SE542411C2 - Cykelhållare för fastsättning på dragkula vid fordon - Google Patents

Abstract

Föreliggande uppfinning avser en kopplingsanordning för anslutning till dragkula eller liknande ansättningselement, omfattande en främre klämhalva (10) och bakre klämhalva (11) med klämytor (100, 110) anordnade att kunna ansättas vid en dragkula (D) eller liknande, ett hus (18) omfattande två sidoväggar (17), vid och mellan vilka ett första (12) och ett andra (16) kraftöverförande och kraftupptagande element är anordnade, varav åtminstone ett av nämnda kraftöverförande element (12) utgör en axel (A) kring vilken åtminstone en av nämnda klämhalvor (10, 11) är pivoterbart upphängd, ett handtag (14) kopplat till en ansättningsmekanism (14, 15, 19), för ansättning resp. frikoppling av kopplingsanordningen, vilken ansättningsmekanism (14, 15, 19) innefattar en i förhållande till huset svängbar axel (C), en justeringsanordning (13) anordnad att möjliggöra justering av ansättningskraften av klämhalvorna (10, 11). Ansökan avser också en fastsättningsarm för lastbärare, omfattande ett inre klämförband (52) anordnat for ansättning av fastsättningsarmen (50) vid ett ramparti (4), ett armparti (53, 54) och klämkäftar (56) anordnade vid armpartiets yttre ände, varvid armpartiet (53, 54) omfattar en knäledsmekanism (55) som förbinder en inre armdel (53) och en yttre armdel (54).

Description

CYKELHÅLLARE FÖR FASTSÄTTNING PÅ DRAGKULA VID FORDON TEKNISKT OMRÅDE Föreliggande uppfinning avser fastsättningsarm for lastbärare, omfattande ett inre klämförband anordnat for ansättning av fastsättningsarmen vid ett ramparti, ett armparti och klämkäftar anordnade vid armpartiets yttre ände, främst för säker förankring av cyklar vid ett fordonsupphängt cykelställ.

BAKGRUND Många olika slags lastbärare som är tillkopplingsbara fordon, t. ex. till dragkulan, är forut kända, ex. vis cykelhållare. Kända cykelhållare, framförallt om det är ett flertal cyklar som ska uppbäras, har visat sig bristfälliga i vissa avseenden. En sådan brist är att vissa cykelhållare måste monteras av från dragkroken, eller cyklar plockas bort från cykelhållaren, innan man kan öppna bakluckan på fordonet. En annan känd brist är att det kan vara problematiskt att erhålla tillräcklig klämkraft för att säkert kvarhålla cykelstället på dragkroken i önskad position samt även att det kan vara svårt att montera fast cykelhållaren på säkert vis på dragkroken. Vidare brister vissa kända cykelhållare i det att de är behäftade med besvärligheter avseende på respektive avlastning av cyklar på cykelstället.

Genom EP1538027 är forut känt en lasthållare for cyklar som är anordnade med en klämmekanism for löstagbar fastkoppling vid en dragkrok på ett fordon, vilken klämmekanism är behäftad med diverse nackdelar, bl. a. i det att den innefattar en knäledsmekanism som är platskrävande och som medför hållfasthetsmässiga svårigheter. En ytterligare nackdel är att klämmekanismen vid ansättning mot en dragkula måste låsas med en låspinne i detta ansatta läge for att inte frikopplas av reaktionskrafterna, innebärande viss säkerhetsrisk.

En annan slags cykelhållare är känd genom SE532993, med en klämmekanism ämnad att fastklämmas på en dragkrok. Klämmekanismen inkluderar ett hus och en svängbar klämanordning, med en knäledmekanism som är länkad till huset. Dragkroken kan fastklämmas mellan en sfärisk fast klämhalva anordnad i huset och en rörlig klämhalva ingående i den svängbara klämanordningen, vilken kan svängas mellan ett öppet och ett ansättande läge medelst ett handtag. En tryckplatta finns anordnad mellan huset och den svängbara klämanordningen. En cylindrisk del ingående i den svängbara klämanordningen samverkar med tryckplattan. Tryckplattan medger justering, så att den cylindriska delen tillsammans med den svängbara ramen kan tryckas olika hårt mot dragkulan, genom förflyttning/justering av tryckplattan. Anordningen har en konstruktion som innebär vissa hållfasthetsmässiga nackdelar och kräver relativt mycket underhåll. Vidare är justeringen av klämkraften krånglig att genomföra.

