SE412792B

SE412792B - Klemhylsa

Info

Publication number: SE412792B
Application number: SE7900526A
Authority: SE
Inventors: S L Hallerbeck
Original assignee: Skf Ab
Priority date: 1979-01-22
Filing date: 1979-01-22
Publication date: 1980-03-17
Also published as: DE3001998A1; US4343565A; FR2446940A1; IT8019147A0; JPS55100405A; FR2446940B1; DE3001998C2; JPS6144005U; GB2041157B; GB2041157A; IT1129961B; JPS6212886Y2

Description

veoosze-o 2 åstadkomma ett infästningsorgan av billigare ïyö'men som ger samma infästning som eller bättre infästning än nämnda stålhylsa.

Enligt uppfinningen har man löst ovannämnda problem genom att åstadkomma en klämhylsa som innefattar en uppslitsad stomme av pressad plåt, som är omgjuten av plast eller dylikt, varvid hylsans ena yta är konisk och stommens ena axiella ände är fri från gjutmassa.

Plâtstommen i klämhylsan är-i första hand avsedd som en god armering för den omgjutna plasten men har dessutom som primär ggpgift att överföra och fördela de krafter, som erfordras vid klämhylsans axiella förskjutning vid montage respektive demontage.

Härvid skall plåtstommens ena axiella ändyta vara fri från den omgjutna plasten då den ändyta som utgör anslag vid montage nödvändigtvis måste vara metalliskt ren för att uthärda de _ tryckbolnatningar som då uppstår. Lämpligt är att plâtstommen vid ingjutningen i plast centreras i gjutverktyget vid den metalliskt rena ändytan och i övrigt med hjälp av i plåten uppstansade vårtor eller plåttungor, vilka stödjer och centrerar plåtstommen mot såväl gjutverktygets centraldorn som dess yttre partier. Förutom sin centreringsfunktion under gjutnings- processen bildar dessa stödpunkter önskvärda friktionspunkter efter klänmyisans montering. s För att öka vidhäftningen mellan plåtstommen och plasten är plåtstommen perforerad. 'Dessa hål tjänstgör dessutom under gjutprocessen som tryckutjämnande kanaler mellan den tunna plåtstommens båda mantelytor.

Under perforeringen av plåtstommen kan man låta plåtflikarna vid åtminstone några av genombrottställena vara utformade att bilda anslag vid omgjutningen eller friktionspunkter efter mon- teringen.

Den kring plåtstommen omgjutna plastmassan ger klämhylsan dess L form och toleransområde. Den mot plåtstommen använda monte-_' ringskraften överföras genom plastmassan till tryck- oßh frik- tionskrafter, som anpassas till den_funktion, som klämhylsan är avsedd för. Éndera av klämhylsans mantelytor, antingen den inre eller den _ yttre, är alltid utförd konisk medan hylsan i axiell led är - .-@..-.»-.~.-. ._.,-.,..,,, _ ß - 790105 26 ~ 0 uppslitsaa för att tillåta. den utvidgning; som eftersträvade i vid montering av hylsan.

Vid den ena axiella änden kan plåtstommen vara försedd med gängor, montagering eller dylikt, eller plåtstommens ena ände kan sticka ut utanför omgjutningen och bilda ett anslag.

Vid fastsättning av maskinelement med koniskt centrumhål, exempelvis kullager med koniskt centrumhâl, användes endast en klämhylsa, vars yttre mantelyta är konisk.

Vid fastsättning av maskinelement med cylindriskt centrumhål ' användes en dubbel klämhylsa, vars koniska mantelytor passar för uppdrivning mot varandra, En gemensam fördel vid användandet av klämhylsor enligt endera varianten av uppfinningen är att de inte kan uppvisa någon form av passningsrost, vilket är synnerligen betydelsefullt.

Uppfinningen kommer i det följande att beskrivas närmare Under hänvisning till bifogade ritningar, där Figur 1 visar en partiell vy och sektion av en klämhylsa, Figur 2 visar en sektion av gjutverktvget med monterad plåtstomme, Figur 3 visar i snitt infästning av ett dubbelradigt sfäriskt kullager med koniskt hål, Figur U visar infästning av ett spårkullager med cylindriskt hål, Figur 5 visar en annan utföringsform av anordningen enligt figur 4, É Figur 6 visar ytterligare en utföringsform av infästning av ett element med koniskt hål. och ' Figurerna 7 och 8 visar ytterligare utföringsformer av in- fästningen av ett element med cylindriskt hål.

