SE1251068A1

SE1251068A1 - Förfarande, mätanordning och styrenhet för anpassning av ettkopplingsstyrsystem

Info

Publication number: SE1251068A1
Application number: SE1251068A
Authority: SE
Inventors: Anders Eskilson
Original assignee: Scania Cv Ab
Priority date: 2012-09-24
Filing date: 2012-09-24
Publication date: 2014-03-25
Also published as: SE537547C2; EP2711226A1

Abstract

SAMMANDRAG Forfarande (400), styranordning (240) och matenhet (230) for anpassning av en styralgoritm innefattande minst en forarberoende parameter, vilken styralgoritm kontrollerar ett kopplingsstyrsystem (250) i ett fordon (220). Ferfarandet innefattar matning (401) av atminstone en fysisk egenskap has foraren (210), faststallande (402) av forarens stressniva, baserat pi den utforda matningen (401) och anpassning (403) av styralgoritmen till forarens faststallda (402) stressniva.

Description

I FoRFARANDE, MATANORDNING OCH STYRENHET FOR ANPASSNING AV ETT KOPPLINGSSTYRSYSTEM TEKNISKT OMRADE 5 Uppfinningen hanfer sig till ett forfarande, en matanordning och en styrenhet i ett fordon. Narmare bestamt anger uppfinningen en mekanism for anpassning av en styralgoritm som kontrollerar ett kopplingsstyrsystem i ett fordon, till en stressniva has fordonets forare.

BAKGRUND For alla styrsystem i ett fordon som fordonets forare interagerar med, är det fundamentalt att forsoka utfOra det som foraren begar pa ett satt som man tror att foraren 15 onskar. Med fordon avses i detta sammanhang exempelvis lastbil, langtradare, flakbil, transportbil, truck, husbil, pickup, arbetsvagn, personbil, utryckningsfordon, farkost, skapbil, fyrhjuling, skotare, gravskopa, bil, kranbil, tankbil, motorcykel, hjullastare, moped, skater, limousin, 20 sportbil,racerbil,radiobil,grasklippare,stridsvagn, snOskoter, snOvessla, terrangbil, bandvagn, traktor, gokart, buss,skordetroska,jordbruksmaskinellerliknande motordrivet bemannat eller obemannat transportmedel, anpassat for landbaserad geografisk forflyttning. 25 I ett fordon av ovan namnda slag kan forekomma en mangd olika drivlinekonfigurationer. Exempelvis kan vaxelladan utgoras av en manueilt vaxiad vaxeliada, en automatiserad vaxellada eller en automatvaxellada. Betraffande tunga fordon är det ofta onskvart att dessa ska kunna framforas pa 30 ett for foraren sa bekvamt satt som mojligt, vilket 2 vanligtvis innebdr att vdxelladans vdxlingar utfors automatiskt med hjdlp av fordonets styrsystem. Det har ddrfor blivit alit vanligare med automatiserade vdxellador for dessa fordon.

Sadan automatiserad vdxling utgors vid tunga fordon ofta av en styrsystemstyrd vdxling av "manuella" vdxellador (dven kallad AMT, Automated Manual Transmission), t.ex. pa grund av att dessa är vdsentligt billigare att framstdlla, men ocksa pa grund av sin hag-re verkningsgrad, jdmfort med traditionella automatvdxellador. De har ocksa lagre vikt. Ndr det gdller tunga fordon som till stor del anvdnds for landsvags-/motorvagsbrukanvdndssaledesvanligtvis automatiskt vdxlade "manuella" vdxellador. Dessa brukar bendmnas automatiserade vdxellador.

Denna vdxling kan ske pa flera olika sdtt, och enligt ett sadant sdtt nyttjas en av fordonets styrsystem automatiserad koppling vid vdxling, varvid foraren saledes endast behever tillgang till gaspedal och bromspedal.

I princip behover kopplingen endast anvdndas for start av fordonet fran stillastaende, da ovrig vdxling kan utfOras av fordonets styrsystem utan att kopplingen overhuvudtaget anvdnds genom att vdxlingarna istdllet utfors "momentlost". Det är ocksa mojligt att den automatiserade kopplingen endast nyttjas for vissa vdxlingssteg, eller enbart vid viss vdxling.

Manga ganger anvands dock av komfortskal den automatiserade kopplingen vid samtliga eller vdsentligen samtliga vdxlingar.

Styrning av den automatiserade kopplingen Astadkoms genom attmedhjdlpavfordonetsstyrsystemstyraen 3 kopplingsaktuator. Kopplingsaktuatorn kan t.ex. bestd av en eller flera pneumatiskt styrda och pi en hdvarm verkande kolvar, varvid kopplingen oppnas/stdngs genom att medelst ndmndakolvardstadkommaenhdvarmsrerelse. 5 Kopplingsaktuatorn kan dven vara av elektrisk typ.

Ett automatiserat eller manuellt kopplingsstyrsystem som ndgot av de ovan beskrivna kan vidare regleras av en styralgoritm, i vilken ingdr parametrar som är pdverkbara av fordonets farare, sAsom exempelvis gaspedalens ldge, 10 bromspedalensldgeoch/ellerkopplingspedalensldge.

Ddrigenom kan kopplingslamellens ldge vdljas enligt styralgoritmen, baserat pa fOrarinput via exempelvis nagot av ndmnda pedalers ldge, ldgesfordndring eller hastigheten pd ldgesfordndringen. Trycker foraren exempelvis ned 15 gaspedalen mycket samtidigt som kopplingspedalen snabbt sldpps upp kan det betyda att foraren viii optimera mot att ha en snabb start och ddrefter hog fordonsacceleration. Vidare är vissa automatiserade kopplingsstyrsystem anpassade att regleras genom att tolka dven hastigheten med vilken 20 forarenfordndrargaspedalsidgetoch/eller kopplingspedalldget i olika riktningar for att fd en uppskattning am vilket beteende foraren viii ha av kopplingsstyrsystemet och ddrmed vilket upptrddande foraren viii ha av fordonet. Detta fungerar i allmdnhet bra sd ldnge 25 foraren befinner sig i ett harmoniskt tillstdnd och/eller agerar rationellt, se Figur 1A.

Ett problem med det ovan beskrivna kopplingsstyrsystemet Or dock det stora beroendet av dndamalsenligt beteende has fordonets farare. En farare i en trafikmilja kan utsdttas 30 for, och pdverkas av stressiga trafiksituationer och beter sig ddrfor inte alltid rationellt, se Figur 1B. Foraren kan exempelvis fastna i bilko i rusningstrafik, samtidigt som 4 hen har en tid att passa; eller paverkas kanslomdssigt av andra trafikanters upplevda eller faktiska brister i framforandet av sina respektive fordon, vilket kan utlosa ett atminstone tillfdlligt irrationellt ferarbeteende.

Det automatiserade kopplingsstyrsystemets styralgoritmer är anpassade for ett rationellt beteende has fOraren. Ddrfor kan kopplingsstyrsystemet komma att upptrdda irrationellt om/nar foraren upptrdder irrationellt. Exempelvis, i ett extremfall av det ovan angivna scenariot ddr fOraren trycker 10 ned gaspedalen mycket snabbt samtidigt som kopplingspedalen sldpps upp snabbt kan komma att resultera i en ddckslirning, eller sd kallad burn-out, ddr fordonets drivhjul slirar mot underlaget, vilket i sin tur kan leda till forlorad sidostabilitet och i vdrsta fall att fOraren tappar kontrollen over fordonet, sarskilt da fordonet har lag vikt i kombination med effektrik motor. For ett tungt lastat fordon kan istdllet en alltfor snabb och okanslig urkoppling i samband med hastigt gaspadrag leda till att drivaxeln skadas, far minskad livsldngd eller gar ay.

