SE537693C2 - Kamföljare för en ventillyftanordning i en förbränningsmotor - Google Patents

Abstract

Sammandrag FOreliggande uppfinning avser en kamfOlj are for en ventillyftanordning i en forbranningsmotor. Kamfoljaren (4) innefattar en primar enhet (8), en sekundar enhet (10) och en laskomponent (13) som är fast pa en av namnda enheter (10) och innefattar kontaktyta (13c1) som är anpassad att fOras till ingrepp med en kontaktyta (8a1) hos den andra av ndmnda enheter (8), Laskomponenten (13) är applicerbar i ett icke last ldge i vilket styrrorelser fran den sekunddra enheten (10) inte är overforbara till den primdra enheten (8) via namnda kontaktytor (8ai, 13c1), i ett delvis last ldge och i ett helt last lage i vilka styrrorelser fran den sekunddra enheten (10) är overforbara till den primara enheten (8) via namnda kontaktytor (8ai, 13c1). Kontaktytorna (8ai, 13ci) har en kompletterande form. De uppvisar en ofullstandig kontakt med varandra i det delvis lasta laget och en fullstandig kontakt med varandra i det helt lasta laget. De har en lutning i forhallande till varandra i det delvis lasta laget sa att da en styrrorelse fran den sekunddra enheten (10) appliceras pa naninda kontaktytor (8ai, 13c1) da de är i det delvis lasta ldget sa kommer laskomponentens kontaktyta (13c1) att justeras i forhallande till den andra kontaktytan (8a1) tills kontaktytorna (8ai, 13c1) erhaller fullstandig kontakt med varandra och laskomponenten (13) befinner sig i det helt lasta ldget.

Description

Kamfoljare for en ventillyftanordning i en forbranningsmotor UPPFINNINGENS BAKGRUND OCH KAND TEKNIK FOreliggande uppfinning avser en kamfOlj are for en ventillyftanordning i en forbranningsmotor enligt patentkravets 1 ingress.

En kamfoljare erhaller en lyftrorelse da den kommer i kontakt med en nock pa en kamaxel. Lyftrorelsen overfors, via lampliga rarelseaverforande komponenter, till en lyftrorelse av atminstone en ventil som kan vara en inloppsventil eller en avgasventil hos en forbranningsmotor. Kamaxeln kan vara en lagt liggande kamaxel eller en overliggande kamaxel. Oppnings- och stangningsrorelser av konventionella inloppsventiler och avgasventiler utfors dâ kolven i forbranningsmotorns respektive cylindrar är i fasta forbestamda lagen. De fasta ldgena fOr att Oppna och stanga ventilema är en kompromiss som är vald sa att forbranningsmotom ska fungera vd1 oavsett belastning och varvtal. Inloppsventilema och avgasventilema oppnar och stanger saledes inte alltid vid helt optimala tidpunkter under forbranningsmotorns alla driftsforhallanden.

VVA (Variable Valve Actuation) är ett samlingsnamn for olika tekniker som gOr det mojligt att variera ventilemas oppnings och stangningsrorelser i en forbranningsmotor.

Det kan innebara att en kamfoljare utnyttjas som bestar av en ordinarie lyftare som overfOr en styrrOrelse fran en prim:dr kamnock till en ventil och en altemativ lyftare som overfor en styrrorelse fran en sekundar kamnock till den ordinarie lyftaren och namnda ventil. For att den altemativa lyftarens styrrorelse ska kunna overforas till den ordinarie lyftaren erfordras att lyftama lases samman. Det kan ske med hjalp av en lasanordning som innefattar ett hydrauliskt styrt lasstift. Da den alternativa lyftaren laved& en styrrorelse fran den sekundara nocken till den ordinarie lyftaren utsatts lasstiftet for en kraftbelastning. Om lasstiftet inte har hunnit forskjutas hela vagen fran ett icke last lage till ett helt last da denna kraftbelastning startar är det en risk att lasstiftet fastnar i ett delvis last lage. I eft delvis last lage kan endast en mindre del av lasstiftet utnyttjas fOr att overfora stynorelser fran den alternativa lyftaren till den 1 ordinarie lyftaren. Lasstiftet riskerar armed att deformeras eller pa annat satt mista sin funktion vilket kan leda till skador pa forbranningsmotom.

For att forebygga den har typen av skador kan lasstiftet dimensioneras sa att det ska klara av ett bestamt antal ogynnsamma aktiveringar eller deaktiveringar utan att tappa sin funktion. Alternativt sa styrs aktiveringen och deaktiveringen av lasstiftet med hansyn till kamaxelvinkeln uppdelad pa nagra cylindrar i taget i motorn. Detta satt att hantera problemet gOr att man antingen maste overdimensionera komponentema eller infora fler och dyrare komponenter.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Syftet med foreliggande uppfinning är tillhandahalla en kamfoljare som innefattar en primär enhet och en sekundar enhet som kan forbindas med hjalp av en laskomponent som har en konstruktion sa att den inte riskerar att fastna i ett delvis last lage.

