SE533994C2 - Beläggningsmaskin för beläggning av vägbanor samt ett förfarande därför - Google Patents

Description

20 25 30 35 533 994. områdena med grova och/eller tyngre fraktioner får en starkt försämrad kvalitet och livslängd, vilket leder till tidiga och kostsamma reparationer.

De fiaktionerade områdena utefter lastbilsflakets längsgående väggar hamnar på motsvarande sätt på det mottagande utmatningstråget. Vid utmatningen från tråget törs dessa grova fraktioner till viss del vidare av bandtransportören och bildar längsgående stråk i vägbanan, men en del av dessa grova fraktioner matas inte ut utan bildar en rest på ömse sidor av bandtransportören.

I syfte att kunna mata ut denna rest har ett utmatningstråg utvecklats med tippbara sidor som vid slutet av varje last får asfalten att rasa/ glida ner mot bandtrarisportören. Det har dock visat sig att asfalten som tippas från dessa områden i utmatningstråget som bandtransportören inte kommer åt är väsentligen fraktionerad och/eller av en icke önskvärd temperatur, vilket leder till att områden med starkt försämrad kvalitet och livslängd bildas i den belagda ytan. Detta sätt att tömma utmatningstråget har man därför gått ifrån och den rest som uppstår på ömse sidor av bandtransportören får ligga kvar och skottas ut först när beläggningsarbetet avslutats för dagen.

Genom WO9700l24 är känt, ett förfarande och en anordning för homogenisering av massgods, vid vilket massgodset inmatas uppifrån i en åt sidoma begränsad behållare och utmatas medelst en i behållarens nedre del anordnad utrnatare . Det för WO9700l24 kännetecknande är att massgodset inmatas uppifrån i ena änden av behållaren, varvid massgodset bringas att rasa ner mot den andra änden av behållaren, så att en bädd av massgods bildas med sluttande profil i behållaren, och varvid på grund ' av rasningen, tyngre och/eller grövre fraktioner av massgodset rasar mer än lättare fraktioner, och att från behållarens bottendel tas, under varje tidsenhet , från varje sektion av behållarens längd i matningsriktningen en mängd massgods ut, vilken motsvarar tillförseln under samma tidsenhet av massgods till det rakt ovanför liggande ' avsnitt av bäddens övre yta som motsvarar nämnda sektion av behållarens längd, varigenom massgodset bringas att röra sig väsentligen vertikalt nedåt i bädden utmed bäddens hela längd mot närnnda utmatare, som utmatar godset från varje sektion i väsentligen samma takt som nytt material tillförs till ovanför liggande ytsegmentet på bäddens övre yta.

KORT BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Det är ett ändamål med föreliggande uppfinning att eliminera eller åtminstone minimera ovan nämnda problem, vilket åstadkommes genom att plattformen innefattar åtminstone 10 15 20 25 V30 35 533 994- en sidoordnad matningsskruv anordnad att mata massgods från ett område utanför bandtransportören in mot bandtransportören och upp på denna i en matningsriktning för den sidoordnade matningsskruven som åtminstone delvis är riktad tvärs mot bandtransportörens matningsriktning samt att matningsskruven har en i riktning mot bandtransportören ökande öppen volym mellan matningsskruvens gängor. på plattformen fimis åtminstone en balk anordnad ovanför bandtransportören vilken balk sträcker sig tvärs bandtransportörens matningsriktning och in över åtminstone en del av bandtransportörens bredd.

Tack vare uppfmníngen uppnås den fördelen att massgodset som utmatas från anord- ningen får en väsentligt förbättrad hornogenitet. Vid beläggning av asfalt får en avsevärt förbättrad beläggning där problemen för förtida slitage på grund av starkt fraktionerad asfalt reduceras.

Enligt ytterligare en aspekt av uppfinningen kan homogeniteten hos massgodset förbättras ytterligare genom att anordningen innefattar åtminstone en första och en andra balk vilka båda är anordnade över bandtransportören och sträcker sig tvärs bandtransportörens matningsriktning över åtminstone en del av bandtransportörens bredd och varvid den andra balken är, i bandtransportörens matningsriktning, anordnad närmare det på plattformen anordnade utloppet än den första balken och varvid den andra balken är anordnad på en högre nivå ovanför bandtransportören än den första balken.- Genom att förse anordningen med fler än två balkar anordnade på stigande nivå över bandtransportören i bandtransportörens matningsriktning uppnås en ökad homogenisering av massgodset.

