SE537547C2

SE537547C2 - Förfarande, mätanordning och styrenhet för anpassning av ettkopplingsstyrsystem

Info

Publication number: SE537547C2
Application number: SE1251068A
Authority: SE
Inventors: Anders Eskilson
Original assignee: Scania Cv Ab
Priority date: 2012-09-24
Filing date: 2012-09-24
Publication date: 2015-06-09
Also published as: EP2711226A1; SE1251068A1

Abstract

SAMMANDRAG Ferfarande (400), styranordning (240) och matenhet (230) for anpassning av en styralgoritm innefattande minst en ferarberoende parameter, vilken styralgoritm kontrollerar ett kopplingsstyrsystem (250) i ett fordon (220). FOrfarandet innefattar matning (401) av itminstone en fysisk egenskap has foraren (210), faststallande (402) av forarens stressnivi, baserat pi den utfOrda matningen (401) och anpassning (403) av styralgoritmen till forarens faststallda (402) stressniva.

Description

FoRFARANDE, MATANORDNING OCH STYRENHET FOR ANPASSNING AV ETT KOPPLINGSSTYRSYSTEM TEKNISKT OMRADE 5 Uppfinningen hdnfOr sig till ett forfarande, en mdtanordning och en styrenhet i ett fordon. Ndrmare bestdmt anger uppfinningen en mekanism for anpassning av en styralgoritm som kontrollerar ett kopplingsstyrsystem i ett fordon, till en stressnivd has fordonets farare.

BAKGRUND FOr alla styrsystem i ett fordon som fordonets fOrare interagerar med, är det fundamentalt att forsoka utfOra det som fOraren begdr pd ett sdtt som man tror att fOraren 15 onskar. Med fordon avses i detta sammanhang exempelvis lastbil, ldngtradare, flakbil, transportbil, truck, husbil, pickup, arbetsvagn, personbil, utryckningsfordon, farkost, skapbil, fyrhjuling, skotare, grdvskopa, bil, kranbil, tankbil, motorcykel, hjullastare, moped, skater, limousin, 20 sportbil,racerbil,radiobil,grdsklippare,stridsvagn, snOskoter, snovessla, terrdngbil, bandvagn, traktor, gokart, buss,skordetraska,jordbruksmaskinellerliknande motordrivet bemannat eller obemannat transportmedel, anpassat far landbaserad geografisk forflyttning. 25 I ett fordon av ovan ndmnda slag kan forekomma en mdngd olika drivlinekonfigurationer. Exempelvis kan vdxellddan utgoras av en manuellt vdxlad vdxelldda, en automatiserad vdxelldda eller en automatvdxelldda. Betrdffande tunga fordon är det ofta onskvdrt att dessa ska kunna framforas pd 30 ett fOr fOraren sd bekvdmt sdtt som mojligt, vilket 1 vanligtvis innebar att vaxelladans vaxlingar utfors automatiskt med hjalp av fordonets styrsystem. Det har darfor blivit alit vanligare med automatiserade vaxellador for dessa fordon.

Sadan automatiserad vaxling utgOrs vid tunga fordon ofta av en styrsystemstyrd vaxling av "manuella" vaxellador (aven kallad AMT, Automated Manual Transmission), t.ex. pa grund av att dessa är vasentligt billigare att framstalla, men ocksa pa grund av sin hogre verkningsgrad, jamfOrt med 10 traditionella automatvaxellador. De har ocksa lagre vikt. Nar det galler tunga fordon som till stor del anvands for landsvags-/motorvagsbrukanvandssaledesvanligtvis automatiskt vaxlade "manuella" vaxellador. Dessa brukar benamnas automatiserade vaxellador.

Denna vaxling kan ske pa flera olika satt, och enligt ett sadant satt nyttjas en av fordonets styrsystem automatiserad koppling vid vaxling, varvid foraren saledes endast behOver tillgang till gaspedal och bromspedal.

I princip behever kopplingen endast anvandas fer start av fordonet fran stillastaende, da ovrig vaxling kan utforas av fordonets styrsystem utan att kopplingen overhuvudtaget anvands genom att vaxlingarna istallet utfors "momentlost". Det är ocksa mejligt att den automatiserade kopplingen endast nyttjas for vissa vaxlingssteg, eller enbart vid viss vaxling.

Manga ganger anvands dock av komfortskal den automatiserade kopplingen vid samtliga eller vasentligen samtliga vaxlingar.

Styrning av den automatiserade kopplingen astadkoms genom attmedhjalpavfordonetsstyrsystemstyraen 2 kopplingsaktuator. Kopplingsaktuatorn kan t.ex. besta av en eller flera pneumatiskt styrda och pd en hdvarm verkande kolvar, varvid kopplingen oppnas/stdngs genom att medelst ndmndakolvarastadkommaenhdvarmsrorelse. 5 Kopplingsaktuatorn kan dven vara av elektrisk typ.

Ett automatiserat eller manuellt kopplingsstyrsystem som nagot av de ovan beskrivna kan vidare regleras av en styralgoritm, i vilken ingdr parametrar som är pdverkbara av fordonets forare, sasom exempelvis gaspedalens ldge, bromspedalensldgeoch/ellerkopplingspedalensldge.

Ddrigenom kan kopplingslamellens ldge vdljas enligt styralgoritmen, baserat pd forarinput via exempelvis nagot av ndmnda pedalers ldge, ldgesfordndring eller hastigheten pd ldgesfordndringen. Trycker foraren exempelvis ned gaspedalen mycket samtidigt som kopplingspedalen snabbt sldpps upp kan det betyda att foraren viii optimera mot att ha en snabb start och ddrefter hog fordonsacceleration. Vidare är vissa automatiserade kopplingsstyrsystem anpassade att regleras genom att tolka Oven hastigheten med vilken forarenfordndrargaspedalsldgetoch/eller kopplingspedalldget i olika riktningar for att fa en uppskattning am vilket beteende foraren viii ha av kopplingsstyrsystemet och ddrmed vilket upptrddande foraren viii ha av fordonet. Detta fungerar i allmdnhet bra sd ldnge foraren befinner sig i ett harmoniskt tillstand och/eller agerar rationellt, se Figur 1A.

Ett problem med det ovan beskrivna kopplingsstyrsystemet Or dock det stora beroendet av dndamalsenligt beteende has fordonets fOrare. En fOrare i en trafikmiljO kan utsdttas for, och paverkas av stressiga trafiksituationer och beter sig ddrfOr inte alltid rationellt, se Figur 1B. FOraren kan exempelvis fastna i bilko i rusningstrafik, samtidigt som 3 hen har en tid att passa; eller paverkas kanslomOssigt av andra trafikanters upplevda eller faktiska brister framforandet av sina respektive fordon, vilket kan utlasa ett atminstone tillfalligt irrationellt forarbeteende.

Det automatiserade kopplingsstyrsystemets styralgoritmer är anpassade for ett rationellt beteende has foraren. Darfor kan kopplingsstyrsystemet komma att upptrdda irrationellt om/nar foraren upptrader irrationellt. Exempelvis, i ett extremfall av det ovan angivna scenariot ddr foraren trycker 10 ned gaspedalen mycket snabbt samtidigt som kopplingspedalen slapps upp snabbt kan komma att resultera i en ddckslirning, eller sa kallad burn-out, dar fordonets drivhjul slirar mot underlaget, vilket I sin tur kan leda till forlorad sidostabilitet och i varsta fall att foraren tappar kontrollen Over fordonet, sdrskilt dl fordonet har lag vikt I kombination med effektrik motor. For ett tungt lastat fordon kan istdllet en alltfor snabb och okOnslig urkoppling I samband med hastigt gaspadrag leda till att drivaxeln skadas, far minskad livsldngd eller gar ay.

