FI83674C

FI83674C - Förfarande och anordning för utläggning av tunn bindemedelsimpregnerad ohärdad primärbana av mineralull på en mottagningstransportör

Info

Publication number: FI83674C
Application number: FI864452A
Authority: FI
Inventors: Henning John Emil Lauren
Original assignee: Partek Ab
Priority date: 1986-10-31
Filing date: 1986-10-31
Publication date: 1991-08-12
Also published as: RU1831533C; FI83674B; CN87107553A; EP0329686B1; JPH02500737A; PL268494A1; EP0329686A1; BG50603A3; WO1988003121A1; RO104627B1; FI864452A0; PL158611B1; AU8174587A; FI864452A; CA1289981C; KR890700106A; HUT49826A; CN1009911B; AU607169B2

Description

1 83674 Förfarande och anordning för utläggning av tunn bindemedels-impregnerad ohärdad primärbana av mineralull pä en mottag-ningstransportör

Den här uppfinningen hänför sig tili ett förfarande för utläggning av en tunn bindemedelsimpregnerad ohärdad mine-ralullsbana pä en mottagningstransportör och tili en anordning för utförande av förfarandet i enlighet med ingressen till patentkraven 1 och 7.

Vid framställningen av mineralullsskivor är det av stor vikt att produkten blir sä jämn och homogen som möjligt, vilket ger ökad isolationsförmäga. Vidare bör den vid läg densitet vara möjligast elastisk, vilket förutsätter att fibrerna ligger utsträckta i skivans plan. Tack väre elasti-citeten kan skivan komprimeras för förpacknings- och trans-portskedet.

För att uppnä detta uppsamlar man pä en uppsamlingstranspor-tör omedelbart efter fibreringen en tunn primärbana, vars ytvikt varierar mellan 100 och 450 g/m^, företrädesvis 100-200 g/m^. Ju tunnare primärbana desto bättre kvalitet pä den färdiga produkten. För att upprätthälla kapaciteten pä önskad nivä samtidigt som primärbanan görs tunn, bör primärbanans hastighet samt dess transportanordningars hastighet vara hög. Normalt är primärbanans hastighet över 100 m/min, men för ytvikter hos primärbanan om bara 100-200 g/m^ krävs ännu högre hastighet för att hälla kapaciteten pä önskad nivä.

Olika förfaranden för vikning av mineralullsbanor beskrivs bl.a. i US-patentskriften 2 450 916 frän är 1948 och i den nägot yngre GB-patentskriften 772 628. Dessa har senare kompletterats med förfaranden för vikning av primärbanan med hjälp av pendlande transportörer.

2 83674

Vid användning av pendeltransportörer för utmatning av primär-banan är det av vikt att hastigheten för pendelns utmatnings-ända är i det närmaste lika stor som primärbanans utmatnings-hastighet, för att banan varken skall veckas eller sträckas i utmatningsögonblicket.

Pendelmekanismen har hittills oftast fungerat sä, att ändlä-gena legat högst över mottagartransportören och pendelns nedre dödläge närmast mottagartransportören. För att uppnä önskad kapacitet med de tunna primärbanorna borde pendeltransportö-rens utmatningshastighet ökas, men det läter sig inte göras med kända anordningar. En snabbgäende pendeltransportör som utmatar en lätt bana och har hög pendlingsfrekvens ger nämli-gen en inexakt läggning av primärbanan.

Utmatningsändans rörelsehastighet hos en pendeltransportör, som pä känt sätt drivs av en vevstake och som svänger kring en fast svängaxel, är högst i pendelns mittläge och avtar sinusformigt till noll i ytterläget, varifrän igen sker en sinusformig acceleration. Utmatningsändan hos en sädan pendeltransportör mäste i sitt nedersta läge ligga ca 0,2 gänger utpendlingsbredden, som normalt är 2 m, ovanför den utpendlade ullbanan för att primärbanan skall kunna lägga sig i ett jämnt skikt pä mottagartransportören och inte sträckas. Med ett sä längt avständ mellan pendel och mottagartransportör, 40 cm och mera, blir kanterna pä den utpendlade banan ojämna. Med en utmatningshastighet om ca 130 m/min uppgär ojämnheterna i den bildade sekundärbanan tili ca +/-5 % av utpendlingsbredden. Det betyder, att sekundärbanan mäste ges en motsvarande högre bredd för att en felfri bana av önskad bredd skall uppnäs, eftersom det icke önskade materialet mäste skäras bort. Det här innebär ett stort materialspill.

