SE1200581A1 - Sulliknande supportanordning - Google Patents

Abstract

Sammandrag Uppfinningen avser en sulliknande supportanordning (1) avsedd aft fdstas mellan en hasts hov (2) och en hastsko (3). Den sulliknande supportanordningen (1) innefattar minst en fcirsta sidodel (6), minst en andra sidodel (7), minst en mittdel (8) samt en supportdel (9) fOr stralen. Det unika med den sulliknande supportanordningen (1) är aft denna innefattar minst en fOrsta flexibel zon (10) och minst en andra flexibel zon (1 1 ) vilka vasentligen stacker sig efter den sulliknande supportanordningens langsriktning. Konstruktionen medfor aft supportdelen (9) och mittdelen (8) är flexibelt anordnad i horisontell och vertikal rilctning i forhallande till den forsta sidodelen (6) och den andra sidodelen (7). Unikt med den fdreliggande uppfinningen är ocksa aft supportdelen (9) innefattar ett forsta materialslcilct (25) utgorande ytskikt pa ovansidan av supportdelen (9) och minst ett andra materialsldkt (26) utgorande ytskikt pa undersidan av supportdelen (9) samt minst ett mellanliggande materialsldkt (27) placerat mellan det fdrsta materialskiktet (25) och det andra materialskiktet (26) av ett relativt mjukare material an materialet i det forsta materialskiktet (25) och andra materialskiktet (26).

Description

1 SULLIKNANDE SUPPORTANORDNING Tekniskt oniride Den foreliggande uppfmningen avser en sulliknande supportanordning i enlighet med patentkraven.

Teknisk bakgrund Hastarna har under armiljoner utvecklats och anpassats i ftirhallande till hastamas naturliga levnadsvanor och miljoer som de i vilt tillsthnd vistats i. Utvecklingen har medfOrt aft hastens hovar, trots aft dessa kanns harda och tycks sakna flexibilitet, innefattar delar som ar inbardes rorliga i forhallande till varandra. Hovamas anatomiska uppbyggnad med rorliga hovdelar medverkar till aft dampa belastningen vid hovislag i marken, minska risken fiir aft hasten stukar sig samt aka vatskecirkulationen i hoven och benen. Figurema 1A visar schematiskt en hasthovs bestandsdelar sedd underifran. Hasthoven bestar huvudsaldigen av en tadel 101, tva sidodelar 102 och 103, en sula 104, en stale 105, trakter 106 och 107 saint hornstaden 108 och 109. Hoven innefattar aven en stotdampande puta 110. Hasthovens delar rör sig inbardes under hovens landningsfas, belastningsfas saint franskjutsfas.

I figur 1B — 1D visas hur hasthovens delar positionsfOrandras inbordes under hovens landningsfas och belastningsfas. Nar hoven landar i landningsfasen respektive belastas under belastningsfasen paverkas sidodelama 102 och 103 av putans 108 formfOrandring, fOrorsakad av stralens 105 tzyck mot putan 108, aft rOra sig fi-an varandra i horisontell riktning. Under belastningsfasen ror sig aven sulan 104 i vertikal rilctning nedat varvid markgrepp skapas.

I fritt tillstand valjer hasten sjalv vart den viii gá och pa vilken mark den vill ga pa. Efter aft manniskan tamjt hastarna har de exempelvis borjat anvandas som arbetsdjur, riddjur och liknande. Detta resulterar i aft manniskor paverkar hasten vart denna skall ga respelctive paverkar hasten pa vilken typ av mark hasten skall ga pa. Far hastarna har detta medfort en hogre belastning och ett hogre slitage pa hastamas hovar an vad hastama i vilt tillstand varit utsatt far. Exempelvis utsatts ridhastars och kapplOpningshastars hovar for en hog belastning och slitage under motions- och tavlingstillfallen. Normalt landar en hov cirka 2 800 ganger under ett travlopp och mer An 30 000 ganger under ett normalt traningspass. For aft minska slitaget pa hovarna har olika typer av hastskor, som fasts till hoven med son-mar, tagits fram. Hastskoma fir vanligen stelt utformade och framstallda av sal eller =tan typ av metal!. Stelheten i hastskon med.& aft de tidigare namnda naturliga rdrelserna av de ingaende delama 2 i hoven fithindras, eller atminstone fOrsvaras. Genom aft hastskon ocksa hojer hoven en bit ovanfor markytan far inte hovens stale den nodvandiga kontakten med marken. Mr en hasts hov utan sko tar i marken uppstar naturliga mekaniska 'crafter i hoven genom bade stralen och kronbenet. Dessa lcrafter gor aft stralen pressas uppat underifrAn och ger tryck mot den elastiska putan samtidigt som lcronbenet trycker mot putan uppifran av hastens tyngd. Tillsammans tvingar dessa 'crafter putan aft vidgas horisontellt villcet pressar isar hovens sidovaggar. Hovens vidgande rorelse är bland annat mojligt tack vare aft den balcre delen av hoven ar oppen och besta'r an elastisk vavnad (stralen). Nar hasten dr skodd bildas ett utrymme mellan stralen och markplanet (se figur 1F). Stralens uppgift vid hovislaget uteblir till stor del vilket Or aft den primara stoten vid hovens landning tas upp genom hovens vagg in mot ben och leder utan aft fOrst dampas. FOljden av detta ar aft hasten drabbas av olika typer av akommor sasom halta med flera akommor.

