SE538100C2 - Förfarande och system vid framförande av fordon - Google Patents

Abstract

Sammandrag Fareliggande uppfinning hanfor sig till ett forfarande vid framforande av ett fordon (100), varvid namnda fordon (100) innefattar en forbranningsmotor (101) och ett avgassystem med ett efterbehandlingssystem (200) for efterbehandling av en fran namnda forbranningsmotor (101) resulterande avgasstrom, varvid namnda fordon (100) vidare innefattar ett avgasbromssystem (215) och atminstone ett, fran namnda avgasbromssystem skiljt, forsta tillsatsbromssystem (117). Forfarandet innefattar att: - vid en begaran am aktivering ay namnda forsta tillsatsbromssystem (117), atminstone aktivera namnda avgasbromssystem (215). Uppfinningen avser aven ett system och ett fordon.

Description

Sammandrag Fareliggande uppfinning hanfor sig till ett forfarande vid framforande av ett fordon (100), varvid namnda fordon (100) innefattar en forbranningsmotor (101) och ett avgassystem med ett efterbehandlingssystem (200) for efterbehandling av en fran namnda forbranningsmotor (101) resulterande avgasstrom, varvid namnda fordon (100) vidare innefattar ett avgasbromssystem (215) och atminstone ett, fran namnda avgasbromssystem skiljt, forsta tillsatsbromssystem (117).

Forfarandet innefattar att: - vid en begaran am aktivering ay namnda forsta tillsatsbromssystem (117), atminstone aktivera namnda avgasbromssystem (215).

Uppfinningen avser aven ett system och ett fordon.

FoRFARANDE OCH SYSTEM VID FRAMFoRANDE AV FORDON Uppfinningens °rankle Foreliggande uppfinning hanfor sig till forfaranden vid framforande av fordon, och i synnerhet till ett fOrfarande vid framforande av ett fordon innefattande ett system fOr efterbehandling av en avgasstrom enligt ingressen till patentkravet 1. Uppfinningen avser aven ett system och ett fordon, liksom ett datorprogram och en datorprogramprodukt, vilka implementerar forfarandet enligt uppfinningen.

Uppfinningens bakgrund Pa grund av okade myndighetsintressen avseende fororeningar och luftkvalitet i framfor allt storstadsomraden har utslapps (emissions) -standarder och -bestammelser framtagits i manga jurisdiktioner.

Dylika utslappsbestammelser utgor ofta kravuppsattningar vilka definierar acceptabla granser for avgasutslapp vid fordon utrustade med forbranningsmotorer. Exempelvis regleras ofta nivaer for utslapp av kvaveoxider (NO), kolvaten (HC) och kolmonoxid (CO). Dessa utslappsbestammelser hanterar Oven vanligtvis, for atminstone vissa typer av fordon, fOrekomst av partiklar i avgasutslapp.

I en stravan att uppfylla dessa utslappsbestammelser efterbehandlas (renas) de avgaser som orsakas av fOrbranningsmotorns fOrbranning. T.ex. kan en s.k. katalytisk reningsprocess utnyttjas, varfor ocksa efterbehandlingssystem, sasom vid t.ex. fordon och andra farkoster, vanligtvis innefattar en eller flera katalysatorer.

Vidare innefattar dylika efterbehandlingssystem, alternativt eller i kombination med de en eller flera katalysatorerna, ofta andra komponenter. T.ex. innefattar 1 efterbehandlingssystem vid fordon med dieselmotor ofta partikelfilter.

Vid forbranning av bransle i forbranningsmotorns forbranningskammare (t.ex. cylindrar) bildas sotpartiklar.

Enligt ovan finns utslappsbestammelser och standarder aven avseende dessa sotpartiklar, och for att uppfylla bestammelserna kan partikelfilter anvandas for att fanga upp sotpartiklarna. I detta fall leds avgasstrommen t.ex. genom en filterstruktur dar sotpartiklar fangas upp fran den passerande avgasstrommen for upplagring i partikelfiltret.

Saledes forekommer ett flertal metoder for att minska utslapp fran en forbranningsmotor.

Funktionen vid dylik behandling av avgasstrommar styrs ofta av kemiska reaktioner, dar radande temperatur har star inverkan pa reaktionshastigheten, vilket innebar att radande temperatur vid avgasbehandlingen clamed ocksa kan ha star inverkan pa avgasbehandlingens effektivitet.

Sammanfattning av uppfinningen Det Or ett syfte med fOreliggande uppfinning att tillhandahalla ett forfarande vid framforande av ett fordon som minskar risken for att temperaturen vid efterbehandling av en avgasstrom sjunker till oonskat lag temperatur. Detta syfte uppnas med ett forfarande enligt patentkrav 1.