Man känner ocksä tili pendelutmatningsmekanismer där viknings-processen utförs sä, att primärbanan hela tiden avges rakt ovanför underlaget, pä konstant höjd. Ett ledsystem är anordnat att hälla pendelmekanismens utmatningsända pä konstant höjd ovanför mottagartransportören, och den fram- och ätergäende rörelsen er-

II

3 83674 hälles genom en kedja/vevstake-mekanism. Pendelrörelsens hastig-hetsprofil har en konstant hastighetsperiod i mitten och en sinus-formad retardations- och accelerationsfas i vartdera ändläget. Pendeln mäste retarderas och accelereras snabbt i ändlägena för att pendelns rörelse skall motsvara den utmatade mängden av pri-märbana per tidsenhet, vilket medför Stora päkänningar i de me-kaniska konstruktionerna. Mekanismen kan därför lämpligen användas endast vid utmatningshastigheter under ca 100 m/min.

En nackdel med pendelmekanismer med hög pendelfrekvens är dess-utom de starka luftströmningar som uppstär dä pendelmekanismen med stor yta snabbt rör sig av och an. Luftströmningarna stör nedläggningen av den tunna primärbanan pä underlaget.

Frän tidigare känner man säledes pendelmekanismer för utläggning av tunna primärbanor i överlappande skikt pä en mottagartranspor-tör. De vidläts emellertid alla av betydande nackdelar; kanterna är ojämna och förorsakar stort materialspill, hastigheterna är för läga för att tillfredsställa kapacitetsbehovet; retardations-och accelerationskrafterna är höga och förorsakar Stora mekaniska päkänningar i konstruktionerna; luftströmningsproblemet försvärar en säker utläggning av primärbanan.

Den här uppfinningen har tili ändamäl att minska eller helt eli-minera dessa nackdelar och särskilt att uppnä en exakt utläggning med jämna kanter och hög homogenitet i banan. Detta har lyckats genom att ästadkomma ett förfarande och en anordning, vars huvud-sakliga kännetecken framgär av patentkraven 1 och 7.

I ett fördelaktigt utförande enligt uppfinningen används ett tidigare känt drivsystem, som ger den svängande pendeltransportören, i fortsättningen kallad för pendel, en konstant rörelsehastighet i mitten av pendelrörelsen och sinusformigt avtagande respektive tilltagande hastighet i pendelrörelsens ändlägen. Perioden med konstant hastighet kan variera mellan 30 och 60 % av hela pendel-utslaget. Pendelns konstanta hastighet i mittomrädet överensstäm-mer helt eller nästan helt med primärbanans utmatningshastig- 4 83674 ' het. Detta möjliggör att pendeln kan ligga närmare mottagnings-ytan, pi ungefär halva avstandet jämfört med vad sora var möjligt vid konventionell vevdrift, med en avsevärt säkrare utläggning och fixerina av primärbanan pa mottagartransportören sora följd.

I omrAdena utanför fasen med konstant hastighet drivs pendeln med sinusformigt avtagande respektive tilltagande hastighet medan pendeln fortsätter sin pendelrörelse. Under atminstone en del av rörelsen med avtagande respektive tilltagande hastighet i pendel-utslagets ytterlägen är pendelns utmatningsända anordnad att höja sig i pendelrörelsens slutfas och att sanka sig i begynnelsefa-sen. Tack väre höjdändringen av pendeln i retardations- respektive aecelerationsfasen lagras resp. frigörs potentiell energi som gör act nakänningskrafterna pa mekanisinen blir mindre än da pendelns utmatningsända beskriver en horisontal bana över hela pen-delutslaget.

Pendelrörelsen bestaende av en mittdel med konstant hastighet och : tvä änddelar med retarderande och accelererande hastighet astad- kommes lämpligen med hjälp av en ändlös drivkedja som löper över tvä i samma pian och pä ett visst avstand frän varandra belägna kedjehjul, varvid en vevstake förbinder pendeln tili en medbrin-gare pa drivkedjan. Centrumavständet mellan kedjehjulen motsvarar ' den del av pendelrörelsens som har konstant hastighet och vartdera • hjulets halva omkrets motsvarar pendelrörelsen med retarderande och accelererande hastighet.