Figur 1 visar en partiell vy och sektion av en klämhylsa bestående av en stålstomme 1, försedd med förankrings- och tryckutjämnings- 7 hål 3. Plåtstommen är fri från plast vid sin ena ände Ä medan den andra änden är överdragen av plast 8. Plåtstommens axiella läge i klämhylsan fixeras genom ett antal stödqrgan, som 1 79020526-0 u plastmassan utbildar axiella fördjupningar' §."'DëH ﬁå figuren visade klämhylsan har en yttre cylindrisk plastmantelyta 6, medan plastmassan mot centrum utbildar en konisk begränsnings- yta 7. Plåtstommen har ett antal uppstansade vârtor, vilka ger plåtstommen erforderligt stöd i gjutverktyget under pågjut- ningen av plastmassan.

Den axiella uppslitsningen 10 som erfordras för att medge klämhylsans radie en expansion vid montaget fordrar att plàtstommen 1 .har en axiellt gående öppning 11. Lämpligen bör plastmassan vid denna axiella spalt utformas av ett kilformigt organ i gjutverktyget så att släppning 12 erhålles.

Figur 2 visar en sektion genom klämhylsans gjutverktyg, där 13 utgör centraldorn, medan verktygets ytterhus lä har ett gavel- parti 15 utformat som detaljutstötare samtidigt som gavelpartiet 15 utgör ändstyrning 16 för stâlstommen 1. Denna centreras i verktyget medelst vårtorna 5. Ett visst antal mindre organ 17 utgör axiella anslag för stålstommen och garanterar att denna införes i styrningen 16, vilket moment ytterligare uderlättas genom den mjuka kurvatur 18, som utgör äntringsfas vid ytterhus och gavelparti. Det ringformade parti 19, som utbildas mellan eentraldornen och stålstommen, ger plastmassan möjlighet att via ingötet 20 passera så som pilarna 21 visar samtidigt på båda sidor om stålstommen, vilket garanterar att denna stomme ej deformeras i gjutningsögonblicket. _ I figur 3 visas ett dubbelradigt sfäriskt lager med innerringen 31, som har ett koniskt hål. Denna är infäst på axeln 32 med hjälp av klämhylsan 33. Denna klämhylsa 33 består av stommen 34 omkring vilken plast 35 är gjuten. Såsom framgår av figuren är stommen perforerad vid 36 och har en utbuktning 37, som utgör beröringspunkt med axeln 32. Ytorna mellan innerringen 31 och hylsan 33 är koniska, och för uppdrivning av innerringen 31 på hylsan 33 används en mutter 38, som samverkar med en montagering 39, som är fäst vid plåtstommen 34.

På figur Ä visas lagret med en innerring 41 som har ett cylind- riskt hål. Infästningen av detta lager sker med hjälp av -., <. ._ 7900526-0 två hylsor #3 som båda har koniska ytor vettande mot varandra.

De koniska ytornas vinkel skall vara så liten, att anordningen blir självhämmande. Bör uppdrivning av hylsorna på varandra har anslag ää utformats vid den ena axiella .änden hos båda hylsorna. I föreliggande fall kan sålunda lagret fästas med hjälp av endast en hammare och eventuellt ett mothåll.

Figur 5 visar infästning av samma typ av lager som visas i figur Ä. Den ena av hylsorna har i detta fall gjorts något längre i axiell riktning än den andra, och den andra eller yttre hylsan drives upp på den inre hylsan med hjälp av muttern 51 som samverkar med montageringen 52.

Figur 6 visar en ytterligare infästning av ett element med koniskt hål på en axel. Plåtstommen 61 har 1 detta fall försetts med en spiral 62, som samverkar med ett spännorgan 63 av pressad plåt. Tänderna 6ü på spännorganet är uppvikta i gängform så att spännorganet 63 kan trycka maskinelementet upp på den koniska ytan hos hylsan 65. Såsom framgår av figuren är plåtstommen genombruten vid 66 och plåtflikarna 67 är upphöjda. 68 kan vara något böjda så att de bildar stödpunkter för plåtstommen. Även kanterna Figur 7 visar ett kullager med koniskt centrumhål. Den kläm- hylsa, som här användes för att fixera lagret,är utförd med två stålstommar 71 och 72. Vid omgjutningen av plast har dessa plåtstommar centrerats på i princip exakt samma sätt som beskrivits under figur 1 och figur 2. Vårtor 73 styr stammarna mot centrala gjutdornar, medan andra ändan 7h och 75 har cirkulära metalliska styrningar i_gjutformar.

