SE534244C2 - Pekkänsligt system och förfarande för funktionsstyrning av detsamma - Google Patents

Abstract

Uppfinningen avser pekkänsliga system omfattande en ljustransmitterande panel (1)som avgränsar en pekyta och en motstående yta; ett belysníngsarrangemang (3) somomfattar emittrar (2) utformade att introducera ljus i panelen (1) för propagering i panelen(1) enligt ett emíssionsmönster; ett ljusdetektionsarrangemang (5) som omfattar detektorer(4) utformade att ta emot det i panelen (1) propagerande ljuset. Systemet omfattar vidareen styrenhet (6) för styrning av belysningsarrangemanget (3), varvid styrenheten (6) vidareomfattar en modväljare (7) utformad att monitorera det i ljusdetektionsarrangemanget (5)mottagna ljuset för detektion av beröringar på pekytan, varvid beröringarna dämpar det ipanelen (1) propagerande ljuset; och att välja en mod för emissionsmönstret i beroende avförekomsten av beröringar på pekytan. Dessutom är styrenheten (6) utformad att styraernissionsmönstret i enlighet med den valda moden. (Figur 1)

Description

25 30 35 534 244 använder till exempel detektion av transmitterat ljus, men förändringari signalerna detekteras genom att den aktuella signalen subtraheras från en bakgrundssignal.

Ett FI“IR~system har fördelen att det kan hantera föroreningar såsom fingeravtryck och fett på panelen, eftersom föroreningarna bara kommer att absorbera en del av ljuset längs en väg genom panelen. FTIR-systemet tillhandahåller därmed en pålitlig och robust interaktion med användare. Uppfinnarna har insett att det finns ett behov av en energisparfunktion som är speciellt anpassad till FTIR-tekniken.

Således är ändamålet med föreliggande uppfinning att reducera energiåtgången för ett pekkänsligt system baserat på FFlR-teknik, och i synnerhet att reducera energiâtgången när det pekkänsliga systemet är i bruk.

Sammanfattning Detta och andra ändamål, som kan framgå från nedanstående beskrivning, uppnås åtminstone delvis genom ett pekkänsligt system, ett förfarande och ett datorläsbart medium enligt de självständiga patentkraven, varvid utiöringsforrner av dessa definieras av de osjälvständiga patentkraven.

En aspekt av uppfinningen är ett pekkänsligt system omfattande: en ljustransmitterande panel som avgränsa: en pekyta och en motstående yta; ett belysningsarrangemang som omfattar emittrar utformade att introducera ljus i panelen för propageringi panelen enligt ett emissionsmönster; ett ljusdetektionsarrangemang som omfattar detektorer utformade att ta emot det i panelen propagerande ljuset; varvid systemet vidare omfattar en styrenhet för styrning av belysningsarrangemanget, varvid styrenheten vidare omfattar en modväljare utformad att monitorera det i ljusdetektionsarrangemanget mottagna ljuset för detektion av en eller flera beröringar på pekytan, varvid nämnda en eller flera beröringar dämpar det i panelen propagerande ljuset; och välja en mod för ernissionsmönstret i beroende av förekomsten av beröringar på pekytan; varigenom styrenheten är utformad att styra ernissionsmönstret i enlighet med den valda moden.

Enligt denna aspekt kan modväljaren således anpassas att spara energi i pekkänsliga system med in- och utkopplingspunkter längs panelens sidor. En fördel med denna aspekt är förmågan att ändra eniissionsmönsnet för att reducera det pekkänsliga systemets energiåtgång, och/eller för att uppnå en högre uppdateringsfrekvens (frame rate) hos det pekkänsliga systemet för en given energiåtgång. Förändringen i emissionsmönster kan också användas för att uppnå olika upplösning på olika delar av pekytan, t ex kan upplösningen selektivt ökas på en del av pekytan som har många beröringar. 10 15 20 25 30 35 534 244 Utföringsformer av uppfinningen är utformade att medge reducerad energiátgång under både inaktiv (inga beröringar på pekytan) och aktiv användning av det pekkänsliga systemet.

Utföringsformer av uppfinningen är utformade att tillhandahålla en dynamisk anpassning av energiåtgången till den faktiska aktiviteten på pekytan.

Utföringsforrner av uppfinningen är utformade att tillhandahålla en snabb respons på nya beröringar på pekytan.

En annan aspekt av uppfinningen är ett förfarande för funktionsstyrning av ett pekkänsligt system, vilket omfattar en ljustransmitterande panel som avgränsar en pekyta och en motstående yta, varvid förfarandet omfattar: ~ att medelst ett belysningsarrangemang som omfattar emittrar introducera ljus i panelen för propagering i panelen enligt ett emissionsmönster; ~ att medelst ett ljusdetektionsarrangemang som omfattar detektorer ta emot det ljus som propagerar i panelen; - att monitorera det av ljusdetektionsarrangemanget mottagna ljuset för detektion av en eller flera berör-ingar på pekytan, varvid nämnda en eller flera beröringar dämpar det i panelen propagerande ljuset; - att välja en mod för emissionsmönstret i beroende av förekomsten av beröringar på Pekytfln; - att styra eniissionsmönsuet i enlighet med den valda moden. Ännu en aspekt av uppfmningen är ett datorläsbart medium som lagrar bearbetningsinstruktioner som, när de utförs av en dataprocessor, verkställer det ovan identifierade förfarandet.

Ytterligare utföringsformer av uppfmningen återges i de osjälvständiga patentlcraven, den detaljerade beskrivningen och på ritningama.

Kort beskrivning av de bifogade ritningama Nedan kommer utföringsformer av uppfinningen att beskrivas med hänvisning till de bifogade ritningarna, på vilka: Figur 1 är en planvy ovanifrån av ett pekkänsligt system enligt en utföringsform.

Figur 2 är en sidovy av en ljustransmitterande panel för att åskådliggöra hur propagerande ljus dämpas av berörande objekt.

Figur 3 åskådliggör sex valda emittrar på motstående sidor som emitterar ljus i ett pekkänsligt system enligt en utföringsform av uppfinningen.

Figur 4 åskådliggör sex valda ernittrar på angränsande sidor som ernitterar ljus i ett pekkänsligt system enligt en utföringsform av uppfinningen.

Figur 5-8 är flödesscheman för utföringsformer av uppfinningen. 10 15 20 25 30 35 534 2114 Figur 9 åskådliggör tolv (12) valda emittrar från alla sidor som emitterar ljus i ett pekkänsligt system enligt en utföringsform av uppfinningen.

Figur 10 är ett flödesschema för en utföringsform av uppfinnin gen.

Detaljerad beskrivning av exemplifierande utföringsforrner av uppfiruiingen Genom hela beskrivningen används samma hänvisningsbeteclmingar för att beteckna motsvarande element/steg.

