SE537854C2 - Förfarande och system för avgasrening - Google Patents

Abstract

SAMMANDRAG Foreliggande uppfinning hanfor sig till ett forfarande vid regenerering av ett partikelfilter (202) i ett efterbehandlingssystem (200), varvid namnda partikelfilter (202) är inrattat for behandling av en fran en forbranning vid en forbranningsmotor (101) resulterande avgasstrom. Vid regenerering tillfors bransle till namnda efterbehandlingssystem (200). Forfarandet innefattar att: hoja en temperatur for namnda partikelfilter (202) genom att till namnda avgasstrom tillfora bransle for oxidation vid namnda efterbehandlingssystem (200), nar namnda partikelfiltertemperatur uppgar till en forsta temperatur, avbryta namnda tillforsel av bransle till namnda avgasstrom, och - ateruppta tillforsel av bransle for oxidation till namnda efterbehandlingssystem (200) nar namnda partikelfiltertemperatur sjunkit till en andra jamfort med namnda forsta temperatur lagre temperatur. 1Jppfinningen avser aven ett system och ett fordon.

Description

FoRFARANDE OCH SYSTEM FOR AVGASRENING Uppfinningens omnide Foreliggande uppfinning hdnfor sig till partikelfilter och i synnerhet till ett forfarande for regenerering av partikelfilter enligt ingressen till patentkrav 1.

Uppfinningen avser dven ett system och ett fordon.

Uppfinningens bakgrund Pa grund av okade myndighetsintressen avseende fororeningar och luftkvalitet i framforallt stadsomrdden har utsldppsstandarder och regler framtagits i manga jurisdiktioner.

Dylika utsldppsstandarder utgor ofta kravuppsdttningar vilka definierar acceptabla gramser for avgasutsldpp for fordon utrustade med forbrdnningsmotorer. Exempelvis regleras ofta nivaer for utsldpp av kvdveoxider (NO), kolvdten (HC), kolmonoxid (CO) och partiklar for de flesta typer av fordon i dessa standarder.

I strdvan att uppfylla sadana emissionsstandarder pagar forskning i syfte att minska utsldpp med hjdlp av efterbehandling (rening) av de avgaser som orsakas av forbrdnningsmotorns forbrdnning.

Ett sdtt att efterbehandla avgaser frdn en forbrdnningsmotor utgOrs av en s.k. katalytisk reningsprocess, varfor ocksa fordon och manga ganger atminstone storre fOrbrdnningsmotordrivna farkoster vanligtvis innefattar atminstone en katalysator.

Vidare kan efterbehandlingssystem, alternativt eller i kombination med en eller flera katalysatorer, innefatta andra komponenter, sdsom t.ex. partikelfilter. Det forekommer dven partikelfilter och katalysatorer som är integrerade med varandra. 1 Vid forbranningsmotorns bransles forbranning i cylindrarna bildas sotpartiklar. Partikelfilter anvands for att fanga upp dessa sotpartiklar, och fungerar pa sa satt att avgasstrommen leds genom en filterstruktur dar sotpartiklar fang-as upp fran den passerande avgasstrommen och upplagras i partikelfiltret.

Partikelfiltret fylls med sot allteftersom fordonet framfors, och forr eller senare maste filtret tommas pa sot, vilket vanligtvis astadkoms med hjalp av s.k. regenerering.

Regenerering innebar att sotpartiklarna, vilka i huvudsak bestar av kolpartiklar, omvandlas till koldioxid och/eller kolmonoxid i en eller flera kemiska processer, och i huvudsak kan regenerering ske pa tva olika satt.

Dels kan regenerering ske genom s.k. syre (02) -baserad regenerering, aven kallad aktiv regenerering. Vid aktiv regenerering omvandlas kol med hjalp av syre till koldioxid samt varme.

Denna kemiska reaktion är kraftigt temperaturberoende, och erfordrar forhallandevis hoga partikelfiltertemperaturer for att onskad reaktionshastighet (tomningshastighet) overhuvudtaget ska uppsta. Samtidigt är ofta de i avgassystemet ingaende komponenternas temperaturtolerans begransad, vilket medfor att den aktiva regenereringen kan ha en maximalt tillaten temperatur som är lag i forhallande till de temperaturer som erfordras for att Onskad reaktionshastighet ska uppnas.

Istallet for aktiv regenerering kan NO2-baserad regenerering, aven kallad passiv regenerering, tillampas. Vid passiv regenerering bildas kvaveoxid och koloxid genom en reaktion mellan kol och kvavedioxid. Fordelen med passiv regenerering är att onskade reaktionshastigheter, och darmed den hastighet med vilken filtret toms, kan uppnas vid betydligt lagre temperaturer. 2 Eftersom regenereringen är temperaturberoende vidtas vid bada typer av regenerering atgarder for att hoja partikelfiltrets temperatur och darmed erhalla en snabbare regenerering.

Oavsett om aktiv eller passiv regenerering tillampas är det dock fortfarande viktigt att regenereringen utfors pa ett effektivt satt sa att regenerering av ett partikelfilter kan utforas mom en rimlig tid.

Sammanfattning av uppfinningen Det är ett syfte med foreliggande uppfinning att tillhandahalla ett forbattrat forfarande for regenerering av partikelfilter. Detta syfte uppnas genom ett forfarande enligt den kannetecknande delen av patentkrav 1.

Foreliggande uppfinning hanfor sig ett forfarande vid regenerering av ett partikelfilter i ett efterbehandlingssystem, varvid namnda partikelfilter är inrattat far behandling av en fran en forbranning vid en forbranningsmotor resulterande avgasstrom. Vid regenerering tillfors bransle till namnda efterbehandlingssystem. Forfarandet innefattar att: - hoja en temperatur far namnda partikelfilter genom att till namnda avgasstrom tillfora bransle for oxidation vid namnda efterbehandlingssystem, nar namnda partikelfiltertemperatur uppgar till en forsta temperatur, avbryta namnda tillforsel av bransle till namnda avgasstrom, och ateruppta tillforsel av bransle for oxidation till namnda efterbehandlingssystem nar namnda partikelfiltertemperatur sjunkit till en andra jamfort med namnda forsta temperatur lagre temperatur.

Detta har fordelen att partikelfiltrets temperatur kan hojas till en hag temperatur, t.ex. till en temperatur motsvarande eller overstigande den temperatur vid vilken maximal 3 regenereringshastighet uppnas, med hjalp av tillfOrsel av bransle till avgasstrommen som sedan oxiderar i en oxidationskatalysator och/eller direkt i partikelfiltret.