DE202005004043 beskriver en annan lasthållare ämnad att kopplas till bakre delen av ett fordon, ett fast ramelement uppbär en rörlig stödanordning med en lasthållare.

Vidare finns ett glid- och ett tiltarrangemang for som sammanhållen ramelementet och stödanordningen. Ett låselement möjliggör låsning av stödanordningen i ett första ändläge. Stödanordningen kan efter uppläsning förskjutas till ett andra ändläge i vilket tiltning av stödanordningen är möjlig.

Vidare framgår vid genomgång av kända cykelställ för upphängning vid fordon att dessa påvisar brister även i andra avseenden, t. ex. avseende möjlighet att enkelt och säkert kunna förankra ett flertal cyklar vid cykelstället, liksom avsaknad av önskad kompakthet i sammanfällt tillstånd.

KORT REDOGÖRELSE AV UPPFINNINGEN Enligt en första aspekt enligt uppfinningen åstakommes en väsentlig fördel i det att en fastsättningsarm enligt uppfinningen möjliggör säker fasthållning på ett flexibelt vis.

Därutöver medför uppfinningen aspekter som gör att ett enkelt handhavande kan erhållas.

Ytterligare fördelar kommer att framgå av det följande. ÖVERSIKTLIG FIGURBESKRIVNING I det följande kommer uppfinningen att beskrivas i mer detalj med hänvisning till de bifogade figurerna, i vilka: Figur 1 visar ett perspektivvy av en föredragen utfomingsform av ett cykelställ, Figur 1A visar ett perspektivvy av en föredragen utfomingsform av detaljer avseende sammankopplingen i ett cykelställ enligt uppfinningen, Figur 2 visar en sidovy av en klämmekanism, Figur 3 visar ett tvärsnitt av en klämmekanism enligt figur 2, Figur 4 visar en perspektivvy snett från ovan av en klämmekanism i sitt låsta läge, var vid främre sidoväggen tagits bort ur vyn, Figur 5 visar samma perspektivvy som figur 4, med mekanismen i ett halv öppet läge, Figur 6 visar samma perspektivvy som figur 4 med mekanismen i ett helt öppet läge, Figur 7 visar en tvärsnittsvy av en klämmekanism i den position som visas i figur 6, Figur 8 visar en klämmekanism i genomskärning i monterat tillstånd, fastlåst på en dragkrok, Figur 9 visar motsvarande vy som figur 8 men med ett tvärsnitt som är förskjutet i förhållande till figur 8, Figur 10 visar samma tvärsnitt som figur 9 men med mekanismens i ett halvöppet läge, Figur 11 visar en förankringsarm enligt ett föredraget utförande enligt uppfinningen sedd i perspektiv, Figur 12 visar ett tvärsnitt genom förankringsarmen visad figur 11, Figur 13 visar ingående detaljer av en föredragen utföringsform av en förankringsarm enligt uppfinningen, och Figur 14 och 15 visar att produkten kan göras kompakt.

