SE538120C2 - Sulliknande supportanordning för hästar - Google Patents

Abstract

538 1 Sammandrag Uppfinningen avser en sulliknande supportanordning (1) avsedd att fastas mellan en hasts boy (2) och en hastsko (3). Den sulliknande supportanordningen (1) innefattar minst en forsta sidodel (6), minst en andra sidodel (7), minst en mittdel (8) samt en supportdel (9) for stralen. Det unika med den sulliknande supportanordningen (1) är aft denna innefattar minst en forsta flexibel zon (10) och minst en andra flexibel zon (11) vilka vasentligen stracker sig efter den sulliknande supportanordningens langsriktning. Konstruktionen medfor aft supportdelen (9) och mittdelen (8) är flexibelt anordnad i horisontell och vertikal riktning i fOrhallande till den forsta sidodelen (6) och den andra sidodelen (7). Supportdelen (9) innefattar ett fOrsta materiallager (25) utgorande ytskikt pa ovansidan av supportdelen (9) och minst ett andra materiallager (26) utgOrande ytskikt pa undersidan av supportdelen (9) samt minst ett mellanliggande materiallager (27) placerat mellan det forsta materiallagret (25) och det andra materiallagret (26) av ett relativt mjukare material an materialet i det forsta materiallagret (25) och andra materiallagret (26).

Description

538 1 SULLIKNANDE SUPPORTANORDNING FOR HASTAR Tekniskt omrade Den foreliggande uppfmningen avser en sulliknande supportanordning i enlighet med patentkraven.

Teknisk bakgrund Hastarna har under armiljoner utvecklats och anpassats i forhallande till hastarnas naturliga levnadsvanor och miljoer som de i vilt tillstand vistats i. Utvecklingen har medfort aft hastens hovar, trots aft dessa kanns harda och tycks sakna flexibilitet, innefattar delar som är inbordes rorliga i forhallande till varandra. Hovarnas anatomiska uppbyggnad med rorliga hovdelar medverkar till aft dampa belastningen vid hovislag i marken, minska risken for att hasten stukar sig samt Oka vatskecirkulationen i hoven och benen. Figurerna 1A visar schematiskt en hasthovs bestandsdelar sedd underifran. Hasthoven bestar huvudsakligen av en tadel 101, tva sidodelar 102 och 103, en sula 104, en strale 105, trakter 106 och 107 samt hornstoden 108 och 109. Hoven innefattar aven en stotdampande puta 110. Hasthovens delar ror sig inbordes under hovens landningsfas, belastningsfas samt franskjutsfas. 1 figur 1B — 1D visas hur hasthovens delar positionsforandras inbOrdes under hovens landningsfas och belastningsfas. Nar hoven landar i landningsfasen respektive belastas under belastningsfasen paverkas sidodelarna 102 och 103 av putans 108 formfOrandring, fororsakad av stralens 105 tryck mot putan 108, aft rora sig fran varandra i horisontell riktning. Under belastningsfasen rot- sig aven sulan 104 i vertikal riktning nedat varvid markgrepp skapas.

I fritt tillstand valjer hasten sjalv vart den viii ga och pa vilken mark den viii ga. pa. Efter aft manniskan tamjt hastarna har de exempelvis borjat anvandas som arbetsdjur, riddjur och liknande. Detta resulterar i aft manniskor paverkar hasten vart denna skall ga respektive paverkar hasten pa vilken typ av mark hasten skall ga pa. For hastarna har detta medfort en hogre belastning och ett hogre slitage pa hastarnas hovar un vad hastarna i vilt tillstand varit utsatt for. Exempelvis utsatts ridhastars och kapplopningshastars hovar for en hog belastning och slitage under motions- och tavlingstillfallen. NormaIt landar en boy cirka 2 800 ganger under ett travlopp och mer an 30 000 ganger under ett normalt traningspass. For aft minska slitaget pa hovarna har olika typer av hastskor, som fasts till hoven med sommar, tagits fram. Hastskorna Ar vanligen stelt utformade och framstallda av stal eller arman typ av metall. Stelheten i hastskon medfor aft de tidigare namnda naturliga reorelserna av de ingaende delama 1 538 1 i hoven forhindras, eller atminstone forsvaras. Genom aft hastskon ocksa hojer hoven en bit ()Irani& markytan far inte hovens stale den nodvandiga kontakten med marken. Ndr en hasts hov utan sko tar i marken uppstar naturliga mekaniska krafter i hoven genom bade stralen och kronbenet. Dessa krafter gör att strdlen pressas uppat underifran och ger tryck mot den elastiska putan samtidigt som kronbenet trycker mot putan uppifran av hastens tyngd. Tillsammans tvingar dessa krafter putan att vidgas horisontellt vilket pressar isar hovens sidovaggar. Hovens vidgande rOrelse är bland annat mojligt tack vare att den bakre delen av hoven är Oppen och bestar an elastisk vavnad (stralen). Ndr hasten är skodd bildas ett utrymme mellan stralen och markplanet (se figur 1F). Stralens uppgift vid hovislaget uteblir till stor del vilket gor att den primara stoten vid hovens landning tas upp genom hovens vagg in mot ben och leder utan att forst dampas. Folj den av detta är att hasten drabbas av olika typer av akommor sasom Mita med flera akommor.

For att ytterligare minska belastningen och slitaget pA hastens hovar har ett stort antal varianter av sulor, avsedd att monteras mellan hoven och hastskon, tagits fram. Sulor anvands exempelvis om underlaget är hart, stenigt eller liknande. Om hasten har kdnsliga hovar Ar det vanligt att man anvander sulor for att skydda hoven. Speciella sulor, sa kallade halbandsulor, anvands ocksa vintertid for att minska risken att isbollar och liknande bildas under hoven. Sulor anvands aven i situationer ddr det är onskvart att andra i steget. I dag anvands sulor Mom saval kapplopning som ridning.