I figur 1 visas ett exempel på ett pekkänsligt system, vilket omfattar en panel 1, ett belysningsanangemang 3 innefattande emittrar 2 och ett ljusdetektionsarrangemang 5 innefattande detektorer 4. Det pekkänsliga systemet är enligt en utfóringsform ett multitouch-system och möjliggör därmed detektion av ett flertal beröringar. Ernittrarna 2 introducerar ljus Li panelen vid inkopplingspunkter, där en inkopplingspunkt definierar en punkt på panelen 1 där ljus L från en emitter 2 går in i panelen 1. Detektorema 4 detekterar ljusets energi vid utkopplingspunkter, där en utkopplingspunkt definierar en punkt på panelen där det ljus som propagerar inuti panelen 1 lämnar panelen I för efterföljande detektion medelst en detektor 4. Det är bara inkopplingspunkterna och utkopplingspurtkterna för emittrama 2 resp detektorema 4 som behöver vara anordnade längs panelens periferi; detektorema 4 och emittrarna 2 kan vara anordnade på avstånd från panelen 1. Ljus kan gå in i och lämna panelen 1 genom panelens 1 kanter, eller genom panelens 1 övre eller undre yta, t ex genom användning av ett lämpligt ljuskopplingselement. Antalet och placeringen av ernittrarna 2 och detektorema 4 (och därmed också in- och utkopplingspunkterna) i figurema är endast givnai illustrativt syfte, och det bör inses att antalet och placeringen av emittrarna 2 och detektorema 4 (och också in- och utkopplingspunkterna) kan skilja sig från vad som visas på ritningarna. Till exempel behöver inte emittrarna 2 och detektorema 4 vara grupperade så som visas i figur 1, utan de kan vara anordnade i en blandad ordning. Emittrarna 2 kan vara anordnade i rader för att injicera ett antal divergerande strålar i panelen 1, och detektorema 4 kan vara anordnade i rader för att detektera den transmitterade ljusenergin. En sveplinje (illustrerad med prickade linjer i figur 1) är ljusvägen mellan en inkopplingspunkt och en utkopplingspunkt, och en emitter 2 och en detektor 4 vid ändarna av en sveplinje betecknas som ett emitter-detektor-par. Det bör noteras att en ensam emitter 2 kan definiera mer än en sveplinje om ljuset från en emitter injiceras som en divergerande stråle, dvs en stråle som expanderar i panelens 1 plan. Likaså kan en ensam detektor 4 definiera mer än en sveplinje om detektorn är utformad att detektera ljus över ett brett vinkelintervall. En sådan utföringsforrn åskådliggöra i figur 1. I alternativa utfóringsfonner, ej visade, kan åtminstone en del ljus injiceras som en eller flera icke expanderande strålar och/eller kan en eller flera detektorer vara utformade med ett smalt synfält. 10 15 20 25 30 35 534 244 I peksystemets olika utfóringsfonner kan detektonerna vara 0-, 1- eller 2- dimensionella fotodetektorer, såsom fotodioder, CCD- eller CMOS-arrayer osv, och emiüzrarna kan vara LEDzar, laserdioder, lampor, lasrar osv.

Panelen l kan ha olika geometriska former och kan vara böjd, dvs inte platt. Pekytan är på intet vis begränsad till den rektangulära form som visas på ritningarna. Även om det inte framgår av figurerna kan systemet inkludera en gränssnittsanordning som tillhandahåller ett grafiskt användargränssnitt (GUI) inom åtminstone en del av panelytan. Gränssnittsanordningen kan vara ett substrat med en ñx bild anordnad över, under eller inuti panelen 1. Altemativt kan gränssnittsanordningen vara en skärm (LCD, OLED, plasmaskärm, etc) under panelen 1, eller en projektor som är anordnad att projicera en bild på panelen l, för att skapa ett dynamiskt GUI liknande det grafiska användargränssnittet på en datorskärm.

Ljuset L från emittem 2 injiceras i den ljustransrnitterande panelen l och propagerar inuti panelen 1 samtidigt som det reflekteras i de övre och undre ytorna la, lb, såsom visas i figur 2. Ljuset kan reflekteras genom total intemreflektion, TIR, åtminstone i den övre ytan la som bildar en pekyta. Den undre ytan lb kan reflektera ljuset genom TIR eller via en reflekterande beläggning (ej visad) applicerad på den undre ytan lb. Vid en annan ände av panelen 1 detekteras det transmitterade ljusets energi medelst detektorn 4. För det fall att ett objekt berör panelens 1 pekyta interagerar objektet med ljusstrålen inuti panelen 1 och frustrerar den totala internreflektionen. Föreliggande uppfirming kan använda frustrerad total internreflektion (FFIR), i vilken energi sprids in i objektet från en kortvarig (evanescent) våg som skapas av det propagerande ljuset, förutsatt att objektet har ett högre brytningsindex än det material som omger panelytans material och ärplacerat inom mindre än flera våglängders avstånd från ytan. Under frustreringen av den totala internreflektionen absorberas en del av ljusstrålen av objektet, och en arman del reflekteras och/eller sprids av objektet. Den återstående delen av ljusstrålen kommer att fortsätta med total internreflektion som förut men är nu dämpad på grund av absorptionen, reflektionen och spridningen, såsom åskådliggörs i figur 2 med ett lite svagare streck.

Systemet detekterar beröringar på pekytan genom att analysera den ensemble av energivärden som har fastställts för olika detekterade sveplinjer. Såsom kommer att förklaras närmare nedan så kan förekomsten av en eller flera beröringar fastställas genom identifiering av förändringar i ensemblen av energivärden. För att fastställa positionen för att flertal beröringar på pekytan kan det vara fördelaktigt att omvandla energivärdena för sveplinjerna till transmissionsvärden.

Varje detektor 4 mäter det transmitterade ljusets energi för en speciell sveplinje Si, som här benämns dfi, och energivärdet 11,,- jämförs med ett bakgrundsvärde för sveplinjen, du. Transmissionen för sveplinjen S,- kan beräknas som Ti = dfl/dm. Bakgrundsvärdet kan fås på ett flertal olika sätt; det enklaste exemplet är att systemet kalibreras vid uppstart 10 15 20 25 30 35 534 24!! (elleri fabriken under produktion), dvs genom att bakgmndsvärdet db,- sätts lika med den för sveplinjen S,- uppmätta energin när inga objekt berör pekytan.

Såsom visas i figur 2 kan det transmitterade ljuset bära information om ett flertal beröringar. l ett FTIR-system har varje beröringspunkt p, (motsvarande ett berörande objekt) en transmission rn, vilken generellt ligger i intervallet 0 - 1, men normalti intervallet 0,7 - 0,99. Den totala transmissionen T,- längs en sveplinje S,- ges åtminstone ungefärligt av produkten av de individuella transmissionerna 1,, för beröringspunkterna p, på denna sveplinje: Ti = nfn (1) Till exempel ger två beröringspunkter p ; och p; med transmissioner 0,9 respektive 0,8 på en sveplinje S,- en total transmission T,-=0,72. Den andra beröringspunkten p; kommer dämpa en del av det ljus L som når den andra beröringspunkten, därav multiplikationen. Skillnaden mellan en apparat med detektion ovanför ytan, såsom beskrevs i bakgrundsavsnittet, och en FTIR-apparat är att transmissíonen för varje beröring är 0 i apparaten med detektion ovanför ytan eftersom beröringspunkten blockerar allt ljus.

Dessa anordningar saknar alltså multiplikativitet. Med en FTIR-apparat är det därmed möjligt att ”se igenom” beröringar på panelen 1.

Panelen 1 kan vara gjord av varje material som transmitterar tillräckligt med ljus i det relevanta våglängdsintervallet för att medge en vettig mätning av den transmitterade energin. Sådana material inkluderar glas, poly(metylmetakrylat) (PMMA) och andra polykarbonater (PC).