For aft ytterligare minska belastningen och slitaget pa hastens hovar har ett stort antal varianter av sulor, avsedd aft monteras mellan hoven och hastskon, tagits fram. Sulor anvands exempelvis om underlaget ar hart, stenigt eller lilmande. Om hasten har kansliga hovar ar det vanligt aft man anvander sulor fiir aft skydda hoven. SpecieIla sulor, sa kallade halban.dsulor, anvands ocksa vintertid for aft minska risken aft isbollar och liknande bildas under hoven. Sulor anvands aven i situationer dar det ar onskvart aft andra i steget. I dag anvands sulor inom saval kappliipning som ridning.

Dagens sulor har ett antal problem. Exempelvis har suloma en begransad elasticitet i horisontell rilctning. Detta medfor aft den centrala delen och stralens omrade i sulan inte i nagon stone omfattning tillats aft rOra sig relativt sulans sidodelar dar sulan ar infast med sonunar till hoven. Aft suloma har en begransad horisontell elasticitet medthr till exempel aft upphajningar i marken vid hovislaget kommer aft pressa (trycka in) sulan in i den halighet som naturligt fmns under hoven samtidigt som stralen trycker sulans bakre del nedat. Detta medfOr aft draglcrafter uppstar i sulan villcet sliter i sonunama (i dessas vasentliga tvarriktningar) och aft skon kan borja glappa. Det fdreligger aven en risk fOr aft skon klipper av sommarna varvid skon lossnar.

Kanda konstruktioner av sulor har aven problemet aft dessa inte ger ett tryck mot stralen. Detta medfOr i sin tur aft stralen ror sig relativt sulan varigenom varme uppstar av rorelsen och friktionen mellan stralen och sulan. Varmen kan skada vavnaden i stralen. 3 Befintliga typer av sulor har aven problemet aft dessa har en lag slitalighet (hallbarhet). Hastens vikt och hovmekanismens rorelser resulterar i an suloma snabbt slits ut i de bakre och centrala delarna. Hov och sko fastnar di i de urgrOpningar som nots ned, och hovmekanismens naturliga rorelser uteblir. Den korta livslangden leder dessutom till aft hasten behOver skos om ofta vilket är kostnadsineffektivt.

Det fdreligger aven ett problem med aft suloma kryper ut (utpressning) mellan hoven och hastskon vid komprimering av sulan i samband med hovislag och stegrorelsen.

Hastkor och befintliga sulor kan aven medfOra aft den mekaniska pumpmekanismen som fnms naturligt i hoven och darmed ocksa cirkulationen i hoven fOrsamras.

Ett problem med befintliga konstruktioner av sulor vilka skall anvandas i kombination med hastskor är utrymmet i baldcant pa skon. Problemet är aft ge ett bra stod for hovens delar samtidigt som risken few intrangning av sulan minimeras.

Kind teknik Ett antal sulliknande konstruktioner avsedda aft placeras mellan hastskon och hastens hov är sedan tidigare kanda. Exempelvis beskrivs i patentskriften US6672395 en variant av en sula for hastar vilka innefattar en supportdel for hasthovens strale. Konstruktionen innefattar inte flexibla zoner i enlighet med den foreliggande uppfmningen. Konstruktionen har dad& de tidigare angivna problemen. Konstruktionen skiljer sig dad& i stor omfattning fran den foreliggande uppfinningens konstruktion.

I patentskriften W02006002623 beskrivs en variant av en sula Rir hastar avsedd aft placeras mellan hastskon och hastens hov. SuIan innefattar i den bakre delen radiella spar vilka begransar stoten i islagsfasen och belastningsfasen. Konstruktionen skiljer sig i stor omfattning fran konstrulctionen i enlighet med den foreliggande patentansokan.

I patentskriften GB254386 beskrivs en variant av en sula vilken är lostagbart anordnad i fOrhallande till hasten hov. Konstruktionen innefattar en kilformad (avsmalnande) supportdel for hovens stale. I ovrigt skiljer sig konstruktionen i enlighet med GB254386 i stor omfattning fran den foreliggande uppfinningens konstruktion.

I det tyska bruksmonsterskyddet DE202008012227U1 beskrivs en variant av ett hovskydd vilken innefattar en del placerad vid stralen position. Konstruktionen skiljer sig i stor omfattning fran den foreliggande uppfinningens konstruktion. 4 I patentskriften DE69817417 beskrivs en variant av en sula till en hast. Konstruktionen enligt patentskriften har huvudsaldigen en funlction som en tunn sula fast med utstiende delar. Konstruktionen enligt patentskriften saknar vdsentligen flexibilitet i jamfOrelse med konstruktionen enligt den fOreliggande patentansokan Konstruktionen enligt patentskriften skiljer sig vdsentlig omfattning frdn konstruktionen enligt den fdreliggande patentansokan. Exempelvis saknar konstruktionen balgliknande flexibla zoner villcet medfor aft konstruktionen inte loser motsvarande problem som konstruktionen i enlighet med den foreliggande patentansokan. Konstruktionen enligt patentskriften kan exempelvis inte flexa i vertikal rilctning utan aft en vridning sker.

I patentskriften US4513825 beskrivs en variant av en sula villcen är avsedd aft anvandas mellan en hast hov och en hastsko. Konstruktionen skiljer sig vdsentlig omfattning fran konstruktionen enligt den fdreliggande patentansokan. Exempelvis saknar sulan enligt patentskriften en flexibilitet vilket forhindrar intrangning av sulan.