Detta syfte uppnas med ventillyftanordning av det inledningsvis namnda slaget, vilken kannetecknas av de sardrag som anges i patentkravets 1 kannetecknande del.

Endast den primara enheten hos kamfoljaren innefattar ett kontaktelement for overforing av styrrorelser till ventilen. For att styrrorelser fran den sekundara styrytan ska kunna overforas till ventilen maste den sekundara enheten lasas samman med den primara enheten. Vid tillfhllen da den sekundara styrytan ska styra ventillyftet forskjuts darfor laskomponenten fran ett icke last lage mot ett last laget. Da den sekundara enhetens kontaktorgan kommer i kontakt med en nock pa den sekundara styrytan pa kamaxeln trycks kontaktytorna samman. Vid tillfällen som laskomponenten natt ett helt last lage har kontaktytorna redan en fullstandig kontakt med varandra. Nar laskomponenten är i det helt lasta laget kan hela kontaktytorna utnyttjas for att overfora styrrorelsen fran den sekundara enheten till den primara enheten. Vid tillfallen som laskomponenten endast mkt ett delvis last lage da styrrorelsen fran den sekundara enheten ska overforas till den primara enheten erhaller kontaktytorna en ofullstandig kontakt med varandra. Styrrorelsen fran den sekundara enheten trycker samman kontaktytorna sa att de forskjuts i forhallande till varandra tills de erhaller fullstandig kontakt. Styrrorelsen forskjuter armed laskomponenten fran det delvis lasta laget till det helt lasta laget. Med en sadan utformning av kontaktytoma garanteras aft laskomponenten alltid erhaller en forskjutningsrorelse fran det icke lasta 2 ldget till det helt ldsta ldget. Risken att kontaktytoma som overfor styrrorelsen fran den sekunddra enheten till den primdra enheten deformeras är ddrmed vdsentligen eliminerad.

Vid tillfállen dâ den primdra styrytan dter ska styra ventillyftet forskjuts ldskomponenten tillbaka fran det helt lasta laget i riktning mot det icke lasta laget. Vid tillfallen dà laskomponenten inte hinner nA det icke ldsta ldget innan den sekunddra enheten lyfts av den sekunddra styrytan pd kamaxeln tillhandahalls en styrrorelse som trycker kontaktytoma mot varandra. Kontaktytoma forskjuts i fOrhallande till varandra tills de erhaller fullstandig kontakt. Vid tillfállen dâ laskomponenten inte hinner nâ det icke Idsta ldget innan den sekunddra enheten ndr en nock pd den sekunddra styrytan fors laskomponenten saledes tillbaka till det helt lasta laget. Ndr nocken pd den sekunddra styrytan passerats fors laskomponenten hela vdgen till det icke lasande ldget. Bade vid aktivering och deaktivering av ldskomponenten fors den sdledes automatiskt till det helt lasta laget vid tillfällen som laskomponentens rOrelse mot det helt ldsta ldget och det icke ldsta ldget inte hinner genomforas. Laskomponenten enligt uppfinningen kan sdledes inte fastna i ett delvis ldst ldge. Risken att skador uppkommer pd kontaktytoma da de har fullstandig kontakt med varandra är darmed vdsentligen eliminerad.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning utgors kontaktytoma av plana ytor. Tvd plana kontaktytor har en kompletterande form. Om ldskomponenten inte hinner nâ det helt ldsta ldget bildar ndmnda plana kontaktytor en vinkel mot varandra. Den tryckkraft som skapas av styrrOrelsen trycker dock samman kontaktytoma tills laskomponentens kontaktyta blir parallell med enhetens kontaktyta. I detta fall maste ldskomponenten ha en rorlighet sâ att kontaktytas vinkel är justerbar i forhallande till enhetens kontaktyta. Altemativt kan niimnda kontaktytor ha andra typer av kompletterande former. Den ena kontaktytan kan ha en konkav form som inte är cirkuldr och att den andra kontaktytan har en motsvarande konvex form sd att kontaktytoma endast erhaller fullständig kontakt med varandra i ett inbOrdes Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning innefattar är ldskomponenten en vridbar axel. En sadan ldskomponent tillhandahalla vridrorelse och kontaktytan kan clamed erhdlla en justerbar vinkel i forhallande till enhetens kontaktyta. 3 Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning innefattar kamfoljaren en hydrauliskt aktiverbar kolv som är anpassad att forskjuta laskomponenten fran det icke lasta laget till det helt lasta laget. Genom att tillfora hydraulolja med ett lampligt tryck pa en sida av kolven kan den fas att forskjuta laskomponenten fran det icke lasta laget till det helt lasta laget. I de fall som kolven inte lyckas forskjuta laskomponenten till det helt lasta laget hjalper namnda kontaktytor till med att astadkomma en aterstaende del av forskjutningsrorelsen. Namnda axel kan innefatta en perifer urtagning som är anpassad att vara i kontakt med namnda kolv. Darmed erhaller kolven kontakt med en del av axeln som är belagen pa avstand fran axelns vridcentrum. En ratlinjig forskjutningsrorelse av kolven kan har omvandlas till en vridrorelse av axeln.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning innefattar kamfoljaren en returfjader som är anpassad att forskjuta laskomponenten fran det helt lasta laget till det icke lasta laget. En sadan returfjader kan vara en skruvfjader. Med en lamplig infdstning av en sadan fjader kan laskomponenten erhalla en forskjutningsrOrelse tillbaka till det icke lasta laget da den hydrauliska kolven inte är aktiverad. I de fall som returfjadern inte lyckas skjuta tillbaka axeln hela vagen till det icke lasta laget vrids axeln till det helt lasta laget med hjalp av namnda kontaktytor. Namnda axel kan innefatta en perifer urtagning som är anpassad att vara i kontakt med returfjadern.