Det är sannolikt att en forare som anfaktas av stress, irritation, ilska och/eller frustation (se figur 1B) kan komma att fOrstdrka de signaler som kopplingsstyrsystemet forsaker tolka, exempelvis genom att snabbt byta gaspedal och kopplingspedalldge fran nolldge till fulldge och ddrefter snabbt till nolldge igen. Ett sddant fldktande med pedalerna kan fa kopplingsstyrsystemet att, pa grund av tolkningsproblem och eventuell tidsfOrdrOjning, reagera tvdrtemot det som foraren egentligen vill, det vill saga att kopplingen kan komma att slappa nar foraren egentligen vill fa drift framat och/eller tvartom. Resultatet kan bli att fordonet tappar dragkraft ndr foraren egentligen vill Oka dragkraften i den stressiga situationen. Vidare kan detta beteende resultera i okad bransleforbrukning och clamed okad miljobelastning, men det kan aven resultera i Okat slitage pa kopplingen och/eller motoraxeln, eller en olycka.

Samtidigt är det viktigt att kopplingen är kanslig for 5 forarens inverkan och att foraren har mojlighet att exakt styra kopplingen genom ett kansligt anslag, exempelvis vid precisionsnavigering vid en lastkaj eller vid backning mot ett slap.

Det kan konstateras att forare, kanske i synnerhet 10 yrkesforare, ofta ansatts av situationsrelaterad stress. En irrationellt agerande forare riskerar att orsaka skada fordonet, utover det mojliga personliga lidande som kan bli foljden.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Det Or darfor en malsattning med denna uppfinning att kunna anpassaenstyralgoritmsomkontrollerarett kopplingsstyrsystem i ett fordon, till en stressniva hos fordonets forare for att losa atminstone nagot av ovan 20 angivna problem och darmed uppna en fordonsforbattring.

Enligt en fOrsta aspekt av uppfinningen uppnas denna malsattning av ett forfarande for anpassning av en styralgoritm innefattande minst en forarberoende parameter, vilken styralgoritm kontrollerar ett kopplingsstyrsystem 25 ett fordon. Forfarandet innefattar en matning av atminstone en fysisk egenskap has foraren. Vidare innefattar forfarandet ett faststallande av forarens stressniva, baserat pa den utforda matningen. Vidare innefattar forfarandet en anpassning av styralgoritmen till forarens 30 faststallda stressniva. 6 Enligt en andra aspekt av uppfinningen uppnas denna malsattning av en styrenhet for kontroll av ett kopplingsstyrsystem i ett fordon via en anpassningsbar styralgoritm. Styrenheten innefattar en kommunikationsmodul 5 for att ta emot ett matresultat fran en matning av atminstone en fysisk egenskap has foraren. Styrenheten innefattar ocksa en processorkrets, anordnad att faststalla forarens stressniva, baserat pa den utfOrda matningen, och Oven anordnad att anpassa styralgoritmen till fOrarens 10 faststallda stressniva.

Enligt en tredje aspekt av uppfinningen uppnas denna malsattning av en matordning fOr tillhandahallande av matresultat for anpassning av en styralgoritm innefattande minst en fOrarberoende parameter, där styralgoritmen kontrollerarettkopplingsstyrsystemiettfordon.

Matanordningen innefattar en detektor for matning av atminstone en fysisk egenskap has foraren. Vidare innefattar matanordningen en kommunikationsmodul, anordnad att kommunicera det uppmatta vardet till en styrenhet.

Genom att mata atminstone nagon fysisk stressrelaterad parameter has foraren och genom att kunna detektera en fOrhOjd stressniva has foraren genom att jamfora denna stressrelaterade parameter med ett gransvarde, kan en forhojd stressniva has foraren detekteras. Den detekterade stressen kan sedan utlosa en anpassning av den styralgoritm som kontrollerar kopplingsstyrsystemet i forarens fordon, till den fOrhOjda stressnivan has fOraren. Darigenom kan yviga forarinmatningar filtreras bort, clampas och/eller tidsfarskjutas, i syfte att fa en mjukare kraftaverforing.

Darmed minskar slitage pa fordonet och sarskilt dess koppling och kraftoverforing, branslekostnad, men Oven 7 olycksrisken for fordonet och dess forare reduceras. Darmed uppnas en forbattring av fordonet.

Andra fordelar och ytterligare nya sardrag kommer att framga fran foljande detaljerade beskrivning av uppfinningen.

FIGURFoRTECKNING Uppfinningen kommer nu att beskrivas ytterligare i detalj med hanvisning till bifogade figurer, vilka illustrerar utforingsformer av uppfinningen: Figur 1A Or en illustration Over en harmonisk och rationell fordonsforare.

Figur 1B Or en illustration Over en oharmonisk och irrationell fordonsfOrare.

Figur 2Or en oversiktlig illustration som visar en utforingsform av uppfinningen.

Figur 3 Or ett kombinerat flOdes- och blockschema som visar en utforingsform av uppfinningen.

Figur 4Orettflodesschemasomillustreraren utfOringsform av ett fOrfarande for anpassning av en styralgoritm.

Figur Or en illustration Over en styrenhet for anpassning av en styralgoritm enligt en utforingsform av uppfinningen.

Figur 6 Or en illustration Over en matanordning enligt en utforingsform av uppfinningen. 8 DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Uppfinningen är definierad som ett forfarande, en styrenhet och en matanordning, vilka kan realiseras i nagon av de nedan beskrivna utforingsformerna. Denna uppfinning kan dock genomforas i manga olika former och ska inte ses som begransad av de hari beskrivna utforingsformerna, vilka istallet är avsedda att belysa och askadliggora olika aspekter av uppfinningen. 10 Ytterligare aspekter och sardrag av uppfinningen kan komma att framga fran den foljande detaljerade beskrivningen nar den beaktas i samband med de bifogade figurerna. Figurerna är dock enbart att betrakta som exempel pa olika utforingsformer av uppfinningen och ska inte ses som begransande for uppfinningen, vilken begransas enbart av de bifogade kraven. Vidare är figurerna inte nodvandigtvis skalenligt ritade och är, am inget annat sarskilt skrivs, avseddaattkonceptuelltillustreraaspekterav uppfinningen.

Figur 2 visar ett system 200 for anpassning av en styralgoritm. En forare 2framfOr ett fordon 220. En matanordning 2Or anpassad att avlasa ndgon eller nagra fysiska parametrar has foraren 210, exempelvis blodtryck och/eller puls. Matanordningen 230 skickar sedan dessa matvarden till en styrenhet 2Over en tradlos eller tradbunden forbindelse. Styrenheten 240, paverkar i sin tur fordonets kopplingsstyrsystem 250. En extern lagringsenhet 260 är vidare anpassad att ta emot och lagra matvarden som 30 matanordningen 230 registrerat pa foraren 210. 9 Matanordningen 230 är anordnad att mata nagon eller nagra av foljande fysiska parametrar has foraren 210, exempelvis systolisktblodtryck,diastolisktblodtryck,puls, hjartminusvolym,vaskularresistans,andningsvolym, andningsfrekvens,kroppstemperatur,hudtemperatur,mangd adrenalin i blodet, mangd kortisol i blodet, mangd noradrenalin i blodet, transpirationsvolym, mangd utsondrad handsvett, elektrisk ledningsformaga has huden, ogonrorelse, muskular anspanning, kroppsrorelse, talvolym, rOststyrka och/eller pupillstorlek has foraren 210. Vidare kan systemet 200 innefatta ett flertal separata matanordningar 230 i vissa utforingsformer.

I vissa utforingsformer är matanordningen 230 anordnad att baras av foraren 210 runt handleden. Enligt andra utforingsformer är matanordningen 230 anslutningsbar till nagon annan kroppsdel pa foraren 210, sasom exempelvis finger, hand, arm, hals, huvuddel, hud, torso, rektum, ben eller fat. Enligt ytterligare utforingsformer utgors matanordningen 230 av ett flertal separata matanordningar, som var och en mater olika fysiska parametrar pa foraren 2och skickar dessa till styranordningen 240. Matanordningen 230, eller matanordningarna, kan aven i vissa alternativa utforingsformer vara anordnade att detektera och mata fysiska parametrar pa foraren 210 pa distans och kan vara fastade exempelvis i styrhytten och/eller forarsatet. Begreppet matanordning 230 kan clamed innefatta aven ett flertal separata matanordningar placerade pa samma eller separata platser pa foraren 210, i forarens narhet, i styrhytten eller pa ett visst avstand fran foraren 210 i olika utforingsformer. For att bara namna ett exempel kan en matanordning 230 som är anpassad att mdta fararens hudtemperatur innefatta en temperaturgivare ansluten till 10 forarens hud i en utforingsform, men alternativt istallet innefatta en infrarad kamera anpassad att mata forarens hudtemperatur, placerad pa ett avstand fran foraren 210, exempelvis i styrhytten.

