SE411487B - Forfarande och anordning for att alstra ett fergtermogram pa en fotografisk fergfilm - Google Patents

Description

7712554-0 ' 2 temperatur, som representeras av signalen, kvantiseras i ett antal steg där varje steg representerar signaldelar mellan vardera två valda gränsamplituder i viàxßignflen och videosignaldelen för varje kvantiseringssteg vart för-sig utfiltreras och upptecknas separat på TV-bildskärmen med full signalstyrka. 7 Att ett dylikt system med flera exponeringar på en färgfilm ofta användes i stället för att alstra ett färgtermogram på en färg- TV-skärm och ta färgfotografier direkt av denna beror på att den sistnämnda metoden förutsätter en färg-TV-monitor, vilken är betyd- ligt dyrare än en TV-monitor av svart/vit-typ. Ofta är inte IR-system Tv-kompitabla, d v s de har inte samma linje- och bildfrekvens ; som det ordinära TV-systemet, och i dessa fall krävs svepomvandlare och speciellt byggda monitorer. Speciellt i dessa fall blir färg- monitorer väsentligt dyrare än monitorer av svart/vit-typ. Därför användes metoden med den billigare TV-monitorn av svart/vit-typ vid 1 applikationer, där man inte har behov av att se en momentan utveck- ling av ettvärmeförloppoch där man kan vänta den tid det tar för en bild att bli färdig, såsom exempelvis inom medicinen för vissa ru- ....,.. ._ tinundersökningar.

De ovan nämnda olägenheterna med den tidigare metoden övervinns därigenom att metoden enligt uppfinningen erhållit de i patentkraven angivna kännetecknen. - ' ¿ Metoden enligt uppfinningen bygger på den principen att precis som färger kan adderas genom att flytande färger blandas med varan- dra för att ge lämpliga färgschatteringar mellan de blandade färgerna, så kan färger blandas på en färgfilm genom att ljus med olika färg projiceras på denna vid olika tidpunkter eller från olika källor.

Uppfinningen beskrives närmare nedan under hänvisning till bi- fogade ritningar, där fig_l visar tre olika möjliga funktioner av ljusintensitet. som funktion av objekttemperatur för en alstrad grå- tonsbild på en TV-bildskärm, fig_§ visar en sammanställning av funk- tionerna enligt fig l, fig_§ visar en kvantisering av en rak funktion av ljusintensitet som funktion av temperaturen hos en gråtonsbild, ¿ §ig_å visar olika konfigurationer på intensitetsfunktioner för att genom respektive filter vid exponering av en färgfilm ge de överst i figuren angivna färgerna, och fig 5, 6 och 7 visar olika utförings- former av kopplingar för att genomföra metoden enligt uppfinningen.

Uppfinningen bygger på den principen, att i stället för att på en TV-bildskärm av svart/vit-typ alstra en bild, där ljusinten- siteten på skärmen är högre ju högre temperatur ett avbildat omrâde har, dvs ljusare gråtoner för högre temperaturer, så alstras bilder, _' 771255l|~0 där ljusintensiteten, dvs gråtonen, som funktion_av temperaturen kan väljas i överensstämmelse med en vald funktion.

Detta förhållande kan utnyttjas till att åstadkomma färgtermo- gram på fotografisk väg med ett betydligt färre antal exponeringar än antalet färger och färgschatteringar på den färdiga filmen. Redan med två funktioner och två färgfilter, t ex en bild med den i fig la visade ljusintensitetsfunktionen exponerad genom ett blått fil- ter och en bild med den i fig lb visade ljusintensitetsfunktionen exponerad genom ett gult filter, erhålles alla färgvariationer mellan blått och gult på den färdigexponerade färgfilmen. Om sedan dessutom en bild med den i fig lc visade ljusintensitetsfunktionen exponeras genom ett rött filter erhålles en färgskala från blått, grönt, gult, orange till rött, vilket tydligast framgår ur fig 2, där de tre in- tensitetsfunktonerna har inritats i samma diagram. Genom detta exem~ pel visas hur man med användande av endast två eller tre färgfilter och med en TV-monitor av svart/vit-typ kan alstra färgtermogram med ett brett spektrum av färger. Det bör påpekas att de i figurerna la- lc visade intensitetsfunktionerna endast är att betrakta som exempel på olika i detta sammanhang användbara funktioner. Såsom exempel på en funktionssammansättning, där också violett erhålles för tempera- turer lägre än den temperatur, som representeras med blått kan de i fig la och lc visade intensitetsfunktionerna för rött och blått ändras på det sätt som framgår av den i analogimed fig 2 gjorda sammanställningen i fig 3, nämligen att funktionen för rött förutom den relativt stora delen vid högre temperaturer även innehåller en liten del vid de lägsta temperaturer, som skall indikeras, och att kurvformen för blått överensstämmer med kurvformen för gult men placerad förskjuten från denna med avseende på temperaturen.