I den europeiska patentansiikan 10820895.0 beskrivs en variant av en sulliknande supportanordning vilken innefattar ett supportdel vilken via flexibla zoner dr ansluten till sidodelarna. Aven om konstruktionen mycket val uppfyller sina syften foreligger problem med derma. Exempelvis har risken for intrangning inte heft kunnat elimineras med konstruktionen enligt patentskriften. De flexibla zonernas fjadringsvag har emellanit varit begransade. Konstruktionen saknar de sardrag som kannetecknar konstruktionen enligt den fcireliggande patentansokan. Exempelvis bestdr supportdelen enligt uppfinningen av ett materialskikt och inte flera materialskilct sasom konstruktionen enligt den fdreliggande patentansokan. Vidare saknar konstruktionen enligt patentskriften mellanliggande materialskikt i sidodelarna.

Kort redogorelse av andamilen med den fdreliggande uppfmningen Det huvudsaldiga andamdlet med den Rireliggande uppfinningen ar aft avsevart reducera ovan namnda oldgenheter och skapa en vdsentligt fdrbattrad sullilcnande supportanordning for hasthovens stale. Ett ytterligare andamdl med den fireliggande uppfinningen är aft skapa en sula som ger ett fdrbattrat stod till hastens strale. Det är vidare ett ytterligare andamal med den foreliggande uppfinningen aft minska risken fdr aft material fran sulan trdnger ut mellan hoven och hdstskon. Det dr vidare ett ytterligare andamal med den fdreliggande uppfinningen aft skapa en sula med en vdsentligen forbattrad formbestandighet. Ett ytterligare andamil med den tbreliggande uppfmningen är att skapa en sula med en fOrbattrad fOrmaga att minska risken for isbildning under sulan.

Kortfattad beskrivning av figurer I den foljande detaljerade beslcrivningen av den fOreliggande uppfinningen kommer hanvisningar och referenser till fdljande figurer att ske. Dessa figurer beslcrivs kortfattat i den foljande figurforteckningen Figur 1 A visar en hasthov utan sko sedd underifran.

Figur 1 B visar en hasthov utan sko sedd bakifiin.

Figur 1 C visar en skodd hasthov sedd bakifran.

Figur 1D — 1E visar schematiskt stralens paverkan pa hasthovens delar vid hovrorelsen.

Figur 2 visar en skodd hasthov med den fdreliggande uppfinningen.

Figur 3 visar den fiireliggande uppfinningens ovansida.

Figur 4 och 5 visar den foreliggande uppfmningens ovansida sedd i perspektiv.

Figur 6 visar den fdreliggande uppfinningens undersida.

Figurema 7 och 8 visar via skymda konturer hur materialskikten i altemativa utfdringsformer är uppdelade i sektioner med mellanliggande vaggar.

Figur 9A och 9B visar schematisk funlctionen fdr de balgformade ela.stiska zonema. Figur 10 visar en alternativ utfOringsfonn innefattande forstarIcningar. Detaljerad beskrivning av uppfinningen Med hanvisning till figur 2 visas schematiskt en skodd hasthov, sedd fran baksidan av hasten, vilken är fdrsedd med en sulliknande supportanorcining 1 i enlighet med den foreliggande uppfmningen. Supportanordningen 1 kan altemativt benamnas sula. I figuren ar supportanordningen 1 fast mellan hastens hov 2 och en hastsko 3. Den sulliknande supportanordningen 1 tillsammans med hastskon 3 fasts till hasthoven 2 pa sedvanligt sat med sOm (spik) eller lim. Altemativt kan den sulliknande supportanordningen 1 fastas med en arman fOr andamalet lamplig fastsattningsmetod. 6 I den fdljande beskrivningen kommer begrepp som "framre del" respektive "framkant" av supportanordningen och "bakre del" respektive "ba1dcant" av supportanordningen aft anges. Vidare kommer begrepp som "ovansida" och undersida av supportanordningen aft anges. Med framkant och fitmre del avses kanten, eller delen av supportanordningen, som i horisontell riktning är narmare mot hastens huvud an vad den bakre kanten, bakre delen ar.

Med hanvisning till figurerna 3 till 11 visas den foreliggande supportanordningen mera i detalj. Den sulliknande anordningen 1 har en ovansida 4 och en undersida 5. Ovansidan 4 ar avsedd aft placeras (uppat) mot hoven 2 och undersidan 5 al avsedd aft anslutas mot hastskon 3 (nedat).

Supportanordningen 1, i enlighet med den foredragna utforingsformen, innefattar minst en fOrsta sidodel 6, minst en andra sidodel 7, minst en mittdel (centraldel) 8 och minst en supportdel 9 fOr hasthovens strale. Unikt med den foreliggande uppfmningen ar aft denna innefattar minst en forsta flexibel zon 10 och fdretradesvis minst en andra flexibel zon 11. I den exemplifierande utfOringsformen innefattar den fOrsta flexibla zonen 10 och den andra flexibla zonen 11 vardera fdretradesvis minst en frame zondel 12 och minst en bakre zondel 13.

Den forsta sidodelen 6 och den andra sidodelen 7 ar forenade med varandra (respektive sidodel over& i den andra sidodelen) i den sulliknande anordningens framre del 14. Materialet i den forsta sidodelen 6 och den andra sidodelen 7 ar fOretradesvis vasentligen kilformad efter dess utstrackning. I alternativa utfOringsformer är det tankbart aft den fdrsta sidodelens 6 och den andra sidodelens 7 tjocklek kan variera efter respektive sidodels utstrackning i langstiktningen eller tvaniktning. Det ar vidare tankbart aft den fOrsta sidodelen och den andra sidodelen ar jamtjocka efter dess utstrackning. Ovansidan 4 pa sidodelama 6 och 7, som vetter mot hasthovens hornlager, ar plant utformade. Sidodelarnas 6 och 7 undersida ar vasentligen plant utformade. Undersidan pa sidodelen 6 och sidodelen 7 utg6r anliggningsyta mot hastskon.

