SE538906C2 - Kopplingsanordning för retarder, fordon som innefattar en sådan kopplingsanordning och förfarande för inkoppling av en retarder - Google Patents

Abstract

Uppfinningen avser en kopplingsanordning (4) för en retarder (2), innefattande enförsta axel (18), som är förbunden med en rotor (20) hos retardern (2), en andra axel(22), som är anordnad att ingripa med en drivkäiia (1) och ett mellan den första ochandra axeln (18, 22) anordnat första kopplingselement (54). Ett andra kopplingsele-ment (56) är anordnat mellan den andra axeln (22) och det första kopplingselementet(54). Uppfinningen avser också ett fordon, som innefattar en sàdan kopplingsanord- ning och ett förfarande för inkoppling av en retarder.

Description

2G 3G Kappiingsanardning tär ratardar, fardan sam innefattar an sådan kappiingsan»ardning aan tärtaranda för inkappiing av an ratardar UPFFiNNENGENS BAKGÉUND OCH KÄNÜ TEKNiK iïöraiigganda uppfinning avsar an kappiingsanardning för an ratardar aniigt ingrassantiii patantkravat f, att fordon, sam innefattar an sadan keppiingsanardrting artiigt in-grassan tiii patantkravat lií-jåsarnt att förfarande tär inkapniing av an ratardar aniigt ingrassan tiii natanikravai ßtajníå.

En ratardar arrvärrds för' att bromsa an drivkäiia, säsom att *fardan Qftä utgör' retar~dern en tiiisatsidrarns, sam karnaietterar fardanats njuitrramsar. ifišärmed undviksävardrivat siitaga av niuinrantsarna. Ratardarn är via an transmissian kapaiad tiii tandsnats växaiiäda efter kardanaxei. För att minska arrargiiëridstar aan därntad minskafardanats nränsiaförbrtrkning tirkappias transrnissianan den ratardarn frän växaiiädanaiiar' kardanaxain nar ratardarn är avaktivarad den inta skaii nrarnsa ierdenet. Hatar»daraxain star dä stiiia aiiar nästan stiiia när ratardarn inta är aktivarad.

Ratardarns ratar aan statar niidar an tarus, sam mästa iyiias rnad an iiuid sä iart samnramseiiekt frän ratardern Önskas. Pär det iaii an kappiingsandrdning, sorn användsför in» den urkappiingert av retardarn pä växaiiädan aiiar kardanaxairt innefattar ansynkrenisaringsanardning rnad synkranisaringsringär' törsväras in~ den urkdpniinganav transrrrissianan pä växaiiädan aiier kardanaxain av att retarderns tarus innenäiieran viss andai vattan, viikat gar att icke försurnbart rriarrrant kaiiat rastntarnant. iviadandra ard sa atgar att rastmarnant för att naiia ratardarn ratarande aa grund av danmängd vätska sarn finns kvar där. Svnkranisaringsandrdningen ntasta undar naiainkappiirtgssakvansan inkiudarartda insiirnirig i syrrkrenisaringan mad trppvarvningaan därefter iäsning kiara att näiia nere varvtaiskiiinaden trats att detta restrnamantfinns kvar. Gm varvtaisskiiinaden iaiir för star kan synkrdnisaringsanardningert ska-das. iïör att rnatvarka detta kan synkranisaringsanardningen dimensianaras för attkiära nämnda rastmarnent, ntad rastiitatat att an annan typ av synkronisering mäste användas. it) 2G Bnkurnentet Diší 1590243 At visar en retarder för ett terden, vid viiken en stater itdsretarderrt kan inkeppias nted deis en iarneiikdppiing, deis en tnrtniasande ketipiing.Nar retarden inte är aktiverad kommer bade rater den stater att rotera. För att akti-vera retardern vid tsrentsning sitaii statnrn iarentsas tiii ett stiiiastaende den iàst iäge rated riiäip av ianieiiitdppiingen den den iernfiiasande itdppiirtgen.

Dokumentet trtiíltâüt 3083322 At avser ett drivtàg tör ett motorfordon, viiket innefattar tva kdppiirtgar för inkeppiing av en retarder. ifišnkurnentet Dišítíiëtišâíššš Ai avser en drivandrdning för en inkenniingsbar retarder,viiken är' försedd rned en synkrdnisering den en kiekeppting. tltektintentet WÛQÛOI-iüâiât 67 At visar en retarder för ett tnrtdnrt dar statern bromsastiii ett stiiiastàende den iàst taga med niaip av en iarneiikeppiing den den torrriiasande kdpnfingen.