Dagens sulor har ett antal problem. Exempelvis har sulorna en begransad elasticitet i horisontell riktning. Detta medfor att den centrala delen och stralens omrade i sulan inte i nagon stone omfattning tillats att rora sig relativt sulans sidodelar ddr sulan Ar infdst med sornmar till hoven. Aft sulorna har en begransad horisontell elasticitet medfor till exempel att upphojningar i marken vid hovislaget kommer att pressa (trycka in) sulan in i den halighet som naturligt finns under hoven samtidigt som stralen trycker sulans bakre del nedat. Detta medfor att dragkrafter uppstar i sulan vilket sliter i sommarna (i dessas vdsentliga tvarriktningar) och att skon kan borja glappa. Det foreligger dven en risk for att skon klipper av sommarna varvid skon lossnar.

Kan& konstruktioner av sulor har Oven problemet att dessa inte ger ett tryck mot strdlen. Detta medfdr i sin tur aft strdlen rör sig relativt sulan varigenom varme uppstar av rOrelsen och friktionen mellan stralen och sulan. Varmen kan skada vavnaden i stralen. 2 538 1 Befintliga typer av sulor har dven problemet att dessa har en lag slittalighet (hallbarhet). Hastens vikt och hovmekanismens rorelser resulterar i att sulorna snabbt slits ut i de bakre och centrala delarna. Hov och sko fastnar dá i de urgrOpningar som nots ned, och hovmekanismens naturliga rorelser uteblir. Den korta livslangden leder dessutom till att hasten behOver skos om ofta vilket är kostnadsineffektivt.

Det fOreligger awn ett problem med att sulorna kryper ut (utpressning) mellan hoven och hastskon vid komprimering av sulan i samband med hovislag och stegrorelsen.

Hastskor och befintliga sulor kan dven medfOra att den mekaniska pumpmekanismen som finns naturligt i hoven och ddrmed ocksa cirkulationen i hoven fOrsamras.

Ett problem med befintliga konstruktioner av sulor vilka skall anvdndas i kombination med hastskor är utrymmet i bakkant pa skon. Problemet är att ge ett bra stod fOr hovens delar samtidigt som risken fOr intrangning av sulan minimeras.

Kind teknik Eft antal sulliknande konstruktioner avsedda att placeras mellan hastskon och hastens hov är sedan tidigare kanda. Exempelvis beskrivs i patentskriften US6672395 en variant av en sula fOr hastar vilka innefattar en supportdel fOr hasthovens strale. Konstruktionen innefattar inte flexibla zoner i enlighet med den fOreliggande uppfinningen. Konstruktionen har clarfOr de tidigare angivna problemen. Konstruktionen skiljer sig clarfOr i stor omfattning fran den fcireliggande uppfinningens konstruktion.

I patentskriften W02006002623 beskrivs en variant av en sula fOr hdstar avsedd att placeras mellan hastskon och hastens hov. Sulan innefattar i den bakre delen radiella spar vilka begrgnsar stoten i islagsfasen och belastningsfasen. Konstruktionen skiljer sig i stor omfattning fran konstruktionen i enlighet med den fOreliggande patentansokan.

I patentskriften GB254386 beskrivs en variant av en sula vilken är lostagbart anordnad i forhallande till hasten hov. Konstruktionen innefattar en kilformad (avsmalnande) supportdel for hovens strale. I ovrigt skiljer sig konstruktionen i enlighet med GB254386 i stor omfattning fran den foreliggande uppfinningens konstruktion.

I det tyska bruksm6nsterskyddet DE202008012227U1 beskrivs en variant av ett hovskydd vilken innefattar en del placerad vid stralen position. Konstruktionen skiljer sig i stor omfattning fran den fOreliggande uppfinningens konstruktion. 3 538 1 I patentskriften DE69817417 beskrivs en variant av en sula till en bast. Konstruktionen enligt patentskriften har huvudsakligen en funktion som en tunn sula fast med utstdende delar. Konstruktionen i enlighet med patentskriften saknar vdsentligen flexibilitet i jamfOrelse med konstruktionen i enligt den foreliggande patentansokan. Konstruktionen enligt patentskriften skiljer sig i vasentlig omfattning fran konstruktionen i enlighet med den foreliggande patentansokan. Exempelvis saknar konstruktionen bdlgliknande flexibla zoner vilka medfOr att konstruktionen inte loser motsvarande problem som konstruktionen i enlighet med den Mreliggande patentansokan. Konstruktionen enligt patentansokan kan exempelvis inte flexa i vertikal ritning utan att en vridning sker.

I patentskriften US4513825 beskrivs en variant av en sula vilken är avsedd att anvandas mellan en hast hov och en hastsko. Konstruktionen skiljer sig vasentlig omfattning fran konstruktionen enligt den Mreliggande patentansOkan. Exempelvis saknar sulan enligt patentskriften en flexibilitet vilket forhindrar intrangning av sulan.

I den europeiska patentansokan 10820895.0 beskrivs en variant av en sulliknande supportanordning vilken innefattar ett supportdel vilken via flexibla zoner är ansluten till sidodelarna. Aven om konstruktionen mycket vat uppfyller sina syften threligger problem med denna. Exempelvis har risken fOr intrangning inte helt kunnat elimineras med konstruktionen enligt patentskriften. De flexibla zonemas fjadringsvag har emellandt varit begransade. Konstruktionen saknar de sardrag som kannetecknar konstruktionen enligt den foreliggande patentansokan. Exempelvis bestdr supportdelen enligt uppfinningen av ett materialskikt och inte flera materialskikt sasom konstruktionen enligt den foreliggande patentansokan. Vidare saknar konstruktionen enligt patentskriften mellanliggande materialskikt i sidodelama.