Med hänvisning till figur 1 så innefattar det pekkänsliga systemet dessutom en styrenhet 6, som är utformad att styra emissionen av det ljus L som propagerar inuti panelen 1. Enligt en utföringsfonn år styrenheten 6 utfonnad att styra ernissionsmönsu-et genom selektiv aktivering av emitterarna, tex genom förändring av antalet aktiva ernituar 2. Genom att förändra antalet aktiva emittrar 2 är det möjligt att anpassa antalet ernittrar 2 till aktiviteten på pekytan. Om det inte föreligger några beröringar kan ett flertal emittrar slås av för att reducera systemets energiförbrukning. Styrenheten 6 kan också vara utfonnad att styra ljusets emissionsmönster genom att förändra energin/intensiteten hos det ljus som emitteras av de enskilda emittrarna 2. Att reducera ljusintensiteten när full intensitet inte behövs, t ex när det inte föreligger beröringar på pekytan, är ett annat sätt att reducera systemets energiförbrukning. Det måste fortfarande säkerställas att systemet åstadkommer ett tillräckligt bra signal-brusfórhållande för detektion av nya beröringar. Ett minskat antal aktiva ernittrar 2 i kombination med en minskad ljusintensitet är en annan utföringsform enligt Föreliggande uppfinning som kan vara fördelaktig för reducering av energiförbrukningen. 10 15 20 25 30 35 534 2fil4 Enligt en utföringsform är styrenheten 6 utformad att styra uppdateringsfrekvensen.

Uppdateringsfrekvensen definieras som den frekvensen med vilken insamling av data från alla relevanta detektorer 4 och emittrar 2 sker och pekkoordinater beräknas. Således börjar varje uppdatering (frame) med att alla emittrar, eller en delmängd därav, aktiveras och avslutas med en utvärdering av den registrerade energin för varje relevant sveplinje.

Därmed resulterar varje uppdatering i pekkoordínater som indikerar positionen för varje beröring på pekytan. Om det inte föreligger någon beröring på pekytan så representeras pekkoordinatema av en tom datauppsättning. Genom förändring av uppdateringsfrekvensen kan energiåtgången minskas för en processor 8 som bearbetar data i styrenheten 6, och energiåtgången kan således reduceras.

I en utföringsform aktiveras de olika emittrarna 2 sekventiellt inom en uppdatering så, att varje enskild ernitter aktiveras separat, varigenom det transmitterade ljuset kan mätas vid varje detektor som tar emot ljus från den aktiverade emittem. Därigenom mäts ett energivärde upp för varje sveplinje under en uppdatering.

I en alternativ utföringsform aktiveras grupper av emittrar 2 samtidigt, där varje emitter styrs att transnrittera en kod via det emitterade ljuset så. att koden identifierar respektive emitter. Baserat på de transmitterade koderna kan den av varje detektor 4 i detektionsarrangemanget 5 uppmätta energin separeras i energivärden för varje sveplinje.

Ett sådant emitteraktiveringsschema benämns ”multiplexning” och beskrivs närmarei sökandens provisoriska US-ansökan nummer 61/ 193,526, vilken ingavs den 5 december 2008, och vilken införlivas häri genom hänvisning.

Systemet innefattar också en modväljare 7 som är utformad att monitorera det ljus som tas emot i ljusdetektionsarrangemanget 5 för att detektera beröringar på pekytan som dämpar det inuti panelen 1 propagerande ljuset. Modvälj aren 7 väljer en mod för emissionsmönstret i beroende av förekomsten av beröringar på pekytan; varigenom styrenheten 6 är utformad att styra ernissionsmönstret enligt den valda moden. Den valda moden definierar då vilka och hur många emittrar som ska aktiveras, intensiteten för ljuset och/eller uppdateringsfrekvensen.

Enligt en utföringsforrn så aktiverar styrenheten 6 bara en delmängd av de tillgängliga emittrama 2 vid början av varje uppdatering. I den följande beskrivningen benämns denna delmängd ”första delmängd”. Sedan kan, beroende på den valda moden, ytterligare emittrar aktiveras. Exempel på en första delmängd av aktiva emittrar visas i planvyerna i figur 3 och 4, där sex valda emittrar från motstående respektive närliggande sidor aktiveras för att injicera divergerande ljusstrålar (indikerade med streckade linjer) i panelen 1. Det bör understrykas att endast aktiverade ernittrar visas i figur 3 och 4, medan icke aktiverade ernittrar har utelämnats. Exemplen är bara illustratíva, och det är naturligtvis möjligt att använda andra första delmängder med en begränsad mängd aktiva emittrar för att täcka panelens 1 yta. Den första delmängden väljs företrädesvis så att den 10 15 20 25 30 35 534 2114 täcker hela pekytan med åtminstone en sveplinje. Modväljaren 7 monitorerar sedan den detekterade energin för den uppsättning sveplinjer som hör samman med den första delmängden ernitnar. Modväljaren 7 kan söka efter förändringar i transmissionsvärdena T,- eller direkt i rådatavärdena dß.

I det följande kommer olika utfiiringsformer av ett forfarande för styrning av emissionsmönstret att beskrivas i anslutning till flödesscheman i figurema 5 - 8, i vilka de olika stegen verkställs under styrning medelst styrenheten 6 (figur 1). Varje flödesschema åskådliggör steg som utförs under en enda uppdatering i en sekvens av uppdateringar. De olika stegen som visas i figurema 5 - 8 upprepas således kontinuerligt under drivningen av det pekkänsliga systemet, såsom indikeras medelst de prickade pilarna.

Figur 5 är ett flödesschema för en utföringsforrn av uppñnningen, i vilken modväljaren 7 (figur 1) kan styras att omkoppla systemet mellan en vilomod och en normalmod. I denna utföringsform, liksom i andra av uttöringsformer av uppfinningen, aktiveras en första delmängd ernittrar att belysa det inre av panelen (steg 501). Som beskrivits ovan resulterar den första delmängden i en första ensemble av energivärden dfi för olika detekterade sveplinjer S,-. I en efterföljande beröringsidentifieiing (steg 502) analyseras den första ensemblen av energivärden d,,-, eller transmissionsvärden T,- om dessa har beräknats, för att identifiera förekomsten av några berörande objekt. Om ett berörande objekt indikeras och systemet är i vilomod så går systemet in i normalmod, eventuellt efter en fördröjning (se nedan); om systemet redan äri normalmod förblir det i normalmod. Om inget berörande objekt indikeras och systemet är i norrnalmod så går systemet in i vilomod; om systemet redan är i vilomod så förblir det i vilomod. I vilomoden aktiveras inga ytterligare emittrar, och systemet väntar en given uppehållsperiod innan nästa uppdatering startas (steg 503). Längden på uppehållsperioden ges av den önskade uppdateringsfrekvensen för systemet, vilken i sin tur bestämmer den önskade svarstiden för att detektera uppkomsten av beröringar medan systemet är i vilomod. Det är tänkbart att uppehållsperioden ökas kontinuerligt eller i förutbestämda steg över tid medan systemet förblir i vilomoden. Inormalmoden styrs systemet att aktivera alla emittrar (steg 504).

Detta kan ske genom aktivering av de ernituar som inte ingick i den första delmängden (dvs ”resten” av emittrarna), insamling av en andra ensemble av energivärden för de resulterande sveplinjema från detektorema. och kombinering av de första och andra ensemblerna för att skapa en komplett ensemble av energivärden för alla sveplinjer.

Alternativt återaktiveras alla ernittrar och den kompletta ensemblen av energivärden insamlas från detektorema. Efter aktiveringssteget 504 bestäms de berörande objektens position på basis av den kompetta ensemblen av energivärden, eller transmissionsvärden om dessa har beräknats (steg 505).

