adderad till CRC-koden från CRC-kodaren 18. Kodsignalen tillföres en grindkrets 20.

Samtidigt framtages grindpulser, vilka svarar mot tre på varandra följande linjeperioder i bildsläckningsperioden, vid grindpulsgene- ratorn 22 på grundval av en bildsynkroniseringspuls, som avskiljes av en bildsynksignalseparator 21 från utsignalen från synksignal- separatorn 7. Grindpulserna matas sedan till grindkretsen 20. Den ' av grindsignalen grindstyrda kodsignalen matas således till adde- ringskretsen 6. En kodsignal, som kan ha införts i bildsläcknings- perioden, avlägsnas i bildsläckperiodsformningskretsen 5 från video- signalen genom styrningen medelst grindpulsen från grindpulsgenera- torn 22. Utsignalen från kretsen 5 matas sedan till adderingskretsen e. ' Videosignalen, i vilken kodsignalerna är införda i tre på varandra följande linjeperioder inom bildsläckningsperioden, erhålles således från en utgångsanslutning 23. Den utgående videosignalen registreras på ett magnetband via ett signalregistreringssystem i videobandspelaren, vilken innefattar en frekvensmodulator osv.

Det är vidare möjligt att avge SMPTE-tidkoden från en anslutning 24 och synkronisera den koden med tidkoden, vilken skall införas i videosignalen. Synkroniseringen kan uppnås genom förinställning av tidräknaren 9, när en förinställningsströmställare 26 är tillslagen.

SMPTE-tidkoden matas via en avkodare 25 och förinställningsström- ställaren 26. _ I blockschemat i fig. 7 åskâdliggöres en krets enligt upp- finningen för återgivning av videosignalen, vilken registrerats på bandet på ovan förklarat sätt, varvid kodsignalen läses från video- signalen och adressen avkodas. _ I fig. 7 mottager en ingångsanslutning 31 en videosignal, som återgivits från den i spåret TV registrerade videosignalen.

Kodsignalen framtages på en utgångsanslutning 32 på följande sätt.

Först matas videosignalen till en kodseparator 33. Kodsignalen av- skiljes från videosignalen medelst en synkroniseringssignal, som avskiljes från videosignalen i en synksignalseparator 34. En oscillator 35 är anordnad, vilken svänger med en frekvens, som är n gånger färgbärvågsfrekvensen fsc (där n är ett heltal, exempel- vis 8).

En utsignal från oscillatorn 35 matas till en hexadecimal räknare ,1v12oss-2 36. En utsignal från den hexadecimala räknaren 36 med en frekvens på l/2 fsc matas till en decimal räknare 37. En utsignal från den decimala räknaren 37 matas till en hexadecimal räknare 38. Klock- pulserna Pl och P2, vilka är desamma som registreringspulserna, erhålles således från räknaren 36, klockpulserna P3-P6 erhålles från räknaren 37 och klockpulserna P7-P10 från räknaren 38. Dessa pulser är synkroniserade med den kodsignal som avskiljes från den återgivna videosignalen.

En monostabil multivibrator 39 alstrar en puls P11, som är smalare än en linjeperiod men bredare än den period där kodsignalen om nittio bitar finns, såsom visat i fig. 8C, medan en kantpulsgene- rator 40 alstrar en kantpuls, som motsvarar en bakkant hos kodsigna- len.

Utsignalen från räknaren 37 tillföres en synkbitgrindpulsgene- rator 41 för alstring av en synkbitgrindpuls P12, visad i fig. 88, vilken puls är likartad klockpulsen P6, som har ett värde "l" vid den fas som motsvarar synkroniseringsbitar.

Det antages nu, att kodsignalen, innefattande synkroniserings- 'bitar "(l0)", såsom visat i fig. 9A, avskiljes från videosignalen.

Kantpulsgeneratorn 40 alstrar då en kantpuls, vilken motsvarar (är synkroniserad med) kodsignalens bakkant, såsom visat i fig. 9B.