Kort redogorelse av andamalen med den foreliggande uppfinningen Det huvudsakliga andamdlet med den Mreliggande uppfinningen är att avsevart reducera ovan namnda olagenheter och skapa en vdsentligt forbattrad sulliknande supportanordning for hasthovens stale. Ett ytterligare andamal med den foreliggande uppfinningen är att skapa en sula som ger ett forbdttrat stOci till hastens stale. Det är vidare ett ytterligare andamal med den fOreliggande uppfinningen att minska risken for att material fran sulan tranger ut mellan hoven och hastskon. Det är vidare en ytterligare andamdl med den foreliggande uppfinningen att skapa en sula med en vasentligen fOrbattrad formbestandighet. Ett ytterligare andamal med 4 538 1 den Rireliggande uppfinningen är att skapa en sula med en forbattrad formaga att minska risken for isbildning under sulan.

Kortfattad beskrivning av figurer I den foljande detaljerade beskrivningen av den foreliggande uppfinningen kommer hanvisningar och referenser till foljande figurer att ske. Dessa figurer beskrivs kortfattat i den foljande figurforteckningen Figur 1 A visar en hasthov utan sko sedd underifran.

Figur 1 B visar en hasthov utan sko sedd bakifran.

Figur 1 C visar en skodd hasthov sedd bakifran.

Figur 1D — lE visar schematiskt stralens paverkan pa hasthovens delar vid hovrorelsen.

Figur 2 visar en skodd hasthov med den foreliggande uppfinningen.

Figur 3 visar den foreliggande uppfinningens ovansida.

Figur 4 och 5 visar den foreliggande uppfinningens ovansida sedd i perspektiv.

Figur 6 visar den foreliggande uppfinningens undersida.

Figurema 7 och 8 visar via skymda konturer hur materialskikten i alternativa utforingsformer är uppdelade i sektioner med mellanliggande vaggar.

Figur 9A och 98 visar schematisk funktionen for de balgformade elastiska zonema. Figur 10 visar en altemativ utforingsform innefattande forstarkningar. Detaljerad beskrivning av uppfinningen Med hanvisning till figur 2 visas schematiskt en skodd hasthov, sedd fran baksidan av hasten, vilken är forsedd med en sulliknande supportanordning 1 i enlighet med den foreliggande uppfinningen. Supportanordningen 1 kan altemativt benamnas sula. I figuren är supportanordningen 1 fast mellan hastens boy 2 och en hastsko 3. Den sulliknande supportanordningen 1 tillsanunans med hastskon 3 fdsts till hasthoven 2 pa sedvanligt salt med sOm (spik) eller lim. Alternativt kan den sulliknande supportanordningen 1 fdstas med en annan for andamalet lamplig fastsattningsmetod. 538 1 I den foljande beskrivningen kommer begrepp som "fratnre del" respektive "framkant" av supportanordningen och "bakre del" respektive "bakkant" av supportanordningen att anges. Vidare kommer begrepp som "ovansida" och undersida av supportanordningen att anges. Med framkant och framre del avses kanten, eller delen av supportanordningen, som i horisontell riktning dr narmare mot hastens huvud an vad den bakre kanten, bakre delen dr.

Med hanvisning till figurerna 3 till 11 visas den foreliggande supportanordningen mera i detalj. Den sulliknande anordningen 1 har en ovansida 4 och en undersida 5. Ovansidan 4 är avsedd att placeras (uppat) mot hoven 2 och undersidan 5 är avsedd att anslutas mot hastskon 3 (nedat).

Supportanordningen 1, i enlighet med den foredragna utforingsformen, innefattar minst en forsta sidodel 6, minst en andra sidodel 7, minst en mittdel (centraldel) 8 och minst en supportdel 9 for hasthovens strale. Unikt med den foreliggande uppfinningen är att denna innefattar minst en forsta flexibel zon och Riretradesvis minst en andra flexibel zon 11. I den exemplifierande utforingsformen innefattar den forsta flexibla zonen 10 och den andra flexibla zonen 11 vardera foretradesvis minst en framre zondel 12 och minst en bakre zondel 13.

Den forsta sidodelen 6 och den andra sidodelen 7 dr fOrenade med varandra (respektive sidodel overgar i den andra sidodelen) i den sulliknande anordningens framre del 14. Materialet i den forsta sidodelen 6 och den andra sidodelen 7 ar foretradesvis vasentligen kilformad efter dess utstrackning. I altemativa utfOringsformer är det tankbart att den forsta sidodelens 6 och den andra sidodelens 7 tjocklek kan variera efter respektive sidodels utstrackning i langsriktningen eller tvarriktning. Det är vidare tankbart att den forsta sidodelen och den andra sidodelen är jamtjocka efter dess utstrackning. Ovansidan 4 pa sidodelarna 6 och 7, som vetter mot hasthovens homlager, är plant utformade. Sidodelamas 6 och 7 undersida är vasentligen plant utformade. Undersidan pa sidodelen 6 och sidodelen 7 utgiir anliggningsyta mot hastskon.