FOreliggande uppfinning hanfor sip till ett forfarande vid framforande av ett fordon, varvid namnda fordon innefattar en fOrbranningsmotor och ett avgassystem med ett efterbehandlingssystem for efterbehandling av en fran namnda fOrbranningsmotor resulterande avgasstrom, varvid namnda fordon vidare innefattar ett avgasbromssystem och atminstone ett, fran namnda avgasbromssystem skiljt, forsta tillsatsbromssystem. Forfarandet innefattar att: 2 - vid en begaran am aktivering av namnda forsta tillsatsbromssystem, atminstone aktivera namnda avgasbromssystem.

Sasom har namnts ovan kan fordon innefatta efterbehandlingssystem for efterbehandling av en avgasstrom resulterande fran forbranningen in en forbranningsmotor, dar denna efterbehandling typiskt utfors i form av kemiska reaktioner. Sasom är kant kan dessa kemiska reaktioner t.ex. innefatta att oxidera oforbrant bransle (kolvaten) och koloxider, omvandling av kvaveoxider till kvavedioxid, samt allmant reduktion av kvaveoxid/kvavedioxid. Dessa kemiska reaktioner är alla starkt beroende av temperaturen, och for att onskad behandling av en avgasstrom ska fungera sasom onskat erfordras att temperaturen i efterbehandlingssystemet inte far sjunka till alltfor laga nivaer.

Vidare forhaller det sig sa att am temperaturen i efterbehandlingssystemet är lag kan det svavel bransle sasom t.ex. diesel normalt innehaller kemiskt reagera med den aktiva belaggning, ofta bestaende av adelmetaller eller andra metaller, som komponenter i efterbehandlingssystemet vanligtvis innefattar, varvid metallbelaggningen kan bli atminstone temporart forgiftad nar svavelmolekyler, t.ex. i form av sulfater, binds till metallatomer/joner, varvid dessa metallatomer/joner inte langre kan delta i onskade kemiska reaktioner, dvs. komponenten blir forgiftad av svavelinlagring.

Saledes är det onskvart att fordonet framfors pa ett sadant satt att onskade temperaturer i efterbehandlingssystemet uppratthalls, sá att onskad behandling av avgasstrommen darmed kan utforas. 3 Det finns dock korsituationer cidr temperaturen i efterbehandlingssystemet riskerar att bli oonskat lag. Ett sadant exempel utgors av en situation cidr fordonet framfors i en utforslutning, dar fordonet kan framfors med slapande forbranningsmotor, dvs. med avstangd bransletillfOrsel, och dar en nedkylningseffekt darmed uppstar av den forbranningsluft som normalt utgor del av forbranningen men som vid slapning endast passerar genom forbranningsmotorn och vidare genom efterbehandlingssystemet for att darmed nedkyla detta.

Om tillrackligt stor nedkylning av efterbehandlingssystemet uppstar kan, nar fordonets omgivningsforhallanden ater blir sadana att vridmoment fran forbranningsmotorn erfordras med forbranning av bransle som foljd, efterbehandlingssystemet ha en sa pass lag temperatur att den efterfoljande avgasreningen inte fungerar optimalt. I varsta fall erhalls en mycket lag eller ingen avgasrening fram till dess att efterbehandlingssystemet ater har uppvarmts i sadan utstrackning att onskad avgasrening kan erhallas.

Enligt foreliggande uppfinning tillhandahalls ett farfarande for att minska dylika problem med nedkylning av efterbehandlingssystem vid t.ex. framforande av fordon i nedforslutningar och andra tillampliga situationer dar en begaran om aktivering av ett tillsatsbromssystem utfors.

Detta astadkoms enligt foreliggande uppfinning genom att prioritera en aktivering av ett avgasbromssystem framfOr aktivering av andra tillsatsbromssystem. Det är till exempel vanligt fOrekommande att fordon är utrustade med ett tillsatsbromssystem i form av t.ex. ett retarderbromssystem eller annat fran avgasbromssystemet skiljt tillsatsbromssystem, vilket kan aktiveras vid behov av 4 fordonets forare alternativt av fordonet styrsystem far att ge en bromsverkan och darmed avlasta fordonets fardbromssystem.

Genom att enligt foreliggande uppfinning i forsta hand aktivera fordonets avgasbromssystem istallet for det begarda tillsatsbromssystemet nar en begaran am aktivering av det fran avgasbromssystemet skiljda tillsatsbromssystemet konstateras kan den uppvarmning av avgasstrommen som avgasbromssystemet ger upphov till nyttjas for att bibehalla en Onskad temperatur i det efterfoljande efterbehandlingssystemet. Eftersom en bromskraft anda ska anbringas blir uppvarmningen av avgasstrommen en i sammanhanget "gratis" uppvarmning av avgasstrommen, och darmed av efterbehandlingssystemet. Nar sedan drivkraftbehovet ater okar, t.ex. for att nedforslutningen foljs av en uppforslutning, kommer efterbehandlingssystemet omedelbart eller atminstone vasentligt tidigare att vara uppvarmt varvid behandling av avgasstrommen kan ske med reducerad risk for oonskade utslapp.