Darmed erhaller fjadern kontakt med en del av axeln som är belagen pa avstand fran axelns vridcentrum. En skruvlinjeformig fjader kan har via en ratlinjig forskjutningsrorelse skapa en vridrorelse av axeln.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning innefattar den vridbara axeln innefattar en urtagning for mottagning av den andra kontaktytan da den är i det icke lasta laget. I det icke lasta laget svarar den primara styrytan for ventillyftet. De styrrorelser som den sekundara enheten erhaller fran den sekundara styrytan far saledes inte overforas till den primara enheten. Med en sadan urtagning i axeln kan den sekundara enheten tillhandahalla en svangrorelse runt vippaxeln utan att komma i kontakt med den primara enheten.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning har kamfoljaren har en utformning sa att den i det lasta laget overfor en styrrorelse fran den styryta som ger det storsta ventillyftet. DA den sekundara styrytan &ed.& en styrrorelse till sekundara enheten tillhandahaller den en svangrorelse runt vippaxeln som trycker samman kontaktytorna.

I detta fall resulterar en nock pa den primara styrytan i att den primara enheten svangs 4 runt vippaxeln i en riktning sâ att kontaktytoma fors fran varandra. Darmed kommer kontaktytoma att vara i kontakt med varandra om den sekundara styrytan ger det stOrsta ventillyftet och separerade flan varandra om den primara styrytan ger det storsta ventillyftet. Den styryta som ger det storsta ventillyftet kommer saledes att styra ventilen da laskomponenten är i det helt lasta laget.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning innefattar kamfoljaren en rorformad kropp som är fast pa den ena enheten och vilken innesluter namnda vridbara axel. Den vridbara axeln kan erhalla en skyddad placering inuti en sadan rorformad kropp. Den rorformade kroppen har med fordel en invandig yta med ett cirkulart tvarsnitt som underlattar axelns vridrorelse. Den rorformiga kroppen har med fordel en parallell strackning med vippaxeln. Darmed kan urtagningen for kolven som vrider axeln och kontaktytoma utformas pa ett axiellt avstand fran varandra i anslutning till de respektive enhetema.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning innefattar kamfoljaren tva primara enheten som var och en innefattar ett kontaktorgan som är anordnat pa ett axiellt avstand fran varandra pa kamaxeln i kontakt med tva styrytor som har en identisk utformning. Med tva sadana kontaktorgan erhaller kamfoljaren en stabil positionering pa kamaxeln. De tva kontaktorganen skapar i detta fall en identisk lyftrorelse som kan overfOras till var sin ventil. Den sekundara enheten innefattar med fordel ett sekundart kontaktorgan som är anordnat mellan de primara kontaktorganen. Ett centralt placerat sekundar enhet kan overfora identiska styrrorelser till de pa motsatta sidor anordnade primara enheterna.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning är namnda kontaktorgan rullorgan som är anpassade all rulla Fangs en respektive styryta pa kamaxeln. Friktionen mellan styrytorna och kontaktorganen blir darmed minimal. Altemativt kan kontaktorganen utgoras av lampliga glidorgan som glider langs styrytorna. Den primara enheten kan innefatta ett kontaktelement som vasentligen direkt overfOr styrrorelser till en ventil utan nagon ytterligare rorelseoverforande mekanism. I detta fall erhaller kamfoljaren styrrorelser fran en overliggande kamaxel. Altemativt kan namnda kontaktelement hos den primara enheten utgoras av en kulskal eller liknande for mottagning av en nedre ande av en stotstang som via en vipparm overfor styrrorelser till en ventil. I detta fall är kamfOljaren anordnad pa en lagt liggande kamaxel.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA I det fOljande beskrivs, sasom ett exempel, en foredragen utforingsform av uppfinningen med hanvisning till bifogade ritningar, pa vilka: Fig. 1visar en kamfOljare enligt foreliggande uppfinning, Fig. 2visar kamfoljaren i Fig. 1 sedd nedifran, Fig. 3visar kamfoljaren i Fig. 1 sedd fran en sida, Fig. 4avisar en snittvy i planet A-A av kamfOljaren i Fig. 3 da den är i ett icke last lap, Fig. 4bvisar en snittvy i planet A-A av kamfoljaren i Fig. 3 dâ den är i ett helt last lage, Fig. 5avisar en snittvy i planet B-B av kamfoljaren i Fig. 3 dâ den är i ett icke last lage och Fig. 5bvisar en snittvy i planet B-B av kamfoljaren i Fig. 3 dâ den är i ett heft last lap.

