FI77697C - Förfarande och arrangemang vid utmatning av mineralullsprimärbana med hjälp av en pendeltransportör. - Google Patents

Description

1 77697 Förfarande och arrangemang vid utmatning av mineralullsprimär-bana med hjälp av en pendeltransportör

Den här uppfinningen avser ett förfarande och ett arrange-mang vid en pendeltransportör för tillverkning av mineral-ullsbana.

En konventionell svängande pendeltransportör som används för utmatning av primärbanan vid framställning av mineralullsbanor är understödd i en fast punkt pa ett givet avstand fran pen-delns tyngdpunkt. Pendeln har ett konstant masströghetsmoment som inte varierar under pendelns svängning, eftersom massan och radien är konstanta. Da pendeln drivs med en konventionell vevstaksmekanism varierar svängningshastigheten under pendel-utslaget sinusformigt och är störst i mittlaget. Svängningshastigheten retarderas före vändläget tili ett momentant stopp för att därefter accelereras igen. Inbromsning före vändläget kan ske genom upplagring av energi som äterfäs i accelera-tionsskedet.

För detta ändamal används exempelvis fjädrar och luftbälgar som är kopplade tili pendelrörelsen. För samma ändamal har man även konstruerat pendlande transportörer som uppbärs av rullar eller hjul som löper pä skenor vilka är uppböjda i ändorna. Härvid lyfts hela pendelmekanismen uppät och potentiell energi upplagras medan pendelns rörelse bromsas in.

Andamälet med föreliggande uppfinning är att via ett varia-belt tröghetsmoment ästadkomma en upplagring av rörelseenergi före vändläget och utlösning av densamma efter vändläget.

Uppfinningens huvudsakliga kännetecken framgar av den känne-tecknande delen i bifogade patentkrav 1 och 3.

2 77697

Uppfinningsid'en förverkligas pä det sättet, att pendel-transportören upphänges eller understödes sa, att understöds-punkten förflyttas i sidled i motsatt riktning tili pendelns svängningsriktning, varvid pendelns tyngdpunkt och nedre änd-punkt samtidigt flyttar sig uppat och i sidled under sväng-ningsrörelsen. Tili ätskillnad fr5n den normala rörelsen uppät och i sidled, da pendelns understödspunkt är fixerad, förflyttas pendelns understödspunkt i sidled i motsatt riktning tili pendelrörelsen och pendelns tyngdpunkt och nedre änd-punkt i pendelsrörelsens riktning. Pendeln ges sälunda en ny "tänkt" upphängningspunkt under svängningen vilken kontinuer-ligt flyttar sig. Genom denna stigning av tyngdpunkten och förflyttning av understödspunkten växer pendelns svängnings-radie mot utslagets ändläge och ger ett tröghetsmoment som är störst i ändläget. Härigenom blir den potentiella energin som lagras större samt det driftmoment som behövs för att retar-dera och accelerera pendeln mindre och belastningarna följ-aktligen mindre i konstruktionen, varför denna kan göras smäckrare och lättare, vilket i sin tur leder tili att has-tigheten kan ökas.

Enligt en fördelaktig utföringsform upphänges pendeln p3 en eller flere medar samtidigt som den pS lämpligt sätt läses i sidled för att förhindra glidning ur sitt läge. Lämpligen l4-ses medarna genom att förse dem med en kuggkrans kring peri-ferin som löper pA en horisontal kuggstSng med samma tandmo-dul. Medarna kan även ha en enda kugg som är inpassad i mot-svarande urtag i de skenor medarna löper pa. Medarna kan lasas även med hjälp av andra kända maskinelement. Exempelvis kan de lÄsas med en stalvajer sasom i de s.k. amerikanska gung-stolarna. Den enklaste läsmetoden utgörs av en skSra under me-dens centrumlinje i vilken en kam glider.

Pendeln drive exempelvis av en konventionell vevstake, som ger pendeln en sinusformad hastighetsprofil med högsta has- tighet i pendelns mittläge. Även andra driftmekanismer kan 3 77697 användas, eftersom pendelns svängningspunkt och dennas "vand-ring" tilleanunans med meden respektive excenterhjulet och den därpA vilande massakroppen inte pAverkas av pendelns drift, endast av dess svängningsrörelse.

Pendeltransportören med varierande tröghetsmoment enligt upp-finningen kan användas i kombination med en konventionell mottagningstransportör pA vilken primärbanan utläggs i vikan-de formation. För att uppnA möjligast snabb fixering av primärbanan i den underliggande, redan utlagda primärbanan strä-var man till utläggning sA närä mottagartransportören som möjligt. Vid bagformig utläggning är avstandet mellan mottagartransportören och utmatningsändan minst i pendelns mittläge och störst i ändlägena.