Ytterligare kannetecken far foreliggande uppfinning och fordelar darav kommer att framga ur foljande detaljerade beskrivning av exempelutforingsformer och de bifogade ritningarna.

Kort beskrivning av ritningar Fig. 1A visar schematiskt ett fordon vid vilket foreliggande uppfinning kan anvandas.

Fig. 1B visar en styrenhet i styrsystemet fOr det i fig. 1 visade fordonet.

Fig. 2visar efterbehandlingssystemet mer i detalj for det i fig. 1 visade fordonet.

Fig. 3visar ett exempelforfarande enligt fareliggande uppfinning.

Fig. 4visar ett alternativt exempelfOrfarande enligt foreliggande uppfinning.

Detaljerad beskrivning av utforingsformer Med uttrycket "tillsatsbromssystem" avses de olika bromssystem som kan forekomma vid fordon i tilldgg till det sedvanliga fard (hjul) -bromssystemet. Dylika tillsatsbromssystem kan t.ex. utgoras av avgasbromssystem, retarderbromssystem, motorbromssystem, kompressionsbromssystem, elektromagnetiska bromssystem etc.

Fig. 1A visar schematiskt en drivlina i ett fordon 100 enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning. Det i fig. 1A schematiskt visade fordonet 100 innefattar endast en axel med drivhjul 113, 114, men uppfinningen är tilldmplig dven vid fordon dar fler an en axel är forsedd med drivhjul, liksom aven vid fordon med en eller flera ytterligare axlar, sasom en eller flera stodaxlar. Drivlinan innefattar en forbranningsmotor 101, vilken pa ett sedvanligt satt, via en pd forbranningsmotorn 101 utgdende axel, vanligtvis via ett svanghjul 102, är forbunden med en vdxellada 103 via en koppling 106.

Forbranningsmotorn 101 styrs av fordonets styrsystem via en styrenhet 115. Likasd styrs kopplingen 106, vilken t.ex. kan utgoras av en automatiskt styrd koppling, och vdxellddan 103 av fordonets styrsystem med hjdlp av en eller flera tillampliga styrenheter (ej visat). Naturligtvis kan fordonets drivlina aven vara av annan typ sasom t.ex. av en typ med konventionell automatvaxelldda eller av en typ med en manuellt vaxlad vaxellada etc.

En fran vdxelladan 103 utgaende axel 107 driver drivhjulen 113, 114 via en slutvaxel 108, sdsom t.ex. en sedvanlig differential, och drivaxlar 104, 105 forbundna med ndmnda slutvaxel 108. 6 Fordonet 100 innefattar vidare diverse olika bromssystem sasom ett sedvanligt fardbromssystem, och ett retarderbromssystem 117. Fardbromssystemet styrs i det visade exemplet av fordonets styrsystem med hjalp av en bromsstyrenhet 116, vilken pa kant satt skickar signaler till t.ex. den/de regulatorer som reglerar bromskraft i fardbromssystemet.

Bromsstyrenheten 116 styr enligt det visade exemplet aven andra vid fordonet forekommande bromssystem, sasom t.ex. retarderbromssystemet 117 och ett avgasbromssystem 215, vilket visas i fig. 2. Avgasbromssystemet 215 är anordnat nedstroms forbranningsmotorn 101 och anbringar en styrbar strypning av avgasstrommen, varvid denna strypning kommer att ge upphov till ett mottryck vid forbranningsmotorn 101 som i sin tur bromsas av detta mottryck, varvid ocksa fordonets 101 drivhjul 113, 114 utsatts for en bromskraft via forbranningsmotorns utgaende axel. Bromsstyrenheten 116 kan aven styra ytterligare vid fordonet forekommande tillsatsbromssystem.

Baserat pa kommandon initierade av fordonets forare eller andra styrenheter skickar styrenheten 116 styrsignaler till tillampliga systemmoduler for begaran av onskad bromskraft.

Tillsatsbromssystem kan normalt vara anordnade att styras direkt av foraren t.ex. via spak eller pedal, varvid pedalen eller spaken kan vara direkt kopplade till en annan styrenhet som skickar information till t.ex. en tillsatsbromsstyrenhet sasom en retarderstyrenhet. Enligt foreliggande uppfinning kan dock avgasbromssystemet aktiveras istallet for tillsatsbromssystemet, nedan exemplifierat med retarderbromssystemet, trots att foraren explicit begar aktivering av ett visst tillsatsbromssystem.