I en variant av utföringsformen i ñgur 5 är systemet utformat att kontinuerligt löpa runt (”loopa”) inne i normalmoden, uppdatering efter uppdatering, så länge som 10 15 20 25 30 35 534 244 beröringsbestärnningssteget 505 resulterar i pekkoordinater. Figur 6 är ett flödesschema för norrnalmoden i en sådan utföringsfonn. Såsom visas aktiverar systemet alla ernitnar vid början av varje uppdatering (steg 501') istället för att aktivera endast den första delmängden. Således insamlas en komplett ensemble av energivärden från detektorema i steg 501'. I steg 505 bestäms sedan positionen för det berörande objektet på basis av den kompletta ensemblen av energivärden, eller transmissionsvärden om dessa har beräknats.

Närhelst systemet misslyckas med att fasställa positioner i steg 505 tas detta som en indikation på att inget objekt berör pekytan (steg 502'), och systemet återgår till den sekvens av steg som visas i figur 5, dvs genom aktivering den första delmängden vid början av nästa uppdatering. Om en eller flera beröringspositioner fastställs i steg 505', så börjar nästa uppdatering i normalmoden, genom verkställning av steg 501'.

Figur 7 är ett flödesschema fór en annan utfóringsforrn. Jämfört med utföringsforrnen i figur 5 är systemet kapabelt att, förutom vilomoden och normalmoden, gå in i en signaturrnod. 1 denna utfóringsform så startas signaturmoden så snart ett ensamt berörande objekt identifieras på pekytan. Om fler än ett pekobjekt identifieras så bringas systemet att gå in i normalmoden och arbeta enligt vad som beskrivits ovan med hänvisning till figur 5 eller 6. För detta ändamål irmefattar styrförfarandet ett beröringsanalyssteg 506, i vilket systemet särskiljer mellan ett ensamt berörande objekt och flera berörande objekt på pekytan. Typiskt inbegriper steg 506 ett rudimentärt (låg upplösning och låg precision) beröringsbestämningssteg. Det bör också inses att den i figur 7 visade utföringsformen förutsätter att den första ensemblen av energivärden (erhållna från den första delmängden emittrari steg 501) innehåller tillräckligt med information för att medge steg 506 att identifiera antalet beröringar, eller åtminstone att särskilja mellan en och flera beröringar. I en variant föregås steg 506 av ett ytterligare aktiveringssteg (ej visat), i vilket en andra delmängd emittrar aktiveras för att komplettera informationen från den första delmängden emittrar, för att underlätta/möjliggöra särskiljningen i steg 506.

I signaturrnoden styrs systemet lämpligen att endast samla in så många energivärden som behövs för att erhålla tillräckligt noggrann information om ett ensamt berörande objekt. Beroende på implementation kan ensemblen av energivärden som ges av den första delmängden eniittrar, och eventuellt den andra delmängden ernittrar, vara tillräcklig för detta syfte. Såsom indikeras i figur 7 kan signaturmoden inbegripa ett beröringsbestärrmingssteg 505, i vilket ensemblen av energivärden bearbetas för fastställande av beröringspositioner. I en variant, ej visad, utesluts beröringsbestämningssteget 505, och istället utmatas den eller de av den rudimentära beröringsbestämningen i steg 506 fastställda beröringspositionenl-erna. Såsom närmare indikeras i figur 7 kan signaturmoden eventuellt inbegripa ett steg för aktivering av en ytterligare delmängd emittrar för att möjliggöra insamling av tillräcklig information (steg 10 15 20 25 30 35 534 244 10 507). Det kompletterande aktiveringssteget 507 kan inbegripa aktivering av en geometriskt anpassad delmängd (kommer att beskrivas nedan).

Typiskt inbegriper signaturmoden aktivering av en begränsad uppsättning emittrar.

Detta sparar både beräkningstid och den tid som behövs för insamling av energivärdena för de relevanta sveplinjema från detektorerna. Systemet kan styras att upprätthålla samma uppdateringsfrekvens i signaturmoden som i normalmoden, I en variant ökas uppdateringsfrekvensen i signaturmoden jämfört med i normalmoden, exempelvis för att möjliggöra högre tidsupplösning för systemet, vilket kan vara önskvärt när det berörande objektet sveps snabbt över pekytan, t ex när en användare gör en bläddringsrörelse ("scro1l gesture") eller en handskriftrörelse på pekytan.

Figur 8 är ett flödesschema för ytterligare en utföringsform. Jämfört med utföringsformen i figur 7 är systemet kapabelt att, förutom vilomoden, normalmoden och signaturrnoden, gå in i en blandmod. l denna uttöringsform startas blandmoden närhelst antalet berörande objekt faller inom ett givet intervall (2 - M), där M typiskt är 4- 8. Om fler än M berörande objekt identifieras så bringas systemet att gå in i norrnalmoden, och om ett ensamt berörande objekt identifieras så bringas systemet att gå in i signaturrnoden, såsom beskrivits ovan i anslutning till ñgur 7. I uttöringsforrnen enligt figur 8 är beröringsanalyssteget 506 utformat att identifiera antalet beröringar och att välja mod i enlighet därmed. Steg 506 inbegriper typiskt en rudimentär (låg upplösning och låg precision) beröringsbestämning. Det bör inses att den i figur 8 visade utföringsformen förutsätter att ensemblen av energivärden som ges av den första delmängden emittrar innehåller tillräckligt med information för att tillåta steg 506 att identifiera antalet beröringar. I en variant föregås beröringsanalyssteget 506 av ytterligare ett aktiveringssteg (ej visat), i vilket en andra delmängd emittrar aktiveras för att komplettera informationen från den första delmängden emittrar, för att förenkla/möjliggöra steg 506.

Blandxnoden inbegriper typiskt aktivering (steg 507) av ytterligare en delmängd emittrar för att möjliggöra insamling av tillräckligt med data för den efterföljande beröringsbestärnningen (steg 505). Såsom indikeras i ñgur 8 kan det kompletterande aktiveringssteget 507 inbegripa aktivering av en geometriskt anpassad delmängd, vilket betyder att emittrar aktiveras selektivt för att uppnå en hög noggrannhet vid lägena för de berörande objekten, och en minskad/odefinerad precision i områden där inga beröringar föreligger. Noggrannheten ges typiskt av antalet korsande sveplinjer. Således aktiveras ernittrar för att erhålla en önskad sveplinjetäthet vid specifika lägen på pekytan. Dessa specifika lägen kan bestämmas på basis av de pekpositioner som har bestämts i steg 506 i den aktuella uppdateringen och/eller de pekpositioner som har beräknats av beröringsbestämningssteget 505 i en eller flera föregående uppdateringar.

Antalet aktiverade emittrar i blandmoden är typiskt färre än den totala uppsättningen emittrar som aktiveras i normalmoden. Liksom i vilomoden och signaturmoden kan 10 15 20 30 35 534 244 11 uppdateringsfiekvensen ändras jämfört med i normalmoden. Till exempel kan uppdateringsfrekvensen ökas i blandmoden samtidigt som ungefär samma signal- brusförhållande som i normalmoden bibehålls. I en utföringsforrn justeras uppdateringsfrekvensen kontinuerligt med den tid som behövs för datainsamling och beröringsbestämning i blandmoden.