Genom att sedan avbryta tillforsel av bransle till avgasstrommen kan passiv regenerering ske vid hog temperatur samtidigt som en hog omvandling av NO till NO2 kan ske, med en resulterande hog regenereringshastighet nar tillforsel av bransle är avbruten.

Nar partikelfiltrets temperatur har sjunkit till en andra temperatur, t.ex. en temperatur vid vilken regenereringshastigheten avtagit till halften, en godtycklig lamplig regenereringshastighet i intervallet 40%-100% av maximal regenereringshastighet, eller annan lamplig andel av den maximala regenereringshastigheten, kan tillforsel av bransle aterupptas for att pa nytt hoja partikelfiltrets temperatur till en hog niva for ny regenerering vid hog temperatur. Det uppfinningsenliga forfarandet kan upprepas till dess att regenereringen anses vara avslutad eller till dess att regenereringen av annan anledning maste avbrytas.

Enligt en utforingsform kan namnda forsta temperatur t.ex. utgora en tillamplig temperatur understigande den temperatur vid vilken regenereringshastigheten vid aktiv regenerering overstiger regenereringshastigheten vid passiv regenerering. Saledes kan det sakerstallas att regenerering enligt foreliggande uppfinning atminstone till storsta delen kommer att utforas medelst passiv regenerering samtidigt som temperaturen kan hallas pa en niva dar risk for komponentskador undviks.

Ytterligare kannetecken for foreliggande uppfinning och fordelar darav kommer att framga ur foljande detaljerade beskrivning av exempelutforingsformer och de bifogade ritningarna. 4 Kort beskrivning av ritningarna Fig. la visar en drivlina i ett fordon vid vilket foreliggande uppfinning med fordel kan anvandas.

Fig. lb visar en styrenhet i ett fordonsstyrsystem.

Fig. 2visar ett exempel pa ett efterbehandlingssystem i ett fordon vid vilket foreliggande uppfinning med fordel kan anvandas.

Fig. 3visar ett exempel pa regenererings- (sotutbrannings-) hastigheten som funktion av sotmangd i partikelfiltret, och dess temperaturberoende.

Fig. 4visar temperaturberoendet for oxidation av kvaveoxid till kvavedioxid i en oxidationskatalysator samt reaktionshastighetens temperaturberoende vid oxidering av kol med hjalp av NO2.

Fig. visar regenereringshastighetens beroende av tillgangen pa kvavedioxid vid regenereringen.

Fig. 6visar schematiskt ett forfarande enligt en exempelutforingsform av foreliggande uppfinning.

Fig. 7visar ett temperaturdiagram Over en exempelregenerering enligt foreliggande uppfinning.

Detaljerad beskrivning av foredragna utforingsformer Fig. la visar schematiskt ett tungt fordon 100, sasom en lastbil, buss eller liknande, enligt en exempelutforingsform av foreliggande uppfinning. Det i fig. la schematiskt visade fordonet 100 innefattar ett framre hjulpar 111, 112 och ett bakre hjulpar med drivhjul 113, 114. Fordonet innefattar vidare en drivlina med en forbranningsmotor 101, vilken pa ett sedvanligt satt, via en pa forbranningsmotorn 101 utgaende axel 102, är forbunden med en vaxellada 103, t.ex. via en koppling 106.

En fran vaxelladan 103 utgaende axel 107 driver drivhjulen 113, 114 via en slutvaxel 108, sasom t.ex. en sedvanlig differential, och drivaxlar 104, 105 forbundna med namnda slutvaxel 108.

Fordonet 100 innefattar vidare ett efterbehandlingssystem (avgasreningssystem) 200 for behandling (rening) av avgasutslapp fran forbranningsmotorn 101.

Efterbehandlingssystemet visas mer i detalj i fig. 2. Figuren visar fordonets 100 forbranningsmotor 101, dar de vid forbranningen genererade avgaserna (avgasstrommen) leds via ett turboaggregat 220 (vid turbomotorer driver ofta den fran forbranningen resulterande avgasstrommen ett turboaggregat som i sin tur komprimerar den inkommande luften till cylindrarnas forbranning). Funktionen for turboaggregat är valkand, och beskrivs darfor inte narmare har. Avgasstrommen leds sedan via ett ror 204 (indikerat med pilar) till ett partikelfilter (Diesel Particulate Filter, DPF) 202 via en oxidationskatalysator (Diesel Oxidation Catalyst, DOC) 205.

Vidare innefattar efterbehandlingssystemet en nedstroms om partikelfiltret 202 anordnad SCR (Selective Catalytic Reduction) -katalysator 201. SCR-katalysatorer anvander ammoniak (NH3), eller sammansattning ur vilken ammoniak kan genereras/bildas, som tillsatsmedel for reduktion av mangden kvaveoxider NOR.

Partikelfiltret 202 kan alternativt vara anordnat nedstroms om SCR-katalysatorn 201, Oven om detta kan vara mindre fordelaktigt da foreliggande uppfinning hanfor sig till s.k. passiv regenerering dar regenereringen Or beroende av de kvaveoxider som normalt reduceras av SCR-katalysatorn. Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning innefattar 6 efterbehandlingssystemet overhuvudtaget inte nagon SCRkatalysator.

Oxidationskatalysatorn DOC 205 har flera funktioner, och utnyttjar det luftoverskott som dieselmotorprocessen allmant per upphov till i avgasstrommen som kemisk reaktor tillsammans med en adelmetallbelaggning i oxidationskatalysatorn. Oxidationskatalysatorn anvands normalt primart for att oxidera kvarvarande kolvaten och kolmonoxid i avgasstrommen till koldioxid och vatten. Vid oxidationen av kolvaten (dvs. oxidation av bransle) bildas Oven varme, vilket nyttjas av foreliggande uppfinning for att hoja partikelfiltrets temperatur.

Oxidationskatalysatorn kan aven oxidera en star andel av de i avgasstrOmmen forekommande kvavemonoxiderna (NO) till kvavedioxid (NO2). Denna kvavedioxid utnyttjas ocksa vid passiv regenerering enligt foreliggande uppfinning. Aven ytterligare reaktioner kan forekomma i oxidationskatalysatorn.

I den visade utforingsformen Or DOC 205, DPF 202 samt Oven SCR-katalysatorn 201 integrerade i en och samma avgasreningsenhet 203. Det ska dock fOrstas att DOC 205 och DPF 202 inte behover vara integrerade i en och samma avgasreningsenhet, utan enheterna kan vara anordnade pa annat satt dar sa befinnes lampligt. T.ex. kan DOC 205 vara anordnad narmare fOrbranningsmotorn 101. Likasa kan t.ex. SCR- katalysatorn vara anordnad separat from DPF 202 och/eller DOC 205.