Betraffande tillsatsbromssystem, sasom retarderbromssystemet 117, kan dessa vara anordnade pa vaxelladans 103 utgaende axel, t.ex. monterade i vaxelladans 103 bakkant, och dar 7 bromsverkan kan astadkommas genom utnyttjande av t.ex. elektrisk, hydraulisk eller magnetisk bromsning av vaxelladans utgaende axel och clamed aven fordonets drivhjul 113, 114.

Fordonet 100 innefattar vidare ett avgassystem med ett efterbehandlingssystem 200 for behandling (rening) av avgasutslapp resulterande fran forbranning i forbranningsmotorn 101 forbranningskammare (t.ex. cylindrar).

Ett exempel pa ett efterbehandlingssystem 200 visas mer i detalj i fig. 2. Figuren visar fordonets 100 forbranningsmotor 101, dar de vid forbranningen genererade avgaserna (avgasstrommen) leds via ett turboaggregat 220. Vid turbomotorer driver ofta den fran forbranningen resulterande avgasstrommen ett turboaggregat som i sin tur komprimerar den inkommande luften till cylindrarnas forbranning. Alternativt kan turboaggregatet t.ex. vara av compound-typ. Funktionen for olika typer av turboaggregat Or valkand, och beskrivs da.rfor inte narmare hay.. Avgasstrommen leds sedan via ett ror 204 (indikerat med pilar) till ett dieselpartikelfilter (Diesel Particulate Filter, DPF) 202, vilket pa kant satt fangar upp sotpartiklar i avgasstrommen, via en oxidationskatalysator (Diesel Oxidation Catalyst, DOC) 205.

Oxidationskatalysatorn DOC 205 har flera funktioner, och anvands normalt primart for att vid efterbehandlingen av avgasstrommen oxidera kvarvarande kolvaten och kolmonoxid i avgasstrommen till koldioxid och vatten.

Oxidationskatalysatorn 205 kan amen t.ex. oxidera kvavemonoxid (NO) till kvavedioxid (NO2). Efterbehandlingssystem kan Oven innefatta fler komponenter an vad som har exemplifierats ovan, liksom aven farre komponenter. T.ex. kan efterbehandlingssystemet sasom i foreliggande exempel innefatta en nedstroms am partikelfiltret 202 anordnad SCR (Selective Catalytic Reduction) -katalysator 201. SCR- 8 katalysatorer anvander ammoniak (NH3), eller sammansattning ur vilken ammoniak kan genereras/bildas, som tillsatsmedel for reduktion av mdngden kvdveoxider NO i avgasstrommen. I fig. 2 visas aven temperatursensorer 210-212, samt en styrenhet 208, vilken är anordnad for sedvanlig styrning/overvakning av funktioner i efterbehandlingssystemet 200.

Foreliggande uppfinning tillhandahdller ett forfarande for att uppratthalla temperaturen i efterbehandlingssystemet vid situationer dar temperaturen riskerar att bli oonskat lag. I fig. 3 visas ett exempelforfarande 300 enligt fOreliggande uppfinning. Forfarandet utfors enligt foreliggande exempel av den i fig. 1A-B respektive fig. 2 visade bromsstyrenheten 116.

Allmant bestar styrsystem i moderna fordon av ett kommunikationsbussystem bestaende av en eller flera kommunikationsbussar for att sammankoppla ett antal elektroniska styrenheter (ECU:er) sdsom styrenheterna, eller controllers, 115, 208, och olika pa fordonet anordnade komponenter. Ett dylikt styrsystem kan innefatta ett start antal styrenheter, och ansvaret for en specifik funktion kan vara uppdelat pa fler an en styrenhet.

For enkelhetens skull visas i fig. 1A-B, forutom bromsstyrenheten 116 i vilken foreliggande uppfinning är implementerad i den visade utforingsformen, endast styrenheterna 115, 208. Uppfinningen kan dock aven implementeras i en for foreliggande uppfinning dedikerad styrenhet, eller helt eller delvis i en eller flera andra vid fordonet redan befintliga styrenheter, sasom t.ex. motorstyrenheten 115.

Styrenhetens 116 (eller den/de styrenheter vid vilken/vilka foreliggande uppfinning är implementerad) funktion enligt foreliggande uppfinning kan, forutom att bero av sensorsignaler representerande en begaran om aktivering av ett 9 tillsatsbromssystem, t.ex. bero av signaler fran t.ex. efterbehandlingssystemets styrenhet 208 vid styrning baserat pa en temperatur i avgassystemet enligt nedan. Allmant galler att styrenheter av den visade typen normalt är anordnade att ta emot sensorsignaler fran olika delar av fordonet, liksom fran olika pa fordonet anordnade styrenheter.