I samtliga utföringsformer och exempel ovan kan en tidsfördröjníng läggas in för att fördröja ett modbyte tills flera uppdateringar eller sekunder har förflutit sedan beröringsidentifieringssteget 502 eller beröringsanalyssteget 506 först identifierar att ett krav för byte från en mod till en arman är uppfyllt. Till exempel kan dubbelpekningar (”double taps”) behöva detekteras med hög noggrannhet. Därför kan beröringsidentifieringssteget 502 (figur 5 - 8) vara utformat med en tidsfördröjning för byte till vilomod, närhelst frånvaro av berörande objekt på pekytan identifieras.

Tidsfördröjningen kan vara satt att överskrida den förväntade tiden mellan beröringar i en dubbelpekning. Tidsfördröjningen kan vara satt vid tillverkningen av systemet, av användarpreferenser eller vara fastställd av modväljaren. I ett annat exempel kan beröringsidentifieringssteget 502 (figurer 5 - 8) vara utformat med en tidsfördröjning för byte från vilomod, närhelst närvaro av berörande objekt har identifierats. En sådan tidsfördröjning kan vara fördelaktig för att förhindra att systemet oavsiktligt lämnar vilomoden på grund av signalbrus.

Såsom indikeras i de föregående exemplen kan ett reducerat antal emittrar i belysningsarrangemanget användas i vilomoden, och styrenheten 6 kan styra belysningsarrangemanget 3 att reducera antalet aktiva emittrar 2. Om styrenheten 6 detekterar att något har hänt på pekytan så kan den välja en arman mod som anpassar emissionsmönstret efter beröringen eller beröringama på ytan.

Såsom indikeras i de föregående exemplen kan modväljaren 7 vara utformad att fastställa geometriska lägen för beröringar på pekytan, om sådana föreligger, och att välja en mod för ernissionsmönstret i enlighet med beröringamas geometriska lägen. Således är det möjligt att, genom att känna de geometriska lägena för beröringarna, anpassa emissionsmönstret för ljuset från emittrama 2 så att det noggrant täcker de geometriska lägena, företrädesvis inom samma uppdatering. Detta möjliggör en reducerad energiförbrukning för systemet men en fortsatt noggrann detektion där beröringama föreligger.

Såsom indikeras i de föregående exemplen kan modväljaren 7 vara utformad att välja sígnaturmod om ett ensamt geometrisk läge detekteras på pekytan, varigenom styrenheten 6 kan vara utformad att styra emittrarna 2 i belysningsarrangemanget 3 att noggrant täcka det ensamma geometriska läget genom användning av en anpassad delmängd av emittrama 2. Att noggrant täcka ett geometriskt läge innebär att antalet sveplinjer är tillräckligt stort för att säkerställa detektion av en beröring i det läget. 10 15 20 25 30 35 534 244 12 Såsom indikeras i de föregående exemplen kan modväljaren 7 vara utformad att välja normalmod om ett flertal geometriska beröringspositioner detekteras, varigenom styrenheten 6 är utformad att styra emittrarna 2 att noggrant täcka hela pekytan genom användning av alla tillgängliga emittrar 2.

Såsom indikeras i de föregående exemplen kan modväljaren 7 vara utformad att välja en blandmod när ett begränsat antal geometriska beröringspositioner detekteras på pekytan, varigenom styrenheten 6 är utformad att styra emittrarna 2 i belysningsariangemanget att noggrant täcka det begränsade antalet geometriska beröringspositioner genom användning av en anpassad delmängd av emittrarna 2. Blandmod kan deñnieras som en mod som valts från en ”kontinuerlig” skala mellan normal- och signaturmod beroende på var och hur många beröringar som detekteras på pekytan. Den anpassade delmängden ernittrar kan aktiveras för att ersätta eller komplettera den första delrnängden ernittrar som aktiverades vid uppdateringens början. Ett exempel på emissionsmönster i signaturmod eller blandmod ges i figur 9, i vilken tolv valda ernittrar, som är anordnade längs panelens 1 alla sidor, aktiveras för att emittera ljus. Exempelvis kan ljus einitteras så, att varje position på pekytan täcks av åtminstone två sveplinjer som inte är allt för nära parallella. Således är det möjligt att anpassa emittrarna 2 så att de ernitterar ljus i ett önskat emissionsmönster inom företrädesvis samma uppdatering. Flera geometriska lägen kan därmed täckas; samtidigt förbrukar systemet mindre energi.

Inom ramen for den föreliggande beskrivning finns det många olika sätt att utforma den anpassade delmängden emittrar. I en utföringsform är styrenheten utformad att analysera beröringarrias geometriska lägen i förhållande till den aktuella uppsättningen sveplinjer (dvs sveplinjema för de för närvarande aktiverade ernittrarna), och selektivt aktivera en eller flera emittrar som definierar ytterligare sveplinjer vid de kända geometriska lägena, for att erhålla en uppsättning sveplinjer som resulterar i önskad prestanda. I en annan utföringsform är pekytan indeladi fördefinierade delområden, där varje delområde är associerat med en specifik grupp av emittrar, varvid det är känt att aktivering av gruppen ger adekvat belysning av delområdet. Således kan styrenheten vara utformad att analysera beröringarnas geometriska lägen for att identifiera ett eller flera delområden, och selektivt aktivera en eller flera grupper av emittrar på basis av de därmed identiñerade delområdena. Ibåda exemplen ovan kan emittrarna aktiveras för att exempelvis uppnå ett visst antal korsande sveplinjer vid varje geometriskt läge och/eller en viss vinkel mellan korsande sveplinjer. I ytterligare en annan utföringsfonn är den anpassade uppsättningen emittrar utformad endast på basis av antalet beröringar, t ex genom att styrenheten är utformad att aktivera ett givet antal emittrar som funktion av antalet beröringar. Exempelvis kan två beröxingar resultera i att var fiärde av de tillgängliga ernittraina aktiveras, och tre beröringar kan resultera i att var tredje av de tillgängliga emittrarna aktiveras, osv. Lämpligen utformas varje sådan uppsättning emittrar 10 15 20 25 30 35 534 244 13 att generera ett likfonnigt nät av sveplinjer så att tätheten av sveplinjer bringas att öka med ökande antal beröringar.

Såsom indikeras i de föregående exemplen kan styrenheten 6 vara utformad att förändra emissionsmönstret och detektera beröringen inom en och samma uppdatering, fór att medge beröringsdetektion med hög noggrannhet inom en och samma uppdatering. För val av mod företas således en analys av beröringarna först efter aktivering av en delmängd av emittrrarna 2. Efter att en mod har valts och en lämplig uppsättning av emittranxa 2 har aktiverats kan en beröringsbestärnning göras med användning av det transmitterade ljuset längs sveplinjerna från uppsättningen av emittrar 2. Således kan en beröringsbestämning göras med hög noggrannhet.

Såsom indikeras i de föregående exemplen kan modväljaren 7 vara utformad att identifiera om ett objekt berör pekytan på panelen 1, speciellt för att bestämma när omkoppling ska ske till eller från vilomoden på basis av den första ensemblen av energivärden som erhållits från den första delmängden emítn-ar. Modväljaren 7 är enligt en utföringsform utformad att identifiera objekt genom monitorering av tidsbeteendet fiör energivärdena, eller transmissionen om denna har beräknats. Närmare bestämt är modväljaren 7 utformad att erhålla en referenssignal d,,~ för varje sveplinjc S; och jämföra det aktuella energi- eller transmissionsvärdet d,,-, T,- med denna referenssignal.