Den i fig. 2 visade efterbehandlingssystemuppsattningen är vanligt fOrekommande vid tunga fordon, atminstone i jurisdiktioner dar strangare utslappskrav rader, men som alternativ till oxidationskatalysatorn kan istallet partikelfiltret innefatta adelmetallbelaggningar sa att de i 7 oxidationskatalysatorn forekommande kemiska processerna istallet forekommer i partikelfiltret, varvid efterbehandlingssystemet saledes inte innefattar nagon DOC.

Sisom namnts bildas sotpartiklar vid forbranningsmotorns 101 forbranning. Dessa sotpartiklar bor inte, och fir i minga fall heller inte, slappas ut i fordonets omgivning. Dieselpartiklar bestir av kolvaten, kol (sot) och oorganiska amnen sasom svavel och aska. Sasom namnts ovan fangas dessa sotpartiklar upp av partikelfiltret 202, vilket fungerar pi sa satt att avgasstrommen leds genom en filterstruktur dar sotpartiklar fangas upp fran den passerande avgasstrommen for att sedan upplagras i partikelfiltret 202. Med hjalp av partikelfilter 202 kan en mycket star andel av partiklarna avskiljas fran avgasstrommen.

I takt med att partiklar avskiljs fran avgasstrOmmen med hjalp av partikelfiltret 202 ansamlas alltsa de avskiljda partiklarna i partikelfiltret 202, varvid detta med tiden fylls upp av sot. Beroende pa faktorer sasom aktuella korforhallanden, forarens korsatt och fordonslast kommer en starre eller mindre mangd sotpartiklar att genereras, varfor denna sot-/partikeluppfyllnad sker mer eller mindre snabbt, men nar val filtret är uppfyllt till en viss niva maste filtret "tommas". Om filtret Or uppfyllt till alltfOr hog nivi kan fordonets prestanda paverkas, samtidigt som aven brandfara, p.g.a. sotansamling i kombination med hoga temperaturer, kan uppsta.

Enligt ovan utfors tomning av partikelfilter 202 med hjalp av regenerering dar sotpartiklar, kolpartiklar, i en kemisk process omvandlas till, beroende pi typ av regenerering, koldioxid och/eller kvaveoxid samt kolmonoxid. over tiden miste suedes partikelfiltret 202 med mer eller mindre 8 regelbundna intervall regenereras, och bestamning av lamplig tidpunkt for regenerering av partikelfiltret kan t.ex. utforas med hjalp av en styrenhet 208, vilken t.ex. kan utfOra bestamning av lamplig tidpunkt/tidpunkter atminstone delvis med hjalp av signaler fran en tryckgivare 209, vilken mater differentialtrycket over partikelfiltret. Ju mer partikelfiltret 202 fylls upp, desto hogre kommer tryckskillnaden over partikelfiltret 202 att vara.

Normalt vidtas inga regenereringsatgarder sa lange som filtrets fyllnadsniva understiger flagon forutbestamd niva.

T.ex. kan styrsystemets styrning av filterregenereringen vara sa anordnad att inga atgarder vidtas sa lange som filtrets fyllnadsgrad t.ex. understiger nagon lamplig fyllnadsgrad i intervallet 60-80%, eller annan lamplig fyllnadsgrad. Filtrets fyllnadsgrad kan uppskattas pa ridgot lampligt satt, t.ex. med hjalp av differentialtrycket enligt ovan, dar en viss tryckskillnad representerar viss fyllnadsgrad.

Styrenheten 208 styr aven regenereringsforfarandet enligt foreliggande uppfinning, vilket beskrivs mer i detalj nedan.

Allmant bestar styrsystem i moderna fordon vanligtvis av ett kommunikationsbussystem bestaende av en eller flera kommunikationsbussar for att sammankoppla ett antal elektroniska styrenheter (ECU:er), eller controllers, och olika pa fordonet lokaliserade komponenter. Ett dylikt styrsystem kan innefatta ett start antal styrenheter, och ansvaret for en specifik funktion kan vara uppdelat pa fler an en styrenhet.

For enkelhetens skull visas i fig. 2 endast styrenheten 208, men fordon av den visade typen innefattar ofta ett relativt start antal styrenheter, t.ex. for styrning av motor, 9 vaxellada, etc., vilket är valkant for fackmannen mom teknikomradet.

Foreliggande uppfinning kan implementeras i styrenheten 208, men kan aven implementeras helt eller delvis i en eller flera andra vid fordonet forekommande styrenheter.

Styrenheter av den visade typen är normalt anordnade att ta emot sensorsignaler fran olika delar av fordonet, t.ex., sasom visas i fig. 2, namnda trycksensor 209 och temperatursensorer 210-212, samt aven t.ex. en motorstyrenhet (ej visad). De styrenhetsgenererade styrsignalerna är normalt aven beroende av signaler bade fran andra styrenheter och signaler fran komponenter. T.ex. kan styrenhetens 208 styrning av regenereringen enligt foreliggande uppfinning t.ex. bero av information som t.ex. mottas fran motorstyrenheten samt de i fig. 2 visade temperatur-/tryckgivarna.

Styrenheter av den visade typen är vidare vanligtvis anordnade att avge styrsignaler till olika delar och komponenter av fordonet, i foreliggande exempel t.ex. till motorstyrenheten for att begara/beordra styrning av forbranningsmotorns forbranning enligt nedan.

Styrningen styrs ofta av programmerade instruktioner. Dessa programmerade instruktioner utgors typiskt av ett datorprogram, vilket nar det exekveras i en dator eller styrenhet astadkommer att datorn/styrenheten utfor Onskad styrning, sasom forfarandesteg enligt foreliggande uppfinning.

Datorprogrammet utgors vanligtvis av en datorprogramprodukt 109 lagrad pa ett digitalt lagringsmedium 121 (se fig. lb) sasom exempelvis: ROM (Read-Only Memory), PROM (Programmable Read-Only Memory), EPROM (Erasable PROM), Flash-minne, EEPROM (Electrically Erasable PROM), en harddiskenhet, etc., i eller i forbindelse med styrenheten och som exekveras av styrenheten. Genom att andra datorprogrammets instruktioner kan saledes fordonets upptradande i en specifik situation anpassas.

En exempelstyrenhet (styrenheten 208) visas schematiskt i fig. lb, varvid styrenheten 208 i sin tur kan innefatta en berakningsenhet 120, vilken kan utgoras av vasentligen nagon lamplig typ av processor eller mikrodator, t.ex. en krets for digital signalbehandling (Digital Signal Processor, DSP), eller en krets med en forutbestamd specifik funktion (Application Specific Integrated Circuit, ASIC).