Styrningen styrs ofta av programmerade instruktioner. Dessa programmerade instruktioner utgors typiskt av ett datorprogram, vilket nar det exekveras i en dator eller styrenhet astadkommer att datorn/styrenheten utfor Onskad styrning, sasom forfarandesteg enligt foreliggande uppfinning.

Datorprogrammet utgor vanligtvis del av en datorprogramprodukt, dar datorprogramprodukten innefattar ett tillampligt lagringsmedium 121 (se fig. 1B) med datorprogrammet lagrat pd namnda lagringsmedium 121. Namnda digitala lagringsmedium 121 kan t.ex. utgoras av nagon ur gruppen: ROM (Read-Only Memory), PROM (Programmable Read-Only Memory), EPROM (Erasable PROM), Flash-minne, EEPROM (Electrically Erasable PROM), en harddiskenhet, etc., och vara anordnat i eller i forbindelse med styrenheten, varvid datorprogrammet exekveras av styrenheten. Genom att andra datorprogrammets instruktioner kan saledes fordonets upptradande i en specifik situation anpassas.

En exempelstyrenhet (styrenheten 116) visas schematiskt i fig. 1B, varvid styrenheten i sin tur kan innefatta en berakningsenhet 120, vilken kan utgoras av t.ex. nagon lamplig typ av processor eller mikrodator, t.ex. en krets for digital signalbehandling (Digital Signal Processor, DSP), eller en krets med en forutbestamd specifik funktion (Application Specific Integrated Circuit, ASIC). Berakningsenheten 120 är forbunden med en minnesenhet 121, vilken tillhandahaller berakningsenheten 120 t.ex. den lagrade programkoden och/eller den lagrade data berakningsenheten 120 behover for att kunna utfora berakningar. Berakningsenheten 120 är aven anordnad att lagra del- eller slutresultat av berakningar i minnesenheten 121.

Vidare är styrenheten forsedd med anordningar 122, 123, 124, 125 for mottagande respektive sandande av in- respektive utsignaler. Dessa in- respektive utsignaler kan innehalla vagformer, pulser, eller andra attribut, vilka av anordningarna 122, 125 for mottagande av insignaler kan detekteras som information for behandling av berakningsenheten 120. Anordningarna 123, 124 for sandande av utsignaler är anordnade att omvandla berakningsresultat fran berakningsenheten 120 till utsignaler for overforing till andra delar av fordonets styrsystem och/eller den/de komponenter for vilka signalerna är avsedda. Var och en av anslutningarna till anordningarna for mottagande respektive sandande av in- respektive utsignaler kan utgoras av en eller flera av en kabel; en databuss, sasom en CAN-bus (Controller Area Network bus), en MOST-bus (Media Oriented Systems Transport), eller nagon annan busskonfiguration; eller av en tradlos anslutning.

Ater till fig. 3 visas ett exempelforfarande 300 enligt foreliggande uppfinning. Forfarandet borjar i steg 301, dar det faststalls huruvida en aktivering av ett fran avgasbromssystemet skiljt tillsatsbromssystem begars. Om sa är fallet fortsatter forfarandet till steg 302. overgangen fran steg 301 till steg 302 kan t.ex. styras av att aktivering av ett specifikt tillsatsbromssystem begars, eller att aktivering av nagot godtyckligt tillsatsbromssystem av ett flertal tillsatsbromssystem begars, sa lange som denna begaran utgors av en begaran am aktivering av ett tillsatsbromssystem som är skiljt fran fordonets 100 avgasbromssystem 215 enligt ovan. 11 Begaran kan t.ex. vara anordnad att utforas av fordonets 100 forare, t.ex. genom manovrering av tillampligt vred sasom en spak, ratt, pedal etc. Begaran kan aven t.ex. styras av nagon i fordonets styrsystem forekommande funktion, sasom t.ex. en farthallarfunktion. Enligt foreliggande exempel begars en aktivering av retarderbromssystemet 117.

Nar det saledes i steg 301 konstateras att aktivering av retarderbromssystemet 117 begars fortsatter forfarandet till steg 302 dar, istallet for att det begarda retarderbromssystemet 117 aktiveras, avgasbromssystemet 2 istallet aktiveras. Enligt foreliggande uppfinning aktiveras saledes avgasbromssystemet trots att aktivering av annat bromssystem egentligen har begarts. Vid begaran om aktivering av en tillsatsbroms begars normalt ocksa en specifik bromskraft. I steg 302 aktiveras darfor avgasbromssystemet i en utstrackning motsvarande den bromskraft som har begarts i steg 301. Om den begarda bromskraften overstiger den maximala bromskraft som avgasbromssystemet kan leverera aktiveras avgasbromssystemet sa att maximal, eller tillamplig enligt nedan, avgasbromskraft erhalls.