Det Or sannolikt att en forare som anfaktas av stress, irritation, ilska och/eller frustation (se figur 1B) kan komma att forstarka de signaler som kopplingsstyrsystemet fOrsOker tolka, exempelvis genom att snabbt byta gaspedal och kopplingspedallage fran nonage till fullage och ddrefter snabbt till nonage igen. Ett sadant fldktande med pedalerna kan fa kopplingsstyrsystemet att, pa grund av tolkningsproblem och eventuell tidsfOrdrOjning, reagera tvartemot det som foraren egentligen vill, det vill saga att kopplingen kan komma att slOppa ndr fOraren egentligen vill fa drift framat och/eller tvartom. Resultatet kan bli att fordonet tappar dragkraft ndr foraren egentligen vill Oka dragkraften i den stressiga situationen. Vidare kan detta 4 beteende resultera i okad brdnsleforbrukning och clamed Okad miljobelastning, men det kan dven resultera i okat slitage pa kopplingen och/eller motoraxeln, eller en olycka.

Samtidigt är det viktigt att kopplingen är kdnslig for 5 fOrarens inverkan och att fOraren har mOjlighet att exakt styra kopplingen genom ett kdnsligt anslag, exempelvis vid precisionsnavigering vid en lastkaj eller vid backning mot ett slap.

Det kan konstateras att fOrare, kanske i synnerhet 10 yrkesforare, ofta ansdtts av situationsrelaterad stress. En irrationellt agerande fOrare riskerar att orsaka skada pa fordonet, utover det mojliga personliga lidande som kan bli fOljden.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Det är ddrfor en mdlsdttning med denna uppfinning att kunna anpassaenstyralgoritmsomkontrollerarett kopplingsstyrsystem i ett fordon, till en stressniva hos fordonets forare for att losa atminstone nagot av ovan 20 angivna problem och ddrmed uppna en fordonsforbdttring.

Enligt en forsta aspekt av uppfinningen uppnas denna malsdttning av ett forfarande for anpassning av en styralgoritm innefattande minst en forarberoende parameter, vilken styralgoritm kontrollerar ett kopplingsstyrsystem i 25 ett fordon. Forfarandet innefattar en mdtning av dtminstone en fysisk egenskap hos foraren. Vidare innefattar forfarandet ett faststdllande av forarens stressnivd, baserat pa den utforda mdtningen. Vidare innefattar forfarandet en anpassning av styralgoritmen till forarens 30 faststdllda stressniva.

Enligt en andra aspekt av uppfinningen uppnas denna malsattning av en styrenhet for kontroll av ett kopplingsstyrsystem i ett fordon via en anpassningsbar styralgoritm. Styrenheten innefattar en kommunikationsmodul 5 for att ta emot ett matresultat fran en matning av atminstone en fysisk egenskap has fOraren. Styrenheten innefattar ocksa en processorkrets, anordnad att faststalla forarens stressniva, baserat pa den utfOrda matningen, och Oven anordnad att anpassa styralgoritmen till forarens 10 faststallda stressniva.

Enligt en tredje aspekt av uppfinningen uppnas denna malsattning av en matordning for tillhandahallande av matresultat for anpassning av en styralgoritm innefattande minst en forarberoende parameter, dar styralgoritmen kontrollerarettkopplingsstyrsystemiettfordon.

Matanordningen innefattar en detektor for matning av atminstone en fysisk egenskap has fOraren. Vidare innefattar matanordningen en kommunikationsmodul, anordnad att kommunicera det uppmatta vardet till en styrenhet.

Genom att mata atminstone nagon fysisk stressrelaterad parameter has fOraren och genom att kunna detektera en forhojd stressniva has fOraren genom att jamfora denna stressrelaterade parameter med ett gransvarde, kan en forhojd stressniva has fOraren detekteras. Den detekterade stressen kan sedan utlosa en anpassning av den styralgoritm som kontrollerar kopplingsstyrsystemet i forarens fordon, till den fOrhOjda stressnivan has fOraren. Darigenom kan yviga forarinmatningar filtreras bort, dampas och/eller tidsfOrskjutas, i syfte att fa en mjukare kraftOverforing.

Darmed minskar slitage pa fordonet och sarskilt dess koppling och kraftaverforing, branslekostnad, men Oven 6 olycksrisken for fordonet och dess forare reduceras. Darmed uppnas en forbattring av fordonet.

Andra fordelar och ytterligare nya sardrag kommer att framgd fran foljande detaljerade beskrivning av uppfinningen.

FIGURFoRTECKNING Uppfinningen kommer nu att beskrivas ytterligare i detalj med hanyisning till bifogade figurer, vilka illustrerar utforingsformer av uppfinningen: Figur 1A är en illustration over en harmonisk och rationell fordonsforare.

Figur 1B är en illustration Over en oharmonisk och irrationell fordonsfOrare.

Figur 2är en oversiktlig illustration som visar en utfaringsform av uppfinningen.

Figur 3 är ett kombinerat flodes- och blockschema som visar en utforingsform av uppfinningen.

Figur 4ärettflodesschemasomillustreraren utforingsform av ett forfarande for anpassning av en styralgoritm.

Figur är en illustration Over en styrenhet for anpassning av en styralgoritm enligt en utforingsform av uppfinningen.

Figur 6 är en illustration over en matanordning enligt en utforingsform av uppfinningen. 7 DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Uppfinningen är definierad som ett forfarande, en styrenhet och en matanordning, vilka kan realiseras i nagon av de 5 nedan beskrivna utferingsformerna. Denna uppfinning kan dock genomforas i manga olika former och ska inte ses som begransad av de hari beskrivna utforingsformerna, vilka istallet är avsedda att belysa och askadliggora olika aspekter av uppfinningen. 10 Ytterligare aspekter och sardrag av uppfinningen kan komma att framga fran den foljande detaljerade beskrivningen nar den beaktas i samband med de bifogade figurerna. Figurerna är dock enbart att betrakta som exempel p1 olika utforingsformer av uppfinningen och ska inte ses som 15 begransande for uppfinningen, vilken begransas enbart av de bifogade kraven. Vidare är figurerna inte nodvandigtvis skalenligt ritade och är, am inget annat sarskilt skrivs, avseddaattkonceptuelltillustreraaspekterav uppfinningen.

Figur 2 visar ett system styralgoritm. En forare 2 matanordning 2är anpassad 200 for anpassning av en framfor ett fordon 220. En att avlasa nagon eller nagra fysiska parametrar has foraren 25 och/eller matvarden tradbunden fordonets 210, exempelvis blodtryck puls. Matanordningenskickar sedan dessa 2 Over en tradlos eller 2 forbindelse. Styrenheten 240, paverkar i sin tur kopplingsstyrsystem 250. En extern lagringsenhet till en styrenhet 260 är vidare anpassad att ta emot och lagra matvarden som matanordningen 230 registrerat pa foraren 210. 8 Mdtanordningen 230 är anordnad att mdta flagon eller ndgra av foljande fysiska parametrar has foraren 210, exempelvis systolisktblodtryck,diastolisktblodtryck,puls, hjdrtminusvolym,vaskuldrresistans,andningsvolym, andningsfrekvens,kroppstemperatur,hudtemperatur,mdngd adrenalin i blodet, mangd kortisol i blodet, mdngd noradrenalin i blodet, transpirationsvolym, mdngd utsondrad handsvett, elektrisk ledningsformaga has huden, ogonrorelse, muskuldr anspdnning, kroppsrdrelse, talvolym, roststyrka och/eller pupillstorlek has foraren 210. Vidare kan systemet 200 innefatta ett flertal separata mdtanordningar 230 i vissa utforingsformer.