Berakningsenheten 120 är forbunden med en minnesenhet 121, vilken tillhandahaller berakningsenheten 120 t.ex. den lagrade programkoden 109 och/eller den lagrade data berakningsenheten 120 behover for att kunna utfora berakningar. Berakningsenheten 120 är aven anordnad att lagra del- eller slutresultat av berakningar i minnesenheten 121.

Vidare är styrenheten 208 forsedd med anordningar 122, 123, 124, 125 for mottagande respektive sandande av in- respektive utsignaler. Dessa in- respektive utsignaler kan innehalla vagformer, pulser, eller andra attribut, vilka av anordningarna 122, 125 for mottagande av insignaler kan detekteras som information och omvandlas till signaler, vilka kan behandlas av berakningsenheten 120. Dessa signaler tillhandahalls sedan berakningsenheten 120. Anordningarna 123, 124 for sandande av utsignaler är anordnade att omvandla signaler erhallna fran berakningsenheten 120 for skapande av utsignaler genom att t.ex. modulera signalerna, vilka kan overforas till andra delar av fordonets styrsystem och/eller den/de komponenter for vilka signalerna är avsedda. Var och en av anslutningarna till anordningarna for mottagande respektive sandande av in- respektive utsignaler kan utgoras av en eller flera av en kabel; en databuss, sasom en CAN-buss (Controller Area Network bus), en MOST-buss (Media Orientated Systems 11 Transport), eller nagon annan busskonfiguration; eller av en tradlos anslutning.

Regenerering kan enligt ovan ske pa i huvudsak tva olika satt. Dels genom s.k. syre (02) -baserad regenerering, aven kallad aktiv regenerering. Vid aktiv regenerering sker en kemisk process i huvudsak enligt ekv. 1: C + 02 = CO2 + varme(ekv. 1) Saledes ombildas vid aktiv regenerering kol plus syrgas till koldioxid plus varme. Denna kemiska reaktion är kraftigt temperaturberoende, och erfordrar hoga partikelfiltertemperaturer for att namnvard reaktionshastighet overhuvudtaget ska uppstd. Typiskt kravs en minsta partikelfiltertemperatur i storleksordningen 500°C, foretradesvis bor dock filtertemperaturen vara an hOgre for att regenerering ska ske med Onskad hastighet.

Den maximala temperatur som kan anvandas vid aktiv regenerering kan dock begransas av toleranser fOr de ingaende komponenterna. T.ex. har ofta partikelfiltret 202 och/eller (dar sadan forekommer) efterfoljande SCR-katalysator konstruktionsmassiga begransningar med avseende pa den maximala temperatur dessa far utsattas for. Detta medfor att den aktiva regenereringen kan ha en komponentmassigt maximalt tillaten temperatur som är oonskat lag i forhallande till den aktiva regenereringens minsta Onskade temperatur, vilken alltsa maste vara mycket hog for att nagon anvandbar reaktionshastighet over huvud taget ska uppsta, och i synnerhet i forhallande till de temperaturer som faktiskt onskas vid aktiv regenerering. Vid den aktiva regenereringen forbranns sotlasten i partikelfiltret 202 normalt vasentligen fullstandigt. Det vill saga att en total regenerering av partikelfiltret erhalles, varefter sotnivan i partikelfiltret är vasentligen 0%. 12 Idag är det alit vanligare att fordon, forutom partikelfilter 202, aven utrustas med SCR-katalysatorer 201, vilket utgor atminstone en orsak till att s.k. passiv regenerering ofta tillampas for att undvika problem i form av overhettning for den efterfoljande SCR-katalysatorbehandlingsprocessen.

Vid passiv regenerering bildas framforallt, enligt ekv. 2 nedan, kvaveoxid och koloxid vid en reaktion mellan kol och kvavedioxid: NO2 + C = NO + CO(ekv. 2) Passiv regenerering har fordelen att onskade reaktionshastigheter, och darmed den hastighet med vilken filtret toms, kan uppnas vid lagre temperaturer. Typiskt sker regenerering av partikelfilter vid passiv regenerering vid temperaturer i intervallet 200°C - 500°C, Oven om temperaturer i den hogre delen av intervallet normalt Or att foredra.

Detta utgar saledes ett jamfort med vid aktiv regenerering vasentligt lagre temperaturintervall, som helt kan understiga den vid aktiv regenerering onskade minimumtemperaturen. Detta Or en stor fordel vid t.ex. forekomst av SCR-katalysatorer, eftersom risken far att en sa pass hog temperaturniva att risk for skador pa SCR-katalysatorn uppstar i princip helt kan undvikas. Fortfarande Or det dock viktigt att en forhallandevis hog temperatur erhalls.

Foreliggande uppfinning avser darfor ett forfarande for passiv regenerering, och i fig. 3 visas ett exempel pa regenererings- (sotutbrannings-) hastigheten vid passiv regenerering som funktion av sotmangd i partikelfiltret 202 och for driftsfall vid tva olika temperaturer (3°C resp. 4°C) Regenereringshastigheten exemplifieras Oven for lag respektive hog koncentration av kvavedioxid. Sasom kan ses i figuren Or utbranningshastigheten lag vid lag temperatur (3°C) och lag koncentration av kvavedioxid. Regenereringshastighetens 13 temperaturberoende framgar tydligt av det faktum att utbrdnningshastigheten Or forhallandevis lag Oven vid hog koncentration av kvdvedioxid sa ldnge som filtertemperaturen Or lag. Utbrdnningshastigheten Or vdsentligt hogre vid 4°C Oven i det fall lag koncentration av kvdvedioxid racier, men det Or uppenbart att hog temperatur i kombination med hoga halter av NO2 är att foredra.

Saledes Or den passiva regenereringen, forutom att vara beroende av partikelfiltrets temperatur och sotmdngd enligt fig. 3, och sasom framgdr av ekv. 2 ovan och fig. 3, Oven beroende av tillgangen pa kvdvedioxid. Normalt utgors dock andelen kvdvedioxid (NO2) av den totala mdngd kvdveoxider (NO) som genereras vid forbrdnningsmotorns forbrdnning endast av 0 - 10% av den totala mdngden kvdveoxider i avgasstrommen. Ndr forbrdnningsmotorn Or hart belastad kan andelen NO2vara sa lag som 2 - 4%. I syfte att erhdlla en snabb regenerering av partikelfiltret finns det saledes en onskan am att andelen kvdvedioxid i avgasstrommen Or sa hog som mojligt vid avgasstrommens intrdde i partikelfiltret 202.

