SE535269C2 - System och förfarande som innefattar omvandlarsignaler - Google Patents

Description

535 269 noden, en andra kollektor och ett andra styre som är verksamt ßr att ta emot en andra logisk signal, samt en andra anslutningspunkt som är ansluten till den andra kollektorn.

Enligt en annan aspekt av uppfinningen innefattar en styrkrets för en omvandlarsignal en första nod som är ansluten till en första omvandlare, en första ljusstyrd omkopplingsanordning med en första emitter, en ßrsta kollektor som är ansluten till den första noden och ett första styre som âr verksamt för att ta emot en första logisk signal, en första anslutningspunkt som är ansluten till den första emittern, en andra ljusstyrd omkopplingsanordning med en andra emitter som âr ansluten till den första noden, en andra kollektor och ett andra styre som är verksamt för att ta emot en andra logisk signal, samt en andra anslutningspunkt som är ansluten till den andra kollektorn.

Dessa och övriga fördelar och egenskaper framgår tydligare utifrån följande beskrivning i kombination med ritningama.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Anspråk på föreliggande uppfinning görs tydligt i kraven i slutet av denna beskrivning, vilka även särskilt framhåller uppfinningen. Förgående och övriga egenskaper hos och fördelar med uppfinningen beskrivs tydligt genom följande detaljerade beskrivning i kombination med de bifogade ritningarna i vilka: FIG. 1 är ett blockschema som visar en belysande utföringsform för ett system för styrning av omvandlarsignaler.

FIG. 2 visar en belysande utföringsform för ett kretsschema över styrkretsen för omvandlarsignaler enligt FIG. 1.

Den detaljerade beskrivningen förklarar utföringsformer för uppfmníngen, tillsammans med dess fördelar och egenskaper, genom exempel med hänvisning till ritningarna.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UPPFINNHVGEN FIG. 1 visar ett blockschema för ett system 100 för styrning av omvandlarsignaler.

Systemet 100 inbegriper en styrkrets 101 för omvandlarsigrialer som är ansluten så att 10 15 20 25 30 535 269 den kan kommunicera med en omvandlare A 102 via en kanal 1 och en omvandlare B 104 via en kanal 2. Styrkretsen 101 för omvandlarsignaler är ansluten så att den kan kommunicera med anslutningspunkterna A-D (103, 105, 107 och 109) och tar emot kanalstyrsignaler och anslutningspunktsstyrsignaler fiån en processor 106. Processom 106 är ansluten så att den kan kommunicera med en utgång från styrkretsen 101 för omvandlarsignaler. Vissa utßringsforrner för systemet 100 kan inbegripa en signalbehandlingskrets 108 som är ansluten mellan utgången från styrkretsen 101 ñr omvandlarsignaler och processorn 106. Omvandlania kan inbegripa alla typer av elektromagnetiska, elektrokemiska, elektroakustíska, elektrostatiska, radioakustiska, termoelektriska och fotoelektriska omvandlare. Även om den illustrerade utföringsformen inbegriper två omvandlare, kan systemet 100 inbegripa vilket antal omvandlare som helst, och styrkretsen 101 för omvandlarsignaler kan utökas till att inbegripa motsvarande antal kanalingångar och anslutningspunkter. Systemet 100 omvandlare, till exempel är inte begränsat till en processor 106 utan kan inbegripa vilket antal processorer som helst.

Vid drift matar omvandlama ut signaler till styrkretsen 101 ßr omvandlarsignaler.

Styrkretsen 101 för omvandlarsignaler är ansluten till anslutningspunkterna, som kan vara anslutna till en mängd olika bussar vilka tillhandahåller en önskad elektrisk parameter som kan vara associerad med driften av omvandlama. Några omvandlare använder till exempel en drivström eller drivspänning för att fungera, medan andra omvandlare använder ett impedansvärde vid drift. Styrkretsen 101 för omvandlarsignaler erbjuder en flexibilitet genom att de olika omvandlama kan anslutas till styrkretsen 101 för omvandlarsignaler vilken använder sig av anslutningspunktema som har olika elektriska parametrar. Anslutningarna fiån anslutningspunktema till en särskild omvandlare styrs av logiska signaler (anslutningspunktsstyrsignaler) som sänds till styrkretsen 101 för omvandlarsignaler från processom 106. Styrkretsen 101 för omvandlarsignaler kan styras så att den matar ut en enskild signal som tagits emot från en särskild omvandlare via en enskild utgång. Processom 106 kan således välja en särskild inkanal så att den matas ut från styrkretsen 101 för omvandlarsignaler. De kanalstyrsignaler som matas ut av processorn 106 styr vilken kanal som matas ut från styrkretsen 101 för omvandlarsignaler. Enligt en del utfiåringsformer kan utsignalen från styrkretsen 101 för 10 15 20 25 30 535 269 omvandlarsignaler anpassas av signalbehandlingskretsen 108 innan utsignalen sänds till processorn 106. Anpassningen kan till exempel omfatta att utsignalens spänning ökas eller minskas.