Referenssignalen dn- kan vara fastställd att representera ”historiken” för respektive aktuellt energi-ltransmissionsvärde. Exempelvis kan referenssignalen bestämmas genom filtrering av en sekvens av energi-/transmissionsvärden som har detekterats för en specifik sveplínje under föregående uppdateringar. Det ñlter som används kan till exempel vara av typen lågpass eller bandpass. Altemativt kan ett högpassfilter användas, varvid referenssignalen representeras av skillnaden mellan indata och utdata till filtret. I andra alternativ kan en tidsfönsterbaserad medelvärdesfunktion Ctime-windowed average function”), en exponentiell avklingningsftmktion (”exponentia1 forget function”) eller en integrerande funktion användas för att fastställa referenssignalen. Nedan beskrivs två exempel på algoritmer i större detalj. Andra metoder är också tänkbara om de har förmågan att detektera en snabb temporal förändring i de energi-/transmissionsvärden som erhålls för de olika sveplinjerna.

För att beräkna referenssignalen d,.- med en tidsfönsterbaserad medelvärdesfurtktion kan följande ekvation användas: drf = åzn=<~-t-l>,~ dm- <2> där k är antalet uppdateringari medelvärdesfönstret, dn,- är det detekterade energivärdet för sveplinje i för uppdatering n, och N är slutet på det medelvärdebildande 10 15 20 25 30 35 534 244 14 fönstret. Det är också möjligt att använda ett tidsgap mellan aktuell uppdatering och slutet på det medelvärdesbildande fönstret, vilket gör referenssignalen mindre beroende av det allra senaste tidsbeteendet för energivärdena. Antalet uppdateringar, k, som används för fönstermedelvärdet är typiskt i intervallet 5 - 1000. Det möjliga gapet, N, är typiskt mindre än 100 uppdateringar.

Referenssignalen i förfarandet med exponentiell avklingning kan beräknas som: drz=(1-S)'d-r1+$'dfl (3) där parametem s väljs i överensstämmelse med systemets tidsbeteende och ligger relativt nära 0, t ex mindre än 0,01 och större än 0,00000l . Parametern 11,,- indikerar det detekterade energivärdet för sveplinje S,- i den aktuella uppdateringen. Ekvation (3) liknar tidsfönsterbaserat medelvärde förutom att de nyaste energi-/transntissionsvärdena har större påverkan än de äldre. Dessutom behöver inte lika många värden följas. I de två exemplen ovan bearbetas råsignalvärdena dä, men det är väsentligen samma sak som att bearbeta transmissionsvärdena T,~.

Modväljaren 7 är enligt en utfóringsforrn utformad att detektera förändringar i energi-/transmissionsvärdena genom att beräkna normen (II Il) med användning av referenssignalema och de aktuella signalvärdena, antingen transmission eller råsignal, fór alla relevanta sveplinjeri ljusdetektionsarrangemanget, och använda värdet på normen för att fastställa om ett objekt berör pekytan. Normen kan t ex vara av ordning l, 2 eller oändlíghet, och normen kan beräknas genom att ta skillnaden eller kvoten mellan de aktuella signalvärdena och referenssignalerna. Därmed uppnås ett sätt att särskilja mellan olika moder, för anpassning av emittennönstret. Om normen är under ett tröskelvärde så väljs vilomoden, armars väljs en av de andra moderna.

Nedan ges exempel på ovannämnda utvärderingskriterier: Hd: _ dr||1 < q Hd: _ dv-"z < q Hd: " drflw < q ||:-;,§||.<« <fi> ||-;,~*|t "anwa där tröskelvärdet, q, måste väljas i enlighet med hur mycket beröringsinteraktion det specifika systemet har. Det bör typiskt sättas tillräckligt lågt för att reagera på lätta beröringar, som exempelvis kan uppstå när en användare drar ett finger lätt över pekytan, vilket skulle kunna motsvara en förändring i transmissionsvärde på omkring 0,1 %, eller 10 15 20 25 30 35 534 244 15 något lägre. Typiskt bör tröskelvärdet motsvara en transmissionsiörändiing någonstans i intervallet mellan 0,01% och 5%.

Modväljaren 7 är enligt en annan utfóringsforrn utformad att använda korrelationsvärdena mellan referenssignal och de aktuella signalvärdena, och att använda korrelationsvärdet för att fastställa om beröringar är föreligger på pekytan. Om korrelationsvärdet sjunker under ett visst tröskelvärde så väljs vilomoden.

Såsom indikeras i de föregående exemplen kan valet mellan normal- och signaturmod (eller för att utforma en anpassad uppsättning emittrari blandmod) ske genom analys av de beröringspositioner som bestäms på basis av den från detektorerna erhållna ensemblen av energivärden vid aktivering av den forsta delmängden emitirar, och eventuellt vid aktivering av en liten extra uppsättning emittrar. Genom att räkna antalet beröringar och möjligtvis också analysera deras geometriska lägen, så kan ett byte av mod beslutas, dvs ett byte till signaturmod om det bara föreligger en beröring, till normalmod om det föreligger ett flertal beröringar, eller blandmod om det föreligger ett begränsat antal beröringar.

I en variant kan bytet mellan moder beslutas endast på basis av geometriska lägen.

Exempelvis kan modväljaren vara utformad att byta till signaturmod närhelst en eller flera beröringar identífieras inom ett eller flera specifika pekområden på pekytan. Ett sådant pekområde kan antingen vara statiskt , dvs förbestämt för systemet, eller dynamiskt, dvs associerat med områden som tillfälligt skapas på ett dynamiskt GUI.

Det geometriska läget för en beröring på pekytan bestäms enligt en utföringsforrn genom rekonstruktion av en dämpningskarta för pekytan, dvs pekpositionerna fastställs på basis av uppsättningen transmissionsvärden T,-. En sådan dämpningskarta kan rekonstrueras med användning av kända algoritmer som utvecklats för transmissionstomografi med parallell svepgeometri eller solfiädergeometri beroende på systemets faktiska optiska design. I princip kan pekpositionema rekonstrueras med hjälp av varje tillgänglig bildrekonstruktionsalgoritm. Om det finns en begränsad uppsättning sveplinjer kan det vara fördelaktigt att använda speciellt utformade fåvy-algoritmer (”few view a1gorithms”).

De exemplifierande utföringsformerna som diskuteras i förhållande till figurerna 5 - 8 skulle kunna generaliseras till ett förfarande för styrning, som nu kommer beskrivas med hänvisning till flödesschemat i figur 10. Förfarandet för styrning drivs att styra emissionsmönstret i ett pekkänsligt system som innefattar en ljustransmitterande panel 1. I steg 1001 introduceras ljus i panelen medelst ett belysningsarrangemarig 3 innefattande emittrar 2. I steg 1002 mottages det inuti panelen 1 propagerande ljuset av ett ljusdetektionsarrangemang 5 innefattande detektorer 4. I steg 1003 monitoreras det mottagna ljuset för detektion av beröringar på pekytan, vilka därmed dämpar det inuti panelen 1 propagerande ljuset. Sedan, i steg 1004, väljs en mod för ernissionsmönstreti beroende av förekomsten av beröringar på pekytan. Slutligen, i steg 1005, styrs 10 15 20 25 30 534 244 16 emissionsmönstret enligt den valda moden. Således kan emissionsmönstret anpassas till den detekterade förekomsten av berör-ingar på pekytan för att reducera energiförbrukningen men ändå bestämma pekpositioner med hög noggrannhet och/eller med låg latens mellan uppdateringar.