DETALJBESKRIVNING I figur 1 visas ett cykelställ 1, vilket är ämnat att kunna sättas fast vid ett fordon vid dess dragkrok (ej visat). Cykelstället 1 omfattar en fast ramdel 3 samt en rörligt anordnad ramdel 2. Den fasta ramdelen 3 innefattar en bottendel 30 som utsträcker sig väsentligen i horisontal led. Den rörliga ramdelen 2 är rörligt förankrat i den fasta ramdelen 3, på så vis så att den kan låsas säkert, i ett inre läge, samt att den kan frigöras och dras ut längs den fasta ramdelen 3 för att där kunna pivoteras/tiltas. Ovanpå den rörliga ramdelen 2 finns på i sig känt vis anordnat förankringsdon 20 med spännband 203 for att kunna förankra cyklar vid cykelstället 1. Förankringsdonen är förskjutbart anordnade i förhållande till ramen 2, 3, medelst vid den rörliga ramdelen ramen 3 anordnade fastsättningselementet 201, vilka har en utåt fjädrande pinne (ej visad) som samverkan med hål 202 i förankringsdonet 20. Vid den inre änden av det fasta rampartiet 3 finns anordnat ett sig uppåt sträckande övre förankringsarrangemang 5, vilket innefattar ett övre ramparti 4 i form av ett upp och nedvänt U-formigt rör 40, vilket är pivoterbart ordnat vid en konsol 49. Upptill formar detta rör 40 en horisontell rördel 40A vid vilken finns anordnad ett antal fastsättningsarmar 50A, 50B, 50C medelst klämförband 52. Utformningen av den mittre förankringsarmen 50B kommer att beskrivas mer i detalj senare. Mellan två parallella balkelement 30 ingående i det fasta rampartiet 3, sträcker sig ett fixeringsrör 31. Vid fixeringsröret 31 finns anordnat ett hus 18 inuti vilket finns anordnat en klämmekanism for fastsättning av cykelstället 1 vid en dragkrok. Ett handtag 14 finns anordnat för aktivering av klämmekanismen. Inuti huset 18 finns anordnat sidopartier 17 vilka utgör samverkande organ med klämmekanismen, vilken kommer beskrivas mer i detalj längre fram. Huset 18 är anordnat med en svängbar lucka 180 som är låsbart fixeringsbar med hjälp av ett lås 182. En del av huset 18 innefattar även enligt ett föredraget utförande en övre och bakre vägg 183 i hållfast material (tex stål), som förbinder sidopartierna 17 i syfte att ge ökad hållfasthet.

Tiltning av den rörliga ramdelen 2, i förhållande till den fasta ramdelen 3, är fördelaktigt genom att tiltningen skapar utrymme for att komma åt bakre partiet av fordonet, t ex för att öppna en bagagelucka. Enligt utförandet som visas i Fig. 1 möjliggörs en progressiv tiltning ju längre ut på den fasta ramdelen 3 som den rörliga ramdelen 2 förflyttas. Detta är en stor fördel i det att beroende på situationen och bilmodell kan det vara varierande behov av att skapa utrymme. Tack vare det föredragna utförandet kan man i många situationer skapa tillräcklig tiltning även vid en relativt liten förskjutning av den rörliga ramdelen 2 ovan på den fasta ramdelen 3.1 fig. 1A visas en föredragen mekanism som möjliggör detta, vilken omfattar ett ändfäste 210 vid den inre änden av den rörliga ramdelen 2 vid vilket det finns anordnad en nedåt utskjutande vinge 211 som i nederkant har i tvärled utskjutande flänspartier 212. Denna vinge 21 1 är anordnad att kunna förskjutas i längdled längs en slits 302 i den fasta ramdelen 3. Flänsama har en bredd som överstiger bredden av slitsen 302 så att vingen inte kan föras ut ur den fasta ramdelen 3. 1 yttre änden av slitsen 3 finns en öppning 303 som är större än bredden hos flänsarna, i syfte att möjliggöra montage av den rörliga ramdelen 2 med vingen 211 inuti slitsen. Även den rörliga ramdelen 2 är anordnad med en likartad slits 230 med öppning, men på undersidan därav 2, för införande av likartad vinge 306A, som utskjuter uppåt från ett ändelement 306, som sitter fastsatt i yttre änden av den fasta ramdelen 3. Denna har även ett nedåt utskjutande parti 306B, delvis med syfte att kunna skydda de rörliga vingarna och det bakre mittpartiet mot slag/stötar underifrån vid färd. Efter montage av vingen 211 inuti slitsen 302 begränsas förskjutningsmöjligheten av den rörliga ramdelen 2 medelst en skruv/bult 308, som är anordnad tvärs genom den rörliga ramdelen 2 och som vid kontakt med vingen 306A vid ändelementet 306 förhindrar flänsarna 212 att nå ända bak till öppningen 303 vid användning. Enligt ett föredraget utförande finns således åtminstone ett (mer fördraget två) ändfäste 210/ändelement 306 anordnat med en vinge (helst integrerad, lämpligen genom att vara formgjuten i plast) för att både styra glidrörelsen av den rörliga ramdelen 2, samt helst även utgöra en rörelsebegränsare.