Vidare är matanordningen 230 anordnad att kommunicera med en styrenhet 240 via ett granssnitt, som kan utgoras av ett tradlOst granssnitt i vissa utforingsformer, men kan aven utgoras av ett tradbundet granssnitt. Det tradlosa granssnittet kan utgoras av radicsandare baserad pa tradlos kommunikationsteknologi sasom 3rd Generation Partnership Project (3GPP) Long Term Evolution (LIE), LIE-Advanced, Evolved Universal Terrestrial Radio Access Network (EUTRAN), Universal Mobile Telecommunications System (UMTS), Global System for Mobile Communications/ Enhanced Data rate for GSM Evolution(GSM/EDGE),Wideband Code Division Multiple Access (WCDMA), World-Wide Interoperability for Microwave Access (WiMax), Wireless Local Area Network (WLAN) Ultra Mobile Broadband (UMB), Bluetooth (BT) eller infrarod sandare for att nu bara namna nagra fa tankbara exempel pa tradlos kommunikation.

I vissa utforingsformer Or matanordningen 230 anordnad att kommunicera flagon eller nagra av de uppmatta fysiska parametrarna hos fOraren 210 till styrenheten 240 via en kommunikationsbuss. En sadan kommunikationsbuss är anordnad attsammankopplaettantalelektroniskastyrenheter (ECU:er), eller controllers, och olika pa fordonet 220 anordnade komponenter.

Styrenheten 240 Or i sin tur anordnad att kommunicera dels med matanordningen 230, for att ta emot matvarden och eventuellt Oven trigga en mOtning, exempelvis vid visst tidsintervall. Vidare Or styrenheten 240 anordnad att 11 kommuniceramedfordonetskopplingsstyrsystem250, exempelvis via fordonets kommunikationsbuss, vilken kan utgoras av en eller flera av en kabel; en databuss, sasom en CAN-bus (Controller Area Network bus), en MOST-bus (Media OrientedSystemsTransport),ellernagonannan busskonfiguration; eller av en tradlos anslutning exempelvis enligt nagon av de ovan uppraknade teknologierna.

Styrenheten 240 kan vidare i vissa utfOringsformer vara integrerad med fordonets kopplingsstyrsystem 250.

I vissa utforingsformer är styrenheten 240 anordnad att skicka vidare matvarden som matanordningen 230 registrerat pa foraren 210 till en extern lagringsenhet 260, over ett tradlost granssnitt enligt exempelvis nagon av de tidigare uppraknade teknologierna for tradlos kommunikation.

Den externa lagringsenheten 260 är vidare anpassad att ta emot ooh lagra dessa matvarden, vilka sedan kan analyseras. Darigenom kan ett degenererat halsotillstand hos enskilda forare 210 detekteras och ett lampligt halsobeframjande atgardspaket kan tilldelas foraren 210, i syfte att bryta dennesnegativahalsokarriar,fOrebyggasjukdom, sjukskrivning ooh/eller olyckor. I vissa utforingsformer kan exempelvismissbrukavstimulerandemedeleller prestationspaverkande medel hos foraren 210 detekteras. De lagrade matvardena kan aven anvandas for att exempelvis utreda intraffade olyekor, ooh kan mOjliggOra detektion av vilkenellervilkafysiskaparametrareller parameterferandringar som feregar en olycka. Sadan detektion kan anvandas for att ytterligare forbattra styralgoritmen for styrsystemet 250, ooh Oven andra styralgoritmer fordonet far exempelvis bromssystem eller liknande. 12 Fordonets kopplingsstyrsystem 250 är anordnat att pdverka och styra kopplingen i en vdxellada. Vaxelladan kan vara en manuellvaxellada,enautomatvaxelladaelleren automatiserad manuell vaxellada i olika utforingsformer. 5 Vidare kan kopplingen utgoras av en automatiserad koppling somkanvaraexempelvisavtorrlamelltyp.

Friktionselementets (lamellens) ingrepp med svanghjul pa motorns utgaende axel kan styras med hjalp av en tryckplatta, vilken dr fOrskjutbar i sidled med hjalp av 10 exempelvisenhdvarm,varsfunktionstyrsaven kopplingsaktuator. Kopplingsaktuatorns paverkan pa havarmen styrs i sin tur av fordonets kopplingsstyrsystem 250.

Styralgoritmen som styr fordonets kopplingsstyrsystem 250 paverkas av en eller flera parametrar, vilka kan vara 15 forarberoende, indirekt forarberoende eller foraroberoende, sasom exempelvis fordonets lutning, fordonsvikt, fordonstyp, fardkomfort,prestandaval,fordonshastighetoch/eller motorvarvtal.

Genom hari beskrivna utforingsformer kan aggressivt eller 20 irrationellt agerande av foraren 210 detekteras och dess konsekvenser for kopplingsstyrsystem 250 och fordonet 220 kan reduceras. Men aven ett for fordonstrafik farligt halsotillstdndsasomblodcirkulationsrubbning, blodtrycksfall, svimning, hjartinfarkt, stroke, epileptiskt 25 anfall eller liknande kan detekteras och/eller forutsagas och dess konsekvenser for kopplingsstyrsystem 250 och fordonet 220 kan reduceras.

Figur 3 askadliggor ett oversiktligt exempel pa uppfinningen, uppdelat i ett antal steg 1-6. Vissa av dessa 13 steg ingar inte nodvandigtvis i alla utforingsformer av uppfinningen. Vidare kan i vissa utforingsformer dessa steg utforas i en annan ordning an vad numreringen phvisar. Vissa steg kan eventuellt aven utforas parallellt med varandra. 5 Steg 1 Matanordningen 230 mater en fysisk egenskap hos foraren 210. Denna fysiska egenskap kan utgaras av exempelvis blodtryck eller puls.

Steg 2 10 Denna uppmatta fysiska egenskap skickas till styrenheten 240 via tradlos eller tradbunden signalering, exempelvis via fordonets kommunikationsbuss.

Steg 3 Styrenheten 240 tar emot matvhrden ph atminstone en fysisk egenskap hos foraren 210. Detta matvarde anvands for att faststalla fOrarens stressniva genom att exempelvis jamfara det mottagna matvardet mot ett gransvarde, genom att detektera storleken pa en forandring mellan tva gjorda matvarden, och/eller genom att detektera hastigheten ph en forandring mellan tva gjorda matvarden.

Steg 4 I vissa utfOringsformer skickas de mottagna matvardena vidare fran styrenheten 240 till en extern datalagringsenhet 260, for att mojliggora exempelvis en halsoanalys av foraren 210.

Steg 14 Styrenheten 240 är anordnad att anpassa en styralgoritm innefattande minst en ferarberoende parameter, vilken styralgoritm kontrollerar kopplingsstyrsystemet 250 i fordonet 220, till forarens faststdllda stressniva.

Denna anpassning av styralgoritmen kan innefatta att en bortfiltrering gors av kopplingspedalens rorelse, eller annan ferarberoende parameter, och/eller en tidsfiltrering av forarens kopplingsbegdran, i syfte att fa en mjukare krafteverfering, i vissa utforingsformer.

Ivissa utferingsformeranpassasstyralgoritmentill forarens faststdllda stressniva genom att en ddmpning av en ferarberoende parameter infers, som är proportionell mot forarens stressniva.

En fordel som hdrigenom uppnas är att fordonet 220, eller kanske snarare dess koppling, kommer att utsdttas for ett jdmnare slitage oberoende av vilken forare 210 som framfor fordonet 220 och oavsett det mentala sinnestillstandet has denne ferare 210 (lugn/upprord). Ddrigenom neutraliseras stressnivarelaterade skillnader i kersdtt mellan olika ferare 210, vilket ger minskat slitage men Oven sterre forutsdgbarhet pa fordonets upptrddande for andra trafikanter, vilket i sig kan ha en olycksreducerande inverkan.