Med användande av de i fig l - 3 visade intensitetsfunktionerna erhålles ett färgtermogram med kontinuerliga färgövergângar med samma ordningsföljd för färgerna som färgerna i spektrum, när tem- peraturen går från ett lågt värde till ett högt, dvs blå resp vio- lett färg representerar objekt med låg temperatur och röd färg objekt med hög temperatur.

Om man i stället, vilket ofta är mera önskvärt, vill ha ett färgtermogram med distinkta färger för olika isotermer, och even- tuellt också såsom för närvarande även en svart markerande kant 7712554-0 . ~ :lä mellan varje isoterm, så kan en kvantisering av en erhâllen funktion ske, där intensiteten stiger med ökande temperatur. I fig 4a visas en linjär funktion F med ökande intensitet för ökande temperatur.

Härvid önskas såsom framgår av fig 4b avsnittet mellan temperaturer- na Tl och T2 återgivet med gult, avsnittet mellan T3 och T4 med grönt, avsnittet mellan T5 och T6 med orange, avsnittet mellan T7 och T8 med rött, avsnittet mellan T9 och Tin med violett och avsnit- tet mellan Tll och Tlz med blått. I denna utföringsform har inte ordningsföljden valts i överensstämmelse med färgerna i ljusspektrum, såsom i utföringsformerna enligt fig l - 3, för att markera, att färgerna kan väljas i vilken lämplig ordningsföljd som helst. I detta sammanhang bör kanske påpekas, att den vid uppteckning av termogram vanligast förekommande ordningsföljden av färger är svart, blåviolett, blått, mörkgrönt, gulgrönt, rödviolett, rött gult och vitt och att därför denna ordningsföljd av färger troligen kommer att användas, när uppfinningen utnyttjas i praktiken, vilket är lätt genomförbart med metoden enligt uppfinningen.

I fig 40 - 4e visas olika konfigurationer på intensitetsfunk- tioner för att genom respektive färgfilter vid exponering av en färg- film ge de i fig 4b visade färgerna. Såsom tidigare är känt kan olika avsnitt av kurvan F utskiljas separat, och signalen inom denna sek- tion förstärkas i önskad utsträckning. Denna kvantisering kan ut- föras på flera olika sätt, varav ett av de vanligaste torde vara att använda s k window-komparatorer.

I enlighet med den kända metoden utskiljes en sektion i taget, varvid alla signaldelar i den upptagna videosignalen med en inten- sitet mellan de intensiteter, som motsvaras av de önskade gränstem- peraturerna, t ex motsvaras temperaturområdet mellan gränstempera- turerna Tl och T2 av intensitetsområdet mellan intensitetsnivåerna Il och I2 i fig 4a, erhålles separat och förstärks till full ljus- styrka på TV-monitorskärmen. Enligt den i anslutning till fig 4 be- skrivna utföringsformen av uppfinningen utskiljes i stället flera sektioner av kurvan F, varvid signaldelarna för varje sektion för- stärks var för sig i överensstämmelse med ett bestämt mönster, vil- ket framgår av fig 4c - 4e. Såsom framgår av dessa, utskiljes för den gråtonsfunktion hos en bild för exponering genom gult filter de sektioner, vilkas intensitet motsvaras av temperaturerna mellan s. 7712554-0 Tl och T2, T3 och T4, T5 nalen, som motsvaras av temperaturer mellan Tl och T2 och som skall återges med gult, till maximal ljusstyrka på TV-monitorskärmen, medan de delar av signalen, som motsvaras av temperaturer mellan T3 och T4, T5 och T6 och som skall återges med grönt resp orange, förstärks till att upptecknas på TV-monitorskärmen med en intensi- tet, som motsvaras av l/3 av full intensitet.