FIG. 2 visar en belysande utíöringsform för ett kretsschema över styrkretsen 101 för omvandlarsignaler (enligt FIG. 1). Kretsen 101 inbegriper en ljusstyrd omkopplings- anordning 202 som exempelvis kan inbegripa en fotoaktiv omkopplare, en fototransistor eller en liknande fotoaktiv komponent. Den ljusstyrda omkopplingsanordningen 202 har en emitter som är ansluten till anslumingspunkten A 103, en kollektor som är ansluten till en första nod 201 och ett styre som tar emot en anslutningspunktsstyrsignal A. En ljusstyrd omkopplingsanordning 204 har en emitter som är ansluten till den första noden 201, en kollektor som är ansluten till anslutningspunkten B 105 och ett styre som är anslutet till en anslutningspunktsstyrsignal B. En ljusstyrd omkopplíngsanordning 206 har en emitter som är ansluten till anslutningspunkten C 107, en kollektor som är ansluten till en andra nod 203 och ett styre som är anslutet till en anslutningspunktsstyrsignal B.

En ljusstyrd omkopplingsanordning 208 har en emitter som är ansluten till den andra noden 203, en kollektor som är ansluten till en anslutningspunkt D 109 och ett styre som är anslutet till en anslutningspunktsstyrsignal D. Den första ncxlen är ansluten till kanal 1 och den andra noden är ansluten till kanal 2. En ljusstyrd omkopplingsanordning 210 har en emitter som är ansluten till den första noden 201, en kollektor som är ansluten till en utgångsnod 205 och ett styre som tar emot en kanalstyrsignal X. En ljusstyrd omkopplingsanordning 212 har en emitter som är ansluten till den andra noden 203, en kollektor som är ansluten till utgångsnoden 205 och ett styre som tar emot en kanalstyrsignal Y. Även om den illustrerade utföringsfornien enligt FIG. 2 inbegriper två kanaler, kan andra uttöringsfonner utökas så att de inbegriper vilket antal kanaler som helst, samt associerade omvandlare, ljusstyrda omkopplingsanordningar och logiska signaler.

Vid drift sänder processorn 106 anslutningspunktsstyrsignalen A och anslutnings- punktsstyrsignalen B som logiska utsignaler med avsikt att styra de ljusstyrda omkopplingsanordningarna 202 respektive 204. När en logisk utsignal är hög, sluts den ljusstyrda omkopplingsanordning som är ansluten till logiken. De ljusstyrda 10 15 20 25 30 535 269 omkopplingsanordningarna 202 och 204 fungerar så att de omvandlar den höga logiska utsignalen till ljus med hjälp av till exempel en lysdiod (LED). Det ljus som avges fi-ån lysdioden får ett transitivt element i de ljusstyrda omkopplingsanordningarna 202 och 204 att slås på, vilket sluter den elektriska förbindelsen mellan emittern och kollektom.

Eftersom de ljusstyrda omkopplingsanordníngarna 202 och 204 styr förbindelsen mellan anslutningspunkterna A och B och den första noden 201, bestämmer logiken från processorn 106 via anslutningspunktsstyrsignalerna A och B om den omvandlare som är ansluten till kanalen 1 påverkas av anslutningspunkterna A och B. De ljusstyrda omkopplingsanordningarna 206 och 208 och de associerade insignalema fungerar på liknande sätt.

De ljusstyrda omkopplingsanordningarna 210 och 212 fimgerar som omkopplare för styrning av utkanalssignalen fiån utgângsnoden 205. När den logiska kanalstyrsignalen X exempelvis är hög och den logiska kanalstyrsignalen Y är låg, så är den ljusstyrda omkopplingsanordningen 210 sluten, den ljusstyrda omkopplingsanordningen 212 öppen och signalen från kanal 1 matas ut via utgångsnoden 205. Således kan en önskad signal från en kanal matas ut från utgångsnoden 205 genom att den ljusstyrda omkopplingsanordning som är associerad med den önskade kanalen sluts, och genom att de ljusstyrda omkopplingsanordningarna som är associerade med de andra kanalerna öppnas. Signalen från utgångsnoden kan sedan sändas till processorn 106 (efter Signalbehandling om så önskas), eller till andra liknande anordningar.