I vissa utforingsformer är mdtanordningen 230 anordnad att bdras av foraren 210 runt handleden. Enligt andra utforingsformer är mdtanordningen 230 anslutningsbar till ndgon annan kroppsdel pd foraren 210, sdsom exempelvis finger, hand, arm, hals, huvuddel, hud, torso, rektum, ben eller fat. Enligt ytterligare utforingsformer utgors mdtanordningen 230 av ett flertal separata mdtanordningar, som var och en mater olika fysiska parametrar pa foraren 2och skickar dessa till styranordningen 240. Mdtanordningen 230, eller mdtanordningarna, kan dven i vissa alternativa utforingsformer vara anordnade att detektera och mdta fysiska parametrar pd foraren 210 pa distans och kan vara fdstade exempelvis i styrhytten och/eller forarsdtet. Begreppet mdtanordning 230 kan clamed innefatta dven ett flertal separata mdtanordningar placerade pa samma eller separata platser pa foraren 210, i forarens ndrhet, i styrhytten eller pa ett visst avstand fran foraren 210 i olika utforingsformer. For att bara ndmna ett exempel kan en mdtanordning 230 som är anpassad att mdta forarens hudtemperatur innefatta en temperaturgivare ansluten till 9 forarens hud i en utforingsform, men alternativt istdllet innefatta en infrarod kamera anpassad att mdta forarens hudtemperatur, placerad pa ett avstand fran foraren 210, exempelvis i styrhytten.

Vidare är mdtanordningen 230 anordnad att kommunicera med en styrenhet 240 via ett grdnssnitt, som kan utgoras av ett tradlOst grdnssnitt i vissa utforingsformer, men kan dven utgoras av ett tradbundet grdnssnitt. Det tradlosa grdnssnittet kan utg6ras av radiosdndare baserad pa tradlos kommunikationsteknologi sasom 3rd Generation Partnership Project (3GPP) Long Term Evolution (LIE), LIE-Advanced, Evolved Universal Terrestrial Radio Access Network (EUTRAN), Universal Mobile Telecommunications System (UMTS), Global System for Mobile Communications/ Enhanced Data rate for GSM Evolution(GSM/EDGE),Wideband Code Division Multiple Access (WCDMA), World-Wide Interoperability for Microwave Access (WiMax), Wireless Local Area Network (WLAN) Ultra Mobile Broadband (UMB), Bluetooth (BT) eller infrarod sdndare for att nu bara ndmna nagra fa tdnkbara exempel pa tradlos kommunikation.

I vissa utfOringsformer Or mdtanordningen 230 anordnad att kommunicera nagon eller nagra av de uppmdtta fysiska parametrarna hos f6raren 210 till styrenheten 240 via en kommunikationsbuss. En sadan kommunikationsbuss är anordnad attsammankopplaettantalelektroniskastyrenheter (ECU:er), eller controllers, och olika pa fordonet 220 anordnade komponenter.

Styrenheten 240 Or i sin tur anordnad att kommunicera dels med mdtanordningen 230, for att ta emot mdtvdrden och eventuellt Oven trigga en mdtning, exempelvis vid visst tidsintervall. Vidare är styrenheten 240 anordnad att kommuniceramedfordonetskopplingsstyrsystem250, exempelvis via fordonets kommunikationsbuss, vilken kan utgoras av en eller flera av en kabel; en databuss, sasom en CAN-bus (Controller Area Network bus), en MOST-bus (Media OrientedSystemsTransport),ellernagonannan busskonfiguration; eller av en tradlos anslutning exempelvis enligt nagon av de ovan uppraknade teknologierna.

Styrenheten 240 kan vidare i vissa utfOringsformer vara integrerad med fordonets kopplingsstyrsystem 250.

I vissa utforingsformer är styrenheten 240 anordnad att skicka vidare matvdrden som mdtanordningen 230 registrerat pa foraren 210 till en extern lagringsenhet 260, over ett tradlOst grdnssnitt enligt exempelvis nagon av de tidigare uppraknade teknologierna for tradlos kommunikation.

Den externa lagringsenheten 260 är vidare anpassad att ta emot ooh lagra dessa matvarden, vilka sedan kan analyseras. Ddrigenom kan ett degenererat hdlsotillstand hos enskilda forare 210 detekteras ooh ett lampligt halsobeframjande atgardspaket kan tilldelas foraren 210, i syfte att bryta dennesnegativahalsokarriar,forebyggasjukdom, sjukskrivning ooh/eller olyckor. I vissa utferingsformer kan exempelvismissbrukavstimulerandemedeleller prestationspaverkande medel hos foraren 210 detekteras. De lagrade mdtvardena kan aven anvandas for att exempelvis 25 utreda intrdffade olyckor, ooh kan mejliggora detektion av vilkenellervilkafysiskaparametrareller parameterferandringar som feregar en olycka. Sadan detektion kan anvandas for att ytterligare forbdttra styralgoritmen fOr styrsystemet 250, ooh aven andra styralgoritmer fordonet for exempelvis bromssystem eller liknande. 11 Fordonets kopplingsstyrsystem 250 ar anordnat att paverka och styra kopplingen i en vaxellada. Vaxelladan kan vara en manuellvaxellada,enautomatvaxelladaelleren automatiserad manuell vaxellada i olika utforingsformer. 5 Vidare kan kopplingen utgOras av en automatiserad koppling somkanvaraexempelvisavtorrlamelltyp.

Friktionselementets (lamellens) ingrepp med svanghjul pa motorns utgaende axel kan styras med hjalp av en tryckplatta, vilken ar forskjutbar i sidled med hjalp av 10 exempelvisenhavarm,varsfunktionstyrsaven kopplingsaktuator. Kopplingsaktuatorns paverkan pa havarmen styrs i sin tur av fordonets kopplingsstyrsystem 250.

Styralgoritmen som styr fordonets kopplingsstyrsystem 250 paverkas av en eller flera parametrar, vilka kan vara 15 forarberoende, indirekt forarberoende eller foraroberoende, sasom exempelvis fordonets lutning, fordonsvikt, fordonstyp, fardkomfort,prestandaval,fordonshastighetoch/eller motorvarvtal.

Genom hari beskrivna utfOringsformer kan aggressivt eller 20 irrationellt agerande av foraren 210 detekteras och dess konsekvenser fOr kopplingsstyrsystem 250 och fordonet 220 kan reduceras. Men aven ett for fordonstrafik farligt halsotillstandsasomblodcirkulationsrubbning, blodtrycksfall, svimning, hjartinfarkt, stroke, epileptiskt 25 anfall eller liknande kan detekteras och/eller fOrutsagas och dess konsekvenser for kopplingsstyrsystem 250 och fordonet 220 kan reduceras.

Figur 3 askadliggor ett oversiktligt exempel pa uppfinningen, uppdelat i ett antal step 1-6. Vissa av dessa 12 steg ingar inte nadvandigtvis i alla utfOringsformer av uppfinningen. Vidare kan i vissa utforingsformer dessa steg utforas i en annan ordning an vad numreringen pavisar. Vissa steg kan eventuellt aven utforas parallellt med varandra. 5 Steg 1 Matanordningen 230 mater en fysisk egenskap hos foraren 210. Denna fysiska egenskap kan utgOras av exempelvis blodtryck eller puls.

Steg 2 10 Denna uppmatta fysiska egenskap skickas till styrenheten 240 via tradlos eller tradbunden signalering, exempelvis via fordonets kommunikationsbuss.

Steg 3 Styrenheten 240 tar emot matvarden pa atminstone en fysisk egenskap hos foraren 210. Detta matvarde anvands for att faststalla fOrarens stressniva genom att exempelvis jamfOra det mottagna matvardet mot ett gransvarde, genom att detektera storleken pa en forandring mellan tva gjorda matvarden, och/eller genom att detektera hastigheten pa en forandring mellan tva gjorda matvarden.

Steg 4 I vissa utforingsformer skickas de mottagna matvardena vidare fran styrenheten 240 till en extern datalagringsenhet 260, for att majliggora exempelvis en halsoanalys av foraren 210.

Steg 13 Styrenheten 240 är anordnad att anpassa en styralgoritm innefattande minst en forarberoende parameter, vilken styralgoritm kontrollerar kopplingsstyrsystemet 250 fordonet 220, till forarens faststdllda stressnivd. 5 Denna anpassning av styralgoritmen kan innefatta att en bortfiltrering gors av kopplingspedalens rorelse, eller annan fbrarberoende parameter, och/eller en tidsfiltrering av forarens kopplingsbegdran, i syfte att fd en mjukare kraftaverforing, i vissa utforingsformer. 10 Ivissa utforingsformeranpassasstyralgoritmentill fbrarens faststdllda stressniva genom att en ddmpning av en forarberoende parameter infors, som är proportionell mot fbrarens stressnivd.