Saledes finns det ocksa en onskan am att Oka mdngden kvdvedioxid NO2 i den fran forbrdnningsmotorns forbrdnning resulterande avgasstrommen. Denna omvandling kan utforas pa flera olika sdtt, och kan enligt ovan astadkommas med hjdlp av oxidationskatalysatorn 205, ddr kvdveoxid kan oxideras till kvdvedioxid.

Oxidation av kvdveoxid till kvdvedioxid i oxidationskatalysatorn utgor dock ocksa en starkt temperaturberoende process, vilket exemplifieras i fig. 4. Sasom kan ses i figuren kan, vid gynnsamma temperaturer, andelen kvdvedioxid av den totala mdngden kvdveoxider i avgasstrommen (heldragen linje) okas till uppemot 60%. Sasom ocksa kan ses i figuren -yore det saledes optimalt med en 14 temperatur i storleksordningen 2°C - 3°C vid den passiva regenereringen for att erhalla en sa hog oxidation av kvaveoxid till kvavedioxid som mojligt.

Sasom har beskrivits i anknytning till ekv. 2 och fig. 3 galler dock ett helt annat temperaturforhallande for sjalva utbranningsprocessen. Detta temperaturforhallande indikeras med streckad linje i fig. 4, och som kan ses är reaktionshastigheten i princip obefintlig vid temperaturer understigande en partikelfiltertemperatur pa 200-2° (det ska dock inses att de visade temperaturangivelserna endast utgor exempel, och att verkliga varden kan avvika fran dessa. T.ex. kan det satt pa vilket temperaturerna bestams/beraknas ha inverkan pa temperaturgranserna. Nedan exemplifieras nagra satt att bestamma filtrets temperatur).

Utbranningshastigheten (regenereringshastigheten) okar saledes med mangden NO i avgasstrommen, avgasstrommens (partikelfiltrets) temperatur samt radande sotmangd partikelfiltret. Om fri tillgang av kvavedioxid rader skulle saledes en sa hog filtertemperatur som mojligt vara att foredra. Sasom ocksa kan ses i fig. 4 leder dock hoga temperaturer till lagre oxidation av kvaveoxid till kvavedioxid. Detta innebar i sin tur att regenereringen inte fullt ut kommer att kunna dra nytta av den hoga filtertemperaturen, eftersom reaktionen kommer begransas av brist pa kvavedioxid.

Detta betyder ocksa att regenereringens verkningsgrad i realiteten inte kommer att se ut som den streckade linjen i fig. 4, eftersom denna kurva forutsatter konstant/hbg tillgang pa NO2. Saledes blir ocksa optimal arbetspunkt svar att bestamma. Detta exemplifieras i fig. 5, dar kurvan 501 representerar NO2-bildningens temperaturberoende enligt fig. 4 (enligt nedan dock forutsatt att NO2-bildning i oxidationskatalysatorn inte är utkonkurrerad av bransleoxidation och suedes i praktiken att ingen bransleoxidation pdgdr). Eftersom NO2-tillgangen sjunker med okad temperatur blir den faktiska totala reaktionshastighetens temperaturberoende en kurva med principiellt utseende som kurvan 502 nar NO2-tillgang enligt kurva 501 rider. Eftersom NO2-tillgangen sjunker med okad temperatur blir den faktiska totala reaktionshastighetens temperaturberoende markant skiljd frdn fallet med fri tillgdng av NO2 (den streckade linjen i fig. 4).

Sdsom kan ses i fig. 5 utgors optimal partikelfiltertemperatur av temperaturen TopT. Temperaturen TopT kan vara i storleksordningen 400-4°C.

For att kunna omvandla sot till koldioxid/kolmonoxid pa ett sa effektivt sdtt som mojligt är det sdledes onskvart med sd hoga halter av NO (NO2) som mojligt, samtidigt som partikelfiltret hailer en temperatur i narheten av TopT. Om dessa forhallanden standigt rddde skulle partikelfiltret kontinuerligt genereras och sotuppbyggnad aldrig ske.

Temperaturen 'OPT kan dock inte uppnds enbart med hjalp av avgasstrommens temperatur. I typiska lastbils/bussapplikationer ligger filtrets medeltemperatur snarare nagonstans i intervallet 1°C - 300°C vid normal fordonsdrift.

Vid passiv regenerering vidtas darfor allmant temperaturhojande atgarder for att noja partikelfiltrets temperatur och darmed erhdlla en snabbare regenereringshastighet.

Dessa temperaturhajande dtgdrderna kan dstadkommas genom att styra forbrdnningsmotorn pd ett sddant sdtt att en hog avgastemperatur erhdlls, vilket astadkoms genom att sanka motorns verkningsgrad till en ldg nivd, sd att en star del av 16 energin overgar i varme. Vidare är fordonsmonterade aggregat som drivs av forbranningsmotorn, och darmed tar kraft fran fordonets framdrivning, vanligt forekommande. Exempel pa sadana aggregat utgors av kylaggregat etc., och genom att styra dessa aggregat pa ett sadant satt att de utOvar hOg eller maximal belastning pa forbranningsmotorn kan forbranningsmotorns arbete, och darmed avgastemperatur ytterligare okas.

Dylika temperaturhojande atgarder är dock fortfarande inte tillrackliga for att temperaturen TopT ska kunna upprids.

Enligt foreliggande uppfinning tillampas darfor, precis som vid s.k. aktiv regenerering enligt ovan, ett forfarande dar bransle adderas till avgasstrommen for att brinna (oxideras) Over oxidationskatalysatorn och pa sa satt alstra varme for uppvarmning av partikelfiltret. Enligt foreliggande uppfinning nyttjas dock inte denna bransleinsprutning i syfte att astadkomma en aktiv regenerering, utan istallet i syfte att uppna en mer gynnsam temperatur for sotforbranningen vid passiv regenerering. Ett exempelforfarande 600 enligt foreliggande uppfinning visas i fig. 6.

Forfarandet borjar i steg 601, dar det bestams am regenerering ska utforas. Denna bestamning kan t.ex. utforas enligt ovan genom att bestamma om differentialtrycket Over partikelfiltret overstiger en viss niva. Nar regenerering ska utfOras fortsatter forfarandet till steg 602, dar partikelfiltertemperatur och/eller oxidationskatalysatortemperatur bestams.