Dektintentet US 3777369 A visar en retarder tör terddn rned en rater den stater, vidviiiten retern är inrättad att in» dett urkenpias terdenets drivaxei rnedeist en kapa iingsanerdning, sent styrs automatiskt tierdende av aktiveringen terdensbrsnisen.

SAMMÅNFATTNENG AV UPFFiNNENGEN Trets kanda iösningar finns ett tienev att vidareutvecttia en keppiingsanordning för enretarder viiken inte nantnvàrt tïreiastar en drivkàiia när den är avaktiverad, viiken upp»visar tag vikt den viiken aktiveras nar retardern skaii utåt/a en tzreinsande ettekt pa Cittvkàiian.

Syftet rned tipptinningen är att tiiiharwdanaiia en knpeiingsandrdning för en retarder,sem i avaktiverat tiiistànd utövar ett nära nog etzetiritiigt tzrerrisniernent pà drivkäiian.

Ett vtteriigare sytte rned uppfinningen är att tiiinaridanàiia en kdppiingsanerdning teren retarder, sent rninskar tiransiettirertiknirtigen nes ett terden. if) 2G Ännu ett syfte med uppfinningen ar att titinandanaita keppiingsanerdning fören retar»der, vitkeri kepptingsanerdning innefattar ett kempakt styreternent med ett fatat sam» verkande kempenenter. Ännu ett syfte med töreitggande uppfinning ar satedes att titinandanaita en kapp-tingsanerdning fören retarder med ökad iivsiangd een tiiiföriittignet.

Dessa syften tippnas med en retarder av det iniedningsxris narnnda staget, viiken kanneteeknas av de sardrag sem anges i patentkravet t. išín sadan keppiingsandrdning utsatts för tag förstititing, viiket ntedtör ökad iivsiangdeen titiförittiignet nes keppiingsanerdnirtgen. Keppiingsanerdntngeit medför att retar-dern i avaktiverat titistand utövar ett vasentiigen eneftntitgt idrernsmernent pa drivrkai-tan, viiket darrned minskar' iaranstetarerukningert nes ett ferdert, Eitersdm styreienten~tet ar kompakt een innefattar ett fatai kempenenter kommer keppiingsanerdniitgenskempiexitet een vikt att rninska, viiket minskar ferdertets eransieförbrukning samtökar kepptiitgsanerdningens titiförittiignet. De tva keppiingseiementeri samverkar eenar integrerade i varandra samt att aktivering av dem utförs med en gentensain kraft~kaita, viiket medför' att enbart en kemmunikatten meiian krattkatian een keppiingsan~ erdningarna penövs.

Ovan angivna syften uppnas aven med ett ferden av det iniedningsvis riainnda sia~get, viiket kanneteeknas av de särdrag som anges i patentkravet ellg. Ftetarderitutötrar ett vasentiigen eeefintiigt eremsrnement pa ferdenet för att darrned minskataransiefdrbrukittngen. Den styrda in» een tirkeppiingeit av retardern medeist kapp-ttngsanerdningen :nedför ocksa att dess iivsiangd een tiitföriitiignet ekar.

Ovan angivna sviten uppnas aven med ett förfarande för tnkeppting av en retarder avdet iniedningsvis nämnda siaget, vitket kanneteeknas av de särdrag sem anges i pa~ tentkravet fit-sig.

Ytteriigare fördeiar med uppfinningen iramgar av feijande detaijerade beskrivning. fi) 2G KORT BEESKREVNiNG AV RiTNiNGÅFiNÅ i det töiiaride beskrivs, såsen: ett exernpei, en föredragen utiöririgsfernfi av uppfin-ningen rned hänvisning tiii bifegade ritningar, pa viika: Fig. t visar i en seriernatisk sidnvy ett fordon med en ireppiingeanördning för en re~tarder' eniigt föreiiggande tippfinning, Fig. 2 visar en tvarsnittsvy av en första utföringsfdrin av en ireppiingsannrdnirtg för enretarder eniigt töreiiggande uppfinning i ett urkepniat tiiistand, Fig. 3 visar en tvàrsnittsvy i av den första utföringsfernien av keppiingsarierdningenför en retarder eniigi föreiiggande tippfinning i ett inkonpiai; tiiistarfd, Fig. 4 visar ett fiödesseiierna över ett förfarande för inirnpniing av en retarder eniigt föreiiggande uppfinning, nen Fig. ö visar en graf över eiiira trynknivaer.