Steg 6 Styrdata, korrigerad och anpassad till forarens stressniva skickas sedan till kopplingsstyrsystemet 250 for att via detta paverka och styra kopplingens manovrering.

Figur 4 illustrerar ett exempel pa utforingsform for uppfinningen. Flodesschemat i figur 4 askadliggor ett forfarande 400 for anpassning av en styralgoritm innefattande minst en ferarberoende parameter, vilken 5 styralgoritm kontrollerar ett kopplingsstyrsystem 250 i ett fordon 220.

Styralgoritmen kan i vissa utforingsformer innefatta minst en forarberoende parameter av: ldget pa en gaspedal, ldget pa en vdxelpedal, ldget pa en bromspedal, ldgesfardndring pa 10 gaspedalen, ldgesfordndring pa vdxelpedalen, ldgesfordndring pa bromspedalen, ldgesfordndring per tidsenhet pd gaspedalen, ldgesfOrdndring per tidsenhet pa vdxelpedalen, ldgesfordndring per tidsenhet pd bromspedalen, rattutslag och/eller hastighet pa rattutslagsdndring. Med "ldget pa en 15 gas-/vdxel-/bromspedal" avses hdr hur mycket pedalen trycks ned av fOraren 210; inte vilken placering i rummet, dvs. i styrhytten, som pedalen har.

Vidare kan styralgoritmen i vissa utforingsformer innefatta atminstone en foraroberoende parameter av: fordonstyp, 20 lutning pa fordonet 220, fordonsvikt, komfortniva. I vissa konfigurationerkanparameternkomfortnivavara instdllningsbar av endera fEiraren 210, fordonets dgare, fordonets tillverkare eller annan aktor.

Syftet med forfarandet hr att anpassa styralgoritmen till 25 fEirarens fOrhOjda stressniva, varigenom de parametrar som inte är direkt ferarberoende fdr en hogre proportionell viktning i relation till direkt ferarberoende parametrar.

Far att kunna anpassa styralgoritmen pa ett korrekt sdtt, kan forfarandet 400 innefatta ett antal steg 401-404. Det 30 ber dock observeras att vissa av de hdr beskrivna stegen 16 bara innefattas i vissa alternativa utforingsformer av uppfinningen, sasom exempelvis beskrivna stegen utforas i en ordning an vad nummerordningen kan utforas parallellt med innefattar foljande steg: Steg 401 steg 404. Vidare kan de nagot annorlunda kronologisk antyder och att vissa av dem varandra. Forfarandet 400 En matning gars av atminstone en fysisk egenskap has foraren 210. Denna matning kan goras av en eller flera matanordningar 230.

Matningen av den fysiska egenskapen has foraren 210 kan goras av matanordningen 230, vilken exempelvis kan vara utformad som en manschett, anslutningsbar till forarens arm eller annan kroppsdel pa fOraren 210, i vissa utfOringsformer,exempelvisfinger,hand,arm,hals, huvuddel, hud, torso, rektum, ben eller fat. Enligt ytterligare utforingsformer utgors matanordningen 230 av ett flertal separata matanordningar, som var och en mater olika fysiska parametrar pa foraren 210 och skickar dessa till styranordningen240.Matanordningen230,eller matanordningarna,kanavenvissaalternativa utforingsformer vara anordnade att detektera och mata fysiska parametrar pa foraren 210 pa distans och kan vara fastade exempelvis i styrhytten och/eller forarsatet.

Begreppet matanordning 230 kan darmed innefatta aven ett flertal separata matanordningar placerade pa samma eller separata platser pa foraren 210, i ferarens narhet, i styrhytten eller pa ett visst avstand fran foraren 210 i olika utforingsformer. Den uppmatta fysiska egenskapen has foraren 210 kan skickas tradlOst eller via kabel till en styrenhet 240. 17 Emellertid kan matanordningen 230 innefatta ett flertal matanordningar, eller en matanordning 230 innefattande ett antal olika detektorer, vilka kan ha samma eller olika rumslig placering.

I en utforingsform kan matanordningen 230 innefatta, eller atminstone delvis innefatta fordonets signalhorn, da den emotionellt hanryckte fOraren 210 sannolikt har en tendens att overutnyttja signalhornet.

Vidare kan den uppmatta fysiska egenskapen has foraren 2 innefattaatminstonenagonav:systolisktblodtryck, diastoliskt blodtryck, puls, hjartminusvolym, vaskular resistans,andningsvolym,andningsfrekvens, kroppstemperatur, hudtemperatur, mangd adrenalin i blodet, mangd kortisol i blodet, mangd noradrenalin i blodet, transpirationsvolym, mangd utsondrad handsvett, elektrisk ledningsformaga has huden, ogonrOrelse, muskular anspanning, kroppsrorelse, talvolym, roststyrka och/eller pupillstorlek has foraren 210, enligt olika utforingsformer.

Den uppmatta 401 fysiska egenskapen has foraren 210 kan i vissa utforingsformer innefatta en nivafOrandring has atminstone en uppmatt fysisk egenskap has foraren 210.

I vissa utforingsformer innefattar den uppmatta fysiska egenskapen has fOraren 210 en nivafOrandring per tidsenhet has atminstone en uppmatt fysisk egenskap has foraren 210.

I vissa former mats bara en enskild fysisk foraregenskap, vilket leder till en snabb och enkel analys, och en reducerad prislapp pa matanordningen 230. Dessutom behover endast en begransad mangd data overforas till kontrollenheten 240, och aven bearbetas och analyseras i denna enhet. 18 En fordel med att mata flera fysiska egenskaper has foraren 210 är att matningens tillforlitlighet och/eller kdnslighet akar. Forandring i enbart en enskild av de ovanstdende parametrarna kan ju i sig ha helt annan, icke- stressrelaterad orsak. Exempelvis kan forhojd hudtemperatur pa foraren 210 snarare bero pa att varmesystemet i forarhytten hakat upp sig, an att foraren 210 är pa vdg att fa ett affekterat utbrott av vredesmod eller forbittring. Pd samma satt kan exempelvis vidgade pupiller has foraren 2 10 bero pa att ett motande fordon inte blandat av helljuset eller har feljusterade stralkastare. Genom att mata ett flertal parametrar, sasom exempelvis de bada ovan namnda, kan man filtrera bort atminstone vissa mojliga alternativa fOrklaringsmodeller till forarens avvikande fysiska matvarden, vilket akar traffsakerheten i forfarandet enligt dessa utferingsformer.

Matningen av forarens fysiska egenskap, eller egenskaper, kan utforas kontinuerligt, eller med vissa tidsintervall enligt vissa utferingsformer. Matningen kan vidare triggas avannanpartellerhandelse,sdsomfordonsstart, fordonsstopp eller liknande.

I vissa utfOringsformer aktiveras en startspdrr pa fordonet 220 da foraren 210 avlagsnar matanordningen 230, vilken inte hays forran foraren 210 dter anbringar mdtanordningen 230.

I vissa alternativa utforingsformer aktiveras en startsparr pa fordonet 220 dd mdtanordningen 230 detekterar fysiska parametrarsomavvikerdenordinarieferarens normalparametrar med en viss troskelnivd. Darigenom kan man forhindra att en annan individ sasom en obehorig forare 30 eller tjuv kan starta och/eller framfora fordonet 220. 19 I ytterligare vissa alternativa utfbringsformer aktiveras en startspdrr pa fordonet 220 cid mdtanordningen 230 detekterar fysiska parametrar som avviker frdn fbrarens ordinarie normalparametrar med en viss troskelniva. Darigenom kan man undvika att en emotionellt angripen fbrare 210 pabbrjar fordonsfard.

Steg 402 Fbrarens stressnivd faststdlls, baserat pd den utforda matningen.

Detta faststdllande av ferarens stressnivd kan vara baserat pi den utforda mdtningen, och innefatta en jdmfbrelse mellan det uppmatta vdrdet och ett grdnsvdrde.