I en ytterligare utforingsform av den foreliggande patentansokan har supportanordningen en svag kilform fran supportanordningens framkant till supportanordningens bakkant. Den sulformade supportanordningen kan bli successiv tjockare fran framkanten till bakkanten. Den sulformade supportanordningens kilform kan aven vara uppdelad i delar av olika kilform. Den foreliggande konstruktionen far saledes en svag kilform. 6 538 1 Den sulliknande supportanordningens 1 mittdel (den centrala delen) 8 skyddar hoven (hovens sula) mot skador frail vassa och skarpa foremal sasom stenar, glas och liknande i underlaget. Mittdelens 8 ovansida är foretradesvis nagot forhojt i fdrhallande till den fOrsta sidodelens och den andra sidodelens ovansida. Mittdelen 8 bestar av ett vasentligen tunnare material an materialet i sidodelarna 6 och 7. Genom den forsta flexibla zonens 6 och den andra flexibla zonens 7 flexibilitet tillats mittdelen 8 att rora sig i vertikal riktning i forhallande till sidodelarna 6 och 7. Vidare tillats sidodelarna 6 och 7 att rora sig i horisontell riktning i forhallande till mittdelen 8. Mittdelens kontakt och fOljsamhet med hasthovens sula okar darigenom. Mittdelens rorlighet medfor att mittdelen kan rora sig nedat varvid en effektiv avstOtning av is under hoven vintertid kan ske. Mittdelens rorelse mojliggor aven sommartid att kompressionen av marken under hasthovens sula okar varmed hasten far ett battre grepp med hoven mot marken.

Supportdelen 9, for stralen, är placerad i den sulliknande supportanordningens balcre del mellan den fOrsta sidodelen 6 och den andra sidodelen 7. Supportdelen 9 utgors av minst en, relativt undersidan 5 av den forsta sidodelen 6 och relativt undersidan 5 av den andra sidodelen 7, nedat utstickande kropp (kudde) 16, eller liknande. Supportdelen 9 har till uppgift är att utgora en forlangning av hastens strale (i vertikal riktning) nar hasten är skodd. Genom supportdelen 9 fylls vasentligen det tomrum (utrymme) som uppstar mellan stralen och marken nar hasten är skodd (i jamforelse med nar hasten inte är skodd). Supportdelen 9 med.& darigenom att den ogynnsatnma Pat-else i vertikalled som stralen far vid hovlandningen (nal- hasten är skodd) begransas eller elimineras. Supportdelen 9 medfOr darfor att stralens i hovislaget i marken paverkar putan pa ett vasentligen motsvarande sat som en oskodd hast. Med den sulliknande supportanordningen i enlighet med den foreliggande uppfinningen far en skodd hasthov vasentligen den stlitclampande effekt som en oskodd hasthov har.

Supportdelens 9 ovansida ar foretradesvis vasentligen plan och nagot forhOjd i fOrhallande till sidodelarnas 6 och 7 ovre plana yta. Supportdelen 9 overgar i riktning framat i mittendelen 8. Supportdelens anliggningsyta mot marken har fOretradesvis en bagformad, avrundad eller liknande form efter hela eller delar av undersidans (anliggningsytans) langd. Supportdelen 9 kan i altemativa utfOringsformer vara kilformad, med den tjockare delen i den bakre delen av den sulliknande supportanordningen och den avsmalnande delen riktad mot mittdelen 7 538 1 (supportdelens 9 tjocklek minskar i riktning mot mittdelen 8). Supportdelen 9 kan i altemativa utforingsformer vara av en annan form vilken är lampligt for andamalet.

Kroppen (kudden) 16 är foretradesvis pa dess undersida forsedd med minst en struktur vilken i den exemplifierande utfOringsformen utgors av ett flertal langsgaende spar 17 (i figurerna visas nio spar) i den sulliknande supportanordningens langsriktning. Sparen stacker sig efter hela eller delar av supportdelens langd. Sparens hojd är foretradesvis avtagande i riktning framat. I altemativa utforingsformer kan strukturen vara av en annan for andamalet lamplig struktur.

Unikt med den foreliggande uppfinningen är att denna innefattar minst en forsta flexibel zon 10 och thretradesvis aven minst en andra flexibel zon 11. Den forsta flexibla zonen 10 innefattar minst ett materialskikt 18 som sammanbinder den forsta sidodelen 6 med mittdelen (centraldelen) 8 och supportdelen 9. Den andra flexibla zonen 11 innefattar ett materialskikt 19 som sarnmanbinder den andra sidodelen 7 med mittdelen (centraldelen) 8 och supportdelen 9.

De flexibla zonema 10 och 11 stacker sig efter hela eller delar av den sulliknande supportanordningens ldngd. I den exemplifierande utfOringsformen stacker sig den forsta flexibla zonen 10 och den andra flexibla zonen 11 efter en del av den sulliknande supportanordningens 1 langd. Foretradesvis stacker sig de flexibla zonerna 10 och 11 frail den frame delen 14 (tadelen) mot den bakre kanten av den sulliknande supportanordningen 1. Foretradesvis innefattar den forsta flexibla zonen 10 respektive att den andra flexibla zonen 11 vardera en framre zondel 12 respektive en bakre zondel 13. Inorn ramen for uppfinningen kan zonemas 11 och 12 langd variera.