DETALJERAÛ BESKREVNENG AV EN FÖREDRAGEN UTFÖFHNGSFÛRM ÄV UPP~FENNENGEN Fig. t visar ett fordon t i en senernatisk sidevy, viiiret ferderi t är försett rned en re-tarder 2, sern in~ een urkeppias rned en köppiingsanerdning 4 eniigt föreiiggandeuppfinning. Fordonet i är också försett rned en växeiiada 6, sern är kepniad tiii enförbrànningsntetör 8, viiken driver “ferdeneis i drivtiidi fi) via vàxeiiadan 6 den enkardanaxei 12. Drivnjuien 1G ar försedd :ned itiiiibrnrrisar ft, En styrennet 16, ar an-erdnad för att styra retardern 2. iïtetardern 2 innefattar en reterear första axei 18, sernar försedd med en första varvtaisgivare 9 för att avkänna den första axeins 18 varv~tai. Varvtaisgivaren 9 ar kenpiad tiii styrenneten fö.

Fig. 2 visar en tvàrsnittsvy i av en kepniingeanerdning 4 för en retarder 2 eniigt en utförirfgsferrn av föreiiggande uppfinning i ett urkeppiat tiiistand. Den första axein 18 ii) 2G ar förbunden rned en rotor 2G hos retardern 2 ooh en andra axei 22 ar anordnad attingripa med en drivkaiia _ Eniigt den i tig. 2 visade utföringsforrnen utgör drivkaiianfordonet i, dar sammankoppiingen av retardern 2 med fordonet f utförs genom vax~eiiadan 6. i tig. 2 visas vaxeiiadan 6 sonematiskt. Den andra axein 22 ar försedd medkuggar 24 för ingrepp med en hos vaxeiiadan 6 anordnad transmission 26, som inne~fattar ett kugghiui 28 rneiian vaxeiiadarts ö utgående axei 3G don den andra axein 22.Transrnissionen 26 kan vara anordnad i vaxeiiadan 6, Pa vaxeiiadans utgående axei30 ar ocksa kardanaxein *i 2 anordnad. Kuggnitiiet 28 :nedför att i/axeiiadans utga-ende axei St) aiitid driver den andra axein 22 nar kardanaxein i2 roterar. Företradesvis sker en uppvaxiing genom transmissionen 2t~3 i storieksordningen íšïf, nien avenandra utvaxiingar ar möiiiga, exernoeivis f ct. En andra varvtaisgivare 31 ar anordnadvid den andra axein 22 eiier pa kugghiuiet 28 för att tippinata den andra axeins 22varvtai efter kugghjuiets 28 varvtai. Den andra varvtaisgivaren 31 ar iampiigen kopp»iad tiii styrenheten fö (tigt).

Den första axeirf 18 ar företrädesvis rnedeist tager 36 iagrad i ett vaxeiiadhus 38 ooni ett retarderhus 4G. Pa den första axein fS ar rotorn 2G anordnad, viiken i inkoppiat tiiistand roterar med ett varvtai, som ar proportioneiit rnot varvtaiet hos vaxeiiadans 6utgaeiide axei St). En stater 42 ar förbunden med retarderhtiset rid oon kommer dar~ för inte att rotera.

Rotorn 2G ooh statorn 42 triiidar tiiisammans ett toroidformat naiutryrrime, som tfe~namns torus 44, viiket fyiis med en fiuid 46, sasom vatten genom en öppning 47 narretardern 2 skaii utöva ett iorornsmornent pa vaxeiiadans 6 utgående axei 30 i syfteatt örornsa fordonet f för att darmed rninska fordonets i hastighet. Den iarornsandeeffekten oppkominer genom att rotorn 29 och statorn 42 ar försedda med oiad eiierskoviar 48, som skapar ett fioidfiöde i torus 44 nar rotorn 2G roterar. Fiuidfiödet iaiidari samverkan med rotorns 2G ooh statorns 42 skoviar 48 en reaktionskraft, som utgörden tirornsande effekten. du högre varvtaiet hos rotorn 2G ooh ju större manad fiuid itorus 44 desto större ioiii' reaktionskraften oon darrned rnornentet. Vid tiiifaiien da re~tardern 2 inte ska bromsa fordonet i draneras torus 44 deivis pa fiuid 46 oon ersattsdeivis av anga, viiket medför att skoviarna 48 nos rotorn 2G oon statorn 42 kommeratt skapa nuvudsakiigen ett angfiöde i torus 44. Ångtiödet medför en ioke önskvard reaktionskraft pa den första axeirf 18, viiket aistrar ett tirornsrnornerft pa vaxeiiadarfs ti) 2G 6 trtgaende axei Sö. Brönisrnönientet fran retardern 2 medför att fordonets t öransie»förbrukning ökar riär fordonets t föröranningsrnotör ö utövar ett vridmoment. Ävenfriktionen fran första axeins fö iagringar avger en reaktiönskraft, som ntedför en ökadöransieförbrukning. Av den aniedningen kan den första axein fö frankopöias vaxeiia-dans ö utgaende axei 3G nar retardern 2 inte används för att ttrömsa tördonet t.Darmed kan fordonets t öransieförörukning reduceras. fïviining den dränering av te-rus 44 med tiuid 46 sker via en fiuidkrets.