Forfarandet fortsatter sedan till steg 303, dar det faststalls huruvida den av avgasbromssystemet 215 avgivbara bromskraften är tillracklig for att begard bromskraft ocksa skall erhallas. Om sa är fallet fortsatter forfarandet till steg 305 enligt nedan. Om den av avgasbromssystemet 215 avgivbara bromskraften inte är tillracklig fortsatter forfarandet till steg 304, dar tillampligt fran avgasbromssystemet skiljt tillsatsbromssystem, foretradesvis det i steg 301 begarda retarderbromssystemet 117, aktiveras i sadan utstrackning att total begard bromskraft ocksa erhalls, dvs. i foreliggande exempel bidrar retarderbromssystemet 117 med den utover maximal avgasbromskraft ytterligare erfordrade bromskraften. 12 Enligt en utforingsform behover inte avgasbromssystemet aktiveras maximalt, utan kan aktiveras i nagon tillamplig utstrackning, varvid sedan retarderbromssystemet bidrar med resterande bromskraft.

Detta kan aven vara fallet i steg 302, dvs. aven cm avgasbromssystemet 215 skulle kunna tillhandahalla hela den begarda bromskraften kan det fortfarande finnas situationer dar avgasbromssystemet 215 endast delvis aktiveras och resterande bromskraft saledes tillhandahalls av retarderbromssystemet 117 trots att avgasbromssystemet 215 i praktiken skulle klara av att hantera den totalt begarda bromskraften. Anledningen till detta kan t.ex. vara att den reducerade avgasbromskraften fortfarande är tillracklig for att uppratthalla temperaturen i efterbehandlingssystemet pa onskad niva. Nar retarderbromssystemet 117 sedan har aktiverats fortsatter forfarandet till steg 305, dar det faststalls huruvida en bromskraft fortfarande begars.

Sa lange som en bromskraft fortfarande begars atergar forfarandet till steg 301 for eventuell anpassning av anbringad bromskraft. Nar det i steg 305 konstateras att bromskraft ej langre begars avslutas forfarandet i steg 306. Det i fig. 3 visade forfarandet kan aven vara anordnat att avbrytas av en overgripande funktion sa snart det t.ex. konstateras att bromskraft inte langre begars.

Genom att enligt foreliggande uppfinning i forsta hand aktivera avgasbromssystemet kan den varmeutveckling som avgasbromssystemet ger upphov till vid strypning av avgasstr6mmen nyttjas for uppvarmning av efterbehandlingssystemet 200, varvid efterbehandlingssystemet 200 vid en efterfoljande drivkraftbegaran i starre utstrackning kommer att kunna hantera avgasstrommen pa ett 13 onskat satt. Saledes kan det med hjalp av foreliggande uppfinning undvikas att en vasentligen obehandlad avgasstrom lamnar fordonet vid situationer dar efterbehandlingssystemet har kylts ned med degraderad funktion som foljd trots att fordonet i sig kan ha varit i fard under lang tid.

Enligt en utforingsform tillampas foreliggande uppfinning vid samtliga begaranden om aktivering av ett fran avgasbromssystemet skiljt tillsatsbromssystem. Enligt en annan utforingsform, exemplifierad i fig. 4, tillhandahalls ett forfarande 400 dar avgasbromssystemet aktiveras i forsta hand endast om nagot tillampligt kriterium är uppfyllt.

Det i fig. 4 visade forfarandet 400 barjar i steg 401, vilket motsvaras av 301 i fig. 3, dvs. det faststalls huruvida en bromskraft fran ett fran avgasbromssystemet skiljt tillsatsbromssystem begars, i foreliggande exempel retarderbromssystemet 117. Nar sá är fallet fortsatter forfarandet till steg 402. I steg 402 faststalls huruvida en forsta temperatur Tl i avgassystemet och/eller vid tillamplig plats i efterbehandlingssystemet 200 underskrider nagot tillampligt gransvardesa lange som sa inte är fallet fortsatter forfarandet till steg 404 for att foljas av aktivering av retarderbromssystemet 117 i steg 405, medan forfarandet fortsatter till steg 403 om temperaturen understiger gransvardet Tmt. Stegen 403-407 motsvaras sedan helt av stegen 302-306 i fig. 3.

Temperaturenkan t.ex. vara en sa pass hog temperatur att det är sannolikt att temperaturen i efterbehandlingssystemet 200 inte kommer att sjunka till oonskat laga nivaer aven om avgasbromssystemet inte aktiveras.