I en ytterligare utfdringsform av den fdreliggande patentansOkan har supportanordningen en svag kilform fran supportanordningens framkant till supportanordningens bakkant. Den sulformade supportanordningen kan bli successiv tjockare fran framkanten till bakkanten. Den sulformade supportanordningens kilform kan aven vara uppdelad i delar av olika kilform. Den foreliggande konstruktionen far saledes en svag kilform. 7 Den sulliknande supportanordningens 1 mittdel (den centrala delen) 8 skyddar hoven (hovens sula) mot skador fiin vassa och skarpa formal sasom stenar, glas och liknande i underlaget. Mittdelens 8 ovansida är fdretradesvis nagot forhojt i fOrhallande till den fdrsta sidodelens och den andra sidodelens ovansida. Mittdelen 8 bestar av ett vasentligen tunnare material an materialet i sidodelarna 6 och 7. Genom den fOrsta flexibla zonens 6 och den andra flexibla zonens 7 flexibilitet tillats mittdelen 8 aft rora sig i vertikal riktning i fdrhallande till sidodelarna 6 och 7. Vidare tillats sidodelarna 6 och 7 aft rora sig i horisontell riktning i forhallande till mittdelen 8. Mittdelens kontakt och fdljsamhet med hasthovens sula okar darigenom. Mittdelens rorlighet medfor aft mittdelen kan rdra sig nedit varvid en effektiv avstotning av is under hoven vintertid kan ske. Mittdelens rorelse miijliggor aven sommartid att kompressionen av marken under hasthovens sula okar varmed hasten far ett battre grepp med hoven mot marken.

Supportdelen 9, ffir stra1en, ar placerad i den sulliknande supportanordningens balcre del mellan den forsta sidodelen 6 och den andra sidodelen 7. Supportdelen 9 utglirs av minst en, relativt undersidan 5 av den fOrsta sidodelen 6 och relativt undersidan 5 av den andra sidodelen 7, nedat utstickande kropp (kudde) 16, eller liknande. Supportdelen 9 har till uppgift är aft utgora en fdrlangning av hastens stale (i vertikal riktning) nar hasten är skodd. Genom supportdelen 9 fylls vasentligen det tomrum (utrymme) som uppstar mellan stralen och marken nar hasten är skodd (i jamforelse med nar hasten inte är skodd). Supportdelen 9 medfdr dafigenom aft den ogynnsamma rorelse i vertikalled som stralen far vid hovlandningen (nar hasten Ar skodd) begransas eller elimineras. Supportdelen 9 medfOr darfdr aft stralens i hovislaget i marken paverkar putan pa ett vasentligen motsvarande slitt som en oskodd bast. Med den sulliknande supportanordningen i enlighet med den foreliggande uppfinningen far en skodd hasthov vasentligen den stotdampande effekt som en oskodd hasthov har.

Supportdelens 9 ovansida Ar fdretradesvis vasentligen plan och nagot forhojd i forhallande till sidodelarnas 6 och 7 ovre plana yta. Supportdelen 9 Over& i riktning framat i mittendelen 8. Supportdelens anliggningsyta mot marken har fdretradesvis en bagformad, avrundad eller liknande form efter hela eller delar av undersidans (anliggningsytans) langd. Supportdelen 9 kan i alternativa utforingsformer vara ldlformad, med den tjockare delen i den bakre delen av den sulliknande supportanordningen och den avsmalnande delen riktad mot mittdelen 8 (supportdelens 9 tjocklek minskar i riktning mot mittdelen 8). Supportdelen 9 kan i altemativa utfOringsformer vara av en annan form villcen ar lampligt for andamalet.

Kroppen (kudden) 16 är fOretradesvis pa dess undersida fOrsedd med minst en struktur vilken i den exemplifierande utfOringsformen utgors av ett flertal langsgaende spar 17 (i figurema visas nio spar) i den sulliknande supportanordningens langsrilctning. Sparen stracker sig efter hela eller delar av supportdelens langd. Sparens hojd är fOretradesvis avtagande i rilctning framat. I altemativa utfiiringsformer kan strukturen vara av en annan for andamalet lamplig strulctur.

Unikt med den fOreliggande uppfitmingen är aft derma innefattar minst en fOrsta flexibel zon 10 och fdretradesvis aven minst en andra flexibel zon 11. Den fOrsta flexibla zonen innefattar minst ett materialskikt 18 som sanunanbinder den fOrsta sidodelen 6 med mittdelen (centraldelen) 8 och supportdelen 9. Den andra flexibla zonen 11 innefattar ett materialskikt 19 som sammanbinder den andra sidodelen 7 med mittdelen (centraldelen) 8 och supportdelen 9.

De flexibla zonema 10 och 11 stracker sig efter hela eller delar av den sulliknande supportanordningens langd. I den exemplifierande utforingsformen stracker sig den fOrsta flexibla zonen 10 och den andra flexibla zonen 11 efter en del av den sulliknande supportanordningens 1 langd. Foretradesvis stacker sig de flexibla zonema 10 och 11 frail den framre delen 14 (tadelen) mot den bakre kanten av den sulliknande supportanordningen 1. Foretradesvis innefattar den fOrsta flexibla zonen 10 respektive aft den andra flexibla zonen 11 vardera en frante zondel 12 respektive en bakre zondel 13. mom ramen for uppfinningen kan zonemas 11 och 12 langd variera.