Enligt ett föredraget utförande finns inuit ändfästet 210, dvs vid änden av åtminstone en av de rörliga ramdelarna 2, även anordnad en fjäderbelastad klack 220 som fjädrande påverkas att utskjuta nedåt ur ändfästet 210. Ett för pinnen anpassat hål 304 finns även anordnat i den fasta ram delen 3, som positionerats för att motsvara ett inre låsläge av den rörliga ramdelen 2 vid den fasta ramen 3. Vidare finns vid sidorna av ändfästets 210 anordnat nedåtskjutande väsentligen L-formade låsorgan (ej visade) som i låspositionen inskjuter under en tvärställd utstickande låspinne 305 i änden av den fasta ramdelen, i syfte att säkra den rörliga delen i vertikalled vid den fasta ramdelen 3. En pivoterbar arm 307 (företrädesvis i form av både handtag och pedal, såsom visas, eller enbart det ena av dem) finns anordnad vid insidan av det yttre partiet 332 av den rörliga ramen 2 för att kunna frigöra spärrmekanismen med låsklacken 220, innefattande en vajer (ej visad) som löper inuti den rörliga ramen 2 för att kunna lyfta låsklacken 220. Således pivoteras denna arm 307 när frigöming önskas. Det visas i figurerna att en fördelaktig placering av handtagsdelen av den pivoterbara armen 307 är sådan att den pivoterar kring en axel tvärs längdriktningen för fordonet och med en hävarmsdel som utskjuter uppåt i förhållande till pivotaxeln, varigenom erhålles synergieffekten att samtidigt som armen påverkas att frigöra låsklacken 220 kommer användaren att applicera en utåtriktad kraft, dvs en kraft i samma riktning som den rörliga ramdelen 2 ska påverkas för att förflyttas utåt. Så snart ramen 2 förflyttats ett stycke så att de L-formade låsorganen ej längre är under låspinnen 305 kan ramen 2 börja tiltas.

I figur 2 visas en sidovy av en klämmekanism. I sidovyn syns ena sidoväggen 17, genom vilken två stycken bultar12,16 utskjuter, vika bultar 12,16 utsträcker sig tvärs igenom huset 18 till en motsvarande andra sidovägg 17 och vilka bultar 12,16 bildar kraftöverförande och kraftupptagande element, vilket närmare kommer beskrivas senare. Därutöver visas en tredje bult 15, som också utsträcker sig tvärs genom huset 18, men vars vridcentrum C är rörligt anordnat i förhållande till huset18. Svängarmar 19 finns svängbart anordnade kring den nedre bulten 16, vilka svängarmar 19 i sina främre ändar uppbär den tredje bulten 15. 1 husväggen 17 finns en öppning 170 med begränsningsytor 171, 172, 173 som formar krökta ytor. Den ena av dessa krökta ytor 173 motsvarar svängradien för svängarmen 19 anpassat till rörliga bulten 15. Övriga två krökta ytor 171, 172 är anpassade att samverka med ett styrstift 141 for aktivering och avaktivering av klämmekanismen i enligt med vad som kommer att beskrivas i detalj längre ner.

Styrstiftet 141 är fastförbundet med en änddel 140 anordnad vid handtaget 14. En urtagning 179 finns anordnad i sidoväggarna 17 for positionering av huset 18 vid fixeringsröret 131.

I figur 3 visas en genomskärning av klämmekanismen enligt figur 2. Anordningen visas i sitt slutligen fastklämda läge där alltså cykelhållaren 1 är fixerad vid en kula på en dragkrok (ej visad), genom att en bakre halva 11 respektive en främre halva 10 av klämmekanismen med sina respektive sfäriska klämytor 100, 110 har ansatts med tillräcklig anklämningskraft for att bära upp cykelstället 1 med dess last. Företrädesvis anordnas klämytoma 100, 110 enbart till delar inuti respektive halvsfär, genom att ge ytpartierna 102A, 102B kring halvsfäremas inre centrum, något större radie, så att dessa ytor 102A, 102B blir frigångsytor, vilket förbättras interaktionen och medger lägre toleranskrav. Handtaget 14 har därvid pressats ned i sitt nedersta läge så som framgår av figur 2 och 3. Änddelen 140 sitter fastklämd vid handtagsänden med hjälp av ett skruvförband 14 7. Änddelen 140 omfattar två uppåtriktade hävarmar 142, vilka vid sina översta ändar har anordnats med styrstift 141, som skjuter ut i tvärled från hävarmen 142 in i öppningen 170. Styrstiften 141 kommer i samband med aktivering av handtaget 14 att följa de övre kurvorna 171, 172 i sidoväggarna 17. Mellan de båda hävarmama 142 finns en excenterkropp 145, som dels förbinder hävarmama 142, så att änddelen 140 bildar en integrerad enhet, dels uppbär en excenter yta 146. Excenterytan 146 samverkar med en anpressningsyta 104 som finns anordnad vid en främre yta av den främre klämhalvan 10. Den främre klämhalvan 10 är svängbar upphängd kring den övre fasta bultaxeln 12, medelst öron 103 som finns anordnade upptill vid den övre klämhalvan 10. Även den bakre klämhalvan 11 är svängbart anordnad kring den övre bulten 12 medelst öron 113 anordnade upptill vid klämhalvan 11.