Detta kan t.ex. vara fallet pa toppen av en lang och brant uppforslutning dar forbranningsmotorn, i synnerhet vid ett 14 tungt lastat fordon, har tvingats arbeta hart med hOg avgasstromtemperatur under en langre tid som foljd. Om sedan t.ex. en retarderbromssystemkraft begars i en efterfoljande nedforslutning kan temperaturen anses vara sa pass hog att aktivering av avgasbromssystemet inte erfordras da temperaturen kan antas overstiga nagot tillampligt gransvarde vid slutet av nedforslutningen trots att avgasbromssystemet inte aktiveras.

Eftersom forfarandet atergar till steg 401 fran steg 406 kan temperaturbestamningen utgoras kontinuerligt, varvid avgasbromssystemet kan aktiveras enligt steg 403 (motsvarande steg 302) sá fort temperaturen T1 sjunker under temperaturgransvardetvilket t.ex. kan vara fallet i en langre utforslutning, aven vid fall dar retarderbromssystemet forst har aktiverats. Temperaturen T1 kan faststallas pa nagot tillampligt satt, t.ex. med hjalp av nagon i avgassystemet/efterbehandlingssystemet anordnad temperatursensor, sasom t.ex. nagot av de ovan visade temperatursensorerna 210-212. Temperaturen T1 kan aven representera ett beraknat varde for nagon tillamplig plats i efterbehandlingssystemet sasom t.ex. en beraknad temperatur for nagon katalysator, dar temperaturen T1 kan beraknas med hjalp av en modell av efterbehandlingssystemet tillsammans med t.ex. radande avgasstromflode och nagon tillamplig temperatur uppstroms efterbehandlingssystemet.

Den i fig. 4 visade utforingsformen innebar saledes att beroende pa radande temperatur T1 kommer aktivering av de olika bromssystemen att ske pa olika satt. Om temperaturen T1 vid begaran am aktivering av retarderbromssystemet understiger temperaturgransen Tlimitl kommer avgasbromssystemet 215 direkt att aktiveras. Om daremot temperaturen T1 Overskrider temperaturgransen Tlimitl flar retarderbromsbegaran utfors kommer forst retarderbromssystemet att aktiveras, varvid avgasbromssystemet aktiveras forst nar temperaturen Tl underskrider temperaturgransenvilket kan intraffa forst efter en periods bromsning.

Enligt en ytterligare utforingsform av foreliggande uppfinning faststalls det i steg 402 inte huruvida temperaturen Tl de facto underskrider temperaturgransenutan huruvida temperaturen Tl forvantas understiga temperaturgransen TnArdtl. Detta kan t.ex. faststallas med hjalp av en farthallare som nyttjar en framatseendefunktion, en s.k. "Look Ahead"- funktion. En "Look Ahead"-farthallare (LACC, Look Ahead Cruise Control) utgor en farthallare som anvander sig av kunskap om framforliggande vagavsnitt for att anpassa fordonets hastighet efter variationer for den vag langs vilken fordonet fardas.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning anvands dylika data vid faststallelse av huruvida avgasbromssystemet ska aktiveras istallet for retarderbromssystemet, varvid det med hjalp av den framatseende farthallaren kan faststallas huruvida temperaturen T1 forvantas sjunka under temperaturgransenmed hjalp av kannedom om vagens topologi, kurvatur, egenskaper etc. framfor fordonet.

Med hjalp av denna framatseendefunktion kan det faststallas huruvida t.ex. en nedforslutning är sa pass lang att temperaturen Tl forvantas sjunka till oonskat lag niva, varvid avgasbromssystemet t.ex. kan vara anordnat att aktiveras direkt vid t.ex. begaran am aktivering av retarderbromssystemet 117 for att forhindra detta. Alternativt kan denna aktivering vara anordnad att utforas efter det att nagon tillamplig tid har forflutit, eller efter det att en tillamplig del av nedforslutningen har passerats. Vidare kan olika temperaturgranser TLmt anvandas beroende pa nedforslutningens langd. T.ex. kan avgasbromssystemet 16 aktiveras vid en hogre temperatur vid en langre nedforslutning for att sakert kunna uppratthalla onskad temperatur am t.ex. bromskraftbegaran helt upphor vid slutet/nedre delen av nedforslutningen.

Foreliggande uppfinning tillhandahaller saledes ett forfarande for att minska risken for att temperaturen i efterbehandlingssystemet sjunker till sa pass laga nivaer att avgasreningsfunktionerna blir lidande med forhojda utslapp som foljd.

Ytterligare utforingsformer av forfarandet och systemet enligt uppfinningen aterfinns i de bilagda patentkraven.