Genom att nämnda balk/balkar sträcker sig över hela bandtransportörens bredd fås en enkel och stabil konstruktion samtidigt som homogeniteten hos det utrnatade massgodset förbättras ytterligare.

Enligt en arman aspekt av uppfmningen kan förhållandevis grovfraktionerat massgods från ett område utanför bandtransportören matas in mot bandtransportören och upp på denna om plattformen innefattar åtminstone en sidoordnad transportör anordnad i en matningsriktning för den sidoordnade transportören som åtminstone delvis är tvärs mot bandtransportörens matningsriktning. ' Om nämnda åtminstone en sidoordnade transportör innefattar en matningsskruv kan fiammatningen av massgods från sidan regleras förhållandevis enkelt. 10 15 20 25 30 35 533 994 Genom att matningsskruven har en i riktning mot bandtransportören ökande öppen volym mellan matningsskruvens gängor kan ett uttag av massgods längs hela matnings- skruven medges och en ökad homogenisering erhålles. Genom att anordningen innefattar ett flertal matningsskruvar anordnade på var sin sida av bandtransportören i bandtransportörens matningsriktning kan massgods matas fram till bandtransportören från väsentligen hela bädden av massgods i anordningen vilket också ger möjlighet att reglera uttaget från olika partier av bädden.

Genom att matningsskruvarna sträcker sig in över bandtransportören och att matnings- skruvar anordnade relativt sett närmare utloppet sträcker sig längre in över bandtrans- portören än matningsskruvar anordnade relativt sett längre bort från utloppet är det möjligt att uppnå en förbättrad homogenisering av massgodset.

Genom att nämnda åtminstone en balk har ett icke-cirkulärt tvärsnitt samt är vridbar kring sin längdaxel kan balkens höjd över transportbandet kan regleras på ett mycket enkelt sätt.

KORT FIGURBESKRIVNING Uppfinningen kommer i det följande att beskrivas i mer detalj med hänvisning till de bifogare ritningsfigurerna, i vilka: Fig. 1 visar schematiskt ett traditionellt tråg med utmatare i ett perspektiv framifrån, Fig. 2a visar schematiskt massgods lastad på en lastbil i en vy från sidan, Fig. 2b visar schematiskt massgods lastad på en lastbil i en vy bakifrån, - Fig. 2c visar schematiskt massgods och dess fraktioneringen i en kulle i ett tvärsnitt, Fig. 2d visar schematiskt en kulle av massgods och dess fraktioneringen i en vy från ovan, _ Fig. 3 visar schematiskt ett traditionellt tråg med utmatare illustrerad med massgods i ett perspektiv framifrån, p F ig. 4 visar schematiskt ett traditionellt tråg med utmatare illustrerad med massgodsrester i ett perspektiv framifrån, Fig. 5 visar schematiskt ett traditionellt tråg med en balkkonstruktion i ett perspektiv framifrån, Fig. 6 visar en principskiss av ett första utförande av uppfmningen i tvärsnitt, Fig. 7 visar schematiskt ett föredraget utförande av uppfinningen i ett perspektiv framifrån, Fig. 8 visar schematiskt ett föredraget utförande av uppfinningen i en sníttvy, 20 25 30 35 533 994 F ig. 9a - 9c visar schematiskt experiment med uttransport av massgods ur ett traditionellt tråg, ' Fig. 10a - 10c visar schematiskt experiment med uttransport av massgods ur ett uppfinningsenligt tråg, och F ig. 11 visar resultat från försök i fullskala.

DETALJERAD FIGURBESKRIVNING .

I Fig. 1 visas schematiskt ett traditionellt tråg 20 med utmatare bestående av en bakre lodrät vägg 21, två lodräta sidoväggar 22”, 22”, en lodrät tvådelad främre vägg 23', 23' *, tvâ bottendelar 24”, 24”, en tvådelad bandtransportör 28, och två i framkant, framför själva tråget placerade cylindrar 27”, 27”. Bandtransportören 28 innefattar ett ändlöst transportband 25 med ett antal järrmt fördelade medbringare 26. I trågets bakkant löper bandtransportören 28 ut genom ett utlopp 29 placerad i nederkant av den bakre väggen 21. Utloppet 29 begränsas i sidled av bottendelarna 24”, 24”, nedåt av transportbandet 25, och i överkant av den bakre väggen 21. Storleken på utloppet 29 styr volymen av det uttransporterade massgodset.