Denna kantpuls och synkbitgrindpulsen P12, visad i fig. 9C, tillföres en OCH-grind 42 för framtagning av enbart en kantpuls, som är synkroniserad med synkbitens bakkant.

Denna kantpuls tillföres räknaren 36 som en återställningspuls via en ELLER-grind 43 och en OCH-grind 44. Såsom visat i fig. 9D korrigeras således fasskillnaden 1 mellan räknarens 36 utsignal med frekvensen l/2 fsc och kodsignalens tidsläge och utsignalen från räknaren 36 är synkroniserad med kodsignalen. Även då tidbasen varierar från den normala tidbasen genom fladder eller återgivning vid låg hastighet, är genom ovan beskrivna konstrnktion klockpulsens tidsläge synkroniserat med den återgivna koden. Synkroniseringsbi- tarna är vidare införda för var tionde bit, varför det är möjligt att uppnå en mycket noggrann synkronisering.

I ovanstående exempel är oscillatorn 35 en fast oscillator.

En sådan oscillator som är faslåst till exempelvis linjesynkroni- seringssignalen hos den återgivna videosignalen kan emellertid ytterligare vidga omfattningen av det tidsläge som kan synkroni- seras. Det är då möjligt att läsa kodsignalen även vid stillbilds- återgivning, varvid magnetbandet är stoppat, liksom vid återgivning _.v?ß2naa-2 \ , 10 med hög hastighet, varvid bandet drives med en hastighet, som är flera gånger högre än den normala återgivningshastigheten. Räknarna 37 och 38 återställes av framkantenhospulsen P11, vilken är en ut- signal från den monostabila multivibratorn 39, via en OCH-grind 45.

Utpulserna från räknarna 36, 37 och 38 matas till en takt- pulsgenerator 46 för bildande av erforderliga taktpulser.

Den av kodseparatorn 33 avskilda kodsignalen och räknarens 36 utpuls matas till en serie-parallellomformningskrets 47, som inne- fattar ett skiftregister för omordning av kodsignalen med undantag' för synkroniseringsbitar och CRC-koden, dvs tidkoder och användar- bitar (i alla sextiofyra bitarna) till parallella koder, där varje kod består av fyra bitar.

Dessa parallella koder skrives in i ett buffertminne 48 i ett direktaccessminne och matas också till en kodkontrollkrets 49.

Kodkontrollkretsen 49 avkodar tidkoden, som'bestâr av fyra bitar och tillföres från kretsen 47 av taktpulsen P14, motsvarande tidsläget för tidkodsignalen, visat i fig. 8E, som alstras av takt- pulsgeneratorn 46, samt kontrollerar de avkodade talen för fast- ställande av om dessa är möjliga tal eller ej. Det finns vissa möjligheter att exempelvis timkoden anger timme 27 eller att sekund- koden visar sekund 81, vilka koder uppenbart är felaktiga, förorsa- kade genom bortfall.

Kodkontrollkretsen 49 alstrar en signal “l", när koden är korrekt, och en signal "0", när koden är felaktig. Kodsignalen från kodsignalseparatorn 33 matas till en CRC-kodkontrollkrets 50.

Den i fig. 8D visade pulsen P13, som sammanfaller med fasen för den av taktpulsgeneratorn 46 alstrade CRC-koden, matas till CRC-kod- kontrollkretsen 50. I CRC-kodkontrollkretsen 50 divideras kodsigna- len, som innefattar informationskoden och CRC-koden (totalt nittio bitar) med den förutbestämda koden eller det förutbestämda poly- nomet (konstant) och resten kontrolleras. Om det ej finns någon rest, är koden korrekt, varvid kretsen 50 alstrar en signal "l". Då det finns en rest, är koden felaktig och kretsen alstrar en signal "O".