En fordel som hdrigenom uppnas är att fordonet 220, eller 15 kanske snarare dess koppling, kommer att utsdttas for ett jdmnare slitage oberoende av vilken forare 210 som framfor fordonet 220 och oavsett det mentala sinnestillstAndet has denne forare 210 (lugn/upprord). Ddrigenom neutraliseras stressnivArelaterade skillnader i k6rsdtt mellan olika 20 forare 210, vilket ger minskat slitage men Oven storre ferutsdgbarhet pd fordonets upptrddande for andra trafikanter, vilket i sig kan ha en olycksreducerande inverkan.

Steg 6 25 Styrdata, korrigerad och anpassad till forarens stressnivd skickas sedan till kopplingsstyrsystemet 250 for att via detta pdverka och styra kopplingens manovrering. 14 Figur 4 illustrerar ett exempel pa utforingsform for uppfinningen. Flodesschemat i figur 4 askadliggor ett forfarande 400 for anpassning av en styralgoritm innefattande minst en forarberoende parameter, vilken 5 styralgoritm kontrollerar ett kopplingsstyrsystem 250 i ett fordon 220.

Styralgoritmen kan i vissa utforingsformer innefatta minst en forarberoende parameter av: laget pa en gaspedal, laget pa en vaxelpedal, laget pa en bromspedal, lagesforandring pa 10 gaspedalen, lagesforandring pa vaxelpedalen, lagesforandring pa bromspedalen, lagesforandring per tidsenhet pa gaspedalen, lagesforandring per tidsenhet pa vaxelpedalen, lagesforandring per tidsenhet pa bromspedalen, rattutslag och/eller hastighet pa rattutslagsandring. Med "laget pa en 15 gas-/vaxel-/bromspedal" avses har hur mycket pedalen trycks ned av fOraren 210; inte vilken placering i rummet, dvs. i styrhytten, som pedalen har.

Vidare kan styralgoritmen i vissa utforingsformer innefatta atminstone en foraroberoende parameter av: fordonstyp, 20 lutning pa fordonet 220, fordonsvikt, komfortniva. I vissa konfigurationerkanparameternkomfortnivavara installningsbar av endera foraren 210, fordonets agare, fordonets tillverkare eller annan aktOr.

Syftet med forfarandet Or att anpassa styralgoritmen till 25 ferarens fOrhojda stressniva, varigenom de parametrar som inte är direkt forarberoende far en hogre proportionell viktning i relation till direkt ferarberoende parametrar.

For att kunna anpassa styralgoritmen pa ett korrekt satt, kan forfarandet 400 innefatta ett antal steg 401-404. Det 30 bor dock observeras att vissa av de har beskrivna stegen bara innefattas i vissa alternativa utforingsformer av uppfinningen, sasom exempelvis step 404. Vidare kan de beskrivna stegen utforas i en nagot annorlunda kronologisk ordning an vad nummerordningen antyder och att vissa av dem kan utforas parallellt med varandra.FOrfarandet 400 innefattar foljande step: Steg 401 En matning gors av Atminstone en fysisk egenskap has foraren 210. Denna matning kan gOras av en eller flera 10 matanordningar 230.

Matningen av den fysiska egenskapen has fOraren 210 kan goras av matanordningen 230, vilken exempelvis kan vara utformad som en manschett, anslutningsbar till forarens arm eller annan kroppsdel pa fOraren 210, i vissa utforingsformer,exempelvisfinger,hand,arm,hals, huvuddel, hud, torso, rektum, ben eller fat. Enligt ytterligare utforingsformer utgers matanordningen 230 av ett flertal separata matanordningar, som var och en mater olika fysiska parametrar pA feraren 210 och skickar dessa till styranordningen240.Matanordningen230,eller matanordningarna,kanavenivissaalternativa utforingsformer vara anordnade att detektera och mata fysiska parametrar pd foraren 210 pA distans och kan vara fastade exempelvis i styrhytten och/eller forarsatet.

Begreppet matanordning 230 kan darmed innefatta aven ett flertal separata matanordningar placerade pA samma eller separata platser IDA foraren 210, i ferarens narhet, i styrhytten eller pA ett visst avstAnd frAn foraren 210 i olika utfOringsformer. Den uppmatta fysiska egenskapen has foraren 210 kan skickas trAdlOst eller via kabel till en styrenhet 240. 16 Emellertid kan matanordningen 230 innefatta ett flertal matanordningar, eller en matanordning 230 innefattande ett antal olika detektorer, vilka kan ha samma eller olika rumslig placering.

I en utfOringsform kan matanordningen 230 innefatta, eller atminstone delvis innefatta fordonets signalhorn, cid den emotionellt hanryckte fOraren 210 sannolikt har en tendens att overutnyttja signalhornet.

Vidare kan den uppmatta fysiska egenskapen has foraren 2 innefattaatminstonenagonav:systolisktblodtryck, diastoliskt blodtryck, puls, hjartminusvolym, vaskular resistans,andningsvolym,andningsfrekvens, kroppstemperatur, hudtemperatur, mangd adrenalin i blodet, mangd kortisol i blodet, mangd noradrenalin i blodet, transpirationsvolym, mangd utsondrad handsvett, elektrisk ledningsformaga has huden, ogonrOrelse, muskular anspanning, kroppsrOrelse, talvolym, roststyrka och/eller pupillstorlek has foraren 210, enligt olika utforingsformer.

Den uppmatta 401 fysiska egenskapen has feraren 210 kan i 20 vissa utfOringsformer innefatta en nivaforandring has atminstone en uppmatt fysisk egenskap has foraren 210.

I vissa utforingsformer innefattar den uppmatta fysiska egenskapen has foraren 210 en nivaforandring per tidsenhet has atminstone en uppmatt fysisk egenskap has foraren 210.

I vissa former mats bara en enskild fysisk foraregenskap, vilket leder till en snabb och enkel analys, och en reducerad prislapp pa matanordningen 230. Dessutom behover endast en begransad mangd data overforas till kontrollenheten 240, och aven bearbetas och analyseras i denna enhet. 17 En fordel med att mata flera fysiska egenskaper has foraren 210 är att matningens tillforlitlighet och/eller kanslighet akar. Forandring i enbart en enskild av de ovanstaende parametrarna kan ju i sig ha helt annan, icke- stressrelaterad orsak. Exempelvis kan forhojd hudtemperatur pa foraren 210 snarare bero pa att varmesystemet i forarhytten hakat upp sip, an att foraren 210 Pr pa vag att fa ett affekterat utbrott av vredesmod eller forbittring. Pa samma satt kan exempelvis vidgade pupiller has foraren 2 10 bero pa att ett motande fordon inte blandat av helljuset eller har feljusterade stralkastare. Genom att mata ett flertal parametrar, sasom exempelvis de bAda ovan namnda, kan man filtrera bort atminstone vissa mojliga alternativa forklaringsmodeller till forarens avvikande fysiska matvarden, vilket okar traffsakerheten i forfarandet enligt dessa utforingsformer.

Matningen av forarens fysiska egenskap, eller egenskaper, kan utforas kontinuerligt, eller med vissa tidsintervall enligt vissa utforingsformer. Matningen kan vidare triggas avannanpartellerhandelse,sasomfordonsstart, fordonsstopp eller liknande.

I vissa utforingsformer aktiveras en startspirr pi fordonet 220 da fOraren 210 avlagsnar matanordningen 230, vilken inte hays forran foraren 210 Ater anbringar matanordningen 230.