Exempelvis kan den fysiska parametern som mats utgOras av fbrarens puls. Fbrarens uppmdtta pulsvarde, vilket kan vara exempelvis 72 slag per minut, kan di jdmfbras med ett gransvdrde som kan vara fbrutbestdmt, eller konfigurerbart till exempelvis 85. Gransvdrdet kan aven vara anpassat till varje individuell fOrare 210, och ligga exempelvis 10% over fbrarens vilopuls. Dd fbrarens puls i detta exempel understiger gransvardet kan foraren 210 kategoriseras som harmonisk, eller ostressad. I sddant fall kan den ordinarie styralgoritmenanvdndasfbrattpdverka kopplingsstyrsystemet, helt ograverad, utan anpassning till fbrarens mdtvarden di fbraren 210 kan anses vara harmonisk.

Men, am fbrarens puls vid ett annat tillfalle Overstiger 8slag per minut kan fbraren 210 kategoriseras som stressad, vilket i sin tur kan trigga en anpassning av styralgoritmen enligt fOljande steg.

En fbrdel clamed Or att styralgoritmen inte paverkas 30 bverhuvudtaget di fbraren 210 är ostressad. Darigenom kan kopplingssystemets kanslighet bibehallas for den ostressade foraren 210, samtidigt som en ddmpning av forarberoende parametrar kan inforas i kopplingsstyrsystemet 250 for den stressadeferaren,vilketgerettforbdttrat kopplingsstyrsystem 250.

Den fysiska parametern som mats i andra exempel kan utgoras av forarens pulsfOrdndring. Antag att fOrarens puls är 72 slag per minut vid ett forsta mdttillfdlle och 85 slag per minut vid ett andra mattillfalle. Pulsokningen är old 85-72 = 13 slag per minut, vilket varde kan jamforas med ett gransvdrde, som kan vara exempelvis 7 slag per minut, eller exempelvis 10% av det ursprungliga vdrdet (dvs av 72). En fordel med att mata forandringar i en forares fysiska parameter är att man kan anvdnda samma grdnsvdrde oberoende av vilken individuell forare 210 som mats. Darigenom behover man inte kalibrera gransvardet for vane individuell forare 210 av fordonet 220.

Vidare kan, enligt vissa ytterligare utforingsformer, den fysiska parametern som mats i ytterligare andra exempel utgoras av forarens pulsfordndring per tidsenhet. Antag att forarens puls är 72 slag per minut vid ett forsta mdttillfdlle och 85 slag per minut vid ett andra mdttillfdlle,somärenminutsenare.

Pulsokningsfordndringen per minut är dá 85-72 = 13 slag per minut, vilket vdrde kan jamforas med ett gransvarde, som kan vara exempelvis 7 slag per minut, eller exempelvis 10% av det ursprungliga vdrdet (dvs av 72). Aven denna utforingsform har fordelen att man kan anvanda samma grdnsvdrde oberoende av vilken individuell fOrare 210 som mats.

Steg 403 21 Styralgoritmen anpassas till forarens faststallda 402 stressnivd.

Denna anpassning av styralgoritmen innefattar enligt vissa utforingsformer en reducering av det forarberoende parametervardetsomärproportionellmotforarens faststallda 402 stressniva.

Exempelvis kan ett matvarde pa en forarparameter som understiger ett gransvarde reducera det forarberoende parametervardet med 0%, ett matvarde pa en forarparameter 10 som uppgar till gransvardet kan reducera det forarberoende parametervardet med 10% medan ett matvarde pa en ferarparameter som overstiger gransvdrdet med 10% kan reducera det forarberoende parametervardet med 30%, for att nu enbart namna ett godtyckligt och icke-begransande exempel.

Anpassningen av styralgoritmen kan i vissa utforingsformer innefatta en mappning av forarens faststallda 402 stressniva mot ett motsvarande reducerat parametervarde och inforande av detta reducerade parametervarde i styralgoritmen.

Man kan darigenom jamfara matvardet pa den uppmatta forarparametern med ett matvarde eller matvardesintervall i en tabell, och genom denna mappning extrahera ett motsvarande reducerat parametervdrde, vilket sedermera kan inforas i styralgoritmen for att dampa den affekterade ferarenskopplingsbegdranoch sdkerstdlla en mjukare kraftoverforing.

Vidare kan anpassningen av styralgoritmen innefatta inforande av ett tidsfilter, ddr tidsfordrojningens ldngd är proportionell mot forarens faststallda 402 stressniva. 22 Exempelvis kan ett matvarde pa en forarparameter som understiger ett grOnsvOrde foranleda en obefintlig tidsfordrojning; ett matvarde pa en forarparameter som uppgar till grOnsvOrdet kan feranleda en tidsferdrejning pa en sekund, medan ett matvOrde pa en fOrarparameter som overstiger gransvardet med 10% kan foranleda en tidsfordrojning pa tre sekunder, for att nu enbart nOmna ett godtyckligt och icke-begransande exempel.

Steg 404 Detta forfarandesteg utfors bara i vissa alternativa utforingsformer av forfarandet 400.

Enligt dessa alternativa utforingsformer skickas den uppmOtta 401 fysiska egenskapen has foraren 210 till en extern datalagringsenhet 260, for att mojliggora halsoanalys 15 av fOraren 210.

Den externa lagringsenheten 260 kan vara placerad exempelvis has fordonsagaren eller liknande, och vara anordnad att lagra fysiska egenskaper has foraren 210, eller ett flertal forare,tillsammansmeduppgifteramexempelvis tidsangivelse och/eller geografisk position. Vidare kan den externa lagringsenheten 260 vara anordnad att analysera dessa lagrade matvarden. Denna information kan sedan anvandas fOr att detektera ett havererat hOlsotillstand has enskilda forare 210 och professionell hjalp kan sedan tillkallas fer att ordinera ytterligare atgOrder fer att hava den insjuknande forarens negativa halsoutveckling.

De lagrade matvardena kan Oven anvandas for att exempelvis utreda intrOffade olyckor, pa motsvarande satt som den "svarta ladan" i ett flygplan. Darigenom kan de lagrade 30 matvardena med forarens detekterade affektionseruptioner 23 analyseras, exempelvis for att mojliggora detektion av vilkenellervilkafysiskaparametrareller parameterforandringar som foregar en olycka. Sadan detektion kan anvandas fer att ytterligare forbattra styralgoritmen for styrsystemet 250, och aven andra styralgoritmer for exempelvis bromssystem eller liknande.

Figur illustrerar en utfOringsform av en styrenhet 240 for kontroll av ett kopplingsstyrsystem 250 i ett fordon 220 via en anpassningsbar styralgoritm. Denna styrenhet 240 är konfigurerad att genomfora atminstone vissa av de tidigare beskrivnaforfarandestegen401-404,innefattade beskrivningen av fOrfarandet 400 for anpassning av en styralgoritm innefattande minst en forarberoende parameter till en fOrares stressniva, vilken styralgoritm kontrollerar ett kopplingsstyrsystem 250 i ett fordon 220.

Forarens stressniva faststalls baserat pa en uppmatt fysisk egenskap has feraren 210, innefattande atminstone flagon av: systolisktblodtryck,diastolisktblodtryck,puls, hjartminusvolym,vaskularresistans,andningsvolym, andningsfrekvens,kroppstemperatur,hudtemperatur,mangd adrenalin i blodet, mangd kortisol i blodet, mangd noradrenalin i blodet, transpirationsvolym, mangd utsondrad handsvett, elektrisk ledningsformaga has huden, ogonrorelse, muskular anspanning, kroppsrOrelse, talvolym, roststyrka och/eller pupillstorlek enligt olika utforingsformer.

Den uppmatta fysiska egenskapen has foraren 210 kan innefatta exempelvis en nivaferandring has atminstone en uppmatt fysisk egenskap has foraren 210 i vissa utforingsformer. Vidare kan den uppmatta fysiska egenskapen has foraren 210 innefatta en nivaforandring per tidsenhet has atminstone en uppmatt fysisk egenskap has foraren 210. 24 For att pa ett korrekt sOtt anpassa styralgoritmen till forarens stressniva innehaller styrenheten 240 ett antal komponenter, vilka i den foljande texten beskrivs nOrmare. Vissa av de beskrivna delkomponenterna fOrekommer i en del, men inte nodvandigtvis alla utforingsformer. Det kan Oven forekomma ytterligare elektronik i styrenheten 240, vilken inte Or helt nodvandig for att forsta funktionen av styrenheten 240 enligt uppfinningen.