Torus 44 maste fviias med fiuid 45 sa fort som möjiigt da brömseftekt fran retardern 2önskas. En iangsam fyiining rnedför initiait en uteöiiven öromsverkan fran retardern2, viiket medför en överdriven anvandning av tordönets t niuiizaröinsar. viika komrner” att trtsattas för onödigt siitage.

Keepiirtgsanördrtingen 4 eniigt uppfinningen medför att den första axein fö och dar~med retardern 2 kan franköppias vaxeiiadan 6, viiket medför att retardern 2 inte ver-kar med ett örontsande rnornent pa tordenet t när retardern 2 ar avaktiverad. Narretardern 2 skatt aktiveras maste retardern 2 pa ett snaioöt och effektivt satt :neka-niskt inköpöias med vaxeiiadans ö utgående axei 30. För att åstadkomma detta är ettförsta och andra kopöiingseiernent 54, 56 anordnat rneiiart den första och andra a><~ein fö, 22. Det första kööpiingseiernentet 54 utgörs av en triktionskoöpiiitg av typeniarrieiiköeöiing den det andra köeöiingseiementet 56 utgörs av en förrnöunden kopp-iing av typen kiökoööiing.

Det första koööiingseiementet 54 innefattar en pa den första axein axieiit förskiutöarinre ttyisa 57, söm medeist törsta spiines 59 är retationsttundet iast tried den förstaaxein. Den inre nyisan 5? ar vid axieii förskjutning arterdnad att in- een urkopöia detförsta köoöiingseiementet 54.

Det andra köpöiingseieinentet öö innefattar en axieiit förskiutiaar yttre nytsa 58. somar försedd med tander at), viika ar anpassade att ingripa med motsvarande tander :'32pa en inedöriitgare af nes den andra axein 22. Den andra axein 22 är anordnad ko~axieiit med den första axein 18 och företradesvis ar den andra axein 22 rnedeist ruii»itingstager 63 iagrat anordnad pa den första axein fö. Den axieitt törskiutöara yttre if) 2G »i nyisarr 58 ar axieiit förskiutöar pa den inre nyisan 57, sern medeist andra spiines 67 ar retatiensöundet fast rned den inre nyisan 57.

Nar retardern 2 skaft aktiveras för att örernsa ferdenet f aktiveras saiedes keppiings-anördningen 4, sa att den första axefrf fö rnedeist det första köppiingseiernentet 54förbinda rned den andra axefn 22. Eftersom den andra axeirt 22 fran början reterareen den första axein fö star stifta kommer det första keppiingseiernentet 54 öringaden första axein 'ia att rotera. Det första keppiirigseiernentet 54 ar en eniigt utförings-termen en iarneiikeppiing, sem medeist friktien sarnmankeppiar den första een andraaxein fö, 22. Lameiikoppiingen kommer döek inte kunna överföra det örerrrsmornentsern tippkornrner nar retardern 2 skaft örornsa ferdenet f. Av den aniedningen in-keppias det artdra keppiingseiernentet 56, som utgörs av en ferntnunden koppiing,sasein en kiekeppiing. Det andra keppfingseiernentet 56 ar dimensienerat för att kanna överföra det stora örernsrnörnent som utövas av retardern 2.

Fig. 3 visar en tvarsnittsvy av köppfingsanerdningerf 4 för en retarder 2 eniigt föreiig-gande uppfinning i ett inkeppfat tifistand. Den yttre nyisan 58 nar förskiutits pa deninre nyisan i riktning mot rnediaringaren at, sa att tänderna öö, öíš sem ar titferrriadepa den yttre nyisan 58 een mednringaren dt ingriper' med varandra, viiket medför attden yttre nyisan 58 een rnedöringaren Gt fermtztindet sarnrnankeppiar den första den andra axefrt fö, 22 med varandra.