DETALJERAD BESKRIVNING AV EN FOREDRAGEN UTFORINGSFORM AV UPPFINNINGEN Fig. 1 visar en kamfoljare for en ventillyftanordning hos en fOrbranningsmotor. Forbranningsmotorn är i denna utforingsform forsedd med en overliggande kamaxel 1 som är roterbar med ett varvtal som är relaterat till forbranningsmotorns varvtal (vevaxelns varvtal). Forbranningsmotorn kan alternativt vara forsedd med en Mgt liggande kamaxel. Kamaxeln 1 är forsedd med tvâ primara styrytor 2 och en sekundar styryta 3. Var och en av styrytorna 2, 3 är forsedd med en radiellt utskjutande del i form av en nock. En kamfoljare 4 är anpassad att vara i kontakt med de primdra och sekunddra styrytorna 2, 3. Kamfoljaren 4 innefattar tva primara kontaktorgan i form av tva primdra rullorgan 5 som är i kontakt med var sin primal- styryta 2 och ett sekundart kontaktorgan i form av ett sekundart rullorgan 6 som är i kontakt med en sekunddr styryta 3. Kamfoljaren 4 är svangbart anordnad pa en vippaxel 7.

Fig. 2 och 3 visar en vy nedifran respektive fran en sida av kamfoljaren 4. KamfOljaren 4 innefattar tva primara enheter 8 med en identisk utformning De tva primara enheterna 8 är svangbart lagrade runt vippaxeln 7 vid ett mittparti. De tva primara enheterna 8 innefattar var och ett primart rullorgan 5 vid ett andparti och ett 6 kontaktelement 9 vid ett motsatt andparti. Kontaktelementet 9 är anpassat att overfora en styrrorelse frail den primara enheten 8 till en ventil som kan vara en inloppsventil eller en avgasventil. Kamfoljaren 4 innefattar en sekundar enhet 10 som belagen mellan de tva primdra enheterna 8. Den sekunddra enheten 10 är svangbart lagrad runt vippaxeln 7 vid ett mittparti. Den sekunddra enheten 10 innefattar sekunddra rullorgan 6 vid ett andparti och en lasanordning 11 vid ett motsatt andparti. Den sekundara enheten kan lasas samman med de primdra enhetema 8 med hjalp av lasanordningen 11. Lasanordningen 11 innefattar en rorformig kropp 12 som är fast pa den sekunddra enheten 10. Den rorformiga kroppen 12 har en tvargaende strdckning ldngs vasentligen hela kamfoljarens 4 bredd. Den rorformiga kroppen 12 har ett andparti i anslutning till den ena primara enheten 8 och en motsatt andparti i anslutning till den andra primara enheten 8. Den rorformiga kroppen 12 innesluter en laskomponent i form av en vridbar axel 13. Den vridbara axeln 13 har ett mittparti i anslutning till den sekunddra enheten 10 och tvâ andpartier i anslutning till de respektive primara enheterna 8. Den rorformiga kroppen 12 är, vid mittpartiet, forsedd med ett cylinderformat utskjutande parti 14.

Fig. 4a och 4b visar ett snitt genom den sekunddra enheten 10. Det framgar hdr att det cylinderformade partiet 14 innefattar ett cylinderformat utrymme for en returfjader 15.