Materialslciktet 18 i den fOrsta flexibla zonen 10 och materialsldktet 19 i den andra flexibla zonen 11 är balgformade (dragspelsliknande) i den sulformade supportanordningens 1 tvarriktning. FOretradesvis innefattar den balgformade delen ingaende i den bakre zondelen 13 minst en fOrsta upp och ner vand (sedd fran ovansidan) U-fonnad del 20. De balgformade delen ingfiende i den fitmre zondelen 12 innefattar minst en rattvand U-formad del 21. Altemativt kan den ena eller bada de U-fonnade delarna 20 och 21 ha en annan fdr andamalet lamplig form sasom en V-formad del, eller en del som är formad som en hel eller en del av en vagform sasom en sinuskurva eller liknande. Altemativt kan det balgliknande materialskiktet 18 och materialskilctet 19 vara utformade pa ett annat fOr andamalet lampligt satt med fOr andamalet lamplig form. 9 Pa undersidan 5 av den sulliknande supportanordningen 1 overgar den U-formade delen 20 ingaende i den bakre zondelen, i ett spar 22 i den framre zondelen 13. PA undersidan 5 av den sulliknande supportanordningen 1 Overgar den U-formade delen 21, i den bakre zondelen 12, i ett spar 24 i den framre zondelen 13.

De flexibla zonemas 10 och 11 hojd i vertikal riktning (de U-formade delarnas hojd eller den vagformade amplitud i vertikal led) är foretradesvis avtagande i riktning mot den fratnre delen 14 (tadelen). De flexibla zonerna är fdretradesvis utformade sa att dessa avtar i hojd, i riktning framat, till det aft de är helt utslatade eller vasentligen helt utslatade. Konstruktionen minskar risken fdr aft de flexibla zonema 10 och 11 stanna i utdraget lage. Den U-formade delen (flexzonen) är vand uppat, konstruktionen ger pa detta satt mera vertikalrorelse utan aft skava mot bakersta delen pa hovens (och skons) tralctarmar.

Materialskiktets 18 tjocklek i den forsta flexibla zonen 10 respektive materialskiktets 19 tjocklek i den andra flexibla zonen 11 dr mindre (ttmnare) an materialtjockleken i sidodelarna 6 och 7.

Materialslciktet i de flexibla zonema 10 och 11 ansluter till sidopartiema i den undre halvan (i vertikal riktning) av sidodelama 6 och 7. Foretradesvis ansluter materialskiktet i de flexibla zonema till respektive sidopartis undre kant 23 (i undre delen av materialet). Materialskilctet i den flexibla zonen ansluter foretradesvis till supportdelen 9 i dess undre halva (i vertikal riktning) villcet i figurema illustreras med position 24.

Genom de balgliknande materialskiktens konstruktion i de flexibla zonema kommer supportdelen 9 aft flexa olika mycket relativt sidodelama i horisontell respektive vertikal riktning.

Materialsldkten 18 och 19 i de flexibla zonema 10 och 11 ar foretradesvis mer an en tredjedel tjockare an materialslciktets tjocklek i mittendelen.

Den fdreliggande uppfinningen fdljer hovens och stralens riirelser utat, mat, uppat och nedat oavsett rOrelsedifferenser och vinkelskillnader mellan hovens bada sidodelar. Detta är speciellt gynnsamt i samband med anvandande av uppfinnarens framtagna och sedan tidigare patenterade hastsko vilken saljs under varumarket Razer.

Det har ovantat visat sig aft en minskad risk for intrangning uppnas om supportdelen 9 innefattar ett forsta materialskikt 25 utgorande ytslcikt pa ovansidan av supportdelen 9 och 10 minst ett andra materialskikt 26 utgorande ytsIdIct pa undersidan av supportdelen 9 samt minst ett mellanliggande, relativt mjukare, materialskikt 27 placerat mellan det forsta materialskiktet 25 och det andra materialskiktet 26. Det forsta (ovre) materialskiktet 25 och det andra (undre) materialskiktet 26 f6renas till ett lager vid overgangarna 28 till de flexibla zonerna 10 och 11. Genom konstruktionen uppnas den ovantade tekniska effekten aft supportdelens 9 bredd Okar under belastningsfasen. Den olcade bredden pi supportdelen 9 uppkommer genom aft det mellanliggande lagret 27 komprimeras (blir tunnare) och aft avstandet mellan overgangarna 28 darigenom blir langre. Den 6kade bredden pa supportdelen 9 medfor aft risken fdr intrangning minskar. I en fOredragen utforingsform har det fOrsta materialskiktet 25 och det andra materialskiktet 26 en hardhet med ett shoretal vilket overstiger 87 i materialskiktet samt aft det mellanliggande materialskiktet 27 har en hardhet med ett shoretal som understiger 80. En nara nog optimal funktion uppnas om shoretalet är 70. I alternativa utforingsformer är det dock tankbart aft ett eller flera materialskikt 25, 26 och 27 har ett shoretal som avviker fran det ovan angivna. Det hardare materialet i det flirsta skiktet och det andra skiktet har egenskapen aft fOrbattra notningsbestandigheten vid anvandning.