Materialskiktet 18 i den forsta flexibla zonen 10 och materialskiktet 19 i den andra flexibla zonen 11 är balgformade (dragspelsliknande) i den sulformade supportanordningens 1 tvarriktning. FOretradesvis innefattar den balgformade delen ingaende i den bakre zondelen 13 minst en forsta upp och ner vand (sedd fran ovansidan) U-formad del 20. De balgformade delen ingaende i den framre zondelen 12 innefattar minst en rattvdrid U-formad del 21. Altemativt kan den ena eller bada de U-formade delama 20 och 21 ha en annan for andamalet lamplig form sasom en V-formad del, eller en del som är formad som en hel eller en del av en vagform sasom en sinuskurva eller lilmande. Altemativt kan det balgliknande materialskiktet 18 och materialskiktet 19 vara utformade pa ett annat fOr andamalet ldmpligt sat med for andamalet lamplig form. 8 538 1 Pa undersidan 5 av den sulliknande supportanordningen 1 over& den U-formade delen 20 ingaende i den bakre zondelen, i ett spar 22 i den framre zondelen 13. Pa undersidan 5 av den sulliknande supportanordningen 1 overgar den U-formade delen 21, i den bakre zondelen 12, i ett spar 24 i den framre zondelen 13.

De flexibla zonernas 10 och 11 hojd i vertikal riktning (de U-formade delarnas hojd eller den vagformade amplitud i vertikal led) är foretradesvis avtagande i riktning mot den framre delen 14 (tadelen). De flexibla zonerna är foretradesvis utformade sa att dessa avtar i hojd, i riktning framat, till det att de är helt utslatade eller vdsentligen helt utsldtade. Konstruktionen minskar risken for att de flexibla zonerna 10 och 11 stanna i utdraget ldge. Den U-formade delen (flexzonen) är vand uppat, konstruktionen ger pa detta sat mera vertikalrorelse utan att skava mot bakersta delen pa hovens (och skons) traktarmar.

Materialskiktets 18 tjocklek i den forsta flexibla zonen 10 respektive materialskiktets 19 tjocklek i den andra flexibla zonen 11 är mindre (tunnare) an materialtjockleken i sidodelarna 6 och 7.

Materialskiktet i de flexibla zonema 10 och 11 ansluter till sidopartiema i den undre halvan (i vertikal riktning) av sidodelama 6 och 7. Foretradesvis ansluter materialskiktet i de flexibla zonema till respektive sidopartis undre kant 23 (i undre delen av materialet). Materialskiktet i den flexibla zonen ansluter foretrddesvis till supportdelen 9 i dess undre halva (i vertikal riktning) vilket i figurema illustreras med position 24.

Genom de bdlgliknande materialskiktens konstruktion i de flexibla zonema kommer supportdelen 9 att flexa olika mycket relativt sidodelarna i horisontell respektive vertikal riktning.

Materialskikten 18 och 19 i de flexibla zonerna 10 och 11 dr foretradesvis mer an en tredjedel tjockare an materialskiktets tjocklek i mittendelen.

Den foreliggande uppfinningen foljer hovens och stralens riirelser utat, ink, uppat och nedat oavsett rorelsedifferenser och vinkelskillnader mellan hovens bada sidodelar. Detta är speciellt gynnsamt i samband med anvandande av uppfinnarens framtagna och sedan tidigare patenterade hastsko vilken sdljs under varumarket Razer.

Det har ovantat visat sig att en minskad risk for intrangning uppnas om supportdelen 9 innefattar ett forsta materiallagret utgorande ytskikt pa ovansidan av supportdelen 9 och 9 538 1 minst ett andra materiallager 26 utgorande ytskikt pa undersidan av supportdelen 9 samt minst ett mellanliggande, relativt mjukare, materiallager 27 placerat mellan det forsta materiallagret 25 och det andra materiallagret 26. Det fOrsta (ovre) materiallagret 25 och det andra (undre) materiallagret 26 forenas till ett lager vid Overgangarna 28 till de flexibla zonema 10 och 11. Genom konstruktionen uppnas den ovantade tekniska effekten att supportdelens 9 bredd okar under belastningsfasen. Den &ale bredden pa supportdelen 9 uppkommer genom att det mellanliggande lagret 27 komprimeras (blir tunnare) och att avstandet mellan overgangarna 28 darigenom blir ldngre. Den okade bredden pa supportdelen 9 medfor att risken fOr intrangning minskar. I en fOredragen utfOringsform har det fOrsta materiallagret och det andra materiallagret 26 en hardhet med ett shoretal vilket overstiger 87 i materiallagren samt att det mellanliggande materiallagret 27 har en hardhet med ett shoretal som understiger 80. En nara nog optimal funktion uppnas om shoretalet är 70. I alternativa utforingsformer är det dock tankbart att ett eller flera materiallager 25, 26 och 27 har ett shoretal som avviker ft-an det ovan angivna. Det hardare materialet i det forsta lagret och det andra lagret har egenskapen att fOrbattra notningsbestandigheten vid anyandning.

I varianter av den altemativa utforingsformen innefattar den forsta sidodelen 6 och den andra sidodelen 7 minst ett forsta materialskikt 29, som utgor ytskikt pa ovansidan av sidodelama 6, 7, och minst ett andra materialskikt som utgor ytskikt pa undersidan av sidodelama 6, 7 samt minst ett mellanliggande materialskikt 31 placerat mellan det forsta materialskiktet 29 och det andra materialskiktet 30. I en foredragen utfOringsform har det fOrsta materialskiktet 30 och det andra materialskiktet en hardhet med ett shoretal vilket overstiger 87 samt att det mellanliggande materialskiktet 31 har en hardhet med ett shoretal som understiger 80. Det hardare materialet i det fOrsta skiktet och det andra skiktet har egenskapen att forbattra notningsbestandigheten vid anvandning. En nara nog optimal funktion uppnas om shoretalet i det mellanliggande materialskiktet 31 är 70. Genom konstruktionen uppnas den tekniska effekten av all vibrationer som uppkommer av en sko ansluten till sulan och hasthoven reduceras. Vibrationema uppkommer beroende av att den bakre delen av skon inte är fastsatt med sOmmar och ddrigenom medfOr vibrationer vilka kan fortplanta sig till hasten hov och fOrorsaka skador (vilka kan vara svara att hitta orsaken pa). I altemativa utforingsformer är det dock tankbart att ett eller flera av materialskikten 29, 30 och 31 har ett shoretal som avviker fran det ovan angivna. 538 1 Det relativt mjukare materialskiktet 31 stracker sig foretradesvis fran en position strax bakom positionen thr den bakersta sommen pa skon nar skon och supportanordningen är anslutna till hastens hov. Positionen kan aven definieras som strax bakom den bredaste delen, i hovens tvarriktning, av sulan.