Returfjadern 15 är hdr en skruvfjader. Den vridbara axeln 13 är forsedd med en forsta perifer urtagning 13a for mottagning av en ande hos returfjadern 15. Returfjadern är i kontakt med axel 13 pa ett avstand fran dess vridcentrum. Darmed strayar returfjddern 15 efter att vrida axeln 13 i en medurs riktning. Den vridbara axeln 13 är forsedd med en andra urtagning 13b fOr mottagning av en hydraulisk fOrskjutbar kolv 16. I detta fall kan hydraulvdtska ledas till den ovre sidan av kolven 16 och forskjuta den i en rak kanal 10a i den sekunddra enheten 10. Hydraulvdtskan som forskjuter kolven 16 kan trycksiittas av en pump som drivs av forbrdnningsmotorn. Kolven 16 är forskjutbart anordnad mellan ett ovre icke last ldge och ett nedre helt last ldge. Kolven visas i det senare ldget i Fig. 4b. Da kolven 16 forskjuts fran det icke lasta ldget till det helt lasta lliget vrider den axeln 13 i en moturs riktning mot verkan av returfjddern 15.

Fig. 5a och 5b visar ett snitt genom en av de primara enhetema 8. Det framgar här att den rorformiga kroppen 12 har en perifer oppning i anslutning till den primdra enheten 8. Den vridbara axeln 13 hdr har ett reducerat tvdrsnitt 13c. Den vridbara axelns reducerade tvarsnitt 13c innefattar en kontaktyta 13ct. Axelns 13 reducerade tvarsnitt skapas av en urtagning 13d. Den primara enheten 8 har ett utskjutande kontaktparti 8a 7 med en kontaktyta 8ai. Da kolven 16 är i det icke lasta ldget är kontaktytan 13ci i det ldge som visas i Fig. 5a. Om den sekunddra enheten 10 lyfts av den sekunddra styrytan 3 och vrids i en moturs riktning i forhallande till den primdra enheten 8 kommer kontaktytoma 8ai, 13ci inte i kontakt med varandra. Da kolven 16 har vridit axeln 13 i en moturs riktning mot verkan av returfiddern 15 till det helt lasta ldget är kontaktytan 13ci i det ldge som visas i Fig. 5b . Om den sekunddra enheten 10 lyfts av den sekunddra styrytan 3 och vrids i en moturs riktning i forhallande till den primdra enheten 8 kommer kontaktytorna 8ai, 13ci i kontakt med varandra.

Under drift av forbranningsmotorn mottar en icke visad motorstyrenhet vdsentligen kontinuerligt information avseende flera motorparametrar sasom, exempelvis, motorvarvtal och belastning. Med hjalp av denna information avgor motorstyrenheten om ventilema ska styras av de primdra styrytoma 2 eller av den sekunddra styrytan 3. Vid tillfállen som motorstyrenheten bestammer att ventilerna ska styras av de primdra styrytorna 2 sker ingen aktivering av kolven 16. Kolven 16 halls saledes i det icke lasta ldget av returfiddern 15 vilket visas i Fig. 4a. Da den sekunddra enhetens 10 rullorgan 6 kommer till nocken pa styrytan 3 erhaller den sekunddra enheten 10 en lyft som resulterar i att den vrids i en moturs riktning runt vippaxeln 7. Axelns kontaktyta 13e1 är hdr i en vridposition i sa att den inte kommer i kontakt med de primara enhetemas kontaktytor 8ai. Axelns urtagning 13d kan hdr mottaga de primara enhetemas kontaktpartier 8a och kontaktytor 8ai. Den sekunddra enhetens 10 rOrelser paverkar clamed inte alls de primara enhetemas 8 styrrorelser till ventilema. Da de primdra enhetemas 8 rullorgan 5 kommer till nocken pa styrytoma 2 erhaller de primdra enhetema 8 en svangrorelse i en moturs riktning runt vippaxeln 7. De primara enhetemas kontaktpartier 8ai ror hdr sig bort fran axelns kontaktparti 13ci. De primara enhetemas 8 rorelse fortplantas till lyftrorelser av ventilerna via kontaktelementen 9. Da kolven 9 och axeln 13 är i det icke lasta läget styrs ventilema av den primdra styrytan 2.