Pendelrörelsen bestaende av en mittdel med konstant hastighet och . tvä änddelar med retarderande och accelererande hastighet kan ocksä ästadkommas med hjälp av exempelvis en s.k. "Ferguson" vä-xel, där vridrörelsen överföres med elliptiska kugghjul.

! Pendeln och dess utmatningsända kan under pendelrörelsens förlopp : styras att röra sig i banor av olika form. Det enklaste utförandet är en bägformig rörelsebana, varvid pendeln svänger kring en sta-tionär lagringspunkt. Enligt ett sädant utförande arbetar pendeln

II

5 83674 med stor exakthet vid utläggningshastigheter om ca 200 m/min.

Det här är möjligt tack väre, att pendelns utmatningsända kan stryka mycket närä mottagningstransportören och närmast denna i pendelutslagets mittpunkt varigenom den utlagda primärbanan omedelbart kan fixeras i den underliggande utlagda ullbanan och därigenom inte störs av de luftströmmar pendelrörelsen förorsa-kar. I pendelrörelsens yttersta lägen höjer sig pendelns nedre ända ca 0,1 gänger utläggningsbredden eller ca 20 cm vid en utläggningsbredd om 200 cm, vilket resulterar i ett exaktare läge för vikningen i kanterna som följd av ullbanans mindre vikslinga. En annan fördel med den här utföringsformen är att pendeln kan göras relativt kort, ca 0,7-1,0 gänger utläggningsbredden, ca 140-200 cm, och detta resulterar i lägre masströg-hetsmoment och mindre kraftpäkänningar i drivanordningen. Även luftströmningsstörningarna blir mindre med en kortare pendel.

Pendeln kan i det här utförandet inställas att pä sin närmaste punkt stryka endast 5-10 cm ovanför mottagartransportören och sälunda praktiskt taget omedelbart fixera den utpendlade banan i banans mittomräde. Detta leder tili en ullbana med mycket jämna kanter. Med en konstant hastighet över ca 50 % av utläggningsbredden, som är 200 cm, och ett maximalt pendelutslag om 80 % samt en pendellängd om ca 75 % av utläggningsbredden, d.v.s. 150 cm, höjer sig pendeln i ytterlägena ca 12 %, d.v.s.

24 cm.

En annan fördelaktig utföringsform av uppfinningen är den, där pendeln och dess utmatningsända bringas att i pendelutslagets mittzon röra sig horisontalt pä konstant höjd ovanför mottagningstransportören och i ytterzonerna höja sig frän denna. Den höjande rörelsen kan päbörjas var som heist efter pendelrörelsens mittläge men senast under pendelrörelsens retardationsfas sä, att det för primärbanan, som med konstant hastighet utmatas ur pendelns utmatningsända, bildas tillräckligt utrymme för en accumulerande vikslinga under utmatningsändan som dä rör sig med lägre hastighet än primärbanans utmatningshastighet. Den höjande rörelsen börjar säledes tidigast omedelbart efter pendel- 6 83674 ' roro Lson'- mi t t läqe, varvid pendeln oc’i Ge>:s utmatningsända besk-river >n kontinuerlig bagformig linje, eller senast sa mycket fore pende in-.s i aaets ytterläge, att det under den stigande pendeln hinner si Idas tillräckligt utrymme för den accumulerande slingan sa, att ien vid returrörelsen lägger sig behärskat och bildar en jämn karit. Den av utmatningsändan beskrivna stigande banan kan vara lineart stigande, cirkelformig, progressivt bagformig eller olika kombinatloner av dessa.

Genom olika styranordningar tvingas pendeln att avvika fran den naturliga pendelrörelsen med cirkelformig utmatningsbana. Sa snart man avvi ?:er frrn den naturliga pendelrörelsen maste pendelns svanqninaspunkt vara rörlig i vertikalled.

Da man önskar en utmatningsbana bestaende av en huvudsakligen horisen t a 1 mittdel och en bagformig änddel kan exempelvis on vid pendeln lagrad arm i sin nedre ända vara svängbart lagrad utanför pendeln och därvid tvinga pendeln att beskriva en huvudsakligen : horisontal bana. Under denna del av rörelsen sjunker/stiger pen delns svängningspunkt. Svängningspunkten är anordnad att möta en ansats eller pä annat sätt stoppa i det lage där pendeln skall överqa till rörelse uppät i pendelutslagets ytterzon respektive nedat i sarana zon under returrörelsen. Armens lagring i pendeln är sa anordnad att i detta skede, exempelvis genom gaffellagring, pendelns svängning i förhallande till armen möjliggöres.