I vissa alternativa utforingsformer aktiveras en startsparr pa fordonet 220 di mdtanordningen 230 detekterar fysiska parametrarsomavvikerdenordinarieferarens normalparametrar med en viss troskelniva. Darigenom kan man fOrhindra att en annan individ sasom en obehorig fOrare 30 eller tjuv kan starta och/eller framfora fordonet 220. 18 I ytterligare vissa alternativa utforingsformer aktiveras en startspOrr pi fordonet 220 di matanordningen 230 detekterar fysiska parametrar som avviker fran forarens ordinarie normalparametrar med en viss troskelnivd. Darigenom kan man undvika att en emotionellt angripen forare 210 piborjar fordonsfard.

Steg 402 Forarens stressnivi faststalls, baserat pi den utforda matningen. 10 Detta faststillande av forarens stressniva kan vara baserat pi den utferda matningen, och innefatta en jamfOrelse mellan det uppmatta vardet och ett gransvarde.

Exempelvis kan den fysiska parametern som mats utgoras av forarens puls. Forarens uppmatta pulsvOrde, vilket kan vara exempelvis 72 slag per minut, kan di jimforas med ett grOnsvarde som kan vara forutbestOmt, eller konfigurerbart till exempelvis 85. GrOnsvOrdet kan aven vara anpassat till varje individuell forare 210, och ligga exempelvis 10% over forarens vilopuls. Di forarens puls i detta exempel understiger gransvardet kan foraren 210 kategoriseras som harmonisk, eller ostressad. I sidant fall kan den ordinarie styralgoritmenanvandasforattpdverka kopplingsstyrsystemet, helt ograverad, utan anpassning till forarens matvarden di foraren 210 kan anses vara harmonisk.

Men, am forarens puls vid ett annat tillfalle Overstiger 8slag per minut kan foraren 210 kategoriseras som stressad, vilket i sin tur kan trigga en anpassning av styralgoritmen enligt foljande steg.

En fordel dinned Or att styralgoritmen inte piverkas 30 overhuvudtaget di foraren 210 Or ostressad. DOrigenom kan 19 kopplingssystemets kanslighet bibehallas for den ostressade foraren 210, samtidigt som en dampning av forarberoende parametrar kan inforas i kopplingsstyrsystemet 250 for den stressadeforaren,vilketgerettforbattrat kopplingsstyrsystem 250.

Den fysiska parametern som mats i andra exempel kan utgoras av fOrarens pulsfOrandring. Antag att fOrarens puls Or 72 slag per minut vid ett forsta mattillfalle och 85 slag per minut vid ett andra mattillfalle. PulsOkningen Or da 85-72 = 13 slag per minut, vilket varde kan jamforas med ett gransvarde, som kan vara exempelvis 7 slag per minut, eller exempelvis 10% av det ursprungliga vardet (dvs av 72). En fordel med att mata forandringar i en forares fysiska parameter Or att man kan anvanda samma gransvarde oberoende av vilken individuell forare 210 som mats. Darigenom behaver man inte kalibrera gransvardet for varje individuell forare 210 av fordonet 220.

Vidare kan, enligt vissa ytterligare utforingsformer, den fysiska parametern som mats i ytterligare andra exempel utgoras av fOrarens pulsforandring per tidsenhet. Antag att fOrarens puls Or 72 slag per minut vid ett fOrsta mattillfalle och 85 slag per minut vid ett andra mattillfalle,somOrenminutsenare.

Pulsokningsforandringen per minut är da 85-72 = 13 slag per minut, vilket varde kan jamforas med ett gransvarde, som kan vara exempelvis 7 slag per minut, eller exempelvis 10% av det ursprungliga vardet (dvs av 72). Aven denna utforingsform har fordelen att man kan anvanda samma gransvarde oberoende av vilken individuell fOrare 210 som mats.

Steg 403 Styralgoritmen anpassas till forarens faststallda 402 stressniva.

Denna anpassning av styralgoritmen innefattar enligt vissa utforingsformer en reducering av det forarberoende parametervardetsomärproportionellmotfOrarens faststallda 402 stressniva.

Exempelvis kan ett matvarde pa en forarparameter som understiger ett gransvarde reducera det forarberoende parametervardet med 0%, ett matvarde pa en forarparameter 10 som uppgar till gransvardet kan reducera det forarberoende parametervardet med 10% medan ett matvarde pa en forarparameter som overstiger gransvardet med 10% kan reducera det fOrarberoende parametervardet med 30%, for att nu enbart namna ett godtyckligt och icke-begransande exempel.

Anpassningen av styralgoritmen kan i vissa utforingsformer innefatta en mappning av fOrarens faststallda 402 stressniva mot ett motsvarande reducerat parametervarde och inforande av detta reducerade parametervarde i styralgoritmen.

Man kan darigenom jamfora matvardet pa den uppmatta fararparametern med ett matvarde eller matvardesintervall i en tabell, och genom denna mappning extrahera ett motsvarande reducerat parametervarde, vilket sedermera kan inforas i styralgoritmen for att dampa den affekterade fararenskopplingsbegaranoch sakerstalla en mjukare kraftoverforing.

Vidare kan anpassningen av styralgoritmen innefatta inforande av ett tidsfilter, dar tidsfordrojningens langd proportionell mot forarens faststallda 402 stressniva. 21 Exempelvis kan ett mOtvarde pa en forarparameter som understiger ett gransvarde foranleda en obefintlig tidsfordrajning; ett matvarde pa en forarparameter som uppgar till gransvardet kan foranleda en tidsfordrojning pa en sekund, medan ett matvarde pa en fararparameter som overstiger gransvardet med 10% kan foranleda en tidsfordrojning pa tre sekunder, for att nu enbart namna ett godtyckligt och icke-begransande exempel.

Steg 404 10 Detta forfarandesteg utfors bara i vissa alternativa utfOringsformer av forfarandet 400.

Enligt dessa alternativa utforingsformer skickas den uppmatta 401 fysiska egenskapen has feraren 210 till en extern datalagringsenhet 260, for att mojliggora halsoanalys 15 av fararen 210.

Den externa lagringsenheten 260 kan vara placerad exempelvis has fordonsagaren eller liknande, och vara anordnad att lagra fysiska egenskaper has foraren 210, eller ett flertal forare,tillsammansmeduppgifteramexempelvis tidsangivelse och/eller geografisk position. Vidare kan den externa lagringsenheten 260 vara anordnad att analysera dessa lagrade matvarden. Denna information kan sedan anvandas for att detektera ett havererat halsotillstand has enskilda forare 210 och professionell hjalp kan sedan tillkallas far att ordinera ytterligare atgarder far att hava den insjuknande forarens negativa halsoutveckling.

De lagrade matvardena kan Oven anvandas for att exempelvis utreda intraffade olyckor, pa motsvarande satt som den "svarta ladan" i ett flygplan. Darigenom kan de lagrade 30 matvardena med forarens detekterade affektionseruptioner 22 analyseras, exempelvis for att majliggora detektion av vilkenellervilkafysiskaparametrareller parameterforandringar som foregar en olycka. SOdan detektion kan anvandas for att ytterligare forbattra styralgoritmen for styrsystemet 250, och Oven andra styralgoritmer for exempelvis bromssystem eller liknande.

Figur illustrerar en utfOringsform av en styrenhet 240 for kontroll av ett kopplingsstyrsystem 250 i ett fordon 220 via en anpassningsbar styralgoritm. Denna styrenhet 240 Or konfigurerad att genomfOra atminstone vissa av de tidigare beskrivnaforfarandestegen401-404,innefattade beskrivningen av forfarandet 400 for anpassning av en styralgoritm innefattande minst en forarberoende parameter till en forares stressniva, vilken styralgoritm kontrollerar ett kopplingsstyrsystem 250 i ett fordon 220.