Det *frantgar av fig. 2 een 3 att den första axein 18 ar försedd rned en första denandra eentrai borrning 64, 66. Den första öerrningen 64 ieder srnöriefia tiii tager öšeen tiii keppiingsanerdningen 4 i friktiensntinskarfde, smörjande een kyiande syfte.Den andra öerrningen 66 ieder tryekiuft fran ett kraftefernent at, sern företrädesvis aren tryekitiftkernpresser, een vidare genern en tryekieftkanai Tfti för att styra kepp~iingsanordnirtgen fi. Den inre ityisan ö? ar försedd med ett första keivparti "X2 den denyttre tivisan öö ar försedd rned ett andra keivparti 74. De första een andra keivparti»erna ?2, 74 ar eirkeffermade een ar utförda att förskjutas axieiit i ett respektive förstaeen andra eyiinderparti Ya, 78, viika ar eirkeiart etfermade een anordnade pa denförsta axein fö. Cyiinderpartierna Ye, 78 kan göras rotatiensiasta i förnaiiande tifi ax»ein med en fermiasning 9G. "fryekiuften ieds via tryekitiftkanaien ?f3 tiii respektive första een andra eyiinderparti 7/76, 78 för att förskiuta de första een andra kefveartierna it) 2G 72, 74. Det första eytiitderparttets 76 förntndeise med tryektuftkanaien 7G nar enmindre yta an det andra eytindernartiets 78 förnindeise rned tryektuftkanaten 70.Darnted kdrrtrner det första syiinderpartiets 76 förnindeise med tryeiduftiranaien 7G attfungera sern en strypning 79, viiket medför att ttrftfiöde den tryekdtjamiting meitaneyiindereartiet 76 een tryekidftiranaien 7G fördröja.

En första retdrfjader 8G ar anerdrtad rneiian den första axein få den den inre nyisan57. Den första returfiadern 8G strävar efter att aterföra den inre nytsan 57 ttti ett iagedar den inre nyisan ö? inte initertpiar det första itertpiiitgseiernentet ört. En andra re~tnrfiader 82 ar andrdnad rttetfait den första axetn iS den den yttre ityisan 58. Denandra returfjadern 82 stravar efter att aterföra den yttre nyisan 58 ttii ett iage dar denyttre nytsan 58 inte initdppiar det andra kdpntingseieinentet 56.

Det första köeötingseiententet 54 ar med en första uppsättning iameiier 84 andrd~nade pa den första axetn fö öen med en andra trnpsattiting iameiier 86 anordnadepa mediaringaren öf. Nar den inre nyisan 57 förskjuts axietit i riktning met iametierna84, 86 sammanpressas dessa, varvid friktionen ntetiait den första den andra uppsatt~ningen iameitei” 84, 86 medför att ett reaktiensrnerrieitt unpkemnter rneiian den förstaden andra axein fö, 22. Reaitttdnsntdinentet medför att den första axein 18 körnnteratt dras med av den andra axein 22, sa att den andra axein 22 driver den första axetnfö.

Nar retardern 2 skaii aktiveras för att nrernsa förddnet f aktiveras satedes keppiirtgs~anerdntngen fi, sa att den första axein fö medeist det första keppiingsetementet 54förbinda med den andra axein 22. Eftersdrrt den andra axein 22 fran början röterarden den första axein f 8 star stiita kommer det första keppiingsetementet 54 bringaden första axein 18 att rotera. Det första keppitngseternerttet 54 ansatts av tryckitiftfràn en ventit 88 efter en drnkepniaie ansidten titt det första itrafteiementet at. Venti-ten 88 eiier emköppiaren ansinten tiit krafteiernentet af i förrn av en tryökiuftkörn»pressar styrs av styrenneten fö (figft _). Eftersom det första kenpiingseiemeittet 54 aren iameiikenpitng kommer den inte att kunna överföra det nremsrnement sörn upp»kdrnmer nar retardern 2 sitaii nrörttsa fördönet f. Skaiet tiit detta ar att iameiiitdpp»tingen ar för iiten den em den sknite dimensieneras för att föra över neta ördntsmd~ rnentet skdite den nii mycket stör den utryrrtrneskravande. Av den aniedningen in- if) 2G åß keeeias der andra keeerirrgseiemerrrer 56 nar den rörsra een andra axern fö, 22 narueenarr vasenriigen samma varvrai. Der andra keeniingseiementer 55 ar dimensien~erat för atr kunna överföra der srera öremsrnemenr sem erövas av rerardern 2 nar rerus fyris med rinid.

Genem arr anerdna den försra rernrrjadern 89, keivearrier "X2 een dess area sem turr-tryeker verkar pa, samr rerurfiadern 82, keiveartier Tf4 een dess area sem iertrryekerverkar pa, kemmer den rörsra rerurfiaderns 80 fiaderkrarr arr övervinnas av err ragreiefrrryök fran venriien 88 efter emkeepiaren ansiuren riii krafreienrenrer 54 i ferm av enrryekiufrkemeresser an den andra rerurfiaderns 82 fjaderkirafr. ivied andra erd kravserr nögre iertryek rör arr övervinna den andra rerurriaderns riaderkrafr 82 an vad sem kravs för arr övervinna den rörsra rernrfjadeifns 8G fiaderkrafr.