För den gråtonsbild, som skall projiceras på filmen genom ett rött filter, utskiljes de sektioner, vilkas intensitet motsvaras av temperaturområdena mellan T5 och T6, T7 och T8, T9 och Tlo, var- vid signaldelarna i den första sektionen som skall återges med orange förstärks till att upptecknas på TV-monitorskärmen med en intensitet, som motsvaras av 2/3 av full intensitet, den andra sektionen, som skall återges med rött förstärks till att återges med full intensi- tet, och signaldelarna i den tredje sektionen till att återges med l/2 intensitet.

För den gråtcnsbild, som skall projiceras på filmen genom ett blått filter, utskiljes de sektioner, vilkas intensitet motsvaras och T6. Härvid förstärks den del av sig- av temperaturområdena mellan T3 och T4, T9 och Tlo, lll och Tlz, varvid de signaldelar i den förstnämnda sektionen, vilka skall åter- ges med grönt, förstärks till att upptecknas på TV-monitcrskärmen med en intensitet, som motsvaras av 2/3 av full intensitet, signal- delarna i den därnäst nämnda sektionen, som skall återges med vio- lett, förstärks till att återges med l/2 intensitet, och signaldelar- na i den sistnämnda sektionen förstärks till att återges med full intensitet.

Genom detta förfarande åstadkommas förutom de rena färgerna hos filtrena även additiva färgblandningar av filtrenas färger i noggrannt avvägda proportioner, vilka kan bestämmas separat och in- dividuellt. Anmärkas kan också i detta sammanhang att de använda filtrena inte behöver vara anpassade till att släppa igenom samma ljusstyrka, utan en skillnad härvidlag kan naturligtvis kompenseras med intensiteten på den på bildskärmen upptecknade bilden i varje enskilt fall.

Om en svart linje önskas mellan varje färgfält i bilden, kan ett litet område lämnas fritt mellan de kvantiserade områdena, om- rådena mellan T2 och T3, T4 och T5, T6 och T7, T8 och T9, Tlo och Tll 7712554-0 6 i fig 4a. Tänkbart är även, att bredden på varje kvantiserat omrâde kan göras varierbar. Om både den ursprungliga intensitetsfunktionen, dvs den linjära kurvan F, är förskjutbar, och de kvantiserade områ- denas bredd är varierbar, kan färgtermogram erhållas där man mycket noggrant kan bestämma ett områdes temperatur.

Fig 5 visar en utföringsform av ett blockschema för en krets, med vilken metoden enligt uppfinningen är genomförbar. En med en IR- kamera erhållen videosignal matas parallellt till tre funktionsgene- ratorer 1, 2 och 3, vilka var och en omvandlar den inkommande signae len, som är en signal med linjär temperatur/intensitets-funktion, till en temperatur/intensitets-funktion med annan lämplig konfiguration.

Denna utföringsform är speciellt lämplig för att utföra den i an- slutning till fig l - 3 beskrivna utföringsformen av uppfinningen, varvid funktionsgeneratorerna är av analog typ, men den är även tänkbar för den i anslutning till fig 4 beskrivna utföringsformen, varvid i detta fall varje funktionsgenerator är försedd med var sin kvantisator.

Ofta användes bildalstrare av den här beskrivna typen för att registrera relativt långsamma förlopp. Vid tidigare system med en exponering per termogram kunde metoden användas, när man kunde för- vänta sig att det avbildade föremålet eller temperaturvariaticn inte ändras väsentligt under en längre tidsperiod på ca 15 sek, vilken tidsperiod i och med uppfinningen har kunnat nedbringas till ca 3 sek. I detta fall upptas videosignal från svep över föremålet kontinuerligt och matas direkt till ingångarna på funktionsgenera- torerna.

'Eunktionsgeneratorernas l - 3 utgångar är kopplade till var sin ingång på en omkopplare 5, företrädesvis av elektronisk typ, vilken kopplar utsignalen från en av funktionsgeneratorerna l - 3 till en bildenhet 7. Vilken funktionsgcnerator som därvid kopplas till bild- enheten beror på det färgfilter, som för tillfället är anordnat fram- för bildenhetens bildskärm och denna funktionsgenerator väljs medelst styrning av en styrenhet 6 på omkopplarens 5 styringång.