I varianter av den alternativa utforingsformen innefattar den fOrsta sidodelen 6 och den andra sidodelen 7 minst ett fOrsta materialskikt 29, som utgor ytskikt pa ovansidan av sidodelarna 6, 7, och minst ett andra materialskikt som utgOr ytskikt pa undersidan av sidodelarna 6, 7 samt minst ett mellanliggande materialskikt 31 placerat mellan det fOrsta materialskiktet 29 och det andra materialskiktet 30. I en fdredragen utforingsform har det forsta materialskiktet 30 och det andra materialskiktet en hardhet med ett shoretal vilket Overstiger 87 samt aft det mellanliggande materialskiktet 31 har en hardhet med ett shoretal som understiger 80. Det hardare materialet i det fOrsta skiktet och det andra skiktet har egenskapen aft forbattra notningsbestandigheten vid anvandning. En nara nog optimal funktion uppnis om shoretalet i det mellanliggande materialskiktet 31 är 70. Genom konstruktionen uppnas den tekniska effekten av aft vibrationer som uppkommer av en sko ansluten till sulan och hasthoven reduceras. Vibrationerna uppkommer beroende av aft den bake delen av skon inte är fastsatt med sommar och darigenom medfor vibrationer vilka kan fortplanta sig till hasten hov och fororsaka skador (vilka kan vara svara aft hitta orsaken pa). I alternativa utforingsformer är det dock tankbart aft ett eller flera av materialskikten 29, 30 och 31 har ett shoretal som avviker fiin det ovan angivna. 11 Det relativt mjukare materialskiktet 31 stracker sig foretradesvis fran en position strax bakom positionen fOr den bakersta sommen pa skon nar skon och supportanordningen ar anslutna till hastens hov. Positionen kan aven defmieras som strax bakom den bredaste delen, i hovens tvarriktning, av sulan.

Med hanvisning till figurerna 7 och 8 visas via skymda konturer (konturer som normalt inte syns) hur materialskiktet 27 i en foredragen utfiitingsform ar avdelat i minst tva sektioner 32 (fickor eller liknande). Sektionema 32 avdelas av minst en mellanliggande vagg 33 (avdelning eller liknande) som stracker sig mellan det fdrsta materialskiktet 29 och det andra materialskikt 30. I den exemplifierande utforingsformen visad i figurerna är materialskiktet uppdelat i 8 sektioner med mellanliggande vaggar. Antalet sektioner och mellanliggande vdggar kan variera inom ramen fen- skyddsomfinget.

Ater med hanvisning till figur 7 och 8 visas via skymda konturer hur materialskiktet 31 i en fdredragen utforingsform ar avdelat i minst WA sektioner 34 (fickor eller liknande). Sektionema 34 avdelas av minst en mellanliggande vagg 35 (avdelning eller liknande) som stacker sig mellan det fOrsta materialskiktet 29 och det andra materialskikt 30. I den exemplifierande utforingsformen visad i figurema ar materialskiktet 31 uppdelat i fyra sektioner 34 med mellanliggande vaggar 35. Antalet sektioner 34 och mellanliggande vaggar 35 kan variera inom ramen for skyddsomfinget.

I alternativa utfOringsformer ar det tankbart aft hardheten i det mellanliggande materialskiktet 27 i supportdelen 9 skiljer sig frAn hardheten i det mellanliggande materialskiktet 31 i sidodelama 6 och 7. Det ar vidare tankbart aft minst en sektion 32 i materialskiktet 27 har en annan hardhet an minst en andra sektion 32 i materialskiktet 27. PA ett motsvarande sat ar det vidare tankbart aft minst en sektion 34 i materialskiktet 31 har en annan hardhet an minst en andra sektion 34 i materialskiktet 31. Det ar saledes tankbart aft respektive materialskikts sektioner innefattar flera hardheter (mjukheter) an tva upp till det aft varje sektion i respektive materialskikt 27 och 31 har en specifik hfirdhet (mjukhet) vilket skiljer sig fran ovriga sektioner.

De mellanliggande vaggama har aven den tekniska effelcten at de i viss man begransar formforandringar i den bakre delen av sidodelama 6 och 7 vid en belastning av dessa fran hastens hov. 12 I en altemativ utforingsform kan minst ett av de mellanliggande materialskikten 27 och 31 utgoras av ett utrymme, fiiretradesvis slutet, vilket innefattar minst en typ av fluid sasom gas, kombination av gaser sasom luft, nAgon typ av vatska eller en blandning av vatskor eller en kombination av nanmda.

Materialskiktet 29 och det andra materialskiktet 30 i sidodelama 6 och 7 är i altemativa utfOringsformer Rirsedda med genomgaende delar i riktning mot det mellanliggande lagret av ett material av det relativt mjukare materialet som ingar i det mellanliggande lagret. Det genomgaende materialet har den telcniska effekten aft detta medfdr en fiirbattrad tillverkningsprocess samt aft detta ovantat visat sig medfOra en positiv effekt i samband med paforande av adhesiv eller liknande pa supportanordningen. Det relativt hardare materialets glansiga yta medfik aft lim och liknande faster samre mot detta material an mot det relativt mjukare materialet.

Med hatwisning till figur 9A och 9B visas schematiskt fimktionen med de flexibla balgformade zonema 10 och 11. I den exemplifierande utthringsformen har de flexibla zonema en balgform. Det är dock tankbart aft formen sldljer sig i altemativa utfOringsformer. De balgformade zonerna 10 och 11, enligt den foreliggande uppfinningen, har en konstruktion som vasentligen medfiir aft en maximal fjadringsvag fOr supportdelen i fcirhallande till sidodelama kan erhallas. Den balgformade konstrulctionen innefattar (i ett opaverkat lage) minst en vasentligen uppatriktad vertikal sektion 36, minst en vasentligen vertikalt nedatriktad sektion 37 samt en bagformad sektion 38, vilken forbinder den forsta vasentligen uppatriktade sektionen 36 med den vasentligen nedatriktade sektionen 38. En ytterligare ovantad teknisk effekt har uppnatts av aft materialskiktet i den nedatriktade sektionen 37 är infast i den nedre halvan av supportanordningen 9.