Partikelfiltertemperaturen kan bestammas pa olika satt. I den i fig. 2 visade utforingsformen är en forsta temperatursensor 210 anordnad uppstroms oxidationskatalysatorn 205. En andra temperatursensor 211 Or anordnad nedstroms oxidationskatalysatorn (uppstroms partikelfiltret) och en 17 tredje temperatursensor 212 är anordnad nedstroms partikelfiltret 203. Partikelfiltertemperaturen kan t.ex. bestammas genom att bestamma medelvardet av de av temperatursensorerna 211, 212 bestamda temperaturerna.

Alternativt kan enbart temperaturen fran sensorn 211 eller 212 anvandas. Likasa kan nagon annan lamplig temperatursensor anvandas, sasom temperatursensorn 210, vilken tillsammans med en modell over efterbehandlingssystemet och/eller t.ex. aktuellt avgasflode, berakna en partikelfiltertemperatur.

I steg 602 kan, i en utforingsform, aven andra temperaturhojande atgarder an den nedan beskrivna tillforseln av bransle till avgasstrommen enligt foreliggande uppfinning paborjas. Dessa atgarder kan enligt ovan t.ex. utgoras av att styra forbranningsmotorn pa ett sadant satt att en sa hOg avgastemperatur som mojligt erhalls, vilket enligt ovan kan astadkommas genom att styra forbranningsmotorn mot lag verkningsgrad och/eller belasta forbranningsmotorn i sa star utstrackning som mojligt.

Nar det bestams att partikelfiltertemperaturen och/eller oxidationskatalysatortemperaturen är tillrackligt hog, t.ex. 2°C eller annan tillamplig temperatur, for att bransle ska kunna oxideras fortsatter forfarandet till steg 603. I steg 603 bestams en tillamplig branslemangd for tillforsel till avgasstrommen, varvid bransleinsprutning sedan paborjas.

Mangden bransle kan t.ex. bero pa partikelfiltrets temperatur Tfilterr, aktuell forbranningsmotorbelastning, aktuell fordonshastighet etc. Alternativt tillfors alltid samma mangd bransle, varvid styrning helt ske baserat pa partikelfiltrets temperatur T filter enligt nedan.

Tillforsel av bransle till avgasstrommen har fordelen att filtertemperaturen kan styras helt och hallet oberoende av avgasstrommens aktuella temperatur (och darmed i forlangningen 18 partikelfiltrets temperatur). I princip racker det med att oxidationskatalysatorn uppnar en temperatur pa ca. 2°C (enligt ovan kan vid behov motorstyrning tillampas for att paskynda/mojliggora denna oxidationskatalysatortemperatur) for att styrning av partikelfiltrets temperatur sedan ska kunna utforas oberoende av aktuell avgastemperatur.

Saledes gar det att med hjalp av adderat bransle oka partikelfiltrets temperatur till onskad temperatur, vilket enligt vad som visas i fig. 5 medfor okad sotforbranningshastighet.

Sasom ocksa forklarats ovan i anknytning till fig. 4-5 är dock sotforbranningshastigheten aven beroende av tillgangen pa NO2. Problemet med bransleinsprutning är att NO2-bildningen paverkas negativt vid oxidation av bransle. Om oxidationskatalysatorn hade varit oandligt stor skulle NO kunna omvandlas till NO2 i onskad utstrackning samtidigt som branslet oxideras. Av utrymmes- och kostnadsskal är dock katalysatorstorleken begransad, vilket innebar att katalysatorkapaciteten vanligtvis inte är tillracklig for att samtidigt kunna utfora bada reaktioner pa ett tillfredsstallande satt.

Oxidationskatalysatorn fungerar pa sá satt att det i forsta hand är bransle (kolvaten) som kommer att oxideras, och forst i andra hand, om kapacitet kvarstar, bildas NO2, med foljd att NO2-bildning kan bli mycket lag eller i princip obefintlig under det att oxidation av bransle pagar. Huruvida och i vilken utstrackning NO2 bildas under oxidationen av bransle styrs av katalysatorns storlek samt avgasstrommens flode (ju storre flodet är, desto "mindre" upplevs katalysatorn sett fran avgasstrommen).

Saledes sker hojning av partikelfiltertemperaturen enligt foreliggande uppfinning pa bekostnad av NO2-bildning. Darmed forsvinner/forsamras aven en viktig parameter for regenerering 19 enligt ekv. 2 ovan. Detta betyder suedes att nOr tillfOrsel av brOnsle pagar kommer ingen eller mycket liten NO2-bildning att ske, vilket i praktiken innebOr att reaktionshastigheten vid tillforsel av brOnsle inte kommer att folja kurvan 502 i fig. 5, utan snarare kurvan 503. Sasom kan ses i figuren kommer suedes regenereringshastigheten att vara mycket lag nOr tillforsel av bransle pagar.

Av denna anledning avbryts, steg 605, tillforsel av brOnsle till avgasstrommen till forman for NO2-bildning nOr partikelfiltertemperaturen Tfilter UPP natt en onskat hog temperatur, steg 604, sasom t.ex. temperaturen T2 i fig. 5.

Detta betyder att regenereringshastigheten, som under tillforsel av brOnsle till avgasstrommen foljt kurvan 503 fram till punkten A, nu ist011et kommer hoppa/ overga till punkten B for istallet folja kurvan 502. NOr insprutningen av brOnsle Or avstOngd kommer dock avgasstrommens temperatur normalt inte att racka till for att uppratthalla partikelfiltrets temperatur, varfor partikelfiltertemperaturen borjar sjunka. Nar det sedan bestams att temperaturen har sjunkit till t.ex. temperaturen Tl, steg 606, och regenereringshastigheten saledes natt punkten C pa kurvan 502, atergar forfarandet till steg 603 for ny temperaturhojning, varvid regenereringshastigheten sjunker till punkten D for att sedan ater folja kurvan 503 till dess att partikelfiltertemperaturen anyo hojts till temperaturen 12 enligt ovan, varvid bransletillfOrsel ater avstOngs sa att ny regenereringsperiod paborjas.

Temperaturerna T1, T2 kan vOljas pa nagot lOmpligt sOtt och Oven bero p1 det sOtt pa vilket partikelfiltertemperaturen definieras (t.ex. var den temperatur som anses utgora partikelfiltertemperaturen mats, enligt ovan). Exempelvis kan temperaturen T1 utgoras av 3°C medan temperaturen T2 kan utgoras av 4°C. Saledes ligger Oven temperaturen T2 vd1 under den temperaturgrans dar aktiv regenerering far markbar effekt. Intervallet kring Top," kan goras godtyckligt brett, ju snavare temperaturintervall, desto oftare sker uppvarmning av partikelfiltret.