Enligt en annan utföringsform är enbart en delrnängd av de tillgängliga ernittrarna 2 aktiva och monitorerade när moden väljs. Således kan modvalet baseras på signaler från ett reducerat antal aktiva emittrar. Därmed används mindre energi eftersom ljus emitteras från endast en delmängd av emittrarna (”den första delmängden”), innan modväljaren fastställer vilken mod som ska väljas för att ge tillräcklig noggrannhet i beröringsbestämningen, dvs de lägen på pekytan där beröringar föreligger, samtidigt som energiförbrukningen eventuellt reduceras ytterligare. Förfarandet innefattar enligt en utföringsforrn att styra emissionsmönstret genom förändring av antalet aktiva emittrar 2, och/eller förändring av intensiteten/energin för det emitterade ljuset från de aktiva ernittrania 2, och/eller styrning av uppdateringshastigheten, där uppdateringshasfigheten avser hur ofta data från alla relevanta detektorer 4 och emittrar 2 insamlas och pekkoordinater beräknas. Därmed är det möjligt att anpassa en delmängd emittrar i enlighet med förekomsten av beröringar på pekytan.

Olika moder väljs således av modväljaren 7 i enlighet med aktiviteten på pekytan.

Genom att räkna antalet beröringar på pekytan kan exempelvis en mod för ernissionsmönsnet väljas i enlighet med antalet berör-ingar. Dessutom kan förfarandet innefatta bestämning av geometriskt läge för beröringar på pekytan, och val av mod för emissionsmönstret i enlighet med beröringarnas geometriska lägen. Således kan en mod väljas i beroende av antalet berör-ingar och också deras geometriska lägen.

Enligt en ytterligare aspekt av uppfinningen tillhandahålls ett datorläsbart medium för lagring av bearbetningsinsuuktioner som, när de utförs av en dataprocessor 8, verkställer ovan beskrivna förfarande.

Föreliggande uppfinning är inte begränsad till de ovan beskrivna utföringsfornierna.

Olika alternativ, modifieringar och ekvivalenta lösningar kan användas. Därför ska ovanstående utföringsformer inte anses begränsa uppfinningens skyddsomfång, vilket definieras av de bifogade patentkraven.

Claims (37)

10 15 20 25 30 35 534 244 17 PATENTKRAV

1. Ett pekkänsligt system omfattande: en ljustransmitterande panel (1) som avgränsar en pekyta (la) och en motstående yta (1 b); ett belysningsarrangemang (3) som omfattar emittrar (2) utformade att introducera ljus i panelen (1) för propagering i panelen (1) enligt ett eniissionsmönster; ett ljusdetektionsarrangemang (5) som omfattar detektorer (4) utformade att ta emot det i panelen (1) propagerande ljuset; varvid systemet vidare omfattar en styrenhet (6) för styrning av belysningsarrangemanget (3), varvid styrenheten vidare omfattar en modväljare (7) utformad att monitorera det i ljusdetektionsarrangemanget (5) mottagna ljuset för detektion av en eller flera beröringar på pekytan (la), varvid nänmda en eller flera beröringar dämpar det i panelen (1) propagerande ljuset; och välja en mod för emissionsmönstret i beroende av förekomsten av beröringar på pekytan (1 a), varigenom styrenheten (6) är utformad att styra einissionsmönstret i enlighet med den valda moden, k ä n n e t e c k n a t a v att styrenheten (6) är utformad att styra emissionsmönstret genom förändring av åtminstone endera av antalet aktiva emittrar (2) i belysningsarrangemanget (3) och intensiteten hos det av ernítlrarna (2) emitterade ljuset.

2. Pekkänsligt system enligt krav 1, varvid styrenheten (6) vidare är utformad att styra uppdateringshastigheten, varvid uppdateríngshastigheten är den frekvens med vilken data från alla relevanta detektorer (4) och emitu-ar (2) insamlas och pekkoordinater beräknas.

3. Pekkärisligt system enligt krav 1 eller 2, varvid modvåljaren (7) är utformad att räkna antalet beröringar på pekytan (la), och att välja en mod för emissionsmönstret i enlighet med antalet beröringar.

4. Pekkänsligt system enligt något av föregående krav, varvid modväljaren (7) är utformad att bestämma geometrisk position för beröringar på pekytan (la) och att välja en mod för emissionsmönstret i enlighet med beröringarnas geometriska position.

5. Pekkäiisligt system enligt krav 4, varvid modvälj aren (7) är utformad att välja en signaturmod när en ensam geometrisk beröringsposition detekteras på pekytan (la), varigenom styrenheten (6) är utformad att styra emittrarna (2) i belysningsarrangemanget 10 15 20 25 30 35 534 244 18 (3) att noggrant täcka den ensamma geometriska beröringspositionen genom aktivering av en anpassad delmängd av emittrarna (2).

6. Pekkänsligt system enligt krav 4, varvid modväljaren (7) är utformad att välja en normalmod när antalet fastställda geometriska beröringspositioner överskrider en antalsgräns, varigenom styrenheten (6) är utformad att styra emittrama (2) att noggrant täcka den totala pekytan (la) genom aktivering av alla tillgängliga ernittrar (2).

7. Pekkânsligt system enligt krav 6, varvid modväljaren (7) är utformad att välja en blandmod när antalet fastställda geometriska beröringspositioner är fler än 1 men mindre än nämnda antalsgräns, varigenom styrenheten (6) är utformad att styra ernittrarna (2) i belysningsarrangemanget (3) att noggrant täcka antalet fastställda geometriska beröringspositioner genom aktivering av en anpassad delmängd av ernittrarna (2).

8. Pekkänsligt system enligt något av föregående krav, varvid styrenheten (6), efier detektion av en eller flera beröringar i en uppdatering, är utformad att ändra emissionsmönstret inom samma uppdatering för att medge beräkning av pekkoordinater med högre noggrannhet inom samma uppdatering, varvid en uppdatering är en tidsperiod i vilken data från alla relevanta emitter-detektorpar (2, 4) insamlas och pekkoordinater beräknas.

9. Pekkänsligt system enligt något av kraven 1-7, varvid styrenheten (6) är utformad att arbeta i en sekvens av uppdateringar, varvid styrenheten (6) är utformad att, inom varje uppdatering, aktivera en delmängd av ernittrania (2), och varvid modväljaren (7), inom varje uppdatering, är utformad att välja en mod baserat på det monitorerade ljus som av ljusdetektionsarrangemanget (5) mottages fiån delmängden.

10. Pekkänsligt system enligt krav 9, varvid modväljaren (7) är utformad att välja en vilomod, om fiånvaro av beröringar på pekytan (la) detekteras baserat på det monitorerade ljus som av ljusdetektionsarrangemanget (5) mottages firån delmängden.

11. Pekkänsligt system enligt krav 10, varvid styrenheten (6) är utformad att, för varje uppdatering, aktivera endast delrnängden under vilomoden.

12. Pekkänsligt system enligt något av kraven 9-1 l, varvid modväljaren (7) är utformad att välja en normalmod, om närvaro av beröringar på pekytan (1 a) detekteras baserat på det monitorerade ljus som av ljusdetektionsarrangemanget (5) mottages fiån 10 15 20 25 30 35 534 244 19 delmängden, varvid styrenheten (6) är utformad att aktivera alla emittrar under normalmoden.