Med hanvisning till figurema 7 och 8 visas via skymda konturer (konturer som normalt inte syns) hur det materiallagret 27 i en foredragen utfOringsform är avdelat i minst tva sektioner 32 (fickor eller liknande). Sektionema 32 avdelas av minst en mellanliggande vdgg 33 (avdelning eller liknande) som stracker sig mellan det fdrsta materialskiktet 29 och det andra materialskikt 30. I den exemplifierande utforingsformen visad i figurema är materialskiktet uppdelat i 8 sektioner med mellanliggande vaggar. Antalet sektioner och mellanliggande vaggar kan variera inom ramen fOr skyddsomfanget.

Ater med harivisning till figur 7 och 8 visas via skymda konturer hur materialskiktet 31 i en foredragen utforingsform är avdelat i minst tva sektioner 34 (fickor eller liknande). Sektionema 34 avdelas av minst en mellanliggande vagg (avdelning eller liknande) som stracker sig mellan det forsta materialskiktet 29 och det andra materialskikt 30. I den exemplifierande utfOringsformen visad i figurema är materialskiktet 31 uppdelat i fyra sektioner 34 med mellanliggande vaggar 35. Antalet sektioner 34 och mellanliggande vaggar 35 kan variera inom ramen for skyddsomfanget.

I altemativa utthringsformer är det tdnkbart att hardheten i det mellanliggande materiallagret 27 i supportdelen 9 skiljer sig frail hardheten i det mellanliggande materialskiktet 31 i sidodelama 6 och 7. Det är vidare tankbart att minst en sektion 32 i materiallagret 27 har en annan hardhet an minst en andra sektion 32 i materiallagret 27. Pa ett motsvarande sat är det vidare tankbart att minst en sektion 34 i materialskiktet 31 har en annan hardhet an minst en andra sektion 34 i materialskiktet 31. Det är saledes tankbart att respektive materialskikts sektioner innefattar flera hardheter (mjukheter) an tva upp till det att varje sektion i respektive materiallagret 27 och i materialskiktet 31 har en specifik hardhet (mjukhet) vilket skiljer sig fran ovriga sektioner.

De mellanliggande vaggama har aven den tekniska effekten att de i viss man begransar formforandringar i den bakre delen av sidodelarna 6 och 7 vid en belastning av dessa fran hastens hov. 11 538 1 I en altemativ utforingsform kan minst ett av det mellanliggande materiallagret 27 och det mellanliggande materialskiktet 31 utgoras av ett utrymme, foretradesvis slutet, vilket innefattar minst en typ av fluid sasom gas, kombination av gaser sasom luft, nagon typ av vatska eller en blandning av vatskor eller en kombination av namnda.

Materialskiktet 29 och det andra materialskiktet 30 i sidodelama 6 och 7 är i altemativa utforingsformer forsedda med genomgaende delar i riktning mot det mellanliggande lagret av ett material av det relativt mjukare materialet som ingar i det mellanliggande lagret. Det genomgaende materialet har den tekniska effekten att detta medfdr en forbatrad tillverkningsprocess samt att detta ovantat visat sig medfdra en positiv effekt i samband med paforande av adhesiv eller liknande pa supportanordningen. Det relativt hardare materialets glansiga yta medfor att lim och liknande faster samre mot detta material an mot det relativt mjukare materialet.

Med hanvisning till figur 9A och 9B visas schematiskt funktionen med de flexibla balgformade zonema 10 och 11. I den exemplifierande utforingsformen har de flexibla zonema en balgform. Det är dock tankbart att formen skiljer sig i altemativa utthringsformer. De balgformade zonema 10 och 11, enligt den threliggande uppfinningen, har en konstruktion som vasentligen medthr att en maximal fjadringsvag for supportdelen i forhallande till sidodelama kan erhallas. Den balgformade konstruktionen innefattar (i ett opaverkat lage) minst en vasentligen uppatriktad vertikal sektion 36, minst en vasentligen vertikalt nedatriktad sektion 37 samt en bagformad sektion 38, vilken forbinder den forsta vasentligen uppatriktade sektionen 36 med den vasentligen nedatriktade sektionen 38. En ytterligare ovantad teknisk effekt har uppnatts av att materialskiktet i den nedatriktade sektionen 37 är infast i den nedre halvan av supportanordningen 9.