I fig. 7 visas ett exempel pa ett temperaturdiagram for en uppfinningsenlig regenereringsprocess. Heldragen kurva representerar partikelfiltertemperaturen, och intervallen TA, Tc, TE anvands for temperaturhojande atgarder med lag regenereringshastighet som foljd (kurva 503 i fig. 5), medan tidsintervallen TB, I'D, Tp utgor tidsintervall dar regenereringshastigheten foljer kurva 502 i fig. 5.

Aven om den del (TB, Tip, TF) av regenereringens totala tid (IA TF)dar regenereringshastigheten är hog endast utgOr en andel av regenereringens totala tid kommer de hoga partikelfiltertemperaturerna under tidsperioderna TB, TD, TF val att kompensera for den tidsatgang som erfordras for uppvarmning av partikelfiltret.

Exempelvis kan regenereringshastigheten i partikelfiltret vara 100 - 1000 ganger snabbare vid en temperatur pa 4°C jamfort med vid 2°C, varfor det totala resultatet av regenerering enligt foreliggande uppfinning medfor en snabb regenerering av partikelfiltret utan de nackdelar som aktiv regenerering enligt ovan medfor. Fig. 7 visar aven en streckad kurva representerande temperaturen vid oxidationskatalysatorns ingang, dvs. den streckade kurvan representerar aven avgasstrommens temperatur, och sasom kan ses ligger denna under stora delar av tiden vid en vasentligt lagre temperatur an temperaturen T1 Effekten av foreliggande uppfinning kan dock forbattras ytterligare. Enligt ovan okar sotforbranningshastigheten med okad NOx-niva. Det satt pa vilket forbranningsmotorn styrs kan darfor med fordel synkroniseras med tillforseln av bransle. 21 Under de tidsperioder dar HC (bransle)-dosering är aktiv (TA, Tc, TE) är huvudmalet med motorstyrningen att en avgastemperatur erhalls som är tillracklig for att halla katalysatorns temperatur pa en niva som är tillracklig for att insprutat bransle ska brinna (oxideras), varfor forbranningsmotorn vid denna mod kan styras for att generera maximal varme.

Under de faktiska sotforbranningsintervallen (Is, TD, TP), daremot, är det onskvart att sotforbranningshastigheten är sa snabb som mojlig, och eftersom att denna beror av mangden NO2 bor motorn i steg 605, 606 styras pa ett sadant satt hoga halter NO avges. Med andra ord bor forbranningsmotorn under regenereringsprocessen arbeta i tva moder, dar forbranningsmotorn i en forsta mod avger hog avgastemperatur, och dar forbranningsmotorn i en andra mod arbetar pa ett satt som resulterar i hog NOx-bildning.

Vid t.ex. EGR-motorer är det forhallandevis latt att styra forbranningsmotorn pa ett satt som genererar hoga NOx-halter.

T.ex. kan en fyrdubbling av avgiven NOx-mangd medfOra en fordubbling av sotforbranningshastigheten.

Det i fig. 6 beskrivna forfarandet upprepas fdretradesvis till dess att halten sot i partikelfiltret sjunkit till Onskad niva. T.ex. kan differentialtrycket overvakas under regenereringen, varvid regenereringen kan avbrytas nar differentialtrycket sjunkit under en viss niva och regenereringen darmed anses vara avslutad, steg 607. Denna bestamning kan t.ex. utforas i steg 604 och/eller steg 606 enligt fig. 6. Passiv regenerering har dock fordelen att regenereringen kan avbrytas nar som helst for att aterupptas vid ett senare tillfalle utan de brandrisker som aktiv regenerering kan medfora. 22 Betraffande insprutningen av bransle kan detta astadkommas pa flera satt. T.ex. kan efterbehandlingssystemet innefatta en injektor i avgassystemet uppstroms om oxidationskatalysatorn, varvid bransle kan insprutas i avgasstrommen med hjalp av injektorn.

Alternativt kan bransle tillforas avgasstrommen genom insprutning i forbranningsmotorns forbranningskammare (sasom forbranningsmotorns cylindrar). Foreliggande uppfinning är tillamplig vid bada typer av bransleinsprutning. Betraffande bransletillforsel via forbranningsmotorns forbranningskammare insprutas bransle sa pass sent under forbranningscykels forbranningssteg att inget eller endast delar av det for regenereringen avsedda branslet forbranns i cylindrarna, varvid bransle kommer att folja med avgasstrommen till efterbehandlingssystemet.

Sadan insprutning benamns atminstone i foreliggande ansokan "sen insprutning", och innebar att insprutning sker mycket sent under forbranningscykels forbranningssteg. Sen insprutning, atminstone sasom definierad i denna beskrivning och de efterfoljande patentkraven, innebar alltsa en insprutning dar ingen eller endast liten andel av det sent insprutade branslet forbranns. Enligt foreliggande uppfinning sker darfor insprutning cirka 40 - 180 vevaxelgrader efter det att cylinderkolven har passerat byre dodpunkt, vilket innebar att branslet helt eller till storsta delen ofOrbrant kommer att folja med avgasstrommen till oxidationskatalysatorn for att darvid oxideras och generera varme for uppvarmning av partikelfiltret till onskad temperatur.

Denna bransleinsprutning kan t.ex. folja insprutningsforfarandet enligt den svenska patentansokan 1050889-3. Den i denna ansokan beskrivna insprutningslosningen 23 minskar problem med s.k. vaggvatning av forbranningsmotorns cylindrar.

Detta astadkoms genom att bransleinsprutning inte utfors vid vane forbranningscykel, utan istallet for att utfora en sen insprutning vid varje forbranningscykel utfors storre bransleinsprutningar med glesare intervall. T.ex. kan dubbla mangden bransle insprutas vid varannan forbranningscykel eller tredubbel mangd vid var tredje osv. eller enligt nagon annan lamplig princip. Allmant galler enligt det i 1050889-3 visade forfarandet att en branslemangd bestams for tillfOrsel till namnda efterbehandlingssystem, dar branslemangden fordelas pa n pd varandra foljande forbranningscykler, dar n =, men dar bransle enbart tillfors under m av namnda n forbranningscykler, dar m = 1,2 ..., n-1.

Den i 1050889-3 visade losningen har aven fordelen att noggrann reglering av insprutat bransle till avgasstrommen kan utforas, eftersom storre och darmed mer lattreglerade branslemangder insprutas vid farre tillfallen.