Pendelns rörelse kan ocksa styras av exempelvis en fast och i förhallande till mittaxeln symmetriskt anordnad gejd längs vilken ett pa pendeln lagrat hjul eller glidkropp är anordnat att röra sig. Utmatningsändans rörelsebana kommer da att motsvara gejdens form. Gejdens höjd fran utmatningsändan bestämmes av geometrins och massakrafternas optimering.

En fjäder kan lämpligen anordnas mellan pendelns vevstakstopp och armen som styr pendelns höjdläge varigenom accelerations- och re-tardationskrafterna till en del utjämnas i pendelns yttersta lä-gen .

7 83674 I det följande skall uppfinningen beskrivas närmare i form av nagra fördelaktiga utföringsformer enligt uppfinningen och med hänvisning tili bifogade figurer, i vilka: figur 1 visar en schematisk framställning av pendelrörelsen enligt tva fördelaktiga utföringsformer; pendelns rörelse med konstant hastighet och därefter med retarderad och accelererad hastighet allt under det pendelns utmatningsända beskriver en cirkelformig bana (fallet A) respektive pendelns rörelse med konstant hastighet och därefter med retarderad och accelererad hastighet medan ut-matninqsändan under den konstanta hastighetsfasen rör sig pa konstant höjd ovanför mottagartransportnren och under retardations- respektive accelerationsfasen rör sig L en bägforrnig bana ( f a 1 l 'f. n), fiqur 2 visar en fördelaktig utföringsform av pendeln med tillhö-ramie drivanordning och pendeln visad i tre olika lägen, och figur 3 visar ett annat fördelaktigt utförande av pendeln med '· tillhörande drivanordning och med pendeln visad i tre olika lägen.

I figur 1 visar den högra sidan av figuren fallet (A), där pendeln •j· bade under perioden med konstant hastighet och perioden med re- • .’· tarderad och accelererad hastighet svänger runt punkten P, som i det här fallet är stationär, och utmatningsändan beskriver en cirkelbäge. Pendeln drivs av drivanordningen D med en kedja som har konstant hastighet. En vevstake V är lagrad pa en medbringare tili drivkedjan i punkten T och tili pendelmekanismen i punkten K . Pa drivkedjan har antecknats punkterna 1-12, varvid punk-

* »*. A

terna 1 och 7 anger pendelns mittläge, punkterna 4 och 10 pendelns :.*V yttersta lägen och punkterna 12 och 2 respektive 6 och 8 gränserna för omradet med konstant hastighet. Da vevstakens punkt T befinner ; sig i läget 1 hänger pendeln ner frän svängningspunkten P och ut- matningsändans läge visas med siffran 1 (A). Fran 1 tili 2 rör sig 8 83674 vevstaken med konstant hastighet och utmatningsändan beskriver en cirkelbage eftersom svängningspunkten P är stationär. Fran 2 till 4 rör sig pendeln under retardation, ändrar rörelseriktning i punkten 4 och fran 4 till 6 under acceleration samt frän 6 till 7 med konstant hastighet, allt under det att utmatningsändan beskriver en stigande respektive en sjunkande cirkelbage. Beroende pa

fästpunktens K läge pä pendeln i förhällande till drivanord-eA

ningen D, erhälles större eller mindre geometrisk osymmetri, d.v.s. punkterna 3 och 5 respektive 2 och 6 avviker nagot fran varandra vilket framgar av skissen. Pendeln höjer sig i det yt- tersta läget 4 cirka 24 cm, vilket även kan utläsas ur figuren som är ritad i skala 1:10, och bildar en behärskad slinga av primär- banan vid vändpunkten. Tackvare utmatningsändans relativa närhet till mottagartransportören S och överensstämmelsen mellan ut-

A

matningshastigheten och utmatningsändans pendlingshastighet fixe-ras den utlagda primarbanan snabbt pa underlaget, vilket ocksä framgar av skissen. Pendelns rörelse fran punkten 7 till l är spegelbilden av rörelsen mellan punkterna 1 och 7, men har inte visats.