Den bakre klämhalvan 11 är justerbart pivoterbart anordnad kring bultaxeln 12 med hjälp av enjusterbygel 13. Dennajusterbygel 13 anligger med sin nedre del mot den nedre, fasta, bakre bultaxeln 16, med en kam yta 136. Motstående sida 137, i förhållande till kamytan 136, anligger mot en nedre yta 119 av bakre klämhalvan 11.

Genom vertikal förflyttning av kamytan 136 kommer dess främre sida 137 att förflytta sig i tvärled i förhållande till bultaxeln 16 och därigenom påverka den främre klämhalvan 11 inåt respektive utåt, dvs därigenom påverkas den bakre klämhalvan 11 att svänga kring bultaxeln 12 framåt respektive bakåt. Själva justeringen görs med hjälp av en justerskruv 132 som är gängad i justerbygeln 13. Genom påverkan med en ratt 131 gängas justerskruven 132 inåt respektive utåt ut justerbygeln 13, varigenom kamytan 136 positioneras på önskat vis. Ratten 131 kan självfallet bytas ut mot annat lämpligt manöverorgan, t. ex. en insexfattning som åtdrages med insexnyckel.

Vid förflyttning av handtaget 14 från sitt låsta läge, så som visas i figur 3 måste först luckan 180 öppnas och fällas upp, vilket åstakommes genom att låset 182 frigörs, (se även figur 9) Därefter kan handtaget vridas uppåt, varvid stiftet 141 kommer att förflyttas längs evolventkurvan 171 och samtidigt kamytan 146 rulla mot anpressningsytan 104 i riktning uppåt. När stiftet nått slutet av evolventkurvan 171 kommer excenterkroppen 145 att vara i en position där excenterytan 146 ej längre är i klämmande kontakt med anpressningsytan 104, tack vare att tjockleken (radiellt) for excenterkroppen 145 i denna position är väsentligt mindre än i den position då fastlåsning sker. I denna position kommer också en övre yta 148 hos änddelen 140 att vara närmre i kontakt med lyftarmar 101 som finns fixerad vid den främre klämhalven . När så lyftrörelsen fortsätter kommer stiftet 141 att glida in längs den övre kurvan 172 och efter viss förflyttning också börja pivotera den främre klämhalvan 10 runt bulten 12 genom att lyftarmama 101 pressas uppåt. När så stiftet 141 nått övre läget i öppningen 170 är klämhalvoma 10, 11 helt öppnade så att cykelstället 1 kan lyftas bort från dragkulan, (se även figur 7) I figur 4 visas en perspektivvy av en klämmekanism i ett läge där klämmekanism är låst, det vill säga i samma läge som visas i figurerna 2 och 3. Till skillnad från utförandet enligt figur 2 och 3 går den rörliga bultaxeln 15 ej utfor sidoväggarna 17, innebärande att vardera öppning 170 bara behöver rymma styrstiftet 141. Den främre väggen 17 är i denna vy borttagen och svängarmen 19 ses därför i sin helhet. Det framgår här att svängarmen 19 är anordnad med en urtagning 191 inuti vilken ett stopporgan 14 7 av änddelen 140 är anordnad. Vid ändarna av urtagningen 191 finns kanter som definierar ett nedre respektive övre ändläge for änddelen 140 i förhållande till svängarmenl9. Den nedre kanten av urtagningen 191 är positionerad så att stiften 141 hos änddelen 140 då befinner sig i ändläget av evolventkurvan 171 medan det övre ändläget motsvarar en position av änddelen 140 där stiften 141 befinner sig i övergången mellan evolventkurvan 171 och den övrekurvan 172. Det framgår att när handtaget 14 vridits till en position där stiften 141 befinner sig i ett mellanläge mellan de båda kurvorna 171, 172 kommer en fortsatt påverkan uppåt att medföra att den rörliga bultaxeln 15 förflyttas tillsammans med svängarmama 19 uppåt i en radie motsvarande den övre kurvan 170. Vidare framgår av figur 4 att det vid änddelen 140 finns anordnat ett honorgan 149 ämnat for låsvredet 182.