Vid inköpeiingerf av kdeenngsanerdningen 4 vid en försra ridpnnkr ri riiiförs “tryekiefrgenom rryekrrifrkanaren 7G x/id en försra rrvekniva ef, sem eaverkar nade der försraeen andra keivparrier 72, ?4 rned en rörsra krafr. tšen första *tryeknivan ei ar sa an~eassad art den försra rerörrjaderns 80 fjaderkrafr övervinna, men sa arr den andrarererfiaderris 82 rjaderkrafr inre övervinna. Darmed kommer der försra köivparrier 72een den inre nyisan 57 arr förriyrras axieirr i rikrning mer der rörsra keepiingseiemenrer54 öen sammaneressa de första andra iameiierna 34, 88, sa arr der försra keeeiingeeremenrer 54 akriveras. Under samma rid förskjuts inre den yrrife nvisan 58 axierir avieftrryöker. Nar der rörsra keeeringseienrenrer 54 akriveras kommer den försra axeinfö arr dras med av den andra axerns 22 röratien. Genom art medeisr de försra eenandra varvraisgivarna 9, Si mara rerarienen nes den försra den andra axein 18, 22gar der arr avgöra nar den första axern 18 nart samma eiier vasentiigen samma varv~rai sem den andra axein 22. Nar den försra axein 18 narr samma efter vasenriigensamma varvrai sem den andra axein 22 ökas iufrtryeker nredeisr venriien 88 vid enandra ridennkr rå riii en andra rryekniva på, sa arr den yrrre nyisarr 58 rnedeisr enandra krafr övervinner fjaderkrafren nes den andra rererfjadern 82. Ûarmed kemmerden yrtre iiyisan 58 arr förskjnras axieirr i riktning mot mednrfngaren 81 genern rryek-ieften sem verkar ea der andra keiveartier 74. Nar den yrrre nyisan 58 nar mediaringaren 61 kommer den yrrre nyisans 58 rander ör) arr ingripa med inersvarande rander 52 nes mediaringaren 81. ti) 2G 1G När det andra kooptingseterttentet 56 ar inkoootat fytts retarderns 2 toros 44 rned itoid45, vitkat rnadför att ratardarn 2 kontrnar att utöva an orornsvarkan pä fordonet t, säsorn beskrivits ovan. Ešniigt ovan beskrivs retardern 2 vara anordnad vid ett fordon iför att hrornsa fordonet t, rnen det är ocksa ntötttgt att använda retardern 2 entigt tö-ratiggande uppfinning för andra tittarnpningar. Enttgt ovan kan fordonet t, förbrän-ningsntotorn 8, växettadan 5 etter kardanaxetn tå utgöra en drivkätia, sorn direkt etterindirekt är kopptad titt retardern 2. Andra drivkätior kan dook koooias titt retardern 2.