Styrenheten 240 innefattar en kommunikationsmodul 510 for att ta emot ett mAtresultat fran en mAtning av Atminstone en fysisk egenskap has foraren 210. MOtresultaten tas emot Over ett tradlOst eller tradbundet grOnssnitt fran en matenhet 230. Vidare är kommunikationsmodulen 510 anordnad att skicka instruktioner till ett kopplingsstyrsystem 250, vilket i sin tur paverkar fordonets koppling och kopplingstillslag. Kommunikationsmodulen 510 är ocksa i vissa utforingsformer anordnad att skicka mOtdata till en extern enhet 260, for lagring och analys av dessa mOtdata. Denna kommunikation 9-Ors tradlest till den externa lagringsenheten 260.

Kommunikationsmodulen 510 kan i vissa utforingsformer utgorasavenseparatsOndareochmottagare.

Kommunikationsmodulen 510 kan i vissa utfOringsformer utgoras av en sOndtagare, eller transceiver, som Or anpassad att sanda och ta emot radiosignaler, och ddr delar av konstruktionen, sasom antennen, Or gemensam for sAndare och mottagare. Vidare kan kommunikationsmodulen 510 vara anpassad fOr tradlOs informationsOverforing, via radiovagor, WLAN, Bluetooth eller infrarod sAndare/ mottagarmodul. Dock kan kommunikationsmodulen 510 i vissa utfaringsformer vara sOrskilt anpassad for tradbundet informationsutbyte med mOtanordningen 230 och/eller fordonets databuss.

Vidare innefattar styrenheten 240 en processorkrets 520, anordnad att faststalla fararens stressniva, baserat pa den utforda matningen, och aven anordnad att anpassa styralgoritmen till ferarens faststallda stressniva.

I vissa utforingsformer kan processorkretsen 520 vara anordnad att faststalla forarens stressniva baserat pa en jamfbrelse mellan det uppmatta vardet och ett gransvarde.

I vissa utforingsformer kan processorkretsen 520 vara anordnad att anpassa styralgoritmen genom att reducera det 10 forarberoende parametervardet proportionellt mot forarens faststallda stressniva.

Exempelvis kan ett matvarde pa en forarparameter som understiger ett gransvarde reducera det forarberoende parametervardet med 0%, ett matvarde pa en forarparameter som uppgar till gransvardet kan reducera det fOrarberoende parametervardet med 10% medan ett matvarde pa en forarparameter som overstiger gransvardet med 10% kan reducera det forarberoende parametervardet med 30%, for att nu enbart namna ett godtyckligt och icke-begransande exempel.

I vissa utforingsformer kan processorkretsen 520 vara anordnad att anpassa styralgoritmen genom att mappa forarens faststallda stressniva mot ett motsvarande reducerat parametervarde och infora detta reducerade parametervarde i styralgoritmen.

Man kan darigenom jamfora matvarde pa den uppmatta forarparametern med ett matvarde eller matvardesintervall i en tabell, och genom denna mappning extrahera ett motsvarande reducerat parametervarde, vilket sedermera kan inforas i styralgoritmen for att dampa den affekterade 26 forarens kopplingsbegaran och sakerstalla en mjukare kraftaverforing.

I vissa utforingsformer kan processorkretsen 520 vara anordnad att anpassa styralgoritmen genom att infora ett tidsfilter, dar tidsfordrojningens langd är proportionell mot forarens faststallda stressniva.

Exempelvis kan ett matvarde pa en forarparameter som understiger ett gransvarde ge upphov till en obefintlig tidsfordrojning; ett matvarde pa en forarparameter som uppgar till gransvardet kan orsaka en tidsfordrajning pa en sekund, medan ett matvarde pa en forarparameter som Overstiger gransvardet med 10% kan medfora en tidsfordrojning pa tre sekunder, for att nu enbart namna ett godtyckligt och icke-begransande exempel.

Processorkretsen 520 kan utgOras av exempelvis en eller flera Central Processing Unit (CPU), mikroprocessor eller annan logik utformad att tolka och utfora instruktioner och/ eller att som att lasa och skriva data. Processorkretsen 520 kan hantera data fOr inflode, utflode eller databehandling avdatainnefattandeOvenbuffringavdata, kontrollfunktioner och liknande.

I vissa alternativa utforingsformer innefattar styrenheten 240 en minnesenhet 525, som utgOr ett lagringsmedium for data. Minnesenheten 525 kan utgoras av exempelvis ett minneskort, flashminne, USE-minne, harddisk eller annan liknande datalagringsenhet, till exempel nagon ur gruppen: ROM (Read-Only Memory), PROM (Programmable Read-Only Memory), EPROM (Erasable PROM), Flash-minne, EEPROM (Electrically Erasable PROM), etc. i olika utforingsformer. 27 Vidare innefattar uppfinningen ett datorprogram for anpassning ay en styralgoritm innefattande minst en forarberoende parameter, dar styralgoritmen kontrollerar ett kopplingsstyrsystem 250 i ett fordon 220. Datorprogrammet Or 5 anordnat att utfbra forfarandet 400 enligt Atminstone nagot av de tidigare beskrivna stegen 401-404, cid datorprogrammet exekveras i en processorkrets 520 i styrenheten 240.

Forfarandet enligt stegen 401-404 for anpassning ay en styralgoritm till en forares stressniva kan implementeras 10 genom en eller flera processorkretsar 520 i styrenheten 240, tillsammans med datorprogramkod for att utfora nagon, nagra, vissa eller alla av de steg 401-404 som beskrivits ovan. Darigenom kan ett datorprogram innefattande instruktioner fer att utfOra stegen 401-404 dl datorprogrammet laddas 15 processorkretsen 520.

Figur 6 visar en matanordning 230. Matanordningen 230 är anordnad att tillhandahalla matresultat for anpassning av en styralgoritm innefattande minst en forarberoende parameter, 20 dar styralgoritmen kontrollerar ett kopplingsstyrsystem 250 i ett fordon 220.

Matanordningen 230 kan innefatta eller atminstone delvis utgEirasayenblodtrycksmatare,pulsmatare, fuktighetsmatare, termometer, kamera, infrarod kamera, 25 rerelsedetektor, mikrofon, rostanalysanordning, signalhorn, mobiltelefon, barbar dator, slapbar dator, surfplatta, natdator, handdator eller liknande.

E'er att pa ett korrekt satt tillhandahalla matresultat ay atminstone en forarberoende fysisk parameter innehaller 30 matanordningen 230 ett antal komponenter, vilka i den 28 foljande texten beskrivs narmare. Vissa av de beskrivna delkomponenterna forekommer enbart i en del utforingsformer. Ytterligare elektronik, vilken kan inga i mdtanordningen 230, men som inte är helt nedvdndig for att forsta funktionen av mdtanordningen 230 enligt uppfinningen, har utelamnats frdn figur 6 for att inte onodigtvis forsvara forstaelsen av uppfinningen.

Matanordningen 230 innefattar en detektor 610 for matning av atminstone en fysisk egenskap hos foraren 210.

Detektorn 610 är vidare anordnad att mdta atminstone nagon av foljande fysiska egenskaper has foraren 210: systoliskt blodtryck, diastoliskt blodtryck, puls, hjdrtminusvolym, vaskularresistans,andningsvolym,andningsfrekvens, kroppstemperatur, hudtemperatur, mangd adrenalin i blodet, mdngd kortisol i blodet, mdngd noradrenalin i blodet, transpirationsvolym, mdngd utsondrad handsvett, elektrisk ledningsfermaga has huden, egonrOrelse, muskuldr anspdnning, kroppsrorelse, talvolym, roststyrka och/eller pupillstorlek.

Matanordningen 230 kan i vissa utforingsformer innefatta ett antal detektor 610, vilka Or anpassade att uppmdta olika fysiska egenskaper has foraren 210, av de ovan upprdknade egenskaperna. Dessa detektorer 610 kan vara utplacerade vid ett flertal platser i forarhytten och/eller pa foraren 210. For att ndmna ett exempel kan fordonets ratt innefatta fuktighetsdetektor,termometeroch/ellermdtorganfor elektrisk ledningsformaga.