Vid tillfällen som motorstyrenheten bestammer att ventilema atminstone delvis ska styras av den sekunddra styrytan 3 aktiveras kolven 16. Kolven 16 fors ddrmed mot returfidderns 15 verkan mot det last ldget som visas i Fig. 4. Axeln 13 vrids darmed sa att axelns kontaktyta 13ci kommer i en position i nara anslutning till de primara enhetemas 8 kontaktytor 8ai vilket visas i Fig. 5b. Da den sekunddra enhetens rullorgan 6 kommer till nocken pa styrytan 3 erhaller den sekunddra enheten 10 eft lyft som resulterar i en svangrorelse i en moturs riktning runt vippaxeln 7 i forhallande till 8 de primara enhetema 8. Styrrorelse fran den sekundara styrytan 3 overfors, via den sekundara enheten 10, axeln 13 och namnda kontaktytor 8ai, 13ci, till de primara enhetema 8. Styrrorelsen overfOrs fran de primara enhetema 8 via kontaktelementen 9 till ventilema. Den sekundara styrytan 3 star i detta fall for lyftet av ventilema. De primara enheternas 8 rullorgan 5 halls har i ett upplyft lage fran de primara styrytorna 2. Nar de primara enhetemas 8 rullorgan 5 kommer till nocken pa de sekundara styrytoma 2 tillhandahaller rullorganen 5 en lyftrorelse som resulterar i att de primara enhetema 8 vrids i en moturs riktning runt vippaxeln 7. Sâ lange som den sekundara styrytan 3 ger ett stOrre ventillyft an den primara styrytan 2 styr den sekundara styrytan 3 lyftet av ventilema. Om den primara styrytan 2 ger ett stone utslag an den sekundara styrytan 3 tar den over lyftet av ventilerna.

Vid tillfállen da ventilema ska styras av den sekundara styrytan 3 aktiveras kolven 16 sâ att den fors fran det icke lasta laget mot det helt lasta laget. Kolven 16 vrider armed axeln 13 mot returftaderns 15 verkan. I regel hinner kolven 16 vrida axeln 13 till det helt last laget innan den sekundara enhetens 10 rullorgan 6 nar nocken pa den andra styrytan 2. Om axeln 13 inte hinner vrida sig till det helt lasta är axeln 13 i ett delvis last lage. Det medfor att endast del av kontaktytan 13ci kommer i kontakt med en del av de primara enhetemas 8 kontaktytor 8ai. Kontaktytoma 8ai, 13ci är emellertid inte parallella da axelns kontaktyta 13ci inte hunnit vrida sig hela vagen till det helt lasta laget. Da den sekundara enhetens10 rullorgan 6 nar nocken pa den andra styrytan 2 erhaller den sekundara enheten 10 en styrrorelse som trycker kontaktytoma 8ai, 13ci mot varandra. Det resulteras i att axeln 13 vrids mot returfjadems 15 verkan tills kontaktytoma 8ai, 13ci blir helt parallella med varandra. Nar kontaktytoma 8ai, 13ci är parallella har axeln vridits till det helt lasta laget. Med hjalp av namnda kontaktytor 8ai, 13ci kan alltid garanteras att axeln vrids till det lasta laget. I detta fall är saledes risken att axeln 13 fastnar i ett delvis last lage mellan det icke lasta Paget och det helt lasta laget eliminerad. Samtidigt garanteras att hela kontaktytoma 8ai, 13ci utnyttjas for att overfora styrrorelsen fran den sekundara enheten 10 till de primara enhetema 8.

Vid tillfállen da ventilema ater ska styras av de primara styrytoma 2 deaktiveras kolven 16 sâ att returfjadem 15 wider tillbaka axeln 13 mot det icke lasta laget. I regel hinner axeln 13 vridas tillbaka till det icke lasta laget innan den sekundara enhetens 10 rullorgan 6 nar nocken pa den andra styrytan 2. Om axeln 13 inte hinner vrida sig hela Nagen till det icke lasta laget är axeln 13 i eft delvis last lage dâ den sekundara enheten 9 overfor en styrrorelse pa axeln 13 och de primara enheterna 8. Det tryck som styrrorelsen astadkommer pa kontaktytoma 8ai, 13ci resulteras i att axeln 13 tillhandahaller en vridrOrelse mot returfjaderns verkan tills kontaktytoma 8ai, 13ci blir parallella med varandra. Nar kontaktytoma är parallella 8ai, 13ci har axeln 13 ater vridits till den helt lasta positionen. Om axeln 13 inte hinner vridas till det icke lasta laget innan den sekundara enhetens10 rullorgan 6 nar nocken pa den andra styrytan 2 vrids saledes axeln 13 tillbaka till det lasta laget. Det sker snabbt och den huvudsakliga delen av styrrorelsen sker via kontaktytoma 8ai, 13ci dâ de är parallella. Darmed kan garanteras att axeln 13 inte heller fastnar i ett delvis last lage da kolven 16 deaktiveras.