För det fatt tänderna 50, 62 hos dan yttre hytaan 58 ooh rnadhringaren åt skattahärnna i ett täge, så att ntedhringarens dt tänder 52 skoite hindra den yttre hytsan 58att förskintas axiettt ooh därrned förhindra dan yttra hytsans 58 tänder 5G frän att in-gripa med ntedhringarens St tänder 62 kontrner' de att ingripa med varandra när to-rde 44 fytts med tttitd, eftersom det stora hrornsrnontentet frän retärdern 2 kornrner attövervinna triktionskraften t det första koootingsetenterttet 54 ooh vrida de första oohandra tanftetterna 84, Sö i törhàttande titt varandra. När den andra axetn 22 vrids i för-häitande titt dan första axetrt 18 kornrner ntedhringaren dt att vridas i torhattartde tittden yttre itytsan 58, vitket rttedtör att rnedtzrirtgarerts 6t tänder 52 inte tängre hindrarden yttra ttytsan 58 att förakintas axiettt, varvid dan yttre hytaans 58 tänder 5G korn-rner att ingripa rtted rnedtsrirtgarens öt tänder 32. För att kanna täsa det andra koop-tingsetarnantet 55 titan att täsrnonttentet ökar sä rnyokat i det första kooatingsetantan-tet 54 kan ntan föra in en stryonirtg 79 ntettan tryoktottskanaien 7G ooh det första ey-iinderpartiet 76. Dä fördröja totttryokets ökning i det törsta oyiinderoartiet 75 i förhat-iande titt andra oytinderpartiet 378, införandet av stryoningen 'Fä innebär för det faitetnar tänderna att ooh 52 tigger rnttt för varandra ooh varvtaten aa axtarna 22 och td ärsynkrona att den andra axetn 22 tättare kan vridas i förttattartde titt den första axetn t 8 när retarderns brornsnfionfiertt ökas ooh föttaktiigen kan den yttre ttytsäns 58 tan-der 5G iättare och snaohare ingripa rned tnedortngarens dt tänder 62. införandet avstrypningen "X9 innebär för det tätt värvtaien oa axtarna 22 ooh fä inte är synkronaetter nästan aynkrona att varvtatet nä axatn t8 inte hinner öka sa rnyekat innan detandra kopotingsetententet 5st har kontrnit i ingrepp nted inedhrirtgarerts dt tänder 62.Detta är fördetaktigt i de fatt när en styrd varvtatsskittrtad skatt dennas för att detandra koootingsetenfientet 55 skatt ingripa rtted nfiedtzringarens öt tänder 32. fi) 2G “ii Vid urkönöiiitgen av retardern 2 töms tönis 44 först ga ftdid, varefter iutttrycket sankstitt den första trysknivan et, sa att fiaderrkraften nes den andra returfiaderrn 82 inteiangre övervinns av tufttrvsket. Darnted kdrnrner den andra retdrfiadern 82 att föraden yttre nytsans 58 tander 60 ur ingrepp med rnedöringarens Sf tander 62. tfišarefterstangs ventiien 88 sa att iutttrysket sanks titt atntdsfarstrysk, varna fiaderkratten nesden första returfjadern att inte tangre övervinns av iufttryeket. tïiariried körnnter denförsta rettrrfiadern 8G att föra den inre nytsan ö? pa avstand fran iarneiierna 84, 86nös det första kdpptingseieinentet 54, varvid det första kööptingseteinentet 54 tir-kdsptas, sa att den första axetn ta inte tangre drivs av den andra axetn 22. tltarrnedkdrrinter den första axefn fâ inte tangre att rötera efter rötera mycket fangsarnt, vitketmedför att den första axetns têš inverkan na den andra axein 22 öiir nriinirnat. istatietför att minska tutttrycket i tva steg, ar det niöiiigt att ntinska tufttryeket kdnttndertigt fran den andra tryöknivan på tiii atnfiösfarstrvek.

Ett förfarande för inköpötirtg av retardern 2 ska förkiaras med niaip av figurerna 4 öenö, Av ftödessstternat i tig. 4 frarngar att i ett första steg, a) ansatts det första köpaiingsefernentet 54 rned en första kraft, sent astadkörns av ett första tufttryek, sa attden andra axein 22 taringar den första axein fö att rotera med vasentiigen sarnrnavarvtai sent den andra axetn 22. i ett andra steg, n) arisatts det andra kepptingseie»ment öö rned en andra kraft, sörn astadkörns av ett andra tufttryck sent ar större andet första ttrfttrysket, sa att den första den andra axetn 18, 22 sammanköpnfas :nedvarandra. i ett tredje steg d) aktiveras retardern 2 genörn tiiiförset av ftuid 46 titt reta~ terns 2G tdnis 44. i grafen i tig. 5 visas ndr den första kraften t steg a) atstras rned trvskitrft vid denförsta tryekttiftnivart gi vid tiden tt den att den andra kraften i steg ö) atstras rnedtryskidft vid den andra tryskiuftrtivan på vid tiden t2, dar tryskiuftnivan då ar itögre antryekidftriivan pi. angivna kdmpdrieriter den särdrag sem anges ovan kan inom ramen för uppfinning en kemöineras rneitan eiika angivna titförandert.

Claims (19)

1. Kopplingsanordning för en retarder (2), innefattande en första axel (18), som är förbunden med en rotor (20) hos retardern (2); en andra axel (22), som är anordnad att ingripa med en drivkälla (1 ); och ett mellan den första och andra axeln (18, 22) anordnat första kopplingselement (54);kännetecknad av att ett andra kopplingselement (56) är anordnat mellan den andra axeln (22) och det första kopplingselementet (54).

2. Kopplingsanordning enligt krav 1, kännetecknad av att det första kopplingsele-mentet (54) och det andra kopplingselementet (56) år integrerade i varandra och ak- tiveras av en gemensam kraftkälla (91).

3. Kopplingsanordning enligt något av kraven 1 eller 2, kännetecknad av att det för-sta kopplingselementet (54) är en friktionskoppling.