13. Pekkänsligt system enligt något av kraven 9-11, varvid styrenheten (6) är utformad att bestämma antalet beröringar på pekytan (la) baserat på det monitorerade ljus som av ljusdetektionsarrangemanget (5) mottages från delmängden, och varvid modväljaren (7) är utformad att välja en mod baserat på antalet beröringar.

14. Pekkänsligt system enligt lcrav 13, varvid styrenheten (6) är utformad att bestämma den geometriska positionen för beröringar på pekytan (la) baserat på det monitorerade ljus som av ljusdetektionsarrangemanget (5) mottages från delmängden, och att bestämma emissionsmönstzret baserat på den geometriska positionen för beröringar.

15. Pekkänsligt system enligt något av föregående krav, varvid modvâljaren (7) är utformad att detektera beröringar på pekytan (la) genom analys av tidsbeteendet för signaler som representerar den på ett flertal ljusvägar mellan aktiverade emittrar (2) och detektorerna (4) mottagna energin.

16. Pekkänsligt system enligt något av föregående krav, varvid styrenheten (6) är utformad att beräkna pekkoordinater som representerar en geometrisk position för beröringarna på pekytan (la) genom rekonstruktion av en dämpningskarta för pekytan, baserat på signaler som representerar ljustransmissionen på ett flertal ljusvägar mellan aktiverade emittrar och detektorema, varvid styrenheten (6) är utformad att bilda signalerna genom att dividera ett uppmätt energivärde för varje ljusväg med ett bakgrundsvärde som representerar en uppmätt energi för ljusvägen utan beröringar på pekytan (la).

17. Ett förfarande för funktionsstyrning av ett pekkänsligt system, vilket omfattar en ljustransmitterande panel (1) som avgränsat en pekyta (la) och en motstående yta (lb), varvid förfarandet omfattar: - att medelst ett belysningsarrangemang (3) som omfattar emittrar (2) introducera ljus i panelen (1) för propagering i panelen (1) enligt ett emissionsmönster; - att medelst ett ljusdetektionsarrangemang (5) som omfattar detektorer (4) ta emot det ljus som propagerar i panelen (1); - att monitorera det av ljusdetektionsarrangemanget (5) mottagna ljuset för detektion av en eller flera beröringar på pekytan (1 a), varvid nämnda en eller flera beröringar dämpar det i panelen (1) propagerande ljuset; 10 15 20 25 30 35 534 244 20 - att välja en mod fór emissionsmönstret i beroende av förekomsten av beröringar på pekytan (181): - att styra emissionsmönstret i enlighet med den valda moden, k ä n n e t e c k n a t a v att emissionsmönstret styrs genom förändring av åtminstone endera av antalet aktiva emittrar (2) i belysningsarrangemanget (3) och intensiteten hos det av emittrania (2) emitterade ljuset.

18. För-farande enligt krav 17, vidare omfattande att styra uppdateringshastigheten, varvid uppdateringshastigheten är den frekvens med vilken data från alla relevanta detektorer (4) och emittrar (2) insamlas och pekkoordinater beräknas.

19. Förfarande enligt krav 17 eller 18, omfattande att räkna antalet beröringar på pekytan (la), och att välja en mod för emissionsmönstret i enlighet med antalet beröringar.

20. Förfarande enligt något av kraven 17-19, omfattande att bestämma geometrisk position för beröringar pâ pekytan (la), och att välja en mod för emissionsmönstret i enlighet med beröringarnas geometriska position.

21. Förfarande enligt krav 20, omfattande att välja en signaturmod när en ensam geomenisk beröringsposition detekteras på pekytan (la), och att styra emittrarna (2) i belysningsarrangemanget (3) att noggrant täcka den ensamma geometriska positionen genom aktivering av en anpassad delmängd av emitüarna (2).

22. Förfarande enligt krav 20, omfattande att välja en normalmod när antalet fastställda geometriska bcröringspositioner överskrider en antalsgrärts, och att styra emittrama (2) att noggrant täcka den totala pekytan (la) genom användning av alla tillgängliga emittrar (2).

23. Förfarande enligt krav 22, omfattande att välja en blandmod när antalet fastställda geometriska beröringspositioner är fler än 1 men mindre än nämnda antalsgräns, och att styra emittrarna (2) i belysningsarrangemanget (3) att noggrant täcka antalet fastställda 'geometriska beröringspositioner genom aktivering av en delmängd av emittrarna (2).

24. Förfarandet enligt något av krav 17 till 23, omfattande, efter detektion av en eller flera beröringar i en uppdatering, att ändra emissíonsmönstret inom samma uppdatering för att medge beräkning av pekkoordinater med högre noggrannhet inom samma uppdatering, 10 15 20 25 30 35 534 244 21 där en uppdatering är en tidsperiod i vilken data från alla relevanta emitter-detektorpar (2, 4) insamlas och pekkoordínater beräknas.

25. Förfarande enligt något av kraven 17 till 23, vilket arbetar i en sekvens av uppdateringar, varvid varje uppdatering innefattar att aktivera en delmängd av emittrarna (2) och att välja en mod baserat på det monitorerade ljus som av ljusdetektionsarrangemanget (5) mottages från delrnängden.

26. Förfarande enligt krav 25, vidare omfattande att välja en vilomod, om frånvaro av berör-ingar på pekytan (la) detekteras baserat på det monitorerade ljus som av ljusdetektionsarrangemanget (5) mottages från delmängden.

27. Förfarande enligt krav 26, vidare omfattande att, för varje uppdatering, aktivera endast delrnângden under vilomoden.

28. Förfarande enligt något av kraven 25 till 27, vidare omfattande att välja en normalrnod, om närvaro av beröringar på pekytan(1a) detelcteras baserat på det monitorerade ljus som av ljusdetektionsarrangemanget (5) mottages från delmängden, och att aktivera alla emittrar under normalmoden.

29. Förfarande enligt något av kraven 25 till 27, vidare omfattande att bestämma antalet berör-ingar på pekytan (la) baserat på det monitorerade ljus som av ljusdetektionsarrangemanget (5) mottages från delmängden, och att välja en mod baserat på antalet beröringar.

30. Förfarande enligt krav 29, vidare omfattande att bestämma den geometriska positionen för beröringar på pekytan (la) baserat på det monitorerade ljus som av ljusdetektionsarrangemanget (5) mottages från delmängden, och att bestämma ernissionsmönstret baserat på den geometriska positionen för beröringar.

31. Förfarande enligt något av kraven 17 till 30, varvid detektion av beröringar på pekytan (1 a) innefattar att analysera tidsbeteendet för signaler som representerar den på ett flertal ljusvågar mellan aktiverade emittrar (2) och detektorerna (4) mottagna energin.

32. Förfarande enligt något av kraven 17 till 31, vidare omfattande att beräkna pekkoordinater som representerar en geomenisk position för beröringarna på pekytan (1 a) genom rekonstruktion av en dåmpningskarta för pekytan, baserat på signaler som representerar ljustransniissionen på ett flertal ljusvägar mellan aktiverade ernittrar (2) och 534 244 22 detektorerna (4), varvid signalerna bildas genom att dividera ett uppmätt energivärde Râr varje ljusväg med ett bakgrundsvärde som representerar en uppmätt energi för ljusvägen utan berör-ingar på pekytan.

33. Ett datorläsbart medium som lagrar bearbetningsinsmxlctioner som, när de utförs av en dataprocessor (8), verkställer förfarandet enligt något av kraven 17 till 32.