Såsom framgår av fig 3 kan i vissa fall några av de funktioner som skall åstadkommas av funktionsgeneratorerna ha lika form men vara amplitudmässigt förskjutna med avseende på den inkommande sig- nalen, d v s exempelvis kan den kurvform, som gäller för exponering genom blått filter och som skall återge relativt låga temperaturer, ha samma form som den kurvform, som gäller för exponering genom gult filter och som skall återge relativt höga temperaturer. I detta fall kan naturligtvis samma funktionsgenerator användas, om man blott ser till att den är omkopplingsbar mellan två eller tre grund» amplitudnivåer, vilka kan vara aktuella i detta sammanhang. v 7712554-0 Bildenheten är företrädesvis en TV~monitor av svart/vit typ.

Bilden på bildenhetens bildskärm projiceras genom ett av filtren i en likaså med hjälp av styrenheten 6 styrd filterenhet 8. I figuren visas filterenhoten 8 bestå av tre filterdelar 9, 10, ll och styr- enheten styr en motor, som antingen skjuter det för den valda funk- tionsgeneratorn anpassade filtret i läge framför bildenheten, om filtrena såsom visas i figuren är anordnade i rad, eller vrider fil- terenheten så att det lämpliga filtret kommer i läge, om filtrena är anordnade i ring på en vridbar enhet. Styrenheten 6 ger styrsignal till omkopplaren_5 och filterenheten 8 samtidigt. Efter en anpassad tid därefter aktiverar styrenheten en kameraenhet 12 att ta en bild av bildenhetens 7 bildskärm genom det framför bildskärmen befintliga filtret 10. I Såsom visas i figuren aktiveras styrenheten 6 av en operatör, varefter styrenheten 6 kan vara programmerad att genomföra hela arbetscykeln automatiskt med tre inställningar av omkopplaren 5 och filterenheten 8. Det är även tänkbart att styrenheten 6 är en opera- tör, d v s operatören manövrerar manuellt omkopplaren 5, filteren- heten 8 och kameran l2. _ I figuren visas även streckat ett minne 4, vilket kan användas i det fall man önskar registrera temperaturen hos ett snabbt rörligt föremål eller den momentana temperaturen hos ett föremål med snabba temperaturförändringar. Därvid sker en lagring av en inkommande videosignal, som avser en bildyta i minnet 4 och i och för de olika exponeringarna läses innehållet i minnet en gång för varje exponering. I det fall analog registrering skall ske, såsom i enlighet med utföringsformen i fig l - 3, är minnet 4 av analog typ. Det kan t ex utgöras av ett skiftregister av CCD-typ. Eftersom information beträffande en hel bildyta måste lagras, blir emellertid minnet tillhörande styrutrustning relativt stort och därmed dyrbart, men det bör observeras att temperaturen hos ytterst snabbt rörliga' I föremål med lätthet kan registreras med en med ett dylikt minne för- sedd anordning. Vid upptagning av videosignalen upptas nämligen före- trädesvis linjerna i bilden i löpande följd efter varandra i stället för upptagning av varannan linje i en första omgång och de resterande linjerna i en andra omgång. En dylik upptagning är mycket lätt att åstadkomma, eftersom det blott då gäller att låta vertikalavböjnings- enheten, såsom ett vertikalavböjningsprisma, röra sig med halva den nor- mala hastigheten och bara svepet under en vertikalavböjning upptas.

Motsvarande gäller sedan också för uppteckningen på bildenhetens bildskärm. Om föremålet rör sig ytterst snabbt kan visserligen bilden 7712554-0 8 av föremålet bli en aning deformerad, eftersom föremålet hinner föfskjutas ett litet stycke mellan upptagningar av varje linje, men den erhållna bilden blir trots detta skarp och temperaturerna hos föremålets olika delar därför tydligt urskiljbara.

Fig 6 visar en annan utföringsform av en koppling i form av ett blockschema, med vilken koppling den i anslutning till fig 4 be- skrivna utföringsformen av metoden är genomförbar. Kopplingen är här utformad så att registrering av snabba förlopp skall kunna genomföras.

Den från en IR-kamera erhållna videosignalen matas till en kvantisator l3 med ett antal parallella utgångar, vilkas antal i den visade ut- foringsformen stämmer överens med antalet isotermer, som skall upp- tecknas, d v s stämmer överens med antalet kvantiseringssteg. Av kvan- tisatorn uppdelas således den inkommande videosignalen i ett antal kvantiseringssteg och de signaler, som representerar de separata kvantiseringsstegen, utmatas på var sin utgång på kvantisatorn 13.

Varje utgång på kvantisatorn 13 är via en omkopplare 14 kopplad till var sin ingång på ett skiftregister 15 med a parallella banor med en längd på Zb bit. Skiftregistrets 15 utgångar är kopplade till var sin andra ingång på omkopplaren_l4, vilken under Styr- ning av en styrenhet 16 kopplas om mellan att mata den på dess första ingång med parallella ledare kommande informationen från kvantisatorn 13 till skiftregistrets ingång eller den på dess andra ingång från skiftregistrets utgång kommande informationen, i vilket senare fall informationen i skiftregistret 15 cirkulerar. Skiftregistret 15 stegas fram med klockpulser från styrenheten 16. NatUF1i9tVi5 kan i ställetför ett skiftregister varje annan typ av lämpligt digitalt minne användas, varvid inskrivningen och avläsningen av minnet då sker på ett för detta minne lämpligt sätt.

Skiftregistrets 15 utgångar är också kopplade till var sin för- stärkare l7 - 22. Förstärkarna 17 - 22 nar valfri, varierbar för- stärkning, vilken kan ställas in genom styrning av en styringång.

'Förstärkarnas l7 - 22 styringångar är kopplade_till en förstärknings- väljare, som i sin tur styrs av styrenheten 16. Förstärkningsväljaren 23 kan exempelvis vara så utformad, att den efter ett valt program beroende på använt filter kan ställa in förstärkningen för varje förstärkare i en femgradig skala, med helt strypt förstärkare i ena ändläget och full förstärkning i det andra ändläget. Genom styrning från styrenheten 16 ställs för det rådande filtret valda inställ- ningar-in.

Förstärkarnas 17 - 22 utgångar är kopplade till var sin ingång på en adderare 24, som adderar de inkommande signalerna och sätter dem samman till en videosignal, som matas till en bildenhet 25, som 7712554-0 företrädesvis är i form av en TV-monitor. Framför bildenhetens bild- skärm finns en filterenhet med lämpligt filter 26, och bilden proji- ceras mot en kamera 27.

Hela sekvensen för upptagning styrs av styrenheten 16 på så sätt, att efter manuell aktivering, styrenheten först aktiverar filterenheten 26 för att ställa in det första filtret i läge framför bildenheten och samtidigt aktiverar förstärkningsväljaren 23 att ställa in förstärkningen på förstärkarna 17 - 22 på de förstärkningar, som är valda i förväg för det aktuella filtret. Därefter aktiverar styrenheten 16 omkopplaren till att koppla kvantisatorns utgångar till skiftregistrets 15 ingångar, och ger klocksignaler till skift- registret efter en från kvantisatorn eller någon yttre krets er- hållen-signal om att ny bildsekvens börjar. Skiftregistret 15 stegas fram under lagring av informationen från kvantisatorn 13. Det bör observeras att signalen på varje utgång från kvantisatorn är av “antingen/eller-typ", d v s antingen finns signal inom det ifråga- varande delintervallet eller inte. Denna information matas in med den takt som anges av klocksignalerna från styrenheten 16 på skift- registrets styringång. Eftersom det är fråga om att lagra in informa- tion för en hel bildyta i skiftregistret, kan detta i praktiken bestå av flera seriekopplade enheter.

När information för en hel bildyta har matats in i skiftregistret aktiverar styrenheten genom en styrsignal till omkopplaren 14 denna att koppla om från ingång 1 till ingång 2, d v s skiftregistrets 15 utgångar kopplas ihop med dess ingångar. Styrenheten 16 aktiverar även bildenheten 25 och ger klocksignaler till skiftregistrets 15 styr- ingång för en hel sekvens, varvid den första bilden, vilken svarar mot det inställda filtret, tecknas upp på bildenhetens bildskärm.

Styrenheten 16 aktiverar kameran 27 att göra den första exponeringen av bilden.

Därefter aktiverar styrenheten 16 filterenheten 26 att ändra till nytt filter och förstärkningsväljaren att ändra förstärkningen på förstärkarna 17 - 22 i anpassning till det nu inställda filtret.

Sedan aktiveras bildenheten 25 på nytt och klocksignaler ges till skiftregistret 15 för framstegning av en ny sekvens. Kameran 27 gör en ny exponering. _ Efter detta aktiverar styrenheten 16 filterenheten 26 än en gång till att ändra till nytt filter och förstärkningsväljaren att ändra på förstärkningen på förstärkarna 17 - 22 i anpassning till detta filter och den sistnämnda sekvensen tas om. Q -u 7712554-0 10 Fig 7 visar ännu en utföringsform av en krets för att utföra den i anslutning till fig 4 beskrivna utföringsformen av metoden enligt uppfinningen. Den i fig 7 visade kretsen är tillämpbar, när man kan förvänta sig att det avbildade föremålet eller dess tempera- turvariation inte ändras väsentligt under en längre tidsperiod på ca 3 sek. I ett sådant fall behöver inte den från kameran erhållna vi- deosignalen lagras. I denna utföringsform använder man sig av det fak- tum, att inte signaler från alla kvantiseringssteg användes vid varje bild för varje filter. Såsom framgår av fig. 4, så behöver bara kvantiseringsstegen för temperaturer mellan Tl och T2, T3 och T4, T5 och TG upptecknas på bildskärmen för exponering genom gult filter.

Samma gäller för exponeringar genom rött och för exponeringar genom blått filter, även om naturligtvis kvantiseringsstegen är andra, såsom framgår av fig. 4d och 4e.

Därigenom kan en väljare 28 kopplas efter kvantisatorn 13, vilken efter styrning från en styrenhet 29, väljer ut de kvantiserings- steg, som är relevanta för det filter som är aktuellt vid den ifråga- _varande exponering, som skall göras. Endast så många förstärkare som utvalda-kvantiseringssteg behövs, i det visade fallet tre 30, 31, 32.

Härvid kan det ena hela tiden drivas med full förstärkning under det att förstärkningen på de båda övriga är varierbar med hjälp av den av styrenheten 29 styrda förstärkningsväljaren 33. övriga krets- element har sin motsvarighet i den i fig. 6 visade kretsen och kretsen enligt fig. 7 drivs i analogi med kretsen i fig. 6.

Såsom kvantisator kan exempelvis en parallellkoppling av lämp- ligt antal s k window-komparatorer användas. Genom styrning av dessa komparatorers övre och undre gränsnivåer kan lätt en ändring av både själva komparatorområdet och bredden på varje komparatorområde åstadkommas.

Många modifieringar är möjliga inom ramen för uppfinningen.

Claims (9)

'7712554-0 ll P a t e n t k r a v

1. .l. Förfarande för att alstra ett färgtermogram på en fotografisk färgfilm med utgångspunkt från bilder, t ex på ett TV-monitorbildrör av svart/vit-typ, projicerade på färgfilmen genom färgfilter (B; 26), k ä n n e t e c k n a t av att minst två, företrädesvis tre, gråtons- bilder alstras, där gråtonen i varje bild är vald i överensstämmelse med en för varje bild speciell funktion (fig l - 4) med avseende på temperaturen)och projiceras genom ett färgfilter med för varje bild speciell färg, så att samma delar av bilden med gråtoner i överens- stämmelse med de för de olika filtren valda funktionerna projiceras genom de olika filtren, varigenom en bild erhålles med blandfärger mellan de färger, som representeras av de olika filtren.

2. Förfarande enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t varje gråtonsbild gråtonen som funktion av temperaturen representeras av en väsentligen kontinuerlig funktion (fig l - 3).

3. Förfarande enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att för varje gråtonsbild för varje färg gråtonsfunktionerna har väsentligen samma konfiguration men omfattar olika våglängdsområden och kan vara delade med olika delar i olika våglängdsområden, samt att färgfiltren företrädesvis har färgerna gult, rött och blått.

4. Förfarande enligt krav 1, där distinkta färger för olika iso- termer önskas, k ä n n e t e c k n a t av att signaldelar för flera isotermer utvinnes samtidigt ur en videosignal och förstärkes för varje isoterm var för sig i olika grad i överensstämmelse med ett be- stämt i förväg valt mönster, så att de valda isotermerna alstrade på en TV-bildskärm får vägda gråtoner, samt att för varje alstrad bild de utvunna isotermerna är valda i överensstämmelse med ett för varje bild speciellt mönster med för varje speciell bild valda vägningar (fig 4).

5. Anordning för att alstra ett färgtermogram på en fotografisk färgfilm med utgångspunkt från bilder alstrade i en bildenhet, t ex på ett TV-monitorbildrör av svart/vit-typ och projicerade på färg- k ä n n e t e c k n a d av att en omvand- av att för filmen genom färgfilter, lingsanordning (l, 2, 3; 13, 17 - 22, 24; l3, 30 - 32, 24) finns, med vilken amplitudfördelningen hos en inkommande videosignal kan omvand- las i överensstämmelse med minst tvâ, företrädesvis tre, valbara funktioner, samt att för varje funktion ett till denna hörande färg- filter (8; 26) är anordnat att vara anbringat mellan bildenheten (7;25) och färgfilmen, när den ifrågavarande funktionen är vald, så att samma delar av bilden med gråtoner i överensstämmelse med de för de olika 7712554-0 12 filtren valda funktionerna projiceras genom de olika filtren, vari- genom en bild erhålles med blandfärger mellan de färger, som repre- senteras av de olika filtren.

6. Anordning enligt krav 5, k ä n n e t e c k n a d av att om- vandlingsanordningen innefattar en funktionsgenerator (l -3) för varje erforderlig, vald funktion, vilka funktionsgeneratorer är val- bart inkopplingsbara en och en mellan anordningens ingång och ingången på bildenheten.

7. Anordning enligt krav 5, där distinkta färger för olika iso- termer önskas, k ä n n e t e c k n a d av att omvandlingsanordningen innefattar en kvantisator (13) med lika många parallella utgångar som antalet önskade isotermer, samt att varje funktion är sammansatt av flera av utgångssignalerna på kvantisatorn i för varje funktion typiska proportioner, vilket åstadkommes därigenom att därtill ägnade av sig- nalerna på kvantisatorns utgångar för varje funktion är förstärkta av var sin förstärkare (17 - 22; 30 - 32) med inställbar förstärkning, samt att förstärkarnas utgångar är kopplade till en adderare (24), vars utgång är kopplad till bildenhetens (25) ingång.

8. “8. Anordning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av att bara så många förstärkare (30 - 32) är anordnade som högsta antalet kvantiseringssteg, som behöver medtas vid åstadkommande av någon bild på bildenheten för någon av exponeringarna, samt att en väljare (28) är inkopplad mellan kvantisatorn och förstärkarna, vilken styrbart kopplar därtill ägnade av kvantisatorns utgångar till därtill ägnade av förstärkarna (fig 7).

9. Anordning enligt något av kraven 5 - 8, k ä n n e t e c k - n a d av att ett analogt minne (4) är kopplat närmast ingången, i vilket den inkommande videosignalen representerande en hel bildyta är anordnad att lagras, samt att för alstring av signaler för alst- ring av bilder på bildenheten (7) minnet (4) avläses en gång för varje exponering. 10; Anordning enligt krav 7 eller 8, k ä n n e t e c k n a d av att ett digitalt minne (15) är kopplat efter kvantisatorn (13), 1 vilket utsignalerna från kvantisatorn är anordnade att skrivas in under mottagning av en videosignal, som avser en hel bildyta, samt att för varje exponering minnet avläses och den avlästa informationen ma- tas till de respektive förstärkarna och får gälla såsom utsignaler från kvantisatorn (fig 6). ll. Anordning enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a d av att minnet (l5) utgöres av ett skiftregister med flera parallella banor med valbart återkopplad utgång, varvid den inkommande videosignalen n ' 7712554-0 efter genomgång genom kvantisatorn är anordnad att inmatas i skift- registret, varefter medelst en omkopplare signalerna från skiftre- gistrets utgångar återkopplas till dess ingångar och sekvensen av lagrade signaler i skiftregistret är anordnad att cirkulera ett varv 1 registret för varje erforderlig exponering. ANFÖRDA PUBLIKATICNER: Sverige 362 142 (G01J 5/Û8) «pnn.-fi-_.__....____..._._.__ ...._.,._. ._ ..._ _._ _