Bransleinsprutning via forbranningsmotorns forbranningskammare och/eller via injektor i avgassystemet kan utforas samtidigt som fordonet framfors pa vanligt satt, dvs. den vanliga bransleinsprutningen for fordonets framdrivning behOver overhuvudtaget inte paverkas, eftersom de sena insprutningarna enligt foreliggande uppfinning endast har som syfte att tillfora bransle till avgasstrommen. Enligt vad som namnts ovan kan det dock anda vara fordelaktigt att aven styra forbranningsmotorn pa ett for regenereringsprocessen fordelaktigt satt.

Vidare har foreliggande uppfinning ovan exemplifierats i anknytning till fordon. Uppfinningen är dock aven tillamplig vid godtyckliga farkoster dar avgasreningssystem enligt ovan 24 är tillampliga, sasom t.ex. vatten- eller luftfarkoster med forbrannings-/regenereringsprocesser enligt ovan.

Claims (17)

PATENTKRAV 1. FOrfarande vid passiv regenererina av ett partikelfilter (202) i ett efterbehandlingssystem (200), varvid namnda partikelfilter (202) at inrattat fOr behandling av en frAn en farbranning vid en forbranningsmotor (101) resulterande avgasstr5m, och varvid, vid regenerering, bransie tilifOrs namnda efterbehandlingssystem (200), varvid fOrfarandet innefattar att:

1. hoja en temperatur fOr namnda -,-..rtikeifilter (202) genom att till namnda avgasstrom tillfora bransie for oxidation yid namnda efterbehandlingssvstem (200), 2. oar namnda partikeifiltertemperatur uppgAr till en forsta temperatur, avbryta namnda tillforsel av bransie till namnda avgasstrom, och - ateruppta tiliforsel av bransie for oxidation till namnda efterbehandlingssystem (200) oar namnda partikeifiltertemperatur sjunkit till en andra jamfort med namnda fOrsta temperatnr lagre temperatur.

2. FOrfarande enliqt krav 1, varvid tilifOrsel och avbrott i t-ilJforsel av bransle tin avqasstrommen upprepas till deco att namnda bartikeifilter (202) regehererats till enskad niva, eller att regenereringen av annan anledning avbrvts.

3. FOrfarande enaigt nagot av kraven 1-2, varvid namnda ofOrbranda bransie heit eller Atminstone delvis oxideras i namnda efterbehandlingssystem (200) sA att varme for uppvarmning av namnda partikelfilter (202) cienereras.

4. FOrfarande enli_t nAgot av kraven1-3, varvid vid namnda regenerering kvavedioxid (NO2) tillsammans nod tot (0) bildar kvaveoxid (NO) soot koloxid (00). .

5. FOrfarande enligt nAget av foregaende krav, varvid namnda fOrsta tenperatur utgor en tillamplig temperatur understigande 50n°0. 26

6. , Fbrfarande enligt nagot av foregAende krav, varvid namnda fOrsta temperatur utabr en tillamgliq temperatur understigande den temperatur vid vilken regenereringshastigheten vid aktiv regenererina bverstiger regenereringshastighei_en vid passiv regenerering,

7. Fbrfarande enligt nagot av fbregaende krav, varvid namnda fOrsta temperatur utgor en temperaLur mbtsvarande eller bverstigande den temperatur vid vi1ken maximal regenereringshastiohet vid gassiv regenerering uppnas.

8. Farfarande enligt nagot av fbrega.ende krav, varvid namnda andra varde utabr en tillamplig temperatur bverstigande 2°C.

9. Fbrfarande enligt nAgot av fbregAende krav, varvid. namnda farbrAnningsmotor (101) innefattar atminstone en fOrbranningskammare, och varvid bransie tilifors namnda efterbehandlingssvstem (200) via tillfbrsel till nAmnda fbrbranningskammare.

10. Forfarande enligt krav 9, vidare innefattande att 1. bestamma en branslemangd for tiliforsel till namnda efterbehandlingssvstem (200) fbrdelat 0 n pa varandra fbijande fbrbranningscykler hos namnda fbrbranningskammare, n 2. 2,3,..11 , orb 3. tillfbra namnda bestamda bransiemanad till namnda forbranningskammare fordelat pA m av namnda n fearbranningscykler, in = 1,2 ._, n-1.

11. Fbrfarande enligt nAgot av fbregAende krav, varvid bransie tillfors namnda efterbehandlingssystem (200) med hjalp av en nedstrbms fbrbranningsmotorns fbrbranningskammare anordnad injektor,

12. FOrfarande enligt nagot av fbregAende krav, varvid 30:fbrfarandet vidare innefattar att, vid tillfOrsel av bransle 27 till namnda avgasstrim, styra hamnda firbranningsmotor pA ett sAdant satt att an hog avgastemperatur genereras.

13. Forfarande eniigt nagot av foregaende krav, vidare innefattande att, nar tillfOrsel av brAnsle till namnda avgasstrom avbrutits, styra namnda forbranningsmotor pa ett sAdant sAtt att, jamfort med nAr nAmnda forbranningsmotor styrs pA ett sAdant satt att an hip avgastemperatur genereras, en vasentligt hogre mAngd kvaveoxider avges.

14. Firfarande enligt nAgot av firegAende krav, varvid namnda efterbehandlingssystem (200) innefattar en uppstroms em namnda aartikeifilter (202) anordnad axidationskatalysator(205), varvid nAmnda till namnda efterbehandlingssystem (200) tiliforaa bransie Atminstone delvis oxideras i namnda oxidationskatalysator (205),

15. Forfarande enligt nAgot av foregAende krav, varvid namnda forfarande utfors n,a,ir partikelfiltrets (202) fylinadsgrad iverstiger en forsta niva

16. System vid passiv regenerering av ett partikelfer (202) i ett efterbehandlingssystem (200), varvid namnda partikei.Fliter (202) Or inrAttat fir behandling av en frAn en fOrbrAnning vid en. firbranningsmotor (101) resalterande avgasstrome och varvid, vid regenereringe bransle tilifirs namnda efterbehandlingssystem (200), varvid svstemet innefattar: - oraan for att hOja en temperatur for namnda partikeifilter (202) qenom tiliforsel av brAnsie till nAmnda avgasstrim fir oxidation -yid nAmnda efterbehandlingssystem (200), 1. organ for att avbryta namnda tillforsel av brAnsie till namnda avgasstrim air namnda partikeifiltertemperatur uppgAr till en forsta temperature con 2. organ for att Ateruppta tillforsel av brAnsle fir oxidation till nAmnda efterbehandlingssystem (200) nar nAmnda 28 partikeifiltertemperatur sjunkit till en andra jamfort med namnda fOrsta temperatur laure temperatur.

17. Fordon (100), kannetacknat av att det innefattar ett system enligt krav 16. 29 1/7 - frt 0 gr-- I _J, 2/7