Sâ snart som den sekundara enheten 10 passerat nocken pa den sekundara styrytan 3 kan returfjadern 15 vrida tillbaka axeln 13 till det icke lasta laget. Overforingen av en styrrorelse fran den sekundara enheten, via axeln 13, till de primara enheterna 8 sker saledes vasentligen alltid da de plana kontaktytoma 8ai, 13ci är parallella. Kontaktytoma har har en fullstandig kontakt med varandra. Den kraftoverforing som erhalls mellan kontaktytoma fordelas armed over en relativt stor yta. Risken att kontaktytoma deformeras är darmed obefintlig.

I detta fall anvands en kamfoljare 4 som innefattar tvâ primara enheter 8 med var sitt rullorgan 5 som rullar langs var sin primar styryta 2. Styrytoma 2 har en identisk profit. Den sekundara enheten 10 har ett rullorgan 6 som rullar langs en styryta 3 som är belagen mellan den primara enhetens styrytor 2. Den sekundara enheten 10 har har en central placering mellan de primara enhetema 8. En sadan utformning av kamfoljaren 4 medfor att man far symetriska lastvagar genom kamfoljaren bade da de primara enheterna 8 och den sekundara enheten 10 anvands fOr att Overfora lyftrorelser till ventilema. Kamfoljaren 4 blir med en sadan utformning kompakt och robust.

I det ovan niimnda exemplet kan nockama pa styrytorna forskjutas sa att ventilemas erhalla ett tidigare lyft med hjalp av den sekundara styrytan 3. Altemativt kan en sekundar enhet 10 hos kamfoljaren 4 aven anvandas for att tillhandahalla en senare stangning av ventilema eller ett stone lyft av ventilema 3 i forhallande till det lyft som tillhandahalls med den primara enheten 8 hos kamfoljaren 4. Ventilemas kan saledes vara inloppsventiler eller avgasventiler. Styming av avgasventilens oppningstidpunkt kan anvandas for att hoja avgastemperaturen. Genom att 6ppna avgasventilen tidigare an normalt kommer expansionen att avbrytas vid hogre temperatur vilket resulterar i en forhojd avgastemperatur. Hos overladdade forbranningsmotorer dimensioneras avgasturbinen sâ att den kan tillhandahalla hoga laddtryck vid laga motorvarvtal. Dena 10 gör att turbinen overvarvar vid hoga motorvarvtal och belastningar. For att undvika detta leds en del av avgasflodet forbi turbinen genom en sa kallad waste gate. Behovet av waste gate kan minskas genom att senarelagga avgasventilens Oppningstidpunkt. Detta skulle aven Oka verkningsgraden.

Att styra inloppsventilens stangningstidpunkt kan vara gynnsamt ur flera aspekter. Med en sadan styrning kan cylindrarnas fyllnadsgrad optimeras vid olika motorvarvtal vilket är onskvart vid en hog motorbelastning Styrning av inloppsventilens stangningstidpunkt mOjliggOr aven styrning av det effektiva kompressionsfOrhallandet.

En senarelaggning av inloppsventilens stangningstidpunkt i forhallande till den stangningstidpunkt som ger optimal fyllnadsgrad gOr att kompressionen paborjas senare och kompression sker damned under en kortare del av kolvrorelsen. Den efterfoljande expansionen är dock oforandrad. Det medfor att expansionsforhallandet är hogre an kompressionsforhallandet vilket, under vissa driftsforhaftanden, är gynnsamt ur verkningsgradssynpunkt. Det är dock inte mOjligt att stanga inloppsventilen sent under alla driftshallanden. Under exempelvis start av en forbranningsmotor blir kompressionsforhallandet sâ lagt att antandningen uteblir.

Hos overladdade forbranningsmotorer ger en tidig oppning av avgasventilerna mer energi till avgasturbinen och clamed mojlighet till hogre laddtryck. En sen oppning av avgasventilen ger mer energi till forbranningsmotorn som darmed erhaller en hOgre verkningsgrad. Med variabla oppningstidpunkter av avgasventilen kan saledes forbranningsmotorns verkningsgrad och prestanda varieras. Vid transienter kan det aven vara gynnsamt att oppna avgasventilerna tidigare och pa sâ satt fa en snabbare &fling av laddlufttryck.