I figur 5 visas motsvarande perspektivvy som i figur 4, där handtaget 14 har vridits runt den rörliga axeln 15 och dess vridcentrum C, så att stiftet 141 positionerats i övergången mellan de båda kurvorna 171, 172. Det framgår av figuren att stopporganet 147 av änddelen 140 då nått sitt övre ändläge längs urtagningen 191 i svängarmen 19.

I figur 6 visas samma perspektiv som figurerna 4 och 5, där handtaget 14 vridits upp till sitt övre läge, varvid lyftarmen 101 samverkat med en övre yta 148 på änddelen 140, så att den främre klämhalvan 10 pivoterat till sitt övre läge runt bultaxeln 12. Stiften 141 befinner sig då härvid i ett övre ändläge i det övre spåret 172.

I figur 7 visas ett centralt tvärsnitt igenom en klämmekanism, varvid det framgår att den främre klämhalvan 10 med hjälp av lyftarmama 110 pivoteras till ett helt öppet läge då handtaget 14 befinner sig i sitt övre läge.

I figur 8 visas ett tvärsnitt genom klämmekanismen i ett plan där kamytan 146 är i kontakt med klämytan 104. Det framgår här att klämytan 104 med fördel anordnas i ett separat element 108, liksom även exenterkroppen 145, vilka lämpligen är utformade i sådant material att någon egentlig deformation eller förslitning av excenterytan 146 eller klämytan 104 ej skall uppträda. Lämpligen utgörs materialet i excenterkroppen 145 och klämelementet 108 av slittåligt stål, medan omgivande material kan utgöras av mindre slitstarkt material, t.ex. aluminium. Vidare visas att den främre klämhalvan 10 lämpligen utformas med lättningshål 107.

I figur 9 visas en genomskärning i ett snitt som går centralt igenom klämmekanismen med en dragkrok D anordnad där i. Av denna figur framgår också tydligt en fördelaktig geometri som åstakommes genom en konstruktion, nämligen en form av en självlåsande samverkan mellan de ingående delarna vid ansättning av handtaget 14 i dess nedre läge. Reaktionskraften R från interaktionen mellan excenterytan 146 och klämytan 104 kommer därvid att vara riktad så att den ger ett nedåt vridande moment M på handtaget 14. Med andra ord måste först detta moment M övervinnas, genom att dra i handtaget en viss vinkel a uppåt, innan handtaget kan föras ut ur det låsande, fastklämmande läget. Vidare framgår att klämmekanismen i sig är självbärande kring dragkroken D, genom att de tre samverkande kraftupptagande bultama 12, 15, 16 och ingående upphängningsdetalj er 17, 19, 103, 113 bildar en sluten enhet, som balanserar ansättningskrafterna sinsemellan.

I figur 10 visas en vy i genomskärning med handtaget i en position där den självlåsande effekten av reaktionskraften mellan excenterytan 146 och klämytan 104 upphört, genom att handtaget roterats en viss vinkel a (lämpligen 30-60°, här ca 45°) uppåt.

I figurerna 14 och 15 visas att cykelstället 1, kan göras mycket kompakt. Cykelstället 1 är anordnat på så vis att det kan sammanfällas att bilda en mycket kompakt enhet, vilken blir väsentligt lättare att bevara frakta än i sitt utfällda läge. Dels är det övre rampartiet 4 som låter sig fällas inåt och nedåt, dels är det bakre partiet 33 av ramdelen 3 som kan göras mer kompakt genom sammanfällning av ytterdelarna 130, 131, och dels är det förankringsdonen 20 som låter sig förskjutas inåt. I figur 14 visas cykelstället 1 i sitt uppfällda läge medan figur 5 visar cykelstället 1 i dess sammanfällda läge.