För att fA en utläggning pA konstant höjd även med en bAgfor-migt löpande utmatningsända kan man göra mottagartransportören svängande kring sin horisontala längsaxel sa, att motta-garytan ständigt är pA samma avstAnd fran utmatningsändan.

En annan möjlighet att uppnA konstant avstAnd mellan mottagar-ytan och utmatningsändan är att göra mottagartransportören konkavt kupig sA, att dess profil överensstanner med utmat-ningsändans rörelsebana.

Annu ett sätt att Astadkomma utmatning pA konstant höjd till-sammans med en bAgformigt svängande utmatningsända är att anordna meden, i vilken pendeln är upphängd, att svänga pA ett konvext kupigt underlag. Med en lämpligt anpassad utformning av profilerna för meden och underlaget kan utmatningsändan ges en huvudsakligen horisontal rörelsebana.

I det följande skall uppfinningen beskrivas närmare i form av en fördelaktig utföringsform och med hänvisning tili bifogade ritningar, i vilka: 4 77697

Figur 1 visar en skissartad framställning av en pendeltrans-portör, sora är upphängd i en mede utforraad som en cirkelsek-tor med mittläget utritat och tvä sidolägen antydda med streckade linjer, och figur 2 visar en skissartad framställning av en pendel med fixerad svängningspunkt och av en pendel med svängningspunk-ten anordnad i en mede.

I figur 1 är pendeltransportören betecknad med hänvisnings-siffran 1, primärbanan med 2, mottagningstransportören med 3, cirkelsektorn, i det följande kallad sektorn med 4, dennas kuggkrans med 5, den kuggade skena pä vilken sektorn rör sig av och an med 6 och vevstaksdriften med 10.

Pendeltransportören 1 är upphängd i den med en kuggkrans (5) försedda sektorn 4. Vid pendelns mittläge eller 0-läge, d& vevstaken passerar vevhjulets övre eller nedre mittpunkt och drivhastigheten är störst, stöder sektorn 5 med sin mittpunkt i kuggskenan 6. Da vevstaken frän det utritade nedre mittläget fortsätter sin bana motsols svänger pendeln motsvarande sträcka at höger tills vevstakens yttersta läge och därmed pendelns vändläge nas. Under denna rörelse gungar sektorn $t vänster och pendelns upphängningspunkt vandrar säledes väns-terut samtidigt som pendelns tyngdpunkt (ej utsatt) stiger mera uppät och förskjuts mindre St höger än vad den skulle göra med fixerad svängningspunkt. Härigenom har pendelns svängningsradie, avständet melian svängningspunkten och tyngdpunkten, blivit längre under svängningen frän 0-läget mot fullt utslag. Enligt formeln för tröghetsmomentet 2 I = m r har tröghetsmomentet stigit kvadratiskt i förh&llande tili radiens tillväxt, varigenom pendelns rörelse inbromsas under retardationsfasen före fullt utslag och lägesenergi lagras i 5 77697 pendeln. Efter vändläget, dA pendeln under accelerationsfasen svänger tillbaka mot O-läget frigörs den lagrade lMgesenergin och accelerationen befrämjas av detta. Lagringen respektive frigöringen av lägesenergi minskar pAfrestningarna pä kon-struktionen och gör att denna kan göras motsvarande lättare, vilket möjliggör större hastigheter. Sektorns kuggkrans 5 och den motsvarande tandningen i skenan 6 ger en glidfri svängning At sektorn. Pendeln är lämpligen upphängd pa flere likadana, koaxialt anordnade sektorer. Sektorn kan sjSlvfallet ersättas av en medliknande konstruktion som exempelvis med hjSlp av en längsgAende skena och en centrumtapp förhindras fr An att glida pä medens understödsyta.

I flgur 2 visas schematiskt hur pendelns svängningsradie, S- T i en konventionellt upphängd pendel halls oförändrad p medan den 1 en rörllgt upphängd pendel enligt uppfinningen växer frAn S-T i mittläget till S' - T vid fullt utslag. Samtidigt har lyngdpunkten stlgit sträclcan h^ i den konven-tionella pendeln och sträckan h^ i pendeln enligt uppfin— ningen. Svängningspunktens S vandring i motsatt riktning i förhAllande till pendelns rörelse framgAr tydligt av den hög-ra figuren som anger pendeln med vandrande upphängning.