En fordel med att mata flera fysiska egenskaper has foraren 210 är att mdtningens tillforlitlighet och/eller kdnslighet akar. Forandring i enbart en enskild av de ovanstdende parametrarnakanjuisighaheltannan,icke- 29 stressrelaterad orsak. Exempelvis kan forhojd hudtemperatur pa foraren 210 snarare bero pa att varmesystemet i forarhytten hakat upp sip, In att foraren 210 dr pA \Tag att fa ett affekterat utbrott av vredesmod. PA samma satt kan exempelvis vidgade pupiller has foraren 210 bero pA att ett motande fordon helt enkelt inte blandat av helljuset, eller har feljusterade stralkastare, snarare an pa forarens vredesmod.

MItanordningen 230 innefattar aven en kommunikationsmodul 630 anordnad att kommunicera det uppmItta vIrdet till en styrenhet 240. Kommunikationsmodulen 630 är i sin tur anordnad att kommunicera det uppmatta vardet tradlOst eller viakabeltillstyrenheten2och/elleren datalagringsenhet 260, i vissa utferingsformer.

Kommunikationsmodulen 630 kan i vissa utforingsformer utgorasavenseparatsandareochmottagare.

Kommunikationsmodulen 630 kan i vissa utferingsformer utgoras av en sandtagare, eller transceiver, som är anpassad att sanda och ta emot radiosignaler, och dar delar av konstruktionen, exempelvis antennen, är gemensam for sandare och mottagare. Vidare kan kommunikationsmodulen 630 vara anpassad fOr tradlOs informationsOverforing, via radiovAgor, WLAN, Bluetooth eller infrarod sandare/ mottagarmodul. Dock kan kommunikationsmodulen 630 i vissa utforingsformer vara sIrskilt anpassad for tradbundet informationsutbyte med styrenheten 240 och/eller fordonets databuss.

I vissa utferingsformer innefattar matanordningen 230 en kamera, anpassad att mata forarens pupillstorlek. Atminstone vissa av dessa utforingsformer dr matanordningen 230/ kameran monterbar pa en plats i styrhytten framfor foraren 210, sasom exempelvis i instrumentpanelen, i ratten, I backspegeln, i styrhyttens tak eller pd liknande ldmplig plats vasentligen framfor foraren 210, sd att forarens pupill kan detekteras och pupillstorleken mdtas.

I vissa utforingsformer är mdtanordningen 230 utformad som en manschett, anslutningsbar till forarens arm eller annan kroppsdel. Ddrigenom kan man enkelt och tillforlitligt mdta exempelvis fOrarens blodtryck, puls, hudtemperatur, elektriskledningsformdgahashudenoch/eller transpirationsmdngd.

I en utforingsform kan fordonet 220 endast startas am foraren 210 anbringar mdtanordningen 230.

Mdtanordningen 230 är i vissa utforingsformer anordnad att detektera en nivdforandring has dtminstone en uppmatt fysisk egenskap has foraren 210. Alternativt kan matanordningen 2 vara anpassad att detektera en nivdfOrdndring per tidsenhet has atminstone en uppmdtt fysisk egenskap has foraren 210.

Vidare innefattar vissa utforingsformer av uppfinningen ett system 200 for anpassning av en styralgoritm innefattande minst en forarberoende parameter, vilken styralgoritm kontrollerar ett kopplingsstyrsystem 250 i ett fordon 220. Detta system 200 innefattar en matanordning 230, enligt ndgon av de utforingsformer som beskrivs i samband med presentationen av figur 6. System 200 innefattar aven en styrenhet 240, enligt ndgon av de utforingsformer som beskrivs i samband med presentationen av figur 5, vilken Or anpassad att faststalla forarens 210 stressnivd, baserat pd den utforda mdtningen och anpassa en styralgoritm till forarens faststallda stressnivd. 31 Somliga utforingsformer av uppfinningen inbegriper dven ett fordon 220, vilket innefattar det ovan beskrivna systemet 200.

Enligt vissa alternativa utfaringsformer innefattar fordonet 220 amen, eller är anslutningsbar till, en enhet far att faststdlla geografisk position, sasom en GPS modul. Denna alternativa enhet dr sdrskilt anpassad att faststdlla fordonets befintliga position, och mojliggor exempelvis en lagring eller markering far att markera positionen for en stressincident hos foraren 210, eventuellt tillsammans med en tidsuppgift. Ddrmed kan geografisk position och/eller tidpunkt far stressreaktioner hos fararen 210, och/eller ett flertal forare, skickas till och lagras i den externa datalagringsenheten 260 for senare presentation. Exempelvis kan sedan en stresskarta uppritas, baserat pa denna insamlade information, vilken kan anvdndas for planering av fdrdrutt, eller for att forvarna foraren 210 att hen Or pa vdg in i ett hogstressomrade, baserat pa dennes geografiska position/positionsfordndringsriktning.Ddrigenomkan skadligastressituationerelimineraselleratminstone konsekvensreduceras, genom att fdrdrutten planeras sa att hogstressomraden/tider undviks.

Enligt vissa alternativa utfaringsformer kan vidare, vid detekterad forhojd stressniva hos foraren 210, en aterkoppling till foraren 210 goras, i syfte att lugna denne. Sadan aterkoppling kan besta exempelvis av att lugnande/ avslappnande musik/ ljud/ tal spelas, att ventilationen/ luftkonditioneringen i forarutrymmet akas i syfte att sdnka temperaturen och Oka syretillsdttningen, att en forarstolsinbyggd massagemodul aktiveras vilket kan ha en pacificerande inverkan pa den mentalt upprivne foraren 210. 32 Darigenom kan risken for stressrelaterade skador och/eller olyckstillbud ytterligare minskas.

Det kan vidare konstateras att utforingsformer av uppfinningen tillampliga bade vid vaxling for fard framat respektive vid vaxling for backning av fordonet 220. Det kan dock vid vissa tillfallen vara fordelaktigt att endast aktivera det ovan angivna fOrfarandet vid fard i fordonets framatriktning, for att minska risken att utlosa ytterligare fararaggression i samband med till exempel backning eller 10 fickparkering. Vidare kan vissa utforingsformer innefatta att den uppfinningsenliga funktionen selektivt kan avstangas vid viss manovrering, sasom vid framfOrande av fordonet 220 i en rangeringsmod/manovreringsmod dar foraren 210 ofta framfer fordonet 220 med en mycket lag hastighet vid exempelvis angoring av lastkaj.

Vidare har uppfinningen ovan enligt vissa utforingsformer exemplifierats fer en situation (Jar foraren 210 begar drivkraft via ett forarstyrbart accelerationsorgan sasom en gaspedal. Uppfinningen Or dock tillamplig aven dar foraren 210 begar drivkraft pa annat satt, sasom via nagot forarassisterande system eller annan tillamplig styrenhet.