4. Kopplingsanordning enligt krav 3, kännetecknad av att friktionskopplingen är enlamellkoppling.

5. Kopplingsanordning enligt något av föregående krav, kännetecknad av att detandra kopplingselementet (56) är en formbunden koppling.

6. Kopplingsanordning krav 5, kännetecknad av att den formbundna kopplingen ären klokoppling.

7. Kopplingsanordning enligt något av föregående krav, kännetecknad av att detförsta kopplingselementet (54) innefattar en på den första axeln (18) axiellt förskjut-bar inre hylsa (57), som medelst första splines (59) är rotationsbundet låst med denförsta axeln (18).

8. Kopplingsanordning enligt något av föregående krav, kännetecknad av att detandra kopplingselementet (56) innefattar en axiellt förskjutbar yttre hylsa (58), som är 13 | Markerade ändringar försedd med tänder (60), vilka är anpassade att ingripa med motsvarande tänder (62) anordnade på en på den andra axeln (22) anordnad medbringare (61).

9. Kopplingsanordning krav 8, kännetecknad av att den yttre hylsan (58) är axielltförskjutbar på den inre hylsan (57), vilka yttre och inre hylsor (58, 57) är medelstandra splines (67) rotationsbundet låsta med varandra.

10. Kopplingsanordning enligt något av föregående krav, kännetecknad av att denandra axeln (22) är försedd med kuggar (24) för ingrepp med ett hos drivkällan (1)anordnat kugghjul (28).

11. Kopplingsanordning enligt något av föregående krav, kännetecknad av att deninre hylsan (57) är försedd med ett första kolvparti (72) och den yttre hylsan (58) ärförsedd med ett andra kolvparti (74), vilka kolvpartier (72, 74) är anordnade att sam-verka med ett respektive första och andra cylinderparti (76,78).

12. Kopplingsanordning enligt krav 11, kännetecknad av att en strypning (79) är an-ordnad mellan det första cylinderpartiet (76) och ett med de första och andra cylin-derpartierna (76,78) förbunden tryckluftskanal (70), för att åstadkomma en förutbe-stämd tryckutjämning mellan det första cylinderpartiet (76) och tryckluftskanalen (70).

13. Kopplingsanordning enligt något av föregående krav, kännetecknad av att enförsta returfjäder (80) är anordnad mellan den första axeln (18) och den inre hylsan(57) och att en andra returfjäder (82) är anordnad mellan den första axeln (18) ochden yttre hylsan (58), varvid fjäderkraften hos den andra returfjädern (82) tillsam-mans med kolvpartiet (74) är anordnat så att det krävs ett större lufttryck för att över-vinna fjäderkraften hos returfjäder (82) än det krävs att övervinna fjäderkraften frånreturfjädern (80) med dess kolvparti (72).

14. Kopplingsanordning enligt något av föregående krav, kännetecknad av att den andra axeln (22) är anordnad koaxiellt med den första axeln (18). 14| Markerade ändringar

15. Kopplingsanordning enligt något av föregående krav, kännetecknad av att den andra axeln (22) år medelst rullningslager (63) lagrat anordnad på den första axeln(18).

16. Kopplingsanordning enligt något av föregående krav, kännetecknad av att driv- källan är en förbränninqsmotor i ett fordon (1).

17. Fordon (1), kännetecknat av att det innefattar en kopplingsanordning (4) enligt något av kraven 1-16.

18. Förfarande för inkoppling av en retarder (2), kännetecknat av stegen: a) ansätt det-_e_tt_ första kopplingselementet (54), anordnat mellan en första axel ( 18), vilken är förbunden med en rotor (20) hos retardern (2), och en andra axel (22), vil- med ett första lufttryck, så att den andra axeln (22) bringar den första axeln (18) attrotera med väsentligen samma varvtal som den andra axeln (22),b) ansätt ett andra kopplingselement (56), anordnat mellan den andra axeln (22) och det första kopplinqselementet (54), med en andra kraft, som åstadkoms med ett andra lufttryck som är större än det första lufttrycket så att den första och andra axeln (18, 22) sammankopplas med varandra, och c) aktivera retardern (2) genom tillförsel av fluid (46) till retarderns (2) torus (44).

19. Förfarande enligt krav 18, kännetecknat av att den första kraften i steg a) alstras med tryckluft vid en första tryckluftnivå (p1) och att den andra kraften i steg b) alstras med tryckluft vid en andra tryckluftnivå (p2), varvid tryckluftnivån (p2) är högre äntryckluftnivån (p1). ken är anordnad att inqripa med en drivkälla (1), med en första kraft, som åstadkoms