Forarens stressniva faststalls baserat pa en uppmatt fysisk egenskap has fOraren 210, innefattande atminstone flagon av: systolisktblodtryck,diastolisktblodtryck,puls, hjartminusvolym,vaskularresistans,andningsvolym, andningsfrekvens,kroppstemperatur,hudtemperatur,mangd adrenalin i blodet, mangd kortisol i blodet, mangd noradrenalin i blodet, transpirationsvolym, mangd utsondrad handsvett, elektrisk ledningsfOrmaga has huden, OgonrOrelse, muskular anspanning, kroppsrOrelse, talvolym, roststyrka och/eller pupillstorlek enligt olika utfOringsformer.

Den uppmatta fysiska egenskapen has foraren 210 kan innefatta exempelvis en nivaferandring has atminstone en uppmatt fysisk egenskap has foraren 210 1 vissa utfOringsformer. Vidare kan den uppmatta fysiska egenskapen has foraren 210 innefatta en nivaforandring per tidsenhet has atminstone en uppmatt fysisk egenskap has foraren 210. 23 For att p& ett korrekt sdtt anpassa styralgoritmen till forarens stressnivd innehdller styrenheten 240 ett antal komponenter, vilka i den foljande texten beskrivs ndrmare. Vissa av de beskrivna delkomponenterna forekommer i en del, men inte nodvdndigtvis alla utforingsformer. Det kan Oven forekomma ytterligare elektronik i styrenheten 240, vilken inte Or helt nodvdndig for att forst& funktionen av styrenheten 240 enligt uppfinningen.

Styrenheten 240 innefattar en kommunikationsmodul 510 for att ta emot ett mdtresultat frdn en mdtning av Atminstone en fysisk egenskap has foraren 210. Mdtresultaten tas emot Over ett trddlost eller trddbundet grdnssnitt frdn en mdtenhet 230. Vidare är kommunikationsmodulen 510 anordnad att skicka instruktioner till ett kopplingsstyrsystem 250, vilket i sin tur paverkar fordonets koppling och kopplingstillslag. Kommunikationsmodulen 510 är ocks6 i vissa utforingsformer anordnad att skicka mdtdata till en extern enhet 260, for lagring och analys av dessa mdtdata. Denna kommunikation gars tradlost till den externa lagringsenheten 260.

Kommunikationsmodulen 510 kan i vissa utforingsformer utgOrasavenseparatsdndareochmottagare.

Kommunikationsmodulen 510 kan i vissa utforingsformer utgOras av en sdndtagare, eller transceiver, som Or anpassad att sdnda och ta emot radiosignaler, och ddr delar av konstruktionen, sasom antennen, Or gemensam for sdndare och mottagare. Vidare kan kommunikationsmodulen 510 vara anpassad far tradlas informationsOverforing, via radiovagor, WLAN, Bluetooth eller infrarod sdndare/ mottagarmodul. Dock kan kommunikationsmodulen 510 i vissa utfaringsformer vara sdrskilt anpassad for trddbundet informationsutbyte med mdtanordningen 230 och/eller fordonets databuss. 24 Vidare innefattar styrenheten 240 en processorkrets 520, anordnad att faststalla fOrarens stressniva, baserat pa den utforda matningen, och aven anordnad att anpassa styralgoritmen till forarens faststallda stressniva.

I vissa utfOringsformer kan processorkretsen 520 vara anordnad att faststalla forarens stressniva baserat pa en jamfOrelse mellan det uppmatta vardet och ett gransvarde.

I vissa utforingsformer kan processorkretsen 520 vara anordnad att anpassa styralgoritmen genom att reducera det 10 forarberoende parametervardet proportionellt mot forarens faststallda stressniva.

Exempelvis kan ett matvarde pa en forarparameter som understiger ett gransvarde reducera det ferarberoende parametervardet med 0%, ett matvarde pa en forarparameter som uppgar till gransvardet kan reducera det ferarberoende parametervardet med 10% medan ett matvarde pa en ferarparameter som overstiger gransvardet med 10% kan reducera det forarberoende parametervardet med 30%, for att nu enbart namna ett godtyckligt och icke-begransande exempel.

I vissa utfOringsformer kan processorkretsen 520 vara anordnad att anpassa styralgoritmen genom att mappa forarens faststallda stressniva mot ett motsvarande reducerat parametervarde och infora detta reducerade parametervarde i styralgoritmen.

Man kan darigenom jamfora matvarde pa den uppmatta forarparametern med ett matvarde eller matvardesintervall i en tabell, och genom denna mappning extrahera ett motsvarande reducerat parametervarde, vilket sedermera kan inforas i styralgoritmen for att dampa den affekterade forarens kopplingsbegdran och sdkerstdlla en mjukare kraftoverforing.

I vissa utfOringsformer kan processorkretsen 520 vara anordnad att anpassa styralgoritmen genom att infora ett tidsfilter, ddr tidsfOrdrOjningens ldngd är proportionell mot forarens faststdllda stressnivd.

Exempelvis kan ett mdtvdrde pa en forarparameter som understiger ett gransvdrde ge upphov till en obefintlig tidsfOrdrOjning; ett mdtvdrde pA en fOrarparameter som 10 uppgdr till gransvdrdet kan orsaka en tidsfordrojning pd en sekund, medan ett mdtvdrde pd en fOrarparameter som overstiger gransvdrdet med 10% kan medfora en tidsfOrdrOjning pd tre sekunder, fOr att nu enbart ndmna ett godtyckligt och icke-begrdnsande exempel.

Processorkretsen 520 kan utgOras av exempelvis en eller flera Central Processing Unit (CPU), mikroprocessor eller annan logik utformad att tolka och utfora instruktioner och/ eller att som att ldsa och skriva data. Processorkretsen 520 kan hantera data fOr inflode, utflode eller databehandling avdatainnefattandedvenbuffringavdata, kontrollfunktioner och liknande.

I vissa alternativa utforingsformer innefattar styrenheten 240 en minnesenhet 525, som utgor ett lagringsmedium for data. Minnesenheten 525 kan utgoras av exempelvis ett minneskort, flashminne, USB-minne, hArddisk eller annan liknande datalagringsenhet, till exempel ndgon ur gruppen: ROM (Read-Only Memory), PROM (Programmable Read-Only Memory), EPROM (Erasable PROM), Flash-minne, EEPROM (Electrically Erasable PROM), etc. i olika utfaringsformer. 26 Vidare innefattar uppfinningen ett datorprogram for anpassning av en styralgoritm innefattande minst en forarberoende parameter, dar styralgoritmen kontrollerar ett kopplingsstyrsystem 250 i ett fordon 220. Datorprogrammet Or 5 anordnat att utfara forfarandet 400 enligt atminstone nagot av de tidigare beskrivna stegen 401-404, oil datorprogrammet exekveras i en processorkrets 520 i styrenheten 240.

Forfarandet enligt stegen 401-404 for anpassning av en styralgoritm till en forares stressniva kan implementeras 10 genom en eller flera processorkretsar 520 i styrenheten 240, tillsammans med datorprogramkod for att utfora nagon, nagra, vissa eller alla av de steg 401-404 som beskrivits ovan. Darigenom kan ett datorprogram innefattande instruktioner for att utfora stegen 401-404 cid datorprogrammet laddas i processorkretsen 520.

Figur 6 visar en matanordning 230. Matanordningen 230 är anordnad att tillhandahalla matresultat for anpassning av en styralgoritm innefattande minst en forarberoende parameter, 20 dar styralgoritmen kontrollerar ett kopplingsstyrsystem 250 i ett fordon 220.

Matanordningen 230 kan innefatta eller atminstone delvis utgorasavenblodtrycksmatare,pulsmatare, fuktighetsmatare, termometer, kamera, infrarod kamera, 25 rarelsedetektor, mikrofon, rostanalysanordning, signalhorn, mobiltelefon, barbar dator, slapbar dator, surfplatta, natdator, handdator eller liknande.