Användningen av de ljusstyrda omkopplingsanordningama gör det möjligt att logiska signaler som sänds direkt från processorn 106 vid processoms driftspânning direkt väljer och styr utsignalen från krets 101, och att kretsen 101 kan konfigureras så att den kan fungera tillsammans med en mängd olika typer av omvandlare. De ljusstyrda omkopplingsanordningama förbättrar även kretsens 101 tillförlitlighet och prestanda genom att de logiska signaler som sänds från processorn 106 isoleras elektriskt från de strömmar som är associerade med anslutningspunktema och kanalerna. Kretsen 101 ger en betydande flexibilitet vid konstruktionen. Till exempel kan en omvandlare som är ansluten till en kanal ersättas med en annan typ av omvandlare. Om den andra typen av omvandlare inte använder insignaler fiån anslutningspunkterna, kan en av eller båda 10 15 535 269 anslutningspunktema kopplas bort med hjälp av de ljusstyrda omkopplingsanordningarna.

Ljusstyrda omkopplingsanordningar som arbetar med ett stort intervall av ingångsspänningar till styret kan användas, vilket gör att processom 106 kan vara någon av ett stort antal olika typer av processorer som arbetar vid olika spänningar. Processom 106 kan således enkelt bytas ut utan att kretsens 101 konstruktion behöver ändras, och ett flertal olika processorer som matar ut olika logiska spänningsnivåer kan användas för att styra kretsen. Även om föreliggande uppfinning har beskrivits i detalj i samband med enbart ett begränsat antal uttöringsformer, är det underförstått att uppfinningen inte âr begränsad till dessa beskrivna utföringsforrner. Föreliggande uppfinning kan snarare ändras så att den innefattar ett godtyckligt antal varianter, förändringar, ersättningar eller motsvarande arrangemang som hittills inte beskrivits, men som motsvarar uppfinningens anda och omfattning. Även om olika utfóringsfonner ßr ßreliggande uppfinning har beskrivits, är det dessutom underförstått att aspekter av uppfinningen kan omfatta enbart en del av de beskrivna utföringsformema. Föreliggande uppfinning begränsas följaktligen inte av föregående beskrivning, utan begränsas enbart av omfattningen av de bifogade kraven.

Claims (9)

10 15 20 535 269 PATENTKRAV:

1. Omvandlargränssnittssystem som innefattar: en första nod (201) som är ansluten till en första omvandlare (lO2); en första ljusstyrd omkopplingsanordning (202) med en första emitter, en första kollektor som är ansluten till den första noden (201) och ett första styre som är verksamt för att ta emot en första logisk signal; en första anslutningspunkt (103) som är ansluten till den första emittem; en andra ljusstyrd omkopplingsanordning (204) med en andra emitter som är ansluten till den första noden (201), en andra kollektor och ett andra styre som är verksamt för att ta emot en andra logisk signal; och en andra anslutningspunkt (105) som är ansluten till den andra kollektom.

2. System enligt krav 1, varvid systemet dessutom innefattar: en tredje ljusstyrd omkopplingsanordning (210) med en tredje emitter som är ansluten till den första noden (201), en tredje kollektor och ett tredje styre som är verksamt för att ta emot en tredje logisk signal; och en utgångsnod (205) som är ansluten till den tredje kollektom.

3. System enligt krav 1, i vilket den första anslutningspunkten (103) är verksam för att driva den första omvandlaren (102).

4. System enligt krav 1, i vilket den andra anslutningspunkten (105) är verksam för att driva den första omvandlaren (102).

5. System enligt krav l, i vilket det första styret (202) är anslutet till en utgående anslutningspunkt hos en processor.

6. System enligt krav 1, i vilket det andra styret (204) är anslutet till en utgående anslutningspunkt hos en processor. 535 259

7. System enligt krav 2, i vilket det tredje styret (210) är anslutet till en utgående anslutningspunkt hos en processor.

8. System enligt krav 7, i vilket signalbehandlingskretsen är ansluten till en processor.

9. System enligt krav 2, i vilket utgångsnoden (105) är ansluten till en ingång på en processor.