Vidare avskiljes synkroniseringsbitarna från kodsignalen genom grindstyrning vid en grindkrets Sl medelst synkbitgrindpulsen P12, visad i fig. 8B. De avskilda synkroniseringsbitarna tillföres en synkbitkontrollkrets 52. Huruvida synkroniseringsbitarna är korrekta eller ej kontrolleras medelst de förväntade synkroniseringsbitarna från taktpulsgeneratorn 46._0m de är korrekta alstrar kretsen 52 en signal “l", och om så ej är fallet alstras en signal "O". 7712096-2 ll Utsignalerna från synkbitkontrollkretsen 52, kodkontroll- kretsen 49 och CRC-kodkontrollkretsen 50 matas till en OCH-grind 53. När utsignalen från OCH-grinden 53 är "l", vilket innebär att kodsignalen är korrekt, alstrar en hållkrets 54 en puls P15, vilken är "l", visad i fig. 8G, medelst taktpulsen från taktpulsgeneratorn 46. Hållkretsen 54 återställes av en bildsynkpuls T VP 8F) från bildsynkseparatorn 55, vilken är kopplad till en synksepa- (visad i fig. rator 34. Utpulsen P15 från hållkretsen 54 matas till OCH-grindarna 44, 45. NärpulsenPl5 blir "l", är således återställning av räknarna 36, 37 och 38 förbjuden. Pulsen P15 matas till en OCH-grind 56 och en minnespulsgenerator 57. OCH-grinden 56 avger en skrivklockpuls för buffertminnet 48. Under den period som pulsen P15 är "O" skrives koder om fyra bitar från serie-parallellomformningskretsen 47 kontinuerligt in i buffertminnet 48, men när pulsen P blir "l" 15 förbjudes inskrivning i minnet.

Minnespulsgeneratorn 57 alstrar en minnespuls P16, vilken samman- faller med framkanten hos pulsen P 5, såsom visat i fig. 8G. Genom att mata minnespulsen P16 till OCHígrinden 58 matas en skrivklock- puls till ett buffertminne 59 via OCH-grinden 58. Buffertminnets 48 innehåll överföres således till buffertminnet 59. Utdata, som be- står av tidkoden och användarbitarna (totalt sextiofyra bitar), er- hålles på utgångsanslutningen 32 genom tillförsel av en läsadress- signal via en anslutning 60. De lästa data matas till en presenta- tions- och/eller redigeringsanordning.

Såsom tidigare nämnts införes kodsignalerna i tre på varandra följande linjeavsökningsintervall i bildsläckningsperioden. Om den i den första linjeperioden införda kodsignalen är felaktig, stiger pulsen P15 från hållkretsen 54 ej, varför data ej överföres från buffertminnet 48 till buffertminnet 59. Nästa linjeperiods kodsignal kontrolleras på samma sätt. Sedan lagras enbart den korrekta kod- signalen i buffertminnet 59. Det är då ej nödvändigt att införa kodsignalerna i på varandra följande linjeintervall. Kodsignalen kan införas i vilket som helst av intervallen, om det ej är den användbara avsökningsperioden. Antalet upprepningar av kodsignalen är vidare ej begränsat. Även om endast en av kodsignalerna läses korrekt alstrar håll- kretsen 54 pulsen P15 och systemet enligt uppfinningen arbetar till- fredsställande.

I ovanstående exempel registreras kodsignalen, som representerar en adress, i spåret Tv. Samtidigt kan tidkodsignalen SMPTE, som viizass-2 12 representerar samma adress som registreras i spåret Tv, registre- ras i spåret TQ, vilket sträcker sig utmed magnetbandets längd- riktning. Tidkodsignalen SMPTE kan registreras som en tvåfassignal på samma sätt som den i spåret TV registrerade signalen.

Eftersom en adressignal, som visar på en videosignal, regi- streras som en digital signal i videosignalens spår, kan den mot adressen svarande, digitala signalen läsas direkt även vid långsam återgivning eller stillbildsåtergivning och därmed kan redigering av videobandet utföras mycket effektivt som.följd av' konstruktionen av registreringsanordningen enligt föreliggande uppfinning.