Det skall ocksa noteras att systemet kan modifieras enligt olika utfOringsformer av fOrfarandet enligt uppfinningen (och vice versa) och att foreliggande uppfinning inte pa nagot vis är begransad till de ovan beskrivna utforingsformerna av forfarandet enligt uppfinningen, utan avser och innefattar alla utfOringsformer mom de bifogade sjalvstandiga kravens skyddsomfang. 17

Claims (15)

Patentkrav

1. Forfarande vid framferande av ett fordon (100), varvid namnda fordon (100) innefattar en forbranningsmotor (101) och ett avgassystem med ett efterbehandlingssystem (200) for efterbehandling av en fran namnda forbranningsmotor (101) resulterande avgasstrom, varvid nAmnda fordon (100) vidare innefattar ett avgasbromssystem (215) och Atminstone ett, fran namnda avgasbromssystem skiljt, fOrsta tillsatsbromssystem (117), kannetecknat av att forfarandet innefattar att: - vid en begaran am aktivering av namnda fOrsta tillsatsbromssystem (117), Atminstone aktivera namnda avgasbromssystem (215).

2. Forfarande enligt krav 1, vidare innefattande att, nar namnda fordon framfors utan att namnda fOrsta tillsatsbromssystem (117) ãr aktiverat: - Atminstone aktivera namnda avgasbromssystem (215) vid en begaran cm aktivering av namnda fOrsta tillsatsbromssystem (117).

3. Forfarande enligt nagot av foregAende krav, vidare innefattande att enbart aktivera namnda avgasbromssystem (215) vid en begaran am aktivering av namnda fOrsta tillsatsbromssystem (117).

4. FOrfarande enligt nagot av foregaende krav, vidare innefattande att, am tillganglig bromskraft fran namnda avgasbromssystem (215) understiger en fOrsta bromskraft, aktivera aven namnda fOrsta tillsatsbromssystem (117).

5. FOrfarande enligt krav 4, vidare innefattande att, nar en vid namnda begaran am aktivering av namnda fOrsta 18 tillsatsbromssystem (117) begard bromskraft overstiger tillganglig bromskraft fran namnda avgasbromssystem (215), aktivera aven namnda forsta tillsatsbromssystem (117).

6. Forfarande enligt nAgot av foregdende krav, varvid namnda avgasbromssystem (215) utgers av i namnda avgassystem anordnade stryporgan for styrbar strypning av namnda avgasstram.

7. FOrfarande en1igt krav 6, varvid namnda stryporgan for styrbar strypning av namnda avgasstrom är anordnade uppstroms Atminstone en komponent i namnda efterbehandlingssystem (200).

8. FOrfarande enligt nagot av foregAende krav, vidare innefattande att Atminstone aktivera namnda avgasbromssystem (215) nar en forare av namnda fordon (100) begar aktivering av namnda forst& tillsatsbromssystem (117).

9. FOrfarande enligt nAgot av kraven 1-8, vidare innefattande att Atminstone aktivera ndmnda avgasbromssystem (215) nar ett i namnda fordon (100) anordnat styrsystem begdr aktivering av namnda forsta tillsatsbromssystem (117).

10. FOrfarande enligt nAgot av fOregAende krav, varvid namnda efterbehandlingssystem (200) innefattar Atminstone en ur gruppen: partikelfilter (202), DOC-katalysator, SCR- katalysator. 19

11. Datorprogram innefattande programkod, vilket nar namnda programkod exekveras i en dator Astadkommer att namnda dator utfor forfarandet enligt nagot av patentkrav 1-10.

12. Datorprogramprodukt innefattande ett dator1asbart medium och ett datorprogram enligt patentkrav 11, varvid namnda datorprogram är innefattat i namnda datorlasbara medium.

13. System vid framforande av ett fordon (100), varvid namnda fordon (100) innefattar en forbranningsmotor (101) och ett avgassystem med ett efterbehandlingssystem (200) for efterbehandling av en fran namnda forbranningsmotor (101) resulterande avgasstrom, varvid namnda fordon (100) vidare innefattar ett avgasbromssystem (215) och Atminstone ett, frAn namnda avgasbromssystem skiljt, farsta tillsatsbromssystem (117), lannetecknat av att systemet innefattar: - organ far att, vid en begaran om aktivering av namnda forsta tillsatsbromssystem (117), Atminstone aktivera namnda avgasbromssystem (215).

14. Fordon (100), kdrinetecknat av att det innefattar ett system enligt krav 13.

15. Fordon enligt krav 14, kannetecknat av att namnda farsta tillsatsbromssystem utgors av nagon ur gruppen: retarderbromssystem, motorbromssystem, kompressionsbromssystem, elektromagnetiska retarderbromssystem, motorbromssystem, kompressionsbromssystem, elektromagnetiska bromssystem. 1/ L \Th 0 0 CN - N.- 7 "----N-F- 1 \-\ 2/