Den vänstra sidan av figur 1 visar fallet (B) där pendelns utmat- ningsända under perioden för konstant hastighet rör sig pä kons- ; tant höjd ovanför mottagningstransportören S och under perio-

B

den för retarderad och accelererad rörelse rör sig längs en cir-kelformig bana. I pendelns mittläge, punkt 7, är pendelns sväng-; ningspunkt i P' men sjunker till punkten P under drivrörelsen fram tili punkt 8, varvid utmatningsändan rör sig längs en hori-sontal linje. Under retardationsskedet frän punkten 8 tili 10 och accelerationsskedet frän punkten 10 tili 12 hälls svängningspunkten P stationär och utmatningsändan beskriver en cirkelbäge. Sasom framgär av figuren ligger mottag„i„gStranSport5ren högre uppe an i fallet A pä grund av att pendeln i mitt läget i fallet B har sin svängningspunkt belägen högre uppe.

li 9 83674

Pendeln höjer sig i sitt yttersta läge ca 16 cm vilket kan utläsas ur fiquren. Slingbildningen ar ocksa i detta fall ytterst behärs-kad tackvare primärbanans närhet tili underlaget särskilt under sträckan 7 - R och 12-1 och överensstämmelsen i utmatningshas-tighet och utmatningsändans pendlingshastighet under nämnda sträckor .

För att rstadkomma att pendelns utmatningsända rör sig horisontalt under en stor del av, i de visade fallen 50 % av, pendelutslaget, varvid svängningspunkten mäste förflytta sig fran P' till P krävs särskilda atgärder. Ett par fördelaktiga utföringsformer med sa-dana arrangemang visas i figurerna 2 och 3.

I figurerna 2 och 3 visas pendeldelen av en maskin för tillverk-ninq av en mineralullsbana och tillhörande drivmekanism. Primärbanans ;nottagningstransportör har betecknats med 1, den därtill anslnt.ni pendeltransportören med 2, dess bäda motstäende trans-portörer ined 2a och 2b samt brytvalsarna i utmatningsändan med 3a och 3b. Mottagningstransportören har betecknats med 4, drivmeka-nismen med 5, drivmekanismens tvä hjul med 5a och 5b samt vevsta-ken med 6. Delarna 1-6 motsvarar varandra i figurerna 2 och 3 och :.· · har darför betecknats med samma siffror.

• » · · ·:· I figur 2 har det hjul som i en gejdanordning styr pendelrörelsen . betecknats med 7 och hjulets pl. pendeltransportören fixerade axel med 7a. Den gejd som hjulet 7 är anordnat att löpa längs och som bestämmer utmatningsändans rörelsebana har betecknats med 9. Pen-deltransportörens utmatningsända har betecknats med 10.

Vid mineralullsbanans framställning mätäs primärbanan ner pä sin mottagartransportör 1 och löper vidare in mellan transportörerna 2a och 2b i pendelmekanismen 2, samt utmatas i utmatningsändan 10. .···. Pendeln svänger av och an samtidigt som primärbanan mätäs fram ’**. mellan brytvalsarna 3a och 3b. Da vevstaken rör sig mellan driv- . hjulen 5a och 5b, sträckan b^, erhäller hjulet 7 en konstant rö- relsehastighet och rör sig samtidigt över den plana delen av gej- ίο 8 3 6 7 4 den 9, vnrvid brytvalsarna 3a och 3b tillryggalägger sträckan p? konstant höjd over mottagartransportören. Da vevstaken rör sig längs drivhiulens oeriferi, motsvarande sträckorna b , förflyt-tar sig hjulet 7 over de uppatböjda ändorna av gejden 9, varvid pendeln? m. natningsända beskriver en motsvarande bägformig bana over str.'iokan B . Gejdens 9 position bestäms av den önskade rörelsegeometrin. Pendelns svängningspunkt 22 är anordnad för-skjutbar längs mittpendelrörelsens linje och primärbanans mottag-ningstransportör 1 är ledat lagrad för att kunna följa rörelsen i vertikalled hos pendelns inmatningsända.