Med hanvisning till figur 9A visas den sulliknande supportanordningen i ett utgangslage. Med hanvisning till figur 9B visas en variant dar underlaget paverkat del 6 i riktning uppat. Den flexibla zonen 10 medger aft delen 6 flexar uppat utan aft delen 6 vasentligen flytas i riktning mot supportanordningens 1 mitt. I figur 9B har den flexibla zonen delvis dragits ut. I figur 9C visas den flexibla zonen i ett vAsentligen helt utdraget lage. I ett ytterligare skede (ej visad i figurer) nar den relativa hOj den i vertikal riktning (i figurema) mellan delen 6 och supportanordningens infastningspunlct akar ytterligare kommer det helt utdragna flexibla zonen aft medfOra aft delen 6 borjar vrida sig kring infastningspunkten for ba1gen i supportdelen. Konstruktionen skall jamforas med sedan tidigare kanda konstrulctioner av sulor 13 dar vridning av motsvarande delar som delen 6 och/eller delen 7 (i denna patentansOkan) paborjas direkt eller vasentligen direkt. Kanda konstruktioner har darigenom inte tillnarmelsevis, eller vasentligen inte, en motsvarande flexibilitet sasom konstruktionen enligt den fOreliggande patentansokan. Vid anvancining medger konstruktionen, enligt den fireliggande uppfinningen, inbOrdes rorelser f8r hovens ingaende delar. Vidare medftir flexibiliteten en minskad risk fir aft sommen dras sonder av sulan an vad fallet är fir kanda konstruktioner av sulor. Motsvarande fimktion, flexiblitet), galler fOr sidodelen 7 ansluten via zonen 11. Motsvarande funktion samt vasentligen vid en rorelse nedat av sidodelen 6 och 7.

Med hanvisning till flgur 10 visas en altemativ utforingsforrn av supportanordningen dar derma är forsedd med minst en fOrsta fcirstarkning 39. I den visade utforingsformen irmefattar supportanordningen minst en forsta forstarkning 39 och minst en andra fdrstrakning 39.1 den exemplifierande utforingsformen stracker sig fOrstarkningama 39 fran den sulliknande supportanordningen i riktning mot framkanten 14 av den sulliknande supportanordningen. I altemativa utfOringsformer kan fOrstarkningama ha en arman strackning. FOrstarkningarna har den tekniska effekten aft de forstarker mittdelen och hiller supportdelen i de fall dar minst ett hal tas upp i mittdelen. Halet kan foretraclesvis tas upp om atkomst till hovens undersida behlivs nar supportanordningen är ansluten till hoven.

Materialet i den sulliknande supportanordningen 1 utgors foretradesvis av ett material som uppvisar en god strukturell styrka samtidigt som detta har elastiska egenskaper. Lampligen kan polyuretan eller ett annat material med liknande egenskaper anvandas i den sulliknande supportanordningen 1. (Ett exemplifierande material utgors av Polyurethan Bayer 390X med shoretal 93.) Tankbart är aft ett annat for andamalet lampligt material anvands i den sulliknande anordningen. Den sulliknande anordningen tillverkas exempelvis genom formsprutning eller formpressgjutning. Dessa produktionsmetoder är sedan tidigare kanda varfor dessa produktionsmetoder inte beskrivs mera ingaende i denna patentansokan.

I den detaljerade beskrivningen av den fOreliggande uppfinningen kan detaljerade beslcrivningar av konstrulctionsdetaljer ha utelamnats som är uppenbara for en fackman. Sadana uppenbara konstruktionsdetaljer ingar i den =fanning, och har de funktioner, som kravs fir aft en fullgod fimktion for den foreliggande uppfinningen skall uppnas. 14 Aven om vissa fdredragna utfOrandeformer har beskrivits i detalj, kan variationer och modifieringar inom ramen fir uppfmningen komma att framga fir fackmarmen inom omradet och samtliga sadana anises falla inom ramen fir efterfdljande patentkrav. Exempelvis ir det i altemativa utfdringsformer tankbart aft mittdelen innefattar minst ett genomgaende hal. Tankbart ãr aft den sulliknande supportanordningens mittdel i sin helhet utgors av ett hal. Den fiirsta sidodelen och den andra sidodelen har vasentligen samma tjocklek over dessas utstrackningar. I alternativa utforingsformer är det tankbart aft supportanordningen kan innefatta flera delar vilka sammanfogas pa ett fir andamalet lampligt satt. I altemativa utfOringsformer är det tankbart aft halen kan utgoras av spar eller utgoras av en kombination av spar och hal.

Anliggningsytomas form medfor aft den sulliknande supportanordningen foretradesvis passar till flera skostorlekar an en. Sidodelamas 6 och 7 undersida kan vidare vara fOrsedda med hal (airpads). Halen är fdretradesvis inte genomgaende utan utgars av bottenhal. Halens tvarsnitt kan vara ovala, runda eller av ett annat fir andamalet lampligt tvarsnitt. Halen kan vidare aven ha olika tvarsnittsareor. Haien Ar avsedda aft Oka den dampande egenskapen i materialet. Haien medfor aven aft risken for materialuttrangning mellan hoven 2 och hastskon 3 minskas i samband med hovislaget i marken och under stegrorelsen (under landningsfasen och belasthingsfasen). Den minskade risken for materialuttrangningen beror av aft materialet i den fdrsta sidodelen 6 respektive den andra sidodelen 7 kan komprimeras in i halen varvid risken for uttrangning av materialet mellan hoven 2 och hastskon 3 minskar.