For att pa ett korrekt satt tillhandahalla matresultat av atminstone en forarberoende fysisk parameter innehaller 30 matanordningen 230 ett antal komponenter, vilka i den 27 foljande texten beskrivs ndrmare. Vissa av de beskrivna delkomponenterna forekommer enbart i en del utforingsformer. Ytterligare elektronik, vilken kan inga i mdtanordningen 230, men som inte är helt nodvdndig for att forstd funktionen av mdtanordningen 230 enligt uppfinningen, har uteldmnats frdn figur 6 for att inte onodigtvis forsvdra forstaelsen av uppfinningen.

Mdtanordningen 230 innefattar en detektor 610 for mdtning av atminstone en fysisk egenskap has foraren 210.

Detektorn 610 är vidare anordnad att mdta dtminstone nagon av foljande fysiska egenskaper has fOraren 210: systoliskt blodtryck, diastoliskt blodtryck, puls, hjdrtminusvolym, vaskuldrresistans,andningsvolym,andningsfrekvens, kroppstemperatur, hudtemperatur, mdngd adrenalin i blodet, mdngd kortisol i blodet, mdngd noradrenalin i blodet, transpirationsvolym, mdngd utsondrad handsvett, elektrisk ledningsfOrmaga has huden, OgonrOrelse, muskuldr anspdnning, kroppsrorelse, talvolym, roststyrka och/eller pupillstorlek.

Mdtanordningen 230 kan i vissa utforingsformer innefatta ett antal detektor 610, vilka är anpassade att uppmdta olika fysiska egenskaper has foraren 210, av de ovan upprdknade egenskaperna. Dessa detektorer 610 kan vara utplacerade vid ett flertal platser i forarhytten och/eller pa foraren 210. For att ndmna ett exempel kan fordonets ratt innefatta fuktighetsdetektor,termometeroch/ellermdtorganfor elektrisk ledningsformdga.

En fordel med att mdta flera fysiska egenskaper has foraren 210 är att matningens tillforlitlighet och/eller kdnslighet akar. FOrdndring i enbart en enskild av de ovanstaende parametrarnakanjuisiphaheltannan,icke- 28 stressrelaterad orsak. Exempelvis kan forhajd hudtemperatur pa foraren 210 snarare bero pA att vdrmesystemet i forarhytten hakat upp sig, an att foraren 210 är pa vdg att fa ett affekterat utbrott av vredesmod. pa samma sdtt kan exempelvis vidgade pupiller hos foraren 210 bero pa att ett motande fordon helt enkelt inte bldndat av helljuset, eller har feljusterade stralkastare, snarare an pa forarens vredesmod.

Mdtanordningen 230 innefattar aven en kommunikationsmodul 10 630 anordnad att kommunicera det uppmdtta vdrdet till en styrenhet 240. Kommunikationsmodulen 630 är i sin tur anordnad att kommunicera det uppmdtta vdrdet trddlost eller viakabeltillstyrenheten2och/elleren datalagringsenhet 260, i vissa utforingsformer.

Kommunikationsmodulen 630 kan i vissa utfOringsformer utgorasavenseparatsdndareochmottagare.

Kommunikationsmodulen 630 kan i vissa utfOringsformer utgoras av en sdndtagare, eller transceiver, som är anpassad att sdnda och ta emot radiosignaler, och ddr delar av konstruktionen, exempelvis antennen, är gemensam for sdndare och mottagare. Vidare kan kommunikationsmodulen 630 vara anpassad for trddlos informationsoverforing, via radiovagor, WLAN, Bluetooth eller infrarOd sdndare/ mottagarmodul. Dock kan kommunikationsmodulen 630 i vissa utforingsformer vara sdrskilt anpassad for trddbundet informationsutbyte med styrenheten 240 och/eller fordonets databuss.

I vissa utferingsformer innefattar mdtanordningen 230 en kamera, anpassad att mdta forarens pupillstorlek. Atminstone vissa av dessa utfOringsformer är mdtanordningen 230/ kameran monterbar pa en plats i styrhytten framfor fOraren 210, sasom exempelvis i instrumentpanelen, i ratten, 29 i backspegeln, i styrhyttens tak eller pa liknande ldmplig plats vdsentligen framfor foraren 210, sd att forarens pupill kan detekteras och pupillstorleken mdtas.

I vissa utforingsformer är mdtanordningen 230 utformad som 5 en manschett, anslutningsbdr till fOrarens arm eller annan kroppsdel. Ddrigenom kan man enkelt och tillforlitligt mdta exempelvis fOrarens blodtryck, puls, hudtemperatur, elektriskledningsformagahashudenoch/eller transpirationsmdngd. 10 I en utforingsform kan fordonet 220 endast startas am fOraren 210 anbringar mdtanordningen 230.

Mdtanordningen 230 är i vissa utforingsformer anordnad att detektera en nivaferdndring has atminstone en uppmdtt fysisk egenskap has foraren 210. Alternativt kan mdtanordningen 2 15 vara anpassad att detektera en nivafordndring per tidsenhet has atminstone en uppmdtt fysisk egenskap has foraren 210.

Vidare innefattar vissa utforingsformer av uppfinningen ett system 200 for anpassning av en styralgoritm innefattande minst en forarberoende parameter, vilken styralgoritm 20 kontrollerar ett kopplingsstyrsystem 250 i ett fordon 220. Detta system 200 innefattar en mdtanordning 230, enligt ndgon av de utforingsformer som beskrivs i samband med presentationen av figur 6. System 200 innefattar dven en styrenhet 240, enligt ndgon av de utforingsformer som 25 beskrivs i samband med presentationen av figur 5, vilken är anpassad att faststalla forarens 210 stressnivd, baserat pd den utforda mdtningen och anpassa en styralgoritm till forarens faststdllda stressnivd.

Somliga utforingsformer av uppfinningen inbegriper dven ett fordon 220, vilket innefattar det ovan beskrivna systemet 200.

Enligt vissa alternativa utfOringsformer innefattar fordonet 220 dven, eller är anslutningsbar till, en enhet far att faststdlla geografisk position, sasom en GPS modul. Denna alternativa enhet är sdrskilt anpassad att faststdlla fordonets befintliga position, och mojliggor exempelvis en lagring eller markering far att markera positionen for en stressincident hos foraren 210, eventuellt tillsammans med en tidsuppgift. Ddrmed kan geografisk position och/eller tidpunkt for stressreaktioner hos foraren 210, och/eller ett flertal forare, skickas till och lagras i den externa datalagringsenheten 260 for senare presentation. Exempelvis kan sedan en stresskarta uppritas, baserat pa denna insamlade information, vilken kan anvdndas for planering av fdrdrutt, eller for att forvarna foraren 210 att hen Or pa vdg in i ett hogstressomrade, baserat pa dennes geografiska position/positionsfordndringsriktning.Ddrigenomkan skadligastressituationerelimineraselleratminstone konsekvensreduceras, genom att fdrdrutten planeras sa att hogstressomraden/tider undviks.

Enligt vissa alternativa utforingsformer kan vidare, vid detekterad forhojd stressniva hos foraren 210, en aterkoppling till fararen 210 goras, i syfte att lugna denne. Sadan aterkoppling kan besta exempelvis av att lugnande/ avslappnande musik/ ljud/ tal spelas, att ventilationen/ luftkonditioneringen i forarutrymmet okas i syfte att sdnka temperaturen och Oka syretillsdttningen, att en forarstolsinbyggd massagemodul aktiveras vilket kan ha en pacificerande inverkan pa den mentalt upprivne foraren 210. 31 Darigenom kan risken for stressrelaterade skador och/eller olyckstillbud ytterligare minskas.

Det kan vidare konstateras att utfOringsformer av uppfinningen tillampliga bade vid vaxling for fard framat respektive vid vaxling for backning av fordonet 220. Det kan dock vid vissa tillfallen vara fordelaktigt att endast aktivera det ovan angivna fOrfarandet vid fard i fordonets framatriktning, for att minska risken att utlosa ytterligare foraraggression i samband med till exempel backning eller fickparkering. Vidare kan vissa utforingsformer innefatta att den uppfinningsenliga funktionen selektivt kan avstangas vid viss manovrering, sasom vid framforande av fordonet 220 i en rangeringsmod/manovreringsmod (Jar foraren 210 ofta framfor fordonet 220 med en mycket lag hastighet vid exempelvis angaring av lastkaj.