Figur 8 visar slutligen två samverkande hylsor 81 och 82, där den inre hylsans plåtstomme 83 har utformats med gängor 8h vid ena änden. Dessa gängor SÄ samverkar med de till gängform utbildade tänderna 85 hos ett i plåt utstansat spännorgan 86, Klämhylsan enligt föreliggande uppfinning är ytterst billig att tillverka. Genom att plåtstommen är utformad med anslag i form av utbuktningar, uppböjda plåtflikar eller dylikt så blir insättningen av plåtstommen i gjutformen mycket enkel och hela \ ﬂwwm... ,- _. -w-w .. .n -wav-a - w.. --,-,»._-_-v. -.»--=...-.-.....,~_Q~,. _ n vsoosze-og 6 gjutproceduren kommer att gå snabbt. Klähhyksansumekanišga ¿¿ styrka blir mycket hög beroende på att en rätt liten mängd plast är gjnten kring plåthylsan och även beroende på att plasten är väl förankrad_bland annat med hjälp av perforeringar.

Vid jämförelseprov har det visat sig att klämhylsan enligt föreliggande uppfinning ger lika god infästning som den kon- ventionella, mycket dyrare tidigare ommämnda stålhylsan.

En fördel med klämhylsan enligt föreliggande uppfinning är såsom ovan nämnts även den, att passningsrost undvikes, eftersom metallisk kontakt mellan hylsan, axeln och det infästade maskin- elementet förekommer endast punktvis.

Plåtetommen kan tillverkas mycket snabbt och billigt genom utstansning från ett tunt stålband, varvid perforeringar, eventuella gängor och utböjningar formas i en operation.

Olika sorters gjutmassa som lämpar sig enligt föreliggande uppfinning är förut kända. Bland sådana kan nämnas plaster av epoxy, polyester och andra plaster med hög styrka. Det är givetvis möjligt att i stället för plast använda någon annan q.. e. gjutmassa.

Uppfinningen är icke begränsad till de beskrivna utförings- formerna utan kan modifieras på olika sätt inom patentkravens ra!!! n aut.. \.._.-,_..H

Claims

7 7900526-o PATENKRÄV

1. Klämhylsa för infästning av maskinelement,såsom lager, k0PP1íﬂ8aT eller kušëhåﬂl, på en axel, k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar åtminstone en uppslitsad stomme (1,3ü, 6l,7l,83) av pressad plåt, som är omgjuten med plast (2,35) eller dylikt, varvid hylsans ena yta är konisk (1,3h,61,71,s3) ena axiena ända (lﬁhlhsh) är fri från gjutmassa (ms). i och stommens

2. Klämhylsa enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att plåtstommen (1,3U,6l,7l,83) är försedd med utbuktningar (5,37), avsedda att bilda anslag vid omgjutningen eller frik- tionspunkter efter monteringen.

3. Klämhylsa enligt kravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att plåtstommen (1,3Ä,6l,7l,83) är perforerad (3,36,66).

4. H. Klämhylsa enligt något av kraven 1 till 3, k ä n n e t e c k -L n a d av att plåtstommen (1,3ü,6l,7l,83) är genombruten på olika ställen och att plåtflikarna (67,68) vid åtminstone några av genombrottsställena är utformade att bilda anslag vid omgjutningen eller friktionspunkter efter monteringen.

5. Klämhylsa enligt något av kraven 1 till Å, k ä n n e t e c k - n a d av att plåtstommen (1,3Ä,6l,7l,83) vid den ena axiella änden är försedd med gängor (BÄ), montagering (39,52,62) eller dylikt.

6. Klämhylsa enligt något av patentkraven 1 till 5, k à n n e ~ t e c k n a d av att plåtstommen (1,3ü,61,7l,83) vid den ände, (Ää), som sticker ut utanför omgjutningen, bildar ett anslag.

7. Klämhylsa enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k n a d av att den är avsedd att samverka med en motsvarande klämhylsa genom uppdrivníng av hylsorna på varandra. .,-,. ' 'f fr! *W-ﬁ ' ”r” v-fﬂﬂvfﬂ-P- -rvz- -wwe»evwr»~.w--»-.~=-.-..... ._