Vid infällning av cykelstället 1 börjar man t.ex. med att först fälla ihop vingarna 330, 331 mot mittpartiet 332, genom att skruva loss en förankringsskruv (ej visad) som låser vingarna i utfällt läge. Dessa vingar kan enkelt låsas i ett ytterläge respektive ett innerläge, företrädesvis med ett enkelt manövrerbart skruvförband. Man kan även börja med att göra cykelstället 1 mer kompakt genom att förskjuta förankringsdonen 20 in mot cykelställets mitt. Förankringsdonen 20, som även uppbär spännband 203 är anordnade något krökta. Nedtill vid varje förankringsdon finns ett profilelement (ej visat). Lämpligen är dessa förankringsdon 20 gjorda i aluminium, företrädesvis tillverkad genom exturdering. Profilelementet (ej visat) nedtill av förankringsdonet är inskjutet i ingrepp med två fasthållningselement 20 1, vilka anordnats på ömse sida vid de rörliga ramdelarna 20. Dessa fastsättningselement 201 är i sin föredragna form helt identiska, varigenom skalfördelar kan vinnas. I varje sådant fastsättningselement 201 finns alltså motsvarande spår utformade som mottar profilelementet i förankringsdonet 20, som är i form av en krökt skena. Lämpligen utformas fastsättningselementen 201 i ett polymert material varvid erhålles relativt låg friktion vilket gör att förankringsdonen 20 lätt kan förskjutas i förhållande till fastsättningselementen 201. För att kunna låsa fast förankringsdonen 20 i önskade positioner vid fastsättningselementen 201 finns hål 202 anordnade i förankringsdonen 20 och ett fjädrande pinnorgan (ej visat) monterat i vartdera fastsättningselementet 20 1. Således skjuter vid obelastat tillstånd den fjäderpåverkande pinnen upp ur fastsättningselementen 201 vid vartdera förankringsdonet 20. Genom att utforma förankringsdonen 20 med åtminstone två hål (kan vara fler) kan förankringsdonen 20 fastlåsas i olika positioner vid fastsättningselementet 201. Således påverkas den "fjädrande" pinnen så att den kommer ur ingrepp med hålet 202 i förankringsdonen 20, då ett kompakt tillstånd av cykelstället 1 önskas, och förskjutes förankringsdonet 20 från sitt yttre läge in mot centrum av cykelstället 1, såsom framgår av figur 15. Därefter kan det övre rampartiet 4 fällas ner framåt genom frigörande av ett klämförband (ej visat) vid en konsol 49 som är infäst i ändfästet 210 och som uppbär en pivåaxel for det övre rampartiet 4. När klämförbandet frigjorts kan rampartiet 4 lyftas en begränsad sträcka uppåt så att nedre kant av rampartiet hamnar ovanför en nedre del 49A av konsolen 49 och därefter fällas ned.

I figur 11 visas en förankringsarm 50 enligt föredragen utfomingsform av uppfinningen.

Förankringsarmen 50 består av ett flertal sinns emellan förflyttningsbara delar. Vid armens 50 ena ände finns ett klämförband 52 for fastsättning av armen 50 vid ett ramparti 4. (se figur 1) Företrädesvis innefattar klämförbandet 52 en låsarm 52A med en excentermekanism (i sig förut känd), så att snabb och enkel fastlåsning kan åstakommas vid ett rör 40 ingående i rampartiet 4. Förankringsarmen 50 består av en inre armdel 53 och en yttre armdel 54. Mellan dessa armdelar finns en knäledsmekanism 55, som möjliggör att låsa dessa båda armdelar 53, 54 i olika vinkelägen i förhållande till varandra. Vid yttre änden av armen 50 finns klämkäftar 56, ämnad att klämmas fast runt en cykel. ( ej visat). För att medge god flexibilitet är den inre armdelen 53 är roterbart anordnad i förhållande till nämnda klämförbandet 52 och den yttre armdel 54 roterbart anordnad i förhållande till delen med klämkäftarna 56.

Längst ut på armen 50 finns ett låsbart vred 57. Vredet 57 är gängat i förhållande till en stång 58 som utsträcker sig inuti den yttre armdelen 54. Stången 58 förbinder de yttre armdelama 53, 54 medelst en axel 58A som går i tvärled genom knäleden 55. Knäleden innefattar två delar 550, 551 vilka är förbundna med axeln 58A på sådant sätt att de är i längsled förskjutbara i förhållande till varandra då vredet 57 är utgängat längs stången 58. Knäledens inre del 550 är förbunden med bultaxeln 58A via ett öra 552 som är anordnat med ett slitsformigt spår 553. Det slitsformiga spåret 553 möjliggör förskjutning av den inre delen 550 i förhållande till yttre delen 551 då stången skjuts ut från den yttre armdelen 54, dvs i samband med att vredet 57 gängats upp. Genom motsatt påverkan av vredet 57 kommer delarna 550, 551 istället tryckas mot varandra.