Med hanvisning till figur 9A visas den sulliknande supportanordningen i ett utgangslage. Med hanvisning till figur 9B visas en variant dar underlaget paverkat del 6 i riktning uppat. Den flexibla zonen 10 medger att delen 6 flexar uppat utan att delen 6 vasentligen flytas i riktning mot supportanordningens 1 mitt. I figur 9B har den flexibla zonen delvis dragits ut. I figur 9C visas den flexibla zonen i ett vasentligen helt utdraget lage. I ett ytterligare skede (ej visad i figurer) ndr den relativa 'Aden i vertikal riktning (i figurema) mellan delen 6 och supportanordningens infastningspunkt okar ytterligare kommer det helt utdragna flexibla zonen att medfora att delen 6 borjar vrida sig kring infastningspunkten thr balgen i supportdelen. Konstruktionen skall jamforas med sedan tidigare kanda konstruktioner av sulor 12 538 1 dar vridning av motsvarande delar som delen 6 och/eller delen 7 (i denna patentansokan) paborjas direkt eller vasentligen direkt. Kanda konstruktioner har darigenom inte tillndrmelsevis, eller vasentligen inte, en motsvarande flexibilitet sasom konstruktionen enligt den R5re1iggande patentanstikan. Vid anvandning medger konstruktionen, enligt den foreliggande uppfinningen, inbordes rorelser for hovens ingaende delar. Vidare medfor flexibiliteten en minskad risk for att sommen dras sonder av sulan an vad fallet är for kancla konstruktioner av sulor. Motsvarande funktion, flexiblitet), galler fOr sidodelen 7 ansluten via zonen 11. Motsvarande funktion samt vasentligen vid en rorelse nedat av sidodelen 6 och 7.

Med hanvisning till figur 10 visas en alternativ utforingsform av supportanordningen dar denna är forsedd med minst en forsta forstdrkning 39. I den visade utforingsformen innefattar supportanordningen minst en fOrsta forstarkning 39 och minst en andra forstrakning 39. I den exemplifierande utforingsformen strdcker sig forstarkningarna 39 fran den sulliknande supportanordningen i riktning mot framkanten 14 av den sulliknande supportanordningen. I altemativa utfOringsformer kan forstarkningama ha en annan strackning. Forstarkningarna har den tekniska effekten att de fcirstarker mittdelen och hailer supportdelen i de fall ddr minst ett hal tas upp i mittdelen. Halet kan fOretradesvis tas upp om atkomst till hovens undersida behovs nar supportanordningen är ansluten till hoven.

Materialet i den sulliknande supportanordningen 1 utgors foretradesvis av ett material som uppvisar en god strukturell styrka samtidigt som detta har elastiska egenskaper. Lampligen kan polyuretan eller ett annat material med liknande egenskaper anvandas i den sulliknande supportanordningen 1. (Ett exemplifierande material utgors av Polyurethan Bayer 390X med shoretal 93.) Tankbart är att ett annat for andamalet lampligt material anvands i den sulliknande anordningen. Den sulliknande anordningen tillverkas exempelvis genom formsprutning eller formpressgjutning. Dessa produktionsmetoder är sedan tidigare kanda varfor dessa produktionsmetoder inte beskrivs mera ingaende i denna patentansOkan.

I den detaljerade beskrivningen av den foreliggande uppfinningen kan detaljerade beskrivningar av konstruktionsdetaljer ha utelamnats som är uppenbara for en fackman. Sa.clana uppenbara konstruktionsdetaljer ingar i den omfattning, och har de funktioner, som kravs for att en fullgod funktion for den Rireliggande uppfinningen skall uppnas. 13 538 1 Aven om vissa foredragna utforandeformer har beskrivits i detalj, kan variationer och modifieringar inom ramen for uppfinningen komma att framga for facicmannen inom omradet och samtliga sadana anses falla inom ramen for efterfoljande patentkrav. Exempelvis är det i alternativa utfOringsformer tankbart att mittdelen innefattar minst ett genomgaende hal. Tankbart är att den sulliknande supportanordningens mittdel i sin helhet utgors av ett hal. Den forsta sidodelen och den andra sidodelen har vasentligen samma tjocklek over dessas utstrackningar. I alternativa utfOringsformer är det tankbart att supportanordningen kan innefatta flera delar vilka sammanfogas pa ett for andamalet lanpligt sat. I alternativa utfdringsformer är det tankbart aft halen kan utgOras av spar eller utgoras av en kombination av spar och hal.

Anliggningsytornas form medfOr att den sulliknande supportanordningen foretradesvis passar till flera skostorlekar an en. Sidodelarnas 6 och 7 undersida kan vidare vara fOrsedda med hal (airpads). Haien är foretradesvis inte genomgaende utan utgors av bottenhal. Halens tvarsnitt kan vara ovala, runda eller av ett annat fdr andamalet lampligt tvasnitt. Halen kan vidare aven ha olika tvarsnittsareor. Halen är avsedda att Oka den dampande egenskapen i materialet. Halen medfor awn att risken for materialuttrangning mellan hoven 2 och hastskon 3 minskas I samband med hovislaget i marken och under stegrOrelsen (under landningsfasen och belastningsfasen). Den minskade risken for materialuttrangningen beror av att materialet i den forsta sidodelen 6 respektive den andra sidodelen 7 kan komprimeras in i halen varvid risken for uttrangning av materialet mellan hoven 2 och hastskon 3 minskar.