Vidare har uppfinningen ovan enligt vissa utforingsformer exemplifierats for en situation (Jar fOraren 210 begar drivkraft via ett forarstyrbart accelerationsorgan sasom en gaspedal. Uppfinningen är dock tillamplig aven (Jar foraren 210 begar drivkraft pa annat satt, sdsom via nagot fOrarassisterande system eller annan tillamplig styrenhet.

Foreliggande uppfinning kan utnyttjas bade vid pedalkorning, det vill saga da foraren 210 sjalv reglerar momentbegaran fran motorn, och vid farthallarkorning. Begreppet pedalkerning innefattar har och i detta dokument vasentligen alla typer av reglage anpassade for reglering av momentbegaran, sasom exempelvis en gaspedal eller en handgasanordning. 32

Claims

PATENTKRAV

1. FOrfarande (400) for anpassning av en styralgoritm innefattande minst en forarberoende parameter, vilken 5 styralgoritm kontrollerar ett kopplingsstyrsystem (250) i ett fordon (220), forfarandet innefattar: matning (401) av Atminstone en fysisk egenskap has foraren (210); kannetecknat av faststallande (402) av fOrarens stressnivA, baserat pA 10 den utforda matningen (401); och anpassning (403) av styralgoritmen till forarens faststallda (402) stressnivA dar anpassningen (403) av styralgoritmen innefattar en reducering av det forarberoende parametervardet som är proportionell mot forarens faststallda (402) stressnivA.

2. Forfarande (400) enligt krav 1, dais den uppmatta fysiska egenskapen has foraren (210) innefattar Atminstone nAgon av: systoliskt blodtryck, diastoliskt blodtryck, puls, hjartminusvolym,vaskularresistans,andningsvolym, andningsfrekvens,kroppstemperatur,hudtemperatur, mangd adrenalin i blodet, mangd kortisol i blodet, mangd noradrenalin i blodet, transpirationsvolym, mangd utsondrad handsvett, elektrisk ledningsformAga has huden, ogonrorelse, muskular anspanning, kroppsrorelse, talvolym, roststyrka och/eller pupillstorlek.

3. Forfarande (400) enligt krav 1 eller krav 2, dar den uppmatta (401) fysiska egenskapen has foraren (210) innefattar en nivAfOrandring, eller nivAforandring per 33 tidsenhet, hos atminstone en uppmatt fysisk egenskap hos foraren (210).

4. Forfarande (400) enligt krav 1-3, dar faststallandet (402) av forarens stressniva, baserat pa den utforda matningen (401) innefattar en jamforelse mellan det uppmatta vardet och ett gransvarde.

5. Forfarande (400) enligt krav 1-4, dar anpassningen (403) av styralgoritmen innefattar mappning av forarens faststallda (402) stressniva mot ett motsvarande reducerat parametervardeochinfOrandeavdettareducerade parametervarde i styralgoritmen.

6. Forfarande (400) enligt krav 1-5, dar anpassningen (403) av styralgoritmen innefattar infOrande av ett tidsfilter, dar tidsfordrojningens langd är proportione11 mot forarens faststallda (402) stressniva.

7. Forfarande (400) enligt krav 1-6, dar styralgoritmen innefattar minst en av: en forarberoende parameter av: lage pa en gaspedal, lage Pa en vaxelpedal, lage Pa en bromspeda1, lagesforandringPagaspedalen,lagesforandringPa vaxelpedalen,lagesforandringPabromspedalen, lagesforandring per tidsenhet pa gaspedalen, lagesforandring per tidsenhet pa vaxelpedalen, lagesforandring per tidsenhet pa bromspedalen, rattutslag och/eller hastighet pa rattutslagsandring; och/eller en foraroberoende parameter av: fordonstyp, lutning pa fordonet (220), fordonsvikt, komfortniva.

8. Forfarande (400) enligt krav 1-7, i vilken matning (401) av fysisk egenskap hos foraren (210) gors av en 34 matanordning (230), anslutningsbar till en kroppsdel pa foraren (210), varvid den uppmatta (401) fysiska egenskapen hos foraren (210) skickas tradlost eller via kabel till en styrenhet (240).

9. Forfarande (400) enligt krav 1-8, innefattande: skickande (404) av uppmatt (401) fysisk egenskap has foraren (210) till en extern datalagringsenhet (260), for att mojliggora halsoanalys av foraren (210).

10. Datorprogram for anpassning av en styralgoritm innefattandeminstenforarberoendeparameter,dar styralgoritmen kontrollerar ett kopplingsstyrsystem (250) i ett fordon (220), vilket datorprogram lannetecknas av att utfora forfarandet (400) enligt nagot av krav 1-9 dá datorprogrammet exekveras i en processorkrets (520) i en styrenhet (240).

11. Styrenhet (240) for kontroll av ett kopplingsstyrsystem (250) i ett fordon (220) via en anpassningsbar styralgoritm, vilken styrenhet (240) innefattar en kommunikationsmodul (510) for att ta emot ett matresultat fran en matning av atminstone en fysisk egenskap has foraren (210); kAnneteckand av en processorkrets (520), anordnad att faststalla forarens stressniva, baserat pa den utforda matningen, och aven anordnad att anpassa styralgoritmen till forarens faststallda stressniva, processorkretsen (520) är anordnad att anpassa styralgoritmen genom att reducera det forarberoende parametervardet proportionellt mot forarens faststallda stressniva.

12. Styrenhet (240) enligt krav 11, i vilken den uppmatta fysiska egenskapen has foraren (210) innefattar Atminstone nagon av: systoliskt blodtryck, diastoliskt blodtryck, puls, hjartminusvolym,vaskularresistans,andningsvolym, andningsfrekvens,kroppstemperatur,hudtemperatur, mangd adrenalin i blodet, mangd kortisol i blodet, mangd noradrenalin i blodet, transpirationsvolym, mangd utstindrad handsvett, elektrisk ledningsformaga has huden, ogonrorelse, muskular anspanning, kroppsrorelse, talvolym, roststyrka och/eller pupillstorlek.

13. Styrenhet (240) enligt nAgot av krav 11 eller krav 12, I vilken den uppmatta fysiska egenskapen has foraren (210) innefattar en nivaforandring, eller nivaforandring per tidsenhet, has Atminstone en uppmatt fysisk egenskap has foraren (210).

14. Styrenhet (240) enligt nagot av krav 11-13, i vilken processorkretsen (520) är anordnad att faststalla forarens stressniva baserat pa en jamforelse mellan det uppmatta vardet och ett gransvarde. 20

15.Styrenhet (240) enligt nagot av krav 11-14, i vilken processorkretsen(520)äranordnadattanpassa styralgoritmen genom att mappa forarens faststallda stressniva mot ett motsvarande reducerat parametervarde och infora detta reducerade parametervarde i styralgoritmen. 25

16.Styrenhet (240) enligt nagot av krav 11-15, i vilken processorkretsen(520)äranordnadattanpassa styralgoritmen genom att infora ett tidsfilter, dar tidsfordrojningens langd är proportionell mot forarens faststallda stressniva. 36

17. System (200) for anpassning av en styralgoritm innefattande minst en forarberoende parameter, vilken styralgoritm kontrollerar ett kopplingsstyrsystem (250) i ett fordon (220), systemet innefattar en matanordning (230), anpassad att mata atminstone en fysisk egenskap has foraren (210); lannetecknat av en styrenhet (240) enligt nagot av krav 11-16, anpassad att faststalla forarens (210) stressniva, baserat pa den utforda matningen och anpassa en styralgoritm till forarens faststallda stressniva genom att reducera det forarberoende parametervardet proportionellt mot forarens faststallda stressniva.

18. Fordon (220) kannetecknat av att det innefattar ett system (200) enligt krav 17. 37 1 / 6