Vid uppfinningen behandlas synkroniseringspulserna och de andra pulserna ej utan adressignalen införes i linjeperioden mellan linjesynkroniseringspulserna inom bildsläckningsperioden, så att ingen oönskad inverkan förorsakas på sådan signalbehand- ling som låsning av videosignalen, avskiljning av synkroniserings~ signalen osv ooh återgivningen ej kommer att störas på något sätt.

Den införda VITC-signalens bitfrekvens fB är vald att vara lika med färgbärvågsfrekvensen fsc dividerad med ett heltal, så att om videosignalen med VITC-signalen ledes genom tidbaskorri- geringsanordningen den återgivna videosignalen skrives in i minnet av klockpulsen, vars frekvens är högre än färgbärvågsfrekvensen med en heltalsfaktor och den skrivna signalen läses från minnet för korrigering av tidbasen. Klockreferenserna är således samma till antalet vid varje bitcell i adressignalen och adresskodens tillstånd påverkas ej av tidbaskorrigeringen.

Enligt uppfinningen är vidare synkroniseringsnitar införda med intervall om ett förutbestämt antal bitar i kodsignalen, varför läsfel kan kontrolleras med synkroniseringsbitarna och genom bildande av med synkroniseringsbitarna synkroniserade pul- ser kan läsning av koden uppnås noggrant, även om kodsignalens bitfrekvens varierar med fladder,snedställning eller andra brus- faktorer eller genom variation av linjefrekvensen vid långsam bildåtergivning eller stillbildsåtergivning.

Enligt uppfinningen adderas felkontrollkoden i CRC-koden till kodsignalen, så att läsning av kodsignalen kan uppnås mer exakt. _ Ovan beskrivna exempel på uppfinningen motsvarar de fall där videosignalen i NTSC-systemet utnyttjas, varför VITC-signalens bitfrekvens väljes som å fsc (där n är ett heltal). När video-

Claims (8)

77120964 13 signaler i andra system, såsom PAL-systemen och andra typer, utnyttjas, är det nödvändigt att VITC-signalens bitfrekvens väljes med beaktande av det förutbestämda förhållandet till linjefrekvensen, så att alla bitarna i signalen VITC kan införas i en linjeperiod, exempelvis 455/4 fH ílinjefrekvensen). PATENTKRAV

1. l. Sätt att införa en adressignal i en videosignal, k ä n n e- t e c k n a t av åtgärderna att åstadkomma adressignalen med ett ° flertal tidkodbitar, motsvarande den videosignal som är registre- rad i ett spår och innefattande synkroniseringsbitar med intervall på ett förutbestämt antal bitar, att välja åtminstone en förutbestämd linjeperiod i varje delbild eller bild av videosignalen samt att införa adressignalen i den valda linjen.

2. Sätt enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a t därav, att adressignalen följes av en felkontrollkodsignal.

3. Sätt enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a t därav, att felkontrollkoden är en cyklisk, redundant kontrollkod.

4. Sätt enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att adressignalens bitfrekvens väljes som l/N av färgbärvågsfrekven- sen, där N är ett heltal, som är större än l.

5. Sätt enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a t därav, att bitfrekvensen är halva färgbärvågsfrekvensen.

6. Sätt enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a t därav, att adressignalen innefattar en delbildsidentifieringsbit.

7. Sätt enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a t därav, att den valda, förutbestämda linjeperioden ligger inom en bild- släckningsperiod.

8. Anordning för alstring av en videosignal med en adressignal, k ä n n e t e c k n a d av organ för åstadkommande av adressignalen i motsvarighet till en delbild eller bild i videosignalen, varvid adressignalen består av ett flertal tidkodbitar, organ för åstad- kommande av en cyklisk redundanskontrollkodsignal för adressignalen, organ för val av åtminstone en förutbestämd linjeperiod inom en bildsläckningsperiod för varje delbild eller bild i videosignalen samt organ för införande av adressignalen i den valda linjeperioden. ANFÖRDÅ PUBLIKATIONER: