SE1150062A1 - Förfarande och system för avgasrening - Google Patents

Abstract

SAMMANDRAG Fareliggande uppfinning hdnfor sig till ett forfarande vid regenerering av ett partikelfilter (202) i ett efterbehandlingssystem (200), varvid ndmnda partikelfilter (202) är inrdttat for behandling av en frdn en forbranning vid en forbrdnningsmotor (101) resulterande avgasstrom. Vid regenerering tillfors brdnsle till namnda efterbehandlingssystem (200). Forfarandet innefattar att: hOja en temperatur for ndmnda partikelfilter (202) genom att till ndmnda avgasstrom tillfora brdnsle for oxidation vid ndmnda efterbehandlingssystem (200), nar namnda partikelfiltertemperatur uppgar till en forsta temperatur, avbryta ndmnda tillforsel av brdnsle till ndmnda avgasstrOm, och - ateruppta tillforsel av bransle for oxidation till ndmnda efterbehandlingssystem (200) ndr ndmnda partikelfiltertemperatur sjunkit till en andra jamfort med ndmnda forsta temperatur ldgre temperatur. 1Jppfinningen avser dven ett system och ett fordon.

Description

1 FoRFARANDE OCH SYSTEM FOR AVGASRENING Uppfinningens omrade Fereliggande uppfinning hanfor sig till partikelfilter och i synnerhet till ett forfarande for regenerering av partikelfilter enligt ingressen till patentkrav 1.

Uppfinningen avser aven ett system och ett fordon.

Uppfinningens bakgrund PA grund av okade myndighetsintressen avseende fOroreningar och luftkvalitet i framforallt stadsomraden har utslappsstandarder och regler framtagits i manga jurisdiktioner.

Dylika utslappsstandarder utger ofta kravuppsattningar vilka definierar acceptabla granser for avgasutslapp for fordon utrustade med forbranningsmotorer. Exempelvis regleras ofta nivaer fOr utslapp av kvaveoxider (NO), kolvaten (HC), kolmonoxid (CO) och partiklar for de flesta typer av fordon i dessa standarder.

I stravan att uppfylla sadana emissionsstandarder pagar forskning i syfte att minska utslapp med hjalp av efterbehandling (rening) av de avgaser som orsakas av fOrbranningsmotorns fOrbranning.

Ett satt att efterbehandla avgaser frAn en forbranningsmotor utgors av en s.k. katalytisk reningsprocess, varfor ocksa fordon och manga gAnger atminstone storre fOrbranningsmotordrivna farkoster vanligtvis innefattar Atminstone en katalysator.

Vidare kan efterbehandlingssystem, alternativt eller i kombination med en eller flera katalysatorer, innefatta andra komponenter, sAsom t.ex. partikelfilter. Det forekommer aven partikelfilter och katalysatorer som Or integrerade med varandra. 2 Vid forbranningsmotorns bransles forbranning i cylindrarna bildas sotpartiklar. Partikelfilter anvdnds for att fanga upp dessa sotpartiklar, och fungerar pa sa sdtt att avgasstrommen leds genom en filterstruktur ddr sotpartiklar fangas upp fran den passerande avgasstrommen och upplagras i partikelfiltret.

Partikelfiltret fylls med sot allteftersom fordonet framfors, och forr eller senare maste filtret tommas pa sot, vilket vanligtvis astadkoms med hjdlp av s.k. regenerering.

Regenerering innebdr att sotpartiklarna, vilka i huvudsak bestar av kolpartiklar, omvandlas till koldioxid och/eller kolmonoxid i en eller flera kemiska processer, och i huvudsak kan regenerering ske pa tva olika sdtt.

Dels kan regenerering ske genom s.k. syre (02) -baserad regenerering, dven kallad aktiv regenerering. Vid aktiv regenerering omvandlas kol med hjalp av syre till koldioxid samt vdrme.

Denna kemiska reaktion är kraftigt temperaturberoende, och erfordrar forhallandevis hega partikelfiltertemperaturer for att onskad reaktionshastighet (tomningshastighet) overhuvudtaget ska uppsta. Samtidigt är ofta de i avgassystemet ingaende komponenternas temperaturtolerans begrdnsad, vilket medfor att den aktiva regenereringen kan ha en maximalt tillaten temperatur som är lag i fOrhallande till de temperaturer som erfordras for att onskad reaktionshastighet ska uppnas.

Istdllet for aktiv regenerering kan NO2-baserad regenerering, dven kallad passiv regenerering, tilldmpas. Vid passiv regenerering bildas kvdveoxid och koloxid genom en reaktion mellan kol och kvdvedioxid. FOrdelen med passiv regenerering är att onskade reaktionshastigheter, och darmed den hastighet med vilken filtret toms, kan uppnas vid betydligt ldgre temperaturer. 3 Eftersom regenereringen är temperaturberoende vidtas vid bada typer av regenerering atgarder for att hoja partikelfiltrets temperatur och darmed erhalla en snabbare regenerering.

Oavsett om aktiv eller passiv regenerering tillampas är det dock fortfarande viktigt att regenereringen utfOrs pa ett effektivt satt sa att regenerering av ett partikelfilter kan utforas mom en rimlig tid.

Sammanfattning av uppfinningen Det Or ett syfte med foreliggande uppfinning att tillhandahalla ett forbattrat forfarande for regenerering av partikelfilter. Detta syfte uppnas genom ett forfarande enligt den kannetecknande delen av patentkrav 1.

Fareliggande uppfinning hanfor sig ett fOrfarande vid regenerering av ett partikelfilter i ett efterbehandlingssystem, varvid namnda partikelfilter Or inrattat far behandling av en fran en forbranning vid en forbranningsmotor resulterande avgasstrom. Vid regenerering tillfers bransle till namnda efterbehandlingssystem. Forfarandet innefattar att: - hoja en temperatur for namnda partikelfilter genom att till namnda avgasstrom tillfora bransle for oxidation vid namnda efterbehandlingssystem, ridr namnda partikelfiltertemperatur uppgar till en fOrsta temperatur, avbryta namnda tillforsel av bransle till namnda avgasstrom, och ateruppta tillforsel av bransle for oxidation till namnda efterbehandlingssystem nar namnda partikelfiltertemperatur sjunkit till en andra jamfOrt med namnda fOrsta temperatur lagre temperatur.

Detta har fordelen att partikelfiltrets temperatur kan hojas till en hog temperatur, t.ex. till en temperatur motsvarande eller Overstigande den temperatur vid vilken maximal 4 regenereringshastighet uppnas, med hjalp av tillforsel av bransle till avgasstrommen som sedan oxiderar i en oxidationskatalysator och/eller direkt i partikelfiltret.

Genom att sedan avbryta tillfersel av bransle till avgasstrommen kan passiv regenerering ske vid hOg temperatur samtidigt som en hog omvandling av NO till NO2 kan ske, med en resulterande hog regenereringshastighet nar tillfOrsel av bransle är avbruten.

Nar partikelfiltrets temperatur har sjunkit till en andra temperatur, t.ex. en temperatur vid vilken regenereringshastigheten avtagit till halften, en godtycklig lamplig regenereringshastighet i intervallet 40%-100% av maximal regenereringshastighet, eller annan lamplig andel av den maximala regenereringshastigheten, kan tillforsel av bransle aterupptas for att pa nytt hOja partikelfiltrets temperatur till en hog niva for ny regenerering vid hog temperatur. Det uppfinningsenliga forfarandet kan upprepas till dess att regenereringen anses vara avslutad eller till dess att regenereringen av annan anledning maste avbrytas.

Enligt en utforingsform kan namnda forsta temperatur t.ex. utgora en tillamplig temperatur understigande den temperatur vid vilken regenereringshastigheten vid aktiv regenerering overstiger regenereringshastigheten vid passiv regenerering. Saledes kan det sakerstallas att regenerering enligt foreliggande uppfinning atminstone till storsta delen kommer att utforas medelst passiv regenerering samtidigt som temperaturen kan hallas pa en niva dar risk for komponentskador undviks.

Ytterligare kannetecken for foreliggande uppfinning och fardelar darav kommer att framga ur faljande detaljerade beskrivning av exempelutforingsformer och de bifogade ritningarna.

Kort beskrivning av ritningarna Fig. la visar en drivlina i ett fordon vid vilket foreliggande uppfinning med fordel kan anvdndas.

Fig. lb visar en styrenhet i ett fordonsstyrsystem.

Fig. 2visar ett exempel pi ett efterbehandlingssystem i ett fordon vid vilket foreliggande uppfinning med fordel kan anvdndas.

Fig. 3visar ett exempel pi regenererings- (sotutbrdnnings-) hastigheten som funktion av sotmdngd i partikelfiltret, och dess temperaturberoende.

Fig. 4visar temperaturberoendet for oxidation av kvdveoxid till kvdvedioxid i en oxidationskatalysator samt reaktionshastighetens temperaturberoende vid oxidering av kol med hjdlp av NO2.

Fig. visar regenereringshastighetens beroende av tillgangen ph kvdvedioxid vid regenereringen.

Fig. 6visar schematiskt ett forfarande enligt en exempelutforingsform av foreliggande uppfinning.

Fig. 7visar ett temperaturdiagram Over en exempelregenerering enligt foreliggande uppfinning.

Detaljerad beskrivning av foredragna utforingsformer Fig. la visar schematiskt ett tungt fordon 100, sasom en lastbil, buss eller liknande, enligt en exempelutforingsform av fOreliggande uppfinning. Det i fig. la schematiskt visade fordonet 100 innefattar ett framre hjulpar 111, 112 och ett bakre hjulpar med drivhjul 113, 114. Fordonet innefattar vidare en drivlina med en forbrinningsmotor 101, vilken pa ett sedvanligt sdtt, via en pa forbrdnningsmotorn 101 utgaende axel 102, är ferbunden med en vdxellada 103, t.ex. via en koppling 106. 6 En fran vaxelladan 103 utgaende axel 107 driver drivhjulen 113, 114 via en slutvaxel 108, sdsom t.ex. en sedvanlig differential, och drivaxlar 104, 105 forbundna med ndmnda slutvaxel 108.

Fordonet 100 innefattar vidare ett efterbehandlingssystem (avgasreningssystem) 200 for behandling (rening) av avgasutslapp frdn forbranningsmotorn 101.

Efterbehandlingssystemet visas mer i detalj i fig. 2. Figuren visar fordonets 100 forbranningsmotor 101, ddr de vid forbranningen genererade avgaserna (avgasstrommen) leds via ett turboaggregat 220 (vid turbomotorer driver ofta den fran forbranningen resulterande avgasstrommen ett turboaggregat som i sin tur komprimerar den inkommande luften till cylindrarnas forbranning). Funktionen for turboaggregat är valkand, och beskrivs ddrfar inte ndrmare hdr. Avgasstrammen leds sedan via ett ror 204 (indikerat med pilar) till ett partikelfilter (Diesel Particulate Filter, DPF) 202 via en oxidationskatalysator (Diesel Oxidation Catalyst, DOC) 205.

Vidare innefattar efterbehandlingssystemet en nedstroms am partikelfiltret 202 anordnad SCR (Selective Catalytic Reduction) -katalysator 201. SCR-katalysatorer anvander ammoniak (NH3), eller sammansattning ur vilken ammoniak kan genereras/bildas, som tillsatsmedel fOr reduktion av mdngden kvaveoxider NOR.

Partikelfiltret 202 kan alternativt vara anordnat nedstroms am SCR-katalysatorn 201, Oven am detta kan vara mindre fordelaktigt da foreliggande uppfinning hanfor sig till s.k. passiv regenerering ddr regenereringen är beroende av de kvaveoxider som normalt reduceras av SCR-katalysatorn. Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning innefattar 7 efterbehandlingssystemet overhuvudtaget inte nagon SCRkatalysator.

Oxidationskatalysatorn DOC 205 har flera funktioner, och utnyttjar det luftoverskott som dieselmotorprocessen allmant ger upphov till i avgasstrommen som kemisk reaktor tillsammans med en adelmetallbelaggning i oxidationskatalysatorn. Oxidationskatalysatorn anvands normalt primart for att oxidera kvarvarande kolvaten och kolmonoxid i avgasstrOmmen till koldioxid och vatten. Vid oxidationen av kolvaten (dvs. oxidation av bransle) bildas aven varme, vilket nyttjas av foreliggande uppfinning for att hoja partikelfiltrets temperatur.

Oxidationskatalysatorn kan aven oxidera en star andel av de i avgasstrommen forekommande kvavemonoxiderna (NO) till kvavedioxid (NO2). Denna kvavedioxid utnyttjas ocksa vid passiv regenerering enligt foreliggande uppfinning. Aven ytterligare reaktioner kan forekomma i oxidationskatalysatorn.

I den visade utforingsformen Or DOC 205, DPF 202 samt Oven SCR-katalysatorn 201 integrerade i en och samma avgasreningsenhet 203. Det ska dock forstas att DOC 205 och DPF 202 inte behover vara integrerade i en och samma avgasreningsenhet, utan enheterna kan vara anordnade pa annat satt dar sa befinnes lampligt. T.ex. kan DOC 205 vara anordnad narmare forbranningsmotorn 101. Likasa kan t.ex. SCR- katalysatorn vara anordnad separat from DPF 202 och/eller DOC 205.

Den i fig. 2 visade efterbehandlingssystemuppsattningen Or vanligt forekommande vid tunga fordon, atminstone i jurisdiktioner dar strangare utslappskrav racier, men som alternativ till oxidationskatalysatorn kan istallet partikelfiltret innefatta adelmetallbelaggningar sa att de i 8 oxidationskatalysatorn forekommande kemiska processerna istdllet forekommer i partikelfiltret, varvid efterbehandlingssystemet saledes inte innefattar nagon DOC.

Sasom ndmnts bildas sotpartiklar vid forbranningsmotorns 101 forbranning. Dessa sotpartiklar bor inte, och fir i minga fall heller inte, sldppas ut i fordonets omgivning. Dieselpartikldr bestir av kolvdten, kol (sot) och oorganiska amnen sisom svavel och aska. Sisom namnts ovan fangas dessa sotpartiklar upp av partikelfiltret 202, vilket fungerar pi sa satt att avgasstrommen leds genom en filterstruktur ddr sotpartiklar fangas upp frin den passerande avgasstrommen for att sedan upplagras i partikelfiltret 202. Med hjalp av partikelfilter 202 kan en mycket star andel av partiklarna avskiljas frin avgasstrommen.

I takt med att partiklar avskiljs frin avgasstrOmmen med hjalp av partikelfiltret 202 ansamlas alltsa de avskiljda partiklarna i partikelfiltret 202, varvid detta med tiden fylls upp av sot. Beroende pi faktorer sasom aktuella korforhaiianden, forarens korsatt och fordonsiast kommer en storre eller mindre mangd sotpartiklar att genereras, varfor denna sot-/partikeluppfyllnad sker mer eller mindre snabbt, men ndr val filtret är uppfyllt till en viss nivd maste filtret "tOmmas". Om filtret är uppfyllt till alltfOr hOg nivi kan fordonets prestanda piverkas, samtidigt som dven brandfara, p.g.a. sotansamling i kombination med hoga temperaturer, kan uppstd.

Enligt ovan utfors tomning av partikelfilter 202 med hjalp av regenerering ddr sotpartiklar, kolpartiklar, i en kemisk process omvandlas till, beroende pi typ av regenerering, koldioxid och/eller kvdveoxid samt kolmonoxid. bver tiden maste suedes partikelfiltret 202 med mer eller mindre 9 regelbundna intervall regenereras, och bestamning av lamplig tidpunkt fir regenerering av partikelfiltret kan t.ex. utforas med hjalp av en styrenhet 208, vilken t.ex. kan utfira bestamning av lamplig tidpunkt/tidpunkter atminstone delvis med hjalp av signaler fran en tryckgivare 209, vilken miter differentialtrycket over partikelfiltret. Ju mer partikelfiltret 202 fylls upp, desto hogre kommer tryckskillnaden over partikelfiltret 202 att vara.

Normalt vidtas inga regenereringsatgarder sa lange som filtrets fyllnadsniva understiger nagon forutbestamd niva.

T.ex. kan styrsystemets styrning av filterregenereringen vara sa anordnad att inga atgarder vidtas sa lange som filtrets fyllnadsgrad t.ex. understiger nagon lamplig fyllnadsgrad i intervallet 60-80%, eller annan lamplig fyllnadsgrad. Filtrets fyllnadsgrad kan uppskattas pi nagot lampligt satt, t.ex. med hjalp av differentialtrycket enligt ovan, dar en viss tryckskillnad representerar viss fyllnadsgrad.

Styrenheten 208 styr aven regenereringsforfarandet enligt fereliggande uppfinning, vilket beskrivs mer i detalj nedan.

Allmant bestir styrsystem i moderna fordon vanligtvis av ett kommunikationsbussystem bestaende av en eller flera kommunikationsbussar fir att sammankoppla ett antal elektroniska styrenheter (ECU:er), eller controllers, och olika pa fordonet lokaliserade komponenter. Ett dylikt styrsystem kan innefatta ett start antal styrenheter, och ansvaret fir en specifik funktion kan vara uppdelat pa fler an en styrenhet.

Fir enkelhetens skull visas i fig. 2 endast styrenheten 208, men fordon av den visade typen innefattar ofta ett relativt start antal styrenheter, t.ex. fir styrning av motor, vaxellada, etc., vilket är valkant for fackmannen mom teknikomradet.

Foreliggande uppfinning kan implementeras i styrenheten 208, men kan aven implementeras helt eller delvis i en eller flera andra vid fordonet forekommande styrenheter.

Styrenheter av den visade typen är normalt anordnade att ta emot sensorsignaler fran olika delar av fordonet, t.ex., sasom visas i fig. 2, namnda trycksensor 209 och temperatursensorer 210-212, samt aven t.ex. en motorstyrenhet (ej visad). De styrenhetsgenererade styrsignalerna är normalt aven beroende av signaler bade fran andra styrenheter och signaler fran komponenter. T.ex. kan styrenhetens 208 styrning av regenereringen enligt foreliggande uppfinning t.ex. bero av information som t.ex. mottas fran motorstyrenheten samt de i fig. 2 visade temperatur-/tryckgivarna.

Styrenheter av den visade typen är vidare vanligtvis anordnade att avge styrsignaler till olika delar och komponenter av fordonet, i foreliggande exempel t.ex. till motorstyrenheten for att begara/beordra styrning av forbranningsmotorns forbranning enligt nedan.

Styrningen styrs ofta av programmerade instruktioner. Dessa programmerade instruktioner utgors typiskt av ett datorprogram, vilket nar det exekveras i en dator eller styrenhet astadkommer att datorn/styrenheten utfor Onskad styrning, sasom forfarandesteg enligt foreliggande uppfinning.

Datorprogrammet utgors vanligtvis av en datorprogramprodukt 109 lagrad pa ett digitalt lagringsmedium 121 (se fig. lb) sasom exempelvis: ROM (Read-Only Memory), PROM (Programmable Read-Only Memory), EPROM (Erasable PROM), Flash-minne, EEPROM (Electrically Erasable PROM), en harddiskenhet, etc., i eller i forbindelse med styrenheten och som exekveras av styrenheten. Genom att andra datorprogrammets instruktioner 11 kan saledes fordonets upptradande i en specifik situation anpassas.

En exempelstyrenhet (styrenheten 208) visas schematiskt i fig. lb, varvid styrenheten 208 i sin tur kan innefatta en berakningsenhet 120, vilken kan utgoras av vasentligen nagon lamplig typ av processor eller mikrodator, t.ex. en krets for digital signalbehandling (Digital Signal Processor, DSP), eller en krets med en forutbestamd specifik funktion (Application Specific Integrated Circuit, ASIC).

Berakningsenheten 120 är forbunden med en minnesenhet 121, vilken tillhandahaller berakningsenheten 120 t.ex. den lagrade programkoden 109 och/eller den lagrade data berakningsenheten 120 behover for att kunna utfora berakningar. Berdkningsenheten 120 är dven anordnad att lagra del- eller slutresultat av berakningar i minnesenheten 121.

Vidare är styrenheten 208 forsedd med anordningar 122, 123, 124, 125 for mottagande respektive sandande av in- respektive utsignaler. Dessa in- respektive utsignaler kan innehalla vagformer, pulser, eller andra attribut, vilka av anordningarna 122, 125 for mottagande av insignaler kan detekteras som information och omvandlas till signaler, vilka kan behandlas av berakningsenheten 120. Dessa signaler tillhandahalls sedan berakningsenheten 120. Anordningarna 123, 124 for sandande av utsignaler är anordnade att omvandla signaler erhgllna fran berdkningsenheten 120 for skapande av utsignaler genom att t.ex. modulera signalerna, vilka kan overforas till andra delar av fordonets styrsystem och/eller den/de komponenter for vilka signalerna är avsedda. Var och en av anslutningarna till anordningarna for mottagande respektive sdndande av in- respektive utsignaler kan utgoras av en eller flera av en kabel; en databuss, sasom en CAN-buss (Controller Area Network bus), en MOST-buss (Media Orientated Systems 12 Transport), eller nagon annan busskonfiguration; eller av en tradlos anslutning.

Regenerering kan enligt ovan ske pa i huvudsak tva olika sdtt. Dels genom s.k. syre (02) -baserad regenerering, dven kallad aktiv regenerering. Vid aktiv regenerering sker en kemisk process i huvudsak enligt ekv. 1: C + 02 = CO2 + vdrme(ekv. 1) Saledes ombildas vid aktiv regenerering kol plus syrgas till koldioxid plus vdrme. Denna kemiska reaktion är kraftigt temperaturberoende, och erfordrar hoga partikelfiltertemperaturer for att ndmnvdrd reaktionshastighet Overhuvudtaget ska uppsta. Typiskt krdvs en minsta partikelfiltertemperatur i storleksordningen 500°C, faretrddesvis bor dock filtertemperaturen vara dn hOgre for att regenerering ska ske med onskad hastighet.

Den maximala temperatur som kan anvdndas vid aktiv regenerering kan dock begrdnsas av toleranser fOr de ingaende komponenterna. T.ex. har ofta partikelfiltret 202 och/eller (ddr sadan forekommer) efterfoljande SCR-katalysator konstruktionsmdssiga begrdnsningar med avseende pa den maximala temperatur dessa far utsdttas for. Detta medfor att den aktiva regenereringen kan ha en komponentmdssigt maximalt tillaten temperatur som är oonskat lag i fOrhallande till den aktiva regenereringens minsta onskade temperatur, vilken alltsa maste vara mycket hog for att nagon anvdndbar reaktionshastighet over huvud taget ska uppsta, och i synnerhet i forhallande till de temperaturer som faktiskt Onskas vid aktiv regenerering. Vid den aktiva regenereringen forbrdnns sotlasten i partikelfiltret 202 normalt vdsentligen fullstdndigt. Det viii saga att en total regenerering av partikelfiltret erhalles, varefter sotnivan i partikelfiltret är vdsentligen 0%. 13 Idag är det alit vanligare att fordon, forutom partikelfilter 202, aven utrustas med SCR-katalysatorer 201, vilket utgor atminstone en orsak till att s.k. passiv regenerering ofta tillampas for att undvika problem i form av overhettning for den efterfeljande SCR-katalysatorbehandlingsprocessen.

Vid passiv regenerering bildas framforallt, enligt ekv. 2 nedan, kvaveoxid och koloxid vid en reaktion mellan kol och kvavedioxid: NO2 + C = NO + CO(ekv. 2) Passiv regenerering har fordelen att onskade reaktionshastigheter, och clamed den hastighet med vilken filtret tOms, kan uppnas vid ldgre temperaturer. Typiskt sker regenerering av partikelfilter vid passiv regenerering vid temperaturer i intervallet 200°C - 500°C, dven am temperaturer i den hogre delen av intervallet normalt ar att foredra.

Detta utgar saledes ett jamfort med vid aktiv regenerering vasentligt lagre temperaturintervall, som helt kan understiga den vid aktiv regenerering onskade minimumtemperaturen. Detta ar en star fordel vid t.ex. forekomst av SCR-katalysatorer, eftersom risken for att en sa pass hog temperaturniva att risk for skador pa SCR-katalysatorn uppstar i princip helt kan undvikas. Fortfarande dr det dock viktigt att en fOrhallandevis hog temperatur erhalls.

Foreliggande uppfinning avser darfor ett forfarande for passiv regenerering, och i fig. 3 visas ett exempel pd regenererings- (sotutbrannings-) hastigheten vid passiv regenerering som funktion av sotmdngd i partikelfiltret 202 och fOr driftsfall vid tvd olika temperaturer (3°C resp. 4°C) Regenereringshastigheten exemplifieras dven for lag respektive hog koncentration av kvavedioxid. Sdsom kan ses i figuren ar utbranningshastigheten lag vid lag temperatur (3°C) och ldg koncentration av kvavedioxid. Regenereringshastighetens 14 temperaturberoende framgar tydligt av det faktum att utbranningshastigheten är forhallandevis lag aven vid hOg koncentration av kvavedioxid sa lange som filtertemperaturen är lag. Utbranningshastigheten är vasentligt hogre vid 4°C iven i det fall lag koncentration av kvavedioxid rider, men det är uppenbart att hog temperatur i kombination med hOga halter av NO2 är att foredra.

Saledes hr den passiva regenereringen, forutom att vara beroende av partikelfiltrets temperatur och sotmangd enligt fig. 3, och sasom framgar av ekv. 2 ovan och fig. 3, Oven beroende av tillgangen pa kvavedioxid. Normalt utgors dock andelen kvavedioxid (NO2) av den totala mangd kvaveoxider (NO) som genereras vid forbranningsmotorns forbranning endast av 0 - 10% av den totala mangden kvaveoxider i avgasstrOmmen. Nar forbranningsmotorn är hart belastad kan andelen NO2vara sa lag som 2 - 4%. I syfte att erhalla en snabb regenerering av partikelfiltret finns det suedes en onskan cm att andelen kvavedioxid i avgasstrommen är sa hog som mojligt vid avgasstrOmmens intrade i partikelfiltret 202.

Saledes finns det ocksa en onskan cm att Oka mangden kvavedioxid NO2 i den Iran forbranningsmotorns forbranning resulterande avgasstrommen. Denna omvandling kan utforas pa flera olika satt, och kan enligt ovan astadkommas med hjalp av oxidationskatalysatorn 205, dar kvaveoxid kan oxideras till kvavedioxid.

Oxidation av kvaveoxid till kvavedioxid i oxidationskatalysatorn utgor dock ocksa en starkt temperaturberoende process, vilket exemplifieras i fig. 4. Sasom kan ses i figuren kan, vid gynnsamma temperaturer, andelen kvavedioxid av den totala mangden kvaveoxider i avgasstrommen (heldragen linje) okas till uppemot 60%. Sasom ocksa kan ses i figuren -yore det suedes optimalt med en temperatur i storleksordningen 2°C - 3°C vid den passiva regenereringen for att erhalla en sa hog oxidation av kvaveoxid till kvavedioxid som mojligt.

Sasom har beskrivits i anknytning till ekv. 2 och fig. 3 galler dock ett helt annat temperaturforhallande for sjalva utbranningsprocessen. Detta temperaturforhallande indikeras med streckad linje i fig. 4, och som kan ses är reaktionshastigheten i princip obefintlig vid temperaturer understigande en partikelfiltertemperatur pa 200-2° (det ska dock inses att de visade temperaturangivelserna endast utgor exempel, och att verkliga varden kan avvika fran dessa. T.ex. kan det satt pa vilket temperaturerna bestams/beraknas ha inverkan pa temperaturgranserna. Nedan exemplifieras nagra satt att bestamma filtrets temperatur).

Utbranningshastigheten (regenereringshastigheten) akar saledes med mangden NO i avgasstrommen, avgasstrommens (partikelfiltrets) temperatur samt radande sotmangd partikelfiltret. Om fri tillgang av kvavedioxid rader skulle saledes en sa hog filtertemperatur som mojligt vara att feredra. Sasom ocksa kan ses i fig. 4 leder dock hega temperaturer till lagre oxidation av kvaveoxid till kvavedioxid. Detta innebar i sin tur att regenereringen inte fullt ut kommer att kunna dra nytta av den hoga filtertemperaturen, eftersom reaktionen kommer begransas av brist pa kvavedioxid.

Detta betyder ocksa att regenereringens verkningsgrad i realiteten inte kommer att se ut som den streckade linjen i fig. 4, eftersom denna kurva forutsatter konstant/Mg tillgang pa NO2. Saledes blir ocksa optimal arbetspunkt svar att bestamma. Detta exemplifieras i fig. 5, dar kurvan 501 representerar NO2-bildningens temperaturberoende enligt fig. 4 (enligt nedan dock forutsatt att NO2-bildning i 16 oxidationskatalysatorn inte är utkonkurrerad av bransleoxidation och suedes i praktiken att ingen bransleoxidation pagar). Eftersom NO2-tillgangen sjunker med okad temperatur blir den faktiska totala reaktionshastighetens temperaturberoende en kurva med principiellt utseende som kurvan 502 nar NO2-tiligang enligt kurva 501 racier. Eftersom NO2-tillgangen sjunker med okad temperatur blir den faktiska totala reaktionshastighetens temperaturberoende markant skiljd fran fallet med fri tillgang av NO2 (den streckade linjen i fig. 4).

Sasom kan ses i fig. 5 utgors optimal partikelfiltertemperatur av temperaturen T0p1. Temperaturen TopT kan vara i storleksordningen 400-4°C.

For att kunna omvandla sot till koldioxid/kolmonoxid pa ett sa effektivt satt som mojligt är det sAledes Onskvart med sA haga halter av NO (NO2) som mojligt, samtidigt som partikelfiltret hailer en temperatur i narheten av T0p1. Om dessa forhallanden standigt radde skulle partikelfiltret kontinuerligt genereras och sotuppbyggnad aldrig ske.

Temperaturen 'OPT kan dock inte uppnas enbart med hjalp av avgasstrommens temperatur. I typiska lastbils/bussapplikationer ligger filtrets medeltemperatur snarare nagonstans i intervallet 1°C - 300°C vid normal fordonsdrift.

Vid passiv regenerering vidtas darfor allmant temperaturhojande atgarder for att hoja partikelfiltrets temperatur och darmed erhalla en snabbare regenereringshastighet.

Dessa temperaturhajande atgarderna kan Astadkommas genom att styra forbranningsmotorn pa ett sadant satt att en hog avgastemperatur erhalls, vilket astadkoms genom att sanka motorns verkningsgrad till en lag niva, sA att en star del av 17 energin overgar i varme. Vidare är fordonsmonterade aggregat som drivs av forbranningsmotorn, och clamed tar kraft fran fordonets framdrivning, vanligt forekommande. Exempel pa sadana aggregat utgors av kylaggregat etc., och genom att styra dessa aggregat pa ett sadant sdtt att de utovar hog eller maximal belastning pa forbranningsmotorn kan forbranningsmotorns arbete, och ddrmed avgastemperatur ytterligare okas.

Dylika temperaturhOjande AtOrder är dock fortfarande inte tillrackliga for att temperaturen TopT ska kunna uppnas.

Enligt foreliggande uppfinning tillampas darfor, precis som yid s.k. aktiv regenerering enligt ovan, ett forfarande dar brdnsle adderas till avgasstrOmmen fOr att brinna (oxideras) Over oxidationskatalysatorn och pa sa sdtt alstra varme for uppvdrmning av partikelfiltret. Enligt fOreliggande uppfinning nyttjas dock inte denna bransleinsprutning i syfte att astadkomma en aktiv regenerering, utan istdllet i syfte att uppna en mer gynnsam temperatur far sotforbrdnningen vid passiv regenerering. Ett exempelforfarande 600 enligt fereliggande uppfinning visas i fig. 6.

Forfarandet borjar i steg 601, dar det bestdms am regenerering ska utforas. Denna bestdmning kan t.ex. utforas enligt ovan genom att bestdmma am differentialtrycket Over partikelfiltret Overstiger en viss niva. Ndr regenerering ska utforas fortsdtter forfarandet till steg 602, ddr partikelfiltertemperatur och/eller oxidationskatalysatortemperatur bestams.

Partikelfiltertemperaturen kan bestdmmas pd olika sdtt. I den i fig. 2 visade utforingsformen är en forsta temperatursensor 210 anordnad uppstroms oxidationskatalysatorn 205. En andra temperatursensor 211 Or anordnad nedstroms oxidationskatalysatorn (uppstroms partikelfiltret) och en 18 tredje temperatursensor 212 är anordnad nedstroms partikelfiltret 203. Partikelfiltertemperaturen kan t.ex. bestammas genom att bestamma medelvardet av de av temperatursensorerna 211, 212 bestamda temperaturerna.

Alternativt kan enbart temperaturen fran sensorn 211 eller 212 anvandas. Likasa kan nagon annan lamplig temperatursensor anvandas, sasom temperatursensorn 210, vilken tillsammans med en modell over efterbehandlingssystemet och/eller t.ex. aktuellt avgasflode, berakna en partikelfiltertemperatur.

I steg 602 kan, i en utforingsform, aven andra temperaturhojande atgarder an den nedan beskrivna tillfOrseln av bransle till avgasstrommen enligt foreliggande uppfinning paborjas. Dessa atgarder kan enligt ovan t.ex. utgoras av att styra fOrbranningsmotorn pa ett sadant satt att en sa hOg avgastemperatur som mojligt erhalls, vilket enligt ovan kan astadkommas genom att styra farbranningsmotorn mot lag verkningsgrad och/eller belasta forbranningsmotorn i sa star utstrackning som mojligt.

Nar det bestams att partikelfiltertemperaturen och/eller oxidationskatalysatortemperaturen är tillrackligt hOg, t.ex. 2°C eller annan tillamplig temperatur, for att bransle ska kunna oxideras fortsatter forfarandet till steg 603. I steg 603 bestams en tillamplig branslemangd for tillforsel till avgasstrommen, varvid bransleinsprutning sedan paborjas.

Mangden bransle kan t.ex. bero pa partikelfiltrets temperatur Tfilterr, aktuell forbranningsmotorbelastning, aktuell fordonshastighet etc. Alternativt tillfors alltid samma mangd bransle, varvid styrning helt ske baserat pa partikelfiltrets temperatur T filter enligt nedan.

Tillforsel av bransle till avgasstrommen har fordelen att filtertemperaturen kan styras helt och hallet oberoende av avgasstrommens aktuella temperatur (och darmed i forlangningen 19 partikelfiltrets temperatur). I princip racker det med att oxidationskatalysatorn uppnar en temperatur pa ca. 2°C (enligt ovan kan vid behov motorstyrning tillampas for att paskynda/mojliggora denna oxidationskatalysatortemperatur) for att styrning av partikelfiltrets temperatur sedan ska kunna utforas oberoende av aktuell avgastemperatur.

Saledes gar det att med hjalp av adderat bransle Oka partikelfiltrets temperatur till onskad temperatur, vilket enligt vad som visas i fig. 5 medfOr Okad sotforbranningshastighet.

Sasom ocksa forklarats ovan i anknytning till fig. 4-5 ar dock sotforbranningshastigheten aven beroende av tillgangen pa NO2. Problemet med bransleinsprutning är att NO2-bildningen paverkas negativt vid oxidation av bransle. Om oxidationskatalysatorn hade varit oandligt star skulle NO kunna omvandlas till NO2 i onskad utstrackning samtidigt som branslet oxideras. Av utrymmes- och kostnadsskal är dock katalysatorstorleken begransad, vilket innebar att katalysatorkapaciteten vanligtvis inte är tillracklig for att samtidigt kunna utfora bada reaktioner pa ett tillfredsstallande satt.

Oxidationskatalysatorn fungerar pd sá satt att det i forsta hand är bransle (kolvaten) som kommer att oxideras, och forst i andra hand, am kapacitet kvarstdr, bildas NO2, med fbljd att NO2-bildning kan bli mycket lag eller i princip obefintlig under det att oxidation av bransle pagar. Huruvida och i vilken utstrackning NO2 bildas under oxidationen av bransle styrs av katalysatorns storlek samt avgasstrommens flode (ju storre flodet är, desto "mindre" upplevs katalysatorn sett fran avgasstrOmmen).

Saledes sker hajning av partikelfiltertemperaturen enligt foreliggande uppfinning pa bekostnad av NO2-bildning. Darmed forsvinner/forsamras aven en viktig parameter fOr regenerering enligt ekv. 2 ovan. Detta betyder saledes att nAr tillforsel av bransle pagar kommer ingen eller mycket liten NO2-bildning att ske, vilket i praktiken innebAr att reaktionshastigheten vid tillforsel av bransle inte kommer att folja kurvan 502 i fig. 5, utan snarare kurvan 503. SAsom kan ses i figuren kommer saledes regenereringshastigheten att vara mycket lag nar tillforsel av bransle pagar.

Av denna anledning avbryts, steg 605, tillforsel av bransle till avgasstrOmmen till fOrmAn for NO2-bildning nar partikelfiltertemperaturen Tfilter UPP natt en onskat hog temperatur, steg 604, sasom t.ex. temperaturen T2 i fig. 5.

Detta betyder att regenereringshastigheten, som under tillfOrsel av brAnsle till avgasstrommen fOljt kurvan 503 fram till punkten A, nu istallet kommer hoppa/ overga till punkten B for istallet folja kurvan 502. Nar insprutningen av bransle är avstAngd kommer dock avgasstrommens temperatur normalt inte att racka till for att uppratthalla partikelfiltrets temperatur, varfor partikelfiltertemperaturen bOrjar sjunka. Nar det sedan bestams att temperaturen har sjunkit till t.ex. temperaturen 11, steg 606, och regenereringshastigheten sAledes natt punkten C pa kurvan 502, atergar forfarandet till steg 603 for fly temperaturhojning, varvid regenereringshastigheten sjunker till punkten D for att sedan &ter folja kurvan 503 till dess att partikelfiltertemperaturen any° hOjts till temperaturen 12 enligt ovan, varvid bransletillforsel Ater avstangs sa att fly regenereringsperiod paborjas.

Temperaturerna Tlf T2 kan valjas pa nagot lampligt satt och aven bero pa det satt pa vilket partikelfiltertemperaturen definieras (t.ex. var den temperatur som anses utgOra partikelfiltertemperaturen mats, enligt ovan). Exempelvis kan temperaturen T1 utgoras av 3°C medan temperaturen T2 kan utgoras av 4°C. Saledes ligger aven temperaturen T2 vAl under 21 den temperaturgrans dar aktiv regenerering far markbar effekt. Intervallet kring Top," kan goras godtyckligt brett, ju snavare temperaturintervall, desto oftare sker uppvdrmning av partikelfiltret.

I fig. 7 visas ett exempel pa ett temperaturdiagram far en uppfinningsenlig regenereringsprocess. Heldragen kurva representerar partikelfiltertemperaturen, och intervallen TA, Tc, TE anvands for temperaturhojande atgarder med lag regenereringshastighet som foljd (kurva 503 i fig. 5), medan tidsintervallen TB,TF utgor tidsintervall dar regenereringshastigheten foljer kurva 502 i fig. 5.

Aven am den del (TB, TB, TF) av regenereringens totala tid (TAddr regenereringshastigheten är hog endast utgar en andel av regenereringens totala tid kommer de hoga partikelfiltertemperaturerna under tidsperioderna TB, TB, Tp val att kompensera for den tidsatgang som erfordras for uppvarmning av partikelfiltret.

Exempelvis kan regenereringshastigheten i partikelfiltret vara 100 - 1000 ganger snabbare vid en temperatur pa 4°C jdmfert med vid 2°C, varfor det totala resultatet av regenerering enligt foreliggande uppfinning medfor en snabb regenerering av partikelfiltret utan de nackdelar som aktiv regenerering enligt ovan medfor. Fig. 7 visar aven en streckad kurva representerande temperaturen vid oxidations katalysatorns ingang, dvs. den streckade kurvan representerar aven avgasstrommens temperatur, och sasom kan ses ligger denna under stora delar av tiden vid en vasentligt lagre temperatur an temperaturen T1 Effekten av foreliggande uppfinning kan dock forbattras ytterligare. Enligt ovan akar sotfarbrdnningshastigheten med okad NOx-niva. Det satt pa vilket forbranningsmotorn styrs kan darfor med fordel synkroniseras med tillforseln av bransle. 22 Under de tidsperioder dar HC (bransle)-dosering är aktiv (TA, Tc, TE) är huvudmalet med motorstyrningen att en avgastemperatur erhalls som är tillracklig for att halla katalysatorns temperatur pa en niva som är tillrdcklig for att insprutat brdnsle ska brinna (oxideras), varfor forbrdnningsmotorn vid denna mod kan styras far att generera maximal vdrme.

Under de faktiska sotforbrdnningsintervallen (TB, TD, TF), ddremot, är det onskvdrt att sotfarbranningshastigheten är sa snabb som mojlig, och eftersom att denna beror av mdngden NO2 bor motorn i steg 605, 606 styras pa ett sadant sdtt hoga halter NO avges. Med andra ord bor forbrdnningsmotorn under regenereringsprocessen arbeta i tva moder, ddr farbrdnflingsmotorn i en farsta mod avger hog avgastemperatur, och ddr forbrdnningsmotorn i en andra mod arbetar pa ett sdtt som resulterar i hag NOx-bildning.

Vid t.ex. EGR-motorer är det forhallandevis ldtt att styra forbranningsmotorn pa ett satt som genererar hoga NOR-halter.

T.ex. kan en fyrdubbling av avgiven NOx-mangd medfara en ferdubbling av sotforbramningshastigheten.

Det i fig. 6 beskrivna forfarandet upprepas foretrddesvis till dess att halten sot i partikelfiltret sjunkit till Onskad niva. T.ex. kan differentialtrycket overvakas under regenereringen, varvid regenereringen kan avbrytas ndr differentialtrycket sjunkit under en viss niva och regenereringen ddrmed anses vara avslutad, steg 607. Denna bestdmning kan t.ex. utforas i steg 604 och/eller steg 606 enligt fig. 6. Passiv regenerering har dock fordelen att regenereringen kan avbrytas ndr som helst for att dterupptas vid ett senare tillfdlle utan de brandrisker som aktiv regenerering kan medfara. 23 Betraffande insprutningen av bransle kan detta astadkommas pa flera satt. T.ex. kan efterbehandlingssystemet innefatta en injektor i avgassystemet uppstroms om oxidationskatalysatorn, varvid bransle kan insprutas i avgasstrommen med hjalp av injektorn.

Alternativt kan bransle tillforas avgasstrommen genom insprutning i forbranningsmotorns forbranningskammare (sasom forbranningsmotorns cylindrar). Foreliggande uppfinning är tillamplig vid bada typer av bransleinsprutning. Betraffande bransletillforsel via forbranningsmotorns forbranningskammare insprutas bransle sa pass sent under forbranningscykels forbranningssteg att inget eller endast delar av det for regenereringen avsedda branslet forbranns i cylindrarna, varvid bransle kommer att folja med avgasstrOmmen till efterbehandlingssystemet.

Sadan insprutning benamns atminstone i foreliggande ansokan "sen insprutning", och innebar att insprutning sker mycket sent under forbranningscykels forbranningssteg. Sen insprutning, atminstone sasom definierad i denna beskrivning och de efterfeljande patentkraven, innebar alltsa en insprutning dar ingen eller endast liten andel av det sent insprutade branslet forbranns. Enligt foreliggande uppfinning sker darfor insprutning cirka 40 - 180 vevaxelgrader efter det att cylinderkolven har passerat byre dodpunkt, vilket innebar att branslet helt eller till storsta delen oforbrant kommer att folja med avgasstrommen till oxidationskatalysatorn for att darvid oxideras och generera varme for uppvarmning av partikelfiltret till onskad temperatur.

Denna bransleinsprutning kan t.ex. fOlja insprutningsforfarandet enligt den svenska patentansokan 1050889-3. Den i denna ansakan beskrivna insprutningslasningen 24 minskar problem med s.k. vaggvatning av forbranningsmotorns cylindrar.

Detta astadkoms genom att bransleinsprutning inte utfors vid varje forbranningscykel, utan istallet for att utfera en sen insprutning vid varje forbranningscykel utfors storre bransleinsprutningar med glesare intervall. T.ex. kan dubbla mangden bransle insprutas vid varannan forbranningscykel eller tredubbel mangd vid var tredje osv. eller enligt nagon annan lamplig princip. Allmant galler enligt det i 1050889-3 visade forfarandet att en branslemangd bestams for tillforsel till namnda efterbehandlingssystem, dar branslemangden fOrdelas pa n pa varandra foljande forbranningscykler, dar n =, men dar bransle enbart tillfors under m av namnda n fOrbranningscykler, dOr m = 1,2 ..., n-1.

Den i 1050889-3 visade losningen har aven fordelen att noggrann reglering av insprutat bransle till avgasstrommen kan utforas, eftersom storre och clamed mer lattreglerade branslemangder insprutas vid farre tillfallen.

Bransleinsprutning via forbranningsmotorns forbranningskammare och/eller via injektor i avgassystemet kan utforas samtidigt som fordonet framfors pa vanligt satt, dvs. den vanliga bransleinsprutningen far fordonets framdrivning behaver overhuvudtaget inte paverkas, eftersom de sena insprutningarna enligt fOreliggande uppfinning endast har som syfte att tillfora bransle till avgasstrommen. Enligt vad som namnts ovan kan det dock anda vara fordelaktigt att Oven styra forbranningsmotorn pa ett for regenereringsprocessen fordelaktigt satt.

Vidare har foreliggande uppfinning ovan exemplifierats i anknytning till fordon. Uppfinningen är dock Oven tillamplig vid godtyckliga farkoster dar avgasreningssystem enligt ovan tillampliga, sasom t.ex. vatten- eller luftfarkoster med forbrannings-/regenereringsprocesser enligt ovan. 26

Claims (2)

PATENTKRAV 1. Forfarande vid regenerering av ett partikelfilter (202) i ett efterbehandlingssystem (200), varvid namnda partikelfilter (202) är inrattat for behandling av en fran en forbranning vid en forbranningsmotor (101) resulterande avgasstrom, och varvid, vid regenerering, bransle tillfors namnda efterbehandlingssystem (200), varvid forfarandet innefattar att: 1. hOja en temperatur for namnda partikelfilter (202) genom att till namnda avgasstrom tillfora bransle for oxidation vid namnda efterbehandlingssystem (200), 2. nar namnda partikelfiltertemperatur uppgar till en forsta temperatur, avbryta namnda tillforsel av bransle till namnda avgasstrOm, och - ateruppta tillforsel av bransle for oxidation till namnda efterbehandlingssystem (200) nar namnda partikelfiltertemperatur sjunkit till en andra jamfort med namnda forsta temperatur lagre temperatur. 2. Forfarande enligt krav 1, varvid tillforsel och avbrott i tillfersel av bransle till avgasstrommen upprepas till dess att namnda partikelfilter (202) regenererats till onskad niva, eller att regenereringen av annan anledning avbryts. 3. Forfarande enligt nagot av kraven 1-2, varvid namnda ofOrbranda bransle helt eller atminstone delvis oxideras i namnda efterbehandlingssystem (200) sa att varme for uppvarmning av namnda partikelfilter (202) genereras. 4. Forfarande enligt nagot av kraven 1-3, varvid namnda regenereringsfOrfarande utgor ett forfarande for passiv regenerering av namnda partikelfilter (202). 5. Forfarande enligt krav 4, varvid vid namnda regenerering kvavedioxid (NO2) tillsammans med kol (C) bildar kvaveoxid (NO) samt koloxid (CO). 27 6. Forfarande enligt nagot av foregaende krav, varvid namnda forsta temperatur utgor en tillamplig temperatur understigande 500°C. 7. FOrfarande enligt nagot av foregaende krav, varvid namnda forsta temperatur utgor en tillamplig temperatur understigande den temperatur vid vilken regenereringshastigheten vid aktiv regenerering overstiger regenereringshastigheten vid passiv regenerering. 8. Forfarande enligt nagot av foregaende krav, varvid namnda forsta temperatur utgor en temperatur motsvarande eller overstigande den temperatur vid vilken maximal regenereringshastighet vid passiv regenerering uppnas. 9. Forfarande enligt nagot av foregaende krav, varvid namnda andra varde utgor en tillamplig temperatur overstigande 2°C. 10. Forfarande enligt nagot av foregaende krav, varvid namnda forbranningsmotor (101) innefattar atminstone en forbranningskammare, och varvid bransle tillfOrs namnda efterbehandlingssystem (200) via tillfersel till namnda forbranningskammare. 11. Forfarande enligt krav 10, vidare innefattande att - bestamma en branslemangd for tillfOrsel till namnda efterbehandlingssystem (200) fordelat pa n pa varandra foljande forbranningscykler has namnda forbranningskammare, n = 2,3,_n , och - tillfora namnda bestamda branslemangd till namnda fOrbranningskammare fOrdelat pa m av namnda n forbranningscykler, m = 1,2 ..., n-1. 12. Forfarande enligt nagot av foregaende krav, varvid bransle tillfors namnda efterbehandlingssystem (200) med hjalp av en nedstrams forbranningsmotorns forbranningskammare anordnad injektor. 28 13. Forfarande enligt nagot av fOregaende krav, varvid forfarandet vidare innefattar att, vid tillforsel av brdnsle till ndmnda avgasstrom, styra namnda forbrdnningsmotor pa ett sadant sdtt att en hog avgastemperatur genereras. 14. Forfarande enligt nagot av foregaende krav, vidare innefattande att, ndr tillforsel av brdnsle till ndmnda avgasstrom avbrutits, styra ndmnda forbranningsmotor pa ett sadant sdtt att, jamfort med ndr ndmnda forbrdnningsmotor styrs pa ett sadant sdtt att en hog avgastemperatur genereras, en vdsentligt hogre mdngd kvdveoxider avges. 15. Forfarande enligt nagot av foregaende krav, varvid ndmnda efterbehandlingssystem (200) innefattar en uppstrOms cm ndmnda partikelfilter (202) anordnad oxidationskatalysator(205), varvid ndmnda till ndmnda efterbehandlingssystem (200) tillfarda brdnsle atminstone delvis oxideras i ndmnda oxidationskatalysator (205). 16. Forfarande enligt nagot av foregaende krav, varvid ndmnda forfarande utfors ndr partikelfiltrets (202) fyllnadsgrad Overstiger en forsta niva. 17. System vid regenerering av ett partikelfilter (202) i ett efterbehandlingssystem (200), varvid ndmnda partikelfilter (202) dr inrdttat for behandling av en fran en forbrdnning vid en fOrbrdnningsmotor (101) resulterande avgasstrOm, och varvid, vid regenerering, brdnsle tillfors ndmnda efterbehandlingssystem (200), varvid systemet innefattar: 1. organ for att hoja en temperatur for ndmnda partikelfilter (202) genom tillforsel av brdnsle till ndmnda avgasstrom for oxidation vid ndmnda efterbehandlingssystem (200), 2. organ for att avbryta ndmnda tillforsel av brdnsle till ndmnda avgasstrom ndr ndmnda partikelfiltertemperatur uppgar till en forsta temperatur, och 3. organ for att ateruppta tillforsel av brdnsle for oxidation 29 till namnda efterbehandlingssystem (200) nar namnda partikelfiltertemperatur sjunkit till en andra jamfbrt med namnda fbrsta temperatur lagre temperatur. 18. Fordon (100), kannetecknat av att det innefattar ett system enligt krav 17. 106 101 200 113 108 101 103 102 HO r•--111 \

1. f.i

2. /7