Med hjälp av kuggtänder 554,555 kan olika positionering av knäledsmekanismen erhållas, dvs olika vinkellägen mellan den inre 53 och den yttre 54 armdelen. Genom att med vredet 57 skruva in längs gängan på stången 58 åstakommes inte bara låsning av knäledsmekanism 55 i önskad vinkelposition utan även fastklämning av klämkäftarna 56. Klämkäftarna 56 pivoteras kring en tvärgående axel 560 och är fjäderpåverkade utåt, med en relativt liten fjäderkraft, så att den "per automatik" strävar mot öppet läge (underlättar vid fastklämning av cykel) och så att det går lätt trycka samman dem i samband med isärkoppling i knäleden 55. Tack vare denna konstruktion kan alltså förankringsarmen 50 böjas och positioneras på ett mycket flexibelt vis, utan behov av att behöva flytta om cyklarna utan helt enkelt bara genom att ändra om armen 50.

Uppfinningen begränsas inte av det ovan beskrivna utan kan varieras inom ramarna for de efterföljande patentkraven. Fackmannen inser exempelvis att många av de stödorgan och styrorgan som beskrivits ovan kan anordnas att vara både en enda eller två eller flera, beroende på konstruktionsaspekter vid olika tillämpningar.

Vidare inser fackmannen att de vinkelrörelser som visats vara möjliga med en förankringsarm arm enligt figur 11 kan varieras efter behov, bl a innebärande att armen kan göras möjlig att svänga ett större vinkelområde men låta det låsnings bara vinkelområdet vara detsamma, eller tvärtom att minska ner det totala svängningsbara området, etc. I detta sammanhang kan nämnas att det totala svängnings bara området fyller en viktig funktion i många fall då förankringsarmen på ett flexibelt sätt ska kunna förflyttas genom flera ramar till cyklar, dvs en förflyttning som kan kräva relativt stor rörelsefrihet, medan själva fastlåsningen ofta kräver ett väsentligt mindre vinkelområde for att kunna åstadkomma säker fastlåsning av cyklarna. Det låsningsbara området bestäms av de båda motstående partierna i den svängbara leden som är anordnad med kuggelement, som alltså ger möjlighet att fixera de båda armdelarna vinkelmässigt i förhållande till varandra.

Claims (3)

PATENTKRAV

1. Fastsättningsarm för lastbärare, omfattande ett inre klämförband (52) anordnat för ansättning av fastsättning sarmen (50) vid ett ramparti, en inre armdel (53) och en yttre armdel (54) och klämkäftar (56) anordnade vid nämnda yttre armdels (54) yttre ände, kännetecknad av att nämnda fastsättningsarm (50) omfattar en knäledsmekanism (55) som förbinder nämnda inre armdel (53) och nämnda yttre armdel (54) genom en vid en stång (58) anordnad bultaxel (58A), vari nämnda knäledsmekanism (55) vidare innefattar: en första del (550) och en andra del (551) förbundna vid varsin armdel (53, 54) och utformade med samverkande organ (554, 555) anordnade att möjliggöra låsning av nämnda inre armdel (53) och nämnda yttre armdel (54) i olika vinkellägen i förhållande till varandra; vari nämnda första del (550) är anordnad med ett slitsformigt spår (553) vilket är anordnat att möjliggöra, genom förskjutning av stången (58), förskjutning av nämnda första del (550) i förhållande till nämnda andra del (551).

2. Fastsättningsarm enligt patentkrav 1, kännetecknad av att nämnda inre armdel (53) är roterbart anordnad i förhållande till nämnda inre klämförband (52) och att nämnda yttre klämkäftar (56) är roterbart anordnade i förhållande till nämnda armdel (54).

3. Fastsättningsarm enligt patentkrav 1, kännetecknad av att samma mekanism (57, 58) nyttjas för att låsa nämnda knäled (55) och nämnda klämkäftar (56).