Uppfinningen ärpâ intet satt begransad till den pa ritningen beskrivna utfOringsformen utan kan varieras fritt inom patentkravens ramar. En kamfoljare med en liknande lasanordning kan aven anvandas for att overfora styrrorelser fran en lagt liggande kamaxel till justerbara lyft av ventiler 3 via en stotstang och en vipparm. Axeln 13 är fast pa den sekundara enheten 10 i det visade utforingsexemplet. Den skulle alternativt kunna fastas pa de primara enheterna 8. I detta fall skulle axeln ha en kontaktyta som samverkade med en kontaktyta pa den sekundara enheten. 11

Claims (13)

Patentkrav

1. Kamfoljare fOr en ventillyftanordning i en forbranningsmotor, varvid kamfoljaren (4) innefattar - en primal- enhet (8) som är rorligt anordnad runt en vippaxel (7) och innefattar ett primart kontaktorgan (5) som mottar styrrorelser fran en primar styryta (2) pa en kamaxel (1) och ett kontaktelement (9) som är anpassat att avge styrrorelser fran den primara enheten (8) for lyft av atminstone en ventil, - en sekundar enhet (10) som är rorligt anordnad runt vippaxeln (7) och innefattar ett sekundart kontaktorgan (6) som mottar stynorelse fran en sekundar styryta (3) pa kamaxeln (1) och - en laskomponent (13) som är fast pa sekunddra enheten (10) och innefattar en kontaktyta (13c1) som är anpassad att fans till ingrepp med en kontaktyta (8a1) hos den primdra enheten (8), varvid laskomponenten (13) är applicerbar i ett icke last ldge i vilket styrrorelser fran den sekunddra enheten (10) inte är overfOrbara till den primara enheten (8) via naninda kontaktytor (8a1, 13c1), i ett delvis last lage och i ett helt last lage i vilka styrrorelser fran den sekundara enheten (10) är overforbara till den primdra enheten (8) via naninda kontaktytor (8a1, 13c1), kannetecknad av att namnda kontaktytor (8ai, 13c1) har en kompletterande form, att de uppvisar en ofullstandig kontakt med varandra i det delvis Fasta ldget och en fullstandig kontakt med varandra i det helt lasta laget, och att de har en lutning i fOrhallande till varandra i det delvis lasta laget sà att da en styrrorelse fran den sekunddra enheten (10) appliceras pa nomnda kontaktytor (8ai, 13ci) sa kommer laskomponentens kontaktyta (13ci) att justeras i forhaftande till den andra kontaktytan (8a1) tills kontaktytorna (8ai, 13c1) erhaller fullstandig kontakt med varandra och laskomponenten (13) befinner sig i det helt lasta ldget.

2. Kamfoljare enligt krav 1, kannetecknad av att namnda kontaktytor (8a1, 13c1) utgors av plana ytor.

3. Kamfoljare enligt krav 1 eller 2, kannetecknad av att laskomponenten utgors av en vridbar axel (13).

4. Kamfoljare enligt krav 3, kannetecknad av att den innefattar en hydrauliskt aktiverbar kolv (16) som är anpassad aft vrida namnda axel (13) fran det icke lasta ldget till det helt lasta ldget. 12

5. Kamfoljare enligt krav 4, kannetecknad av att axeln (13) innefattar en perifer urtagning (13b) som är anpassad att vara i kontakt med namnda kolv (16).

6. Kamfoljare enligt nagot av kraven 3 till 5, kannetecknad av att den innefattar en returtjader (15) som är anpassad att vrida tillbaka namnda axel (13) fran det helt lasta laget till det icke lasta laget.

7. Kamfoljare enligt krav 6, kannetecknad av att axeln (13) innefattar en perifer urtagning (13a) som är anpassad att vara i kontakt med namnda returfjdder (15).

8. Kamfoljare enligt nagot av kraven 3 till 7, kannetecknad av att den vridbara axeln (13) innefattar en urtagning (13d) for mottagning av den andra kontaktytan (8a1) dâ den är i det icke lasta ldget.

9. Kam@ljare enligt nagot av kraven 3 till 8, kannetecknad av att den innefattar en rorformad kropp (12) som är fast pa den ena enheten (10) och som innesluter namnda vridbara axe! (13).

10. Kamfoljare nagot av foregaende krav, kannetecknad av att den har en utformning sâ att dâ laskomponenten (13) är i det helt lasta ldget sâ overt& den styrrOrelser till ventilen fran den styryta (2, 3) som ger det storsta ventillyftet.

11. KamfOlj are nagot av foregaende krav, kannetecknad av att den innefattar tva primdra enheter (8) som var och en innefattar ett kontaktorgan (5) som är anordnat pa ett axiellt avstand fran varandra i kontakt med tva styrytor (2) pa kamaxeln (1) med en identisk utformning.

12. Kamfoljare enligt krav 11, kannetecknad av att den sekundara enheten (10) innefattar ett sekundart kontaktorgan (6) som är anordnat i en position mellan de primdra kontaktorganen (5).

13. Kamfoljare enligt nagot av foregaende krav, kannetecknad av att namnda kontaktorgan utgors av rullorgan (5, 6) som är anpassade att rulla langs sina respektive styrytor (2, 3) pa kamaxeln (5). 13