Fkirdelar med uppfinningen Med den foreliggande uppfinningen uppnas ett antal fordelar. Den sulliknande supportanordningens fjadrande funktion medfor att hasthoven far en funktion vid hovislaget som kan janfOras med hoyens funktion yid hovislaget ndr hasten är barfota. En ytterligare fOrdel Ar att risken for intrangning vasentligen elimineras. En ytterligare fordel med den fOreliggande uppfinningen ar att de flexibla zonerna minskar draget mot skon och som ndr stenar och ojannheter i underlaget pressar mittdelen i riktning uppat. Det är vidare en fordel att en effektiv dawning av stralens markislag uppnas varvid en minskad belastning mot hastens hov, ligament och leder uppnas. Det dr en ytterligare fordel med den foreliggande uppfinningen att denna forbattrar cirkulationen. Genom att stralens support vasentligen foljer stralens alla riirelser minimeras friktionen (notning) som uppstar mellan sula och stale pa befintliga sulor. 14

Claims (13)

538 1 Pa tentkrav

1. Sulliknande supportanordning (1) avsedd att fastas mellan en hasts hov (2) och en hastsko (3) innefattande minst en forsta sidodel (6), minst en andra sidodel (7), minst en mittdel (8) samt en supportdel (9) for stralen, samt minst en forsta flexibel zon (10) och minst en andra flexibel zon (11) vilka vasentligen stracker sig efter den sulliknande supportanordningens langsriktning, medforande att supportdelen (9) och mittdelen (8) är flexibelt anordnad i horisontell och vertikal riktning i fOrhallande till den ffirsta sidodelen (6) och den andra sidodelen (7) kannetecknad av att den forsta sidodelen (6) och den andra sidodelen (7) innefattar ett forsta materialskikt (29) utgorande ytskikt pa ovansidan av sidodelarna (6, 7) och minst ett andra materialskikt (30) utgorande ytskikt pa undersidan av sidodelarna (6, 7) samt minst ett mellanliggande materialskikt (31) placerat mellan det ffirsta materialskiktet (29) och det andra materialskiktet (30) av ett relativt mjukare material an materialet i det forsta materialskiktet (29) och andra materialskiktet (30) samt att det mellanliggande materialskiktet (31) är avdelat i minst tva sektioner (34) av minst en mellanliggande vagg (35) som stacker sig mellan det forsta materialskiktet (29) och det andra materialskiktet (30)

2. Sulliknande supportanordning (1) i enlighet med patentkrav 1 kannetecknad av att supportdelen (9) innefattar minst ett forsta materiallager (25) utgorande ytskikt pa ovansidan av supportdelen (9) och minst ett andra materiallager (26) utgorande ytskikt pa undersidan av supportdelen (9) samt minst ett mellanliggande materiallager (27) placerat mellan det forsta materiallagret (25) och det andra materiallagret (26) av ett relativt mjukare material an materialet i det fOrsta materiallagret (25) och andra materiallagret (26)

3. Sulliknande supportanordning (1) i enlighet med patentkrav 2 kannetecknad av att det mellanliggande materiallagret (27) är avdelat i minst tva sektioner (32) av minst en mellanliggande vagg (33) som stacker sig mellan det forsta materiallagret (25) och det andra materiallagret (26).

4. Sulliknande supportanordning (1) i enlighet med nagot av patentkraven 2 eller 3 kannetecknad av att det fcirsta materiallagret (25) och det andra materiallagret (26) 538 1 har en hardhet med ett shoretal som overstiger 87 samt att det mellanliggande materiallagret (27) har en hardhet med ett shoretal som understiger 80.

5. Sulliknande supportanordning (1) i enlighet med patentkrav 4 kannetecknad av att det forsta materiallagret (25) och det andra materiallagret (26) har en hardhet med ett shoretal som ligger inom intervallet 91 till 94.

6. Sulliknande supportanordning (1) i enlighet med patentkrav 4 kannetecknad av att det forsta materiallagret (25) och det andra materiallagret (26) har en hardhet med ett shoretal om 93.

7. Sulliknande supportanordning (1) i enlighet med ett av tidigare patentkrav kannetecknad av det forsta materialskiktet (29) och det andra materialskiktet (30) har en hardhet med ett shoretal som overstiger 87 samt att det mellanliggande materialskiktet (31) har en hardhet med ett shoretal som understiger 80.

8. Sulliknande supportanordning (1) i enlighet med minst ett av tidigare patentkrav kannetecknad av att det forsta materialskiktet (29) och det andra materialskiktet (30) i sidodelarna (6, 7) innefattar genomgaende delar av det relativt mjukare materialet i det mellanliggande materialskiktet (31).

9. Sulliknande supportanordning (1) i enlighet med minst ett av tidigare patentkrav kannetecknad av att den forsta flexibla zonen (10) och den andra flexibla zonen (11) bestar av ett balgformat eller dragspelformat materialskikt.

10. Sulliknande supportanordning (1) i enlighet med patentkrav 9 kannetecknad av att den balgformade konstruktionen innefattar minst en vasentligen uppatriktad vertikal sektion, minst en vasentligen vertikalt nedatriktad sektion samt en bagformad sektion vilken forbinder den forsta vasentligen uppatriktade sektion med den vasentligen nedatriktade sektionen.

11. Sulliknande supportanordning (1) i enlighet med minst ett av tidigare patentkrav kannetecknad av att den forsta flexibla zonen (10) respektive den andra flexibla zonen (11) innefattar en framre zondel (12) respektive en bakre zondel (13). 16 538 1

12. Sulliknande supportanordning (1) i enlighet med minst ett av tidigare patentkrav kannetecknad av att de flexibla zonernas flexibilitet okar i riktning bakat.

13. Sulliknande supportanordning (1) i enlighet med minst ett av tidigare patentkray kannetecknad av att den sulliknande supportanordningen är tillverkad av polyuretan. 17 538 1 538 1 /03 538 1 rtG, 1.1) 538 1 538 1 / lit 538 1 7-- 1 F t 6, ii 538 1 S 538 1 1 12 11 rit'N 538 1 izi g `91,1 /i 01 cE Zr -Z' EC / 4E' Sf' 1.0 OZ L 8Eg 538 1 74 3 7 s 37 3896 f2C,. 614 538 1 4 fte, 538 1 4 C 538 1 3914 39 22 12 11 18 Ft A 0