I figur 3 visas ett annat fördelaktigt utförande av pendeln en-ligt uppfinningen. En arm 20 är i sin nedre ända fast lagrad utanför pendeln pä svängningsrörelsens mittlinje, och i sin övre ända gaffellagrad tili vevstakens 6 lagringspunkt 8 pa pendeln. Lagringspunkten 8 är anordnad att löpa i gaffeln 21 i arraens övre ända. Pendelns svängningspunkt 22 är vertikalt förskjutbar längs rörelsen:? linje mitt och primärbanans mottagningstransportör 1 är ledat lagrad för att kunna följa pendelns rörelser i vertikalled, pa sarana sätt som i föregaende fall. Da vevstaken rör sig över det : horisontala omradet mellan drivhjulen dras pendeln ut i vinkelläge under det att svängningspunkten förflyttas nedat tills den i slu- tet av den konstanta hastighetsperioden stöter mot ett anslag 23. Anslaget förhindrar svängningspunktens vidare förskjutning nerat . och pendeln tvingas att svänga ut kring den nu fixerade sväng ningspunkten P. Under denna retarderande del av rörelsen förskjuts fästpunkten 8 uppAt i gaffeln 21 och förhindrar därigenom inte pendelns höjning längs en bägformig linje. Under följande accele-rationsskede svänger pendeln ner och utmatningsändan 10 beskriver samma bagformiga linje samtidigt som fästpunkten 8 förskjuts mot gaffelns 21 botten. Samma rörelse upprepas at motsatt hali.

Det är fördelaktigt att anordna en fjäder mellan mittaxeln och : armen 20 för att uppta en del av retardations- och accelera- tionskrafterna som uppstar vid pendelns svängning.

li 11 83674

Utföringsformerna enligt figur 2 och 3 visar vardera en sälunda sammansatt pendelrörelse, att den horisontala eller huvudsakligen horisontala utmatningsrörelsen sammanfaller med fasen med konstant hastighet och den stigande respekti-ve sjunkande rörelsen sanunanfaller med fasen med retarderad respektive accelererad hastighet. Givetvis kan utmatnings-ändans tvängsstyrda, frän den bägformiga rörelsebanan avvi-kande rörelsebana regleras att begynna var som heist under perioden för konstant hastighet b^ eller perioden för retar-derande och accelererande rörelse b2·

Det är uppenbart att en fackman kan förverkliga uppfinnings-tanken med en i ändlägena stigande pendelrörelse, som har en konstant rörelsehastighet i pendelutslagets mittfas, pä flere olika sätt utöver de här beskrivna utföringsformerna.

Claims

1. Förfarande för vikande utläggning av en tunn bindeme-delsimpregnerad ohärdad primärbana av mineralull pä en mottagningstransportör (4) för uppnäende av snabb fixering av banan i den pä mottagningstransportören redan utmatade primärbanan, innefattande en vikande utläggning pä mottagningstransportören med hjälp av en pendeltransportör (2) som svänger i ett pian vinkelrätt mot mottagningstranspor-törens rörelseriktning, varvid mottagningstransportörens hastighet är lägre än utmatningshastigheten för primärbanan sä, att denna lägger sig i överlappande veck och bildar en sekundärbana av önskad tjocklek, kännetecknat av att pen-deltransportörens (2) utmatningsända (10) bibringas en rörelsehastighet som under minst 30 % och högst 60 %, före-trädesvis högst 50 % av pendlingsutslaget är konstant och lika med eller närä utmatningshastigheten för primärbanan, medan resterande del av pendlingsutslaget utförs med en rörelse med retarderande respektive accelererande hastighet, och att pendeltransportörens utmatningsända (10) ätminstone under en del av den retarderande rörelsen, omfattande dennas slutskede, höjer sig och därefter direkt under huvudsakligen motsvarande del av den accelererande rörelsen under returrö-relsen sänker sig.

2. Förfarande enligt patentkravet 1, kännetecknat av att pendeltransportörens (2) utmatningsända (10) redan under fasen med konstant hastighet börjar höja sig och fortsätter att höja sig under hela retardationsfasen, samt sänker sig under accelerationsfasen och motsvarande del av fasen med konstant hastighet under returrörelsen.

3. Förfarande enligt patentkravet 1, kännetecknat av att pendeltransportörens (2) utmatningsända (10) under hela pendelrörelsen beskriver en bägformig bana, företrädesvis en cirkelbäge.

4. Förfarande enligt patentkravet 1, kännetecknat av att pendeltransportörens (2) utmatningsända (10) beskriver en i3 83674 huvudsakligen horisontal bana fram till dess den börjar höja sig och frän och med det den har sänkt sig.