Foreliggande uppfinning kan utnyttjas bade vid pedalkorning, det vill saga cid foraren 210 sjalv reglerar momentbegaran fran motorn, och vid farthallarkorning. Begreppet pedalkOrning innefattar har och i detta dokument vasentligen alla typer av reglage anpassade for reglering av momentbegaran, sasom exempelvis en gaspedal eller en handgasanordning. 33

Claims

PATENTKRAV 1. Forfarande (400) for anpassning av en styralgoritm innefattande minst en forarberoende parameter, vilken styralgoritm kontrollerar ett kopplingsstyrsystem (250) i ett fordon (220), kdrinetecknat av: mdtning (401) av dtminstone en fysisk egenskap hos fOraren (210); faststallande (402) av forarens stressnivd, baserat pa den utforda matningen (401); och anpassning (403) av styralgoritmen till fOrarens faststallda (402) stressniva. 2. Forfarande (400) enligt krav 1, dar den uppmatta fysiska egenskapen has fOraren (210) innefattar dtminstone ndgon av: systoliskt blodtryck, diastoliskt blodtryck, puls, hjdrtminusvolym,vaskuldrresistans,andningsvolym, andningsfrekvens, kroppstemperatur, hudtemperatur, mangd adrenalin i blodet, mangd kortisol i blodet, mangd noradrenalin i blodet, transpirationsvolym, mangd utsondrad handsvett, elektrisk ledningsformaga has huden, ogonrorelse, muskular anspanning, kroppsrorelse, talvolym, roststyrka och/eller pupillstorlek. 3. Forfarande (400) enligt krav 1 eller krav 2, dar den uppmatta (401) fysiska egenskapen has fOraren (210) innefattar en nivaforandring, eller nivaforandring per tidsenhet, has dtminstone en uppmatt fysisk egenskap has fOraren (210). 34 4. Forfarande (400) enligt krav 1-3, ddr faststdllandet 402. av forarens stressniva, baserat pa den utforda mdtningen (401) innefattar en jdmforelse mellan det uppmdtta vdrdet och ett gransvdrde. 5. Forfarande (400) enligt krav 1-4, ddr anpassningen 403. av styralgoritmen innefattar en reducering av det fOrarberoende parametervdrdet som är proportionell mot forarens faststdllda (402) stressniva. 6. Forfarande (400) enligt krav 1-5, ddr anpassningen (403) av styralgoritmen innefattar mappning av forarens faststdllda (402) stressniva mot ett motsvarande reducerat parametervdrde och infOrande av detta reducerade parametervdrde i styralgoritmen. 7. Forfarande (400) enligt krav 1-6, ddr anpassningen (403) av styralgoritmen innefattar infOrande av ett tidsfilter, ddr tidsfordrojningens ldngd är proportionell mot forarens faststdllda (402) stressniva. 8. FOrfarande (400) enligt krav 1-7, ddr styralgoritmen innefattar minst en av: en forarberoende parameter av: ldge pa en gaspedal, ldge pa en vdxelpedal, ldge pd en bromspedal, ldgesfordndringpagaspedalen,ldgesfordndringpa vdxelpedalen,ldgesferdndringpfbromspedalen, ldgesforandring per tidsenhet pa gaspedalen, lagesfordndring per tidsenhet pa vdxelpedalen, ldgesfordndring per tidsenhet pa bromspedalen, rattutslag och/eller hastighet pa rattutslagsdndring; och/eller en foraroberoende parameter av: fordonstyp, lutning pa fordonet (220), fordonsvikt, komfortniva. 9. Forfarande (400) enligt krav 1-8, i vilken matning (401) av fysisk egenskap has foraren (210) gars av en matanordning (230), anslutningsbar till en kroppsdel pa feraren 210, varvid den uppmatta (401) fysiska egenskapen has foraren (210) skickas tradlost eller via kabel till en styrenhet (240). 10. FOrfarande (400) enligt krav 1-9, innefattande: skickande (404) av uppmatt (401) fysisk egenskap has foraren (210) till en extern datalagringsenhet (260), for att majliggora halsoanalys av foraren (210). 11. Datorprogram fbr anpassning av en styralgoritm innefattande minst en forarberoende parameter, dar styralgoritmen kontrollerar ett kopplingsstyrsystem (250) i ett fordon (220), vilket datorprogram kannetecknas av att utfOra farfarandet (400) enligt nagot av krav 1-10 cid datorprogrammet exekveras i en processorkrets (520) i en styrenhet (240). 12. Styrenhet (240) fOr kontroll av ett kopplingsstyrsystem (250) i ett fordon (220) via en anpassningsbarstyralgoritm,vilkenstyrenhet(240) kannetecknas av: en kommunikationsmodul (510) for att ta emot ett matresultat fran en matning av atminstone en fysisk egenskap has fOraren (210); och en processorkrets (520), anordnad att faststalla ferarens stressniva, baserat pa den utforda matningen, och Oven anordnad att anpassa styralgoritmen till forarens faststallda stressniva. 36 13. Styrenhet (240) enligt krav 12, i vilken den uppmatta fysiska egenskapen has foraren (210) innefattar atminstone nagonsystoliskt blodtryck, diastoliskt blodtryck, puls, hjartminusvolym,vaskularresistans,andningsvolym, andningsfrekvens,kroppstemperatur,hudtemperatur,mangd adrenalin i blodet, mangd kortisol i blodet, mangd noradrenalin i blodet, transpirationsvolym, mangd utsondrad handsvett, elektrisk ledningsformaga has huden, ogonrorelse, muskular anspanning, kroppsrorelse, talvolym, rOststyrka och/eller pupillstorlek. 14. Styrenhet (240) enligt nagot av krav 12 eller krav 13, I vilken den uppmatta fysiska egenskapen has fOraren (210) innefattar en nivaforandring, eller nivaforandring per tidsenhet, has Atminstone en uppmatt fysisk egenskap has foraren (210). 15. Styrenhet (240) enligt nagot av krav 12-14, i vilken processorkretsen (520) är anordnad att faststalla ferarens stressniva baserat pa en jamforelse mellan det uppmatta vardet och ett gransvarde. 16. Styrenhet (240) enligt nagot av krav 12-15, i vilken processorkretsen(520)dranordnadattanpassa styralgoritmen genom att reducera det forarberoende parametervardet proportionellt mot forarens faststallda stressniva. 17. Styrenhet (240) enligt nAgot av krav 12-16, i vilken processorkretsen(520)äranordnadattanpassa styralgoritmen genom att mappa forarens faststallda stressniva mot ett motsvarande reducerat parametervarde och infora detta reducerade parametervarde i styralgoritmen. 37 18. Styrenhet (240) enligt nagot av krav 12-17, i vilken processorkretsen(520)dranordnadattanpassa styralgoritmen genom att infora ett tidsfilter, dar tidsferdrejningens langd är proportionell mot ferarens faststallda stressniva. 19. Matanordning (230) for tillhandahallande av matresultat fOr anpassning av en styralgoritm innefattande minst en forarberoende parameter, dar styralgoritmen kontrollerar ett kopplingsstyrsystem (250) i ett fordon (220), vilken matanordning (230) kannetecknas av: en detektor (610) for matning av atminstone en fysisk egenskap has feraren (210); och en kommunikationsmodul (630) anordnad att kommunicera det uppmatta vardet till en styrenhet (240). 20. Matanordning (230) enligt krav 19, i vilken detektorn (610) Or anordnad att mata atminstone nagon av foljande fysiska egenskaper has foraren (210): systoliskt blodtryck, diastoliskt blodtryck, puls, hjartminusvolym, vaskular resistans,andningsvolym,andningsfrekvens, kroppstemperatur, hudtemperatur, mangd adrenalin i blodet, mangd kortisol i blodet, mangd noradrenalin i blodet, transpirationsvolym, mangd utsondrad handsvett, elektrisk ledningsfOrmaga has huden, Ogonrbrelse, muskular anspanning, kroppsrorelse, talvolym, roststyrka och/eller pupillstorlek. 21. Matanordning (230) enligt nagot av krav 19-20, varvid matanordningen (230) är anslutningsbar till en kroppsdel pa foraren 210. 22. Matanordning (230) enligt nagot av krav 19-21, vani kommunikationsmodulen (630) Or anordnad att kommunicera det 38 uppmatta vardet tradlost eller via kabel till styrenheten (240) och/eller en datalagringsenhet (260). 23. Matanordning (230) enligt nagot av krav 19-22, anpassad att detektera en nivaforandring, eller en nivaforandring per tidsenhet, has atminstone en uppmatt fysisk egenskap has foraren (210). 24. System (200) for anpassning av en styralgoritm innefattande minst en forarberoende parameter, vilken styralgoritm kontrollerar ett kopplingsstyrsystem (250) i ett fordon (220), kdrinetecknat av: en matanordning (230) enligt nagot av krav 19-23, anpassad att mata atminstone en fysisk egenskap has foraren (210); en styrenhet (240) enligt nagot av krav 12-18, anpassad att faststalla forarens (210) stressniva, baserat pa den utforda matningen och anpassa en styralgoritm till forarens faststallda stressniva. 25. Fordon (220) kannetecknat av att det innefattar ett system (200) enligt krav 24. 1/6

1. -J JcID CID c)