Fordelar med uppfinningen Med den fiireliggande uppfinningen uppnas ett antal fiirdelar. Den sulliknande supportanordningens fjadrande funktion medfOr aft hasthoven far en funktion vid hovislaget som kan jamforas med hovens funktion vid hovislaget nar hasten är barfota. En ytterligare firdel ar aft risken for intrangning vasentligen elimineras. En ytterligare fdrdel med den fireliggande uppfinningen ar aft de flexibla zonema minskar draget mot skon och som nar stenar och ojamnheter i underlaget pressar mittdelen i riktning uppat. Det ar vidare en fordel aft en effektiv dampning av stralens markislag uppnas varvid en minskad belastning mot hastens hov, ligament och leder uppnis. Det ar en ytterligare firdel med den foreliggande uppfmningen aft denna forbattrar cirkulationen. Genom aft stralens support vasentligen foljer stralens alla rorelser minimeras frilctionen (notning) som uppstar mellan sula och stile pa befintliga sulor.

Claims (14)

Patentkrav

1. Sulliknande supportanordning (1) avsedd aft fEistas mellan en hasts hov (2) och en hastsko (3) innefattande minst en fdrsta sidodel (6), minst en andra sidodel (7), minst en mittdel (8) samt en supportdel (9) fdr stralen, samt minst en fdrsta flexibel zon (10) och minst en andra flexibel zon (11) vilka vasentligen stracker sig efter den sullilcnande supportanordningens langsriktning, medforande aft supportdelen (9) och mittdelen (8) är flexibelt anordnad i horisontell och vertikal rilctning i fdrhallande till den fdrsta sidodelen (6) och den andra sidodelen (7) kinnetecknad av aft supportdelen (9) innefattar minst ett fiforsta materialskikt (25) utgorande ytskikt pa ovansidan av supportdelen (9) och minst ett andra materialskikt (26) utgorande ytskikt pa undersidan av supportdelen (9) samt minst ett mellanliggande materialskikt (27) placerat mellan det fOrsta materialskiktet (25) och det andra materialskiktet (26) av ett relativt mjukare material an materialet i det fdrsta materialskiktet (25) och andra materialskiktet (26).

2. Sulliknande supportanordning (1) i enlighet med patentkrav 1 kAnnetecknad av aft materialskiktet (27) är avdelat i minst tva sektioner (32) av minst en mellanliggande vagg (33) som stacker sig mellan det fOrsta materialskiktet (25) och det andra materialskikt (26).

3. Sulliknande supportanordning (1) i enlighet med patentkrav minst ett av tidigare patentkrav kAnnetecknad av aft det fdrsta materialskiktet (25) och det andra materialskiktet (26) har en hardhet med ett shoretal som overstiger 87 samt aft det mellanliggande materialskiktet (27) har en hardhet med ett shoretal som understiger 80.

4. Sulliknande supportanordning (1) i enlighet med patentkrav 3 kAnnetecknad av aft det fOrsta materialskiktet (25) och det andra materialskiktet (26) har en hardhet med ett shoretal som ligger inom intervallet 91 till 94.

5. Sulliknande supportanordning (1) i enlighet med patentkrav 4 kannetecknad av aft det fOrsta materialskiktet (25) och det andra materialskiktet (26) har en hardhet med ett shoretal om 93. 16

6. Sulliknande supportanordning (1) i enlighet med minst ett av tidigare patentkrav kannetecknad av aft den forsta sidodelen (6) och den andra sidodelen (7) innefattar ett fcirsta materialskikt (29) utgorande ytskilct pa ovansidan av sidodelama (6, 7) och minst ett andra materialskikt (30) utg6rande ytskikt pa undersidan av sidodelama (6, 7) samt minst ett mellanliggande materialskikt (31) placerat mellan det fdrsta materialskiktet (29) och det andra materialskiktet (30) av ett relativt mjukare material an materialet i det forsta materialskiktet (29) och andra materialskiktet (30).

7. Sulliknande supportanordning (1) i enlighet med patentkrav 3 kinnetecknad av det fiirsta materialskiktet (29) och det andra materialskiktet (30) har en hardhet med ett shoretal som overstiger 87 samt aft det mellanliggande materialskiktet (31) har en hardhet med ett shoretal som understiger 80.

8. Sulliknande supportanordning (1) i enlighet med patentkrav 1 kannetecknad av aft materialskiktet (31) är avdelat i minst tva sektioner (34) av minst en mellanliggande vagg (35) som stracker sig mellan det fOrsta materialskiktet (29) och det andra materialskikt (30)

9. Sulliknande supportanordning (1) i enlighet med minst ett av tidigare patentkrav kannetecknad av aft det forsta materialskitet (29) och det andra materialskiktet (30) i sidodelama (6, 7) innefattar genomgaende delar av det relativt mjukare materialet i materialskiktet (31).

10. Sulliknande supportanordning (1) i enlighet med minst ett av tidigare patentkrav kannetecknad av aft den forsta flexibla zonen (10) och den andra flexibla zonen (11) bestar av ett balgformat (dragspelformat) materialskikt.

11. Sulliknande supportanordning (1) i enlighet med minst ett av tidigare patentkrav kannetecknad av aft den balgformade konstruktionen innefattar minst en vasentligen uppatriktad vertikal sektion, minst en vasentligen vertikalt nedatriktad sektion samt en bagformad sektion vilken fOrbinder den fOrsta vasentligen uppatriktade sektion med den vasentligen nedatrilctade sektionen. 17

12. Sulliknande supportanordning (1) i enlighet med minst ett av tidigare patentkrav kannetecknad av att den forsta flexibla zonen (10) respektive den andra flexibla zonen (11) innefattar en framre zondel (12) respektive en bakre zondel (13).

13. Sulliknande supportanordning (1) i enlighet med minst ett av tidigare patentkrav kannetecknad av att de flexibla zonemas flexibilitet okar i riktning bakit.

14. Sulliknande supportanordning (1) i enlighet med minst ett av tidigare patentkrav kannetecknad av at den sulliknande supportanordningen är tillverkad av polyuretan.