5. Förfarande enligt patentkravet 4, kännetecknat av att pendeltransportörens (2) utmatningsända (10) beskriver en huvudsakligen horisontal bana under fasen med konstant hastighet och höjer sig, företrädesvis bägformigt, under fasen med retarderande hastighet och att den sänker sig, företrädesvis bägformigt, under accelerationsfasen och övergär till huvudsakligen horisontal rörelse under fasen med konstant hastighet under returrörelsen.

6. Förfarande enligt nägot av de föregäende patentkraven, kännetecknat av att pendeltransportören (2) svänges med hjälp av en i och för sig känd kedjedrift (5) och vevstake (6).

7. Anordning för vikande utläggning av en tunn bindeme-delsimpregnerad ohärdad primärbana av mineralull pä en mottagningstransportör (4) för uppnäende av snabb fixering av banan i den pä mottagningstransportören redan utmatade primärbanan, innefattande en huvudsakligen horisontal första mottagningstransportör (1) för primärbanan och en tili denna ansluten, i vertikalplanet svängande pendeltransportör (2), frän vars nedre ända (10) primärbanan utmatas pä nämnda, underliggande mottagningstransportör (4), varvid pendeltransportören svänger i ett pian vinkelrätt mot sistnämnda mottagningstransportörs (4) rörelseriktning och denna mot-tagningstransportörs (4) rörelsehastighet är lägre än pri-märbanans utmatningshastighet sä, att primärbanan lägger sig i överlappande veck och bildar en sekundärbana av önskad tjocklek, varvid pendeltransportören är anordnad att erhälla sin pendelrörelse av en vevstake (6), som är ansluten tili pendeltransportören i sin ena ända och tili en ändlös driv-kedja, som löper över tvä i samma pian och pä ett visst avständ frän varandra belägna kedjehjul (5a, 5b) i sin andra ända, kännetecknad av att avständet mellan kedjehjulen (5a, 5b) samt hjulens diametrar är anpassade sä, att vevstaksän- i4 83674 dans rörelse med drivkedjan över den horisontala delen utgör minst 30 % och högst 60 %, företrädesvis högst 50 % av pendelutslaget, medan vevstaksändans rörelse med drivkedjan över hjulens periferi i pendelutslagets ytterlägen utgör resterande del av pendelutslaget, varigenom pendeltranspor-tören under nämnda mittersta del av pendelutslaget erhäller en konstant hastighet som är likamed eller närä primärbanans utmatningshastighet och under resterande del av utslaget erhäller en retarderande hastighet före svängningens ytter-läge och en accelererande hastighet efter ytterläget under huvudsakligen lika Stora delar av pendelutslaget, och att pendeltransportörens (2) utmatningsända (10) är anordnad att beskriva en stigande rörelse under ätminstone en del av pendelutslaget före ytterläget och en sjunkande rörelse under en lika läng del efter ytterläget, antingen som en följd av sin fria pendelrörelse eller med hjälp av anordnin-gar som päverkar den fria pendelrörelsen.

8. Anordning enligt patentkravet 7, väri pendeltransportörens (2) svängningsaxel (22) är anordnad att vara vertikalt förskjutbar för att möjliggöra en horisontal rörelsebana för utmatningsändan (10), kännetecknad av att en svängande arm (20) i sin nedre ända är fast lagrad utanför pendeln pä pendelrörelsens mittlinje och i sin Övre ända gaffellag-rad eller pä annat sätt lagrad pä pendeltransportören (2) med en sädan frihetsgrad, att pendeltransportören kan utföra en fullständig svängning oberoende av armens längd.

9. Anordning enligt patentkravet 8, kännetecknad av att vertikalrörelsen för pendeltransportörens (2) svängningsaxel (22) under den horisontala fasen av pendeltransportörens utmatningsändas (10) rörelsebana är anordnad att stoppas för övergäng tili en fri pendelrörelse. 1 li Anordning enligt patentkravet 9, kännetecknad av att ett anslag (23) är anordnat att stoppa svängningsaxelns (22) vertikala rörelse vid pendeltransportörens (2) övergäng tili fri pendelrörelse. is 83674

11. Anordning enligt patentkravet 7 eller 8, kännetecknad av att minst ett hjul (7) eller annat rull- eller glidele-ment är anordnat pä pendeltransportören (2) sä, att det i kontakt med en gejdanordnlng (9) under pendelrörelsens för-lopp förmedlar ät pendeltransportörens (2) utmatningsända (10) den önskade rörelsebanan.