I Fig. 2a och 2b visas exempel på ett lastbilsflak lastat med massgods 40 med en karaktäristisk fraktionering. Ansamlingar 41 ”, dvs. ornråden/volymer med grövre och/eller tyngre fraktioner, bildas företrädesvis utefter lastbilsflakets främre och bakre vägg och längs sidoväggarna. På lastbilar med långa flak som rymmer flera efter varandra liggande kullar uppkommer även fraktionerade områden mellan kullama.

I Fig. 2c och 2d visas schematiskt i ett tvärsnitt samt i en vy uppifrån hur massgodset 40 fördelar sig i en kulle. Ansamlingar 41' av grövre och/eller tyngre fraktioner, bildas företrädesvis i kullens yttre och undre områden. ' I F ig. 3 visas ett traditionellt tråg 20 med utmatare enligt Fig. 1 och hur en kulle 40 med massgods har bildats genom att t ex en lastbil fylld med massgods tippat och tömt massgodset över bottendelen 24”, 24” och över nämnda bandtransportör 28. I Fig. 3 indikeras också att de grövsta och/eller tyngsta fraktionema av massgodset 40, som på lastbilsflaket företrädesvis samlats utefter flakets främre vägg samt utefter flakets . längsgående sidor, se Fig. 2a, 2b, överförs till tråget och hamnar på ungefär likartat sätt i trågets framkant och utefter dess längsgående sidor. Finare fraktioner från lastbils- flakets centrala delar hamnar på samma sätt huvudsakligen centralt i tråget, väsentligen ovanpå bandtransportören 28. 10 20 25 30 35 533 994 Beläggningsarbete av en viss yta eller sträckning med längden l, bredden b med ett konventionellt tråg 20 där massgodset utgörs av t ex asfalt kommer nu att beskrivas med hänvisning till vad som visas i Fig. 3 och 4. Normalt eftersträvas ett i huvudsak kontinuerlig beläggningsförfarande. Tillförseln av ny asfalt till tråget pågår under hela den sträckning som beläggningsarbetet avser och går till så att en första lastbil A, fylld med asfalt, kör in framför tråget och placerar sina bakhj ul strax frarnför/mot cylindrarna i trågets frarnkant 27”, 27”, detta för att lastbilen A ska kurma följa med i samma hastighet och riktning som beläggningsmaskinen färdas i. Lastbilen A tippar successivt sin last i beläggningsmaskinens tråg 20. När den första lastbilen A tömt sin last av asfalt lämnar den sin position och placering vid cylindrama 27', 27” och ersätts av en andra lastbil B med en ny last asfalt varvid påfyllningsprocessen upprepas. Påfyllnings- processen upprepas tills den sista delen av sträckningen med längden l och bredden b belagts och den sista lastbilen tippat sin last med asfalt.

Vid tippningen från den första lastbilen A ansamlas massgods vardera sidan av bandtransportören 28 på bottendelarna 24', 24” och utefier sídoväggarna 22', 22”, massgods som under och efter pågående tippning från den första lastbilen A inte kommer att uttransporteras under beläggningsarbetet vilket visas i Fig. 4. Detta massgods består väsentligen av grova fraktioner som inte av egen tyngd förmår rasa ner mot bandtransportören 28 utan bildar en ansarnling med en sluttande rasslänt ner mot bandtransportören. at bildar mothåll med rasslänter som lutar ner mot bandtransportören 28. Ansamlingarna bildar mothåll till nytt massgods som fylls på i tråget vilket medför att raset ut mot sidoväggarna 22°, 22” vid efterföljande tippningar minskar väsentligt.

Massgodsrestema 40°, 40” från den första lastbilen A, vilka kvarstår eñer avslutat beläggningsarbete, har en icke önskvärd fraktioner-ing och/eller temperatur och kommer att kasseras alternativt återföras till asfaltverket.

Vid uttransport av massgodset 40 rör sig bandtransportören 28 med en riktning från frärnre väggen 23', 23” mot utloppet 29 i den bakre väggen 21. Varje tom sektion på transportbandet- 25, dvs. utrymmet mellan två medbringare 26, som förs in vid den främre väggen 23°, 23” fylls med massgods 40, företrädesvis från kullens fiärnre del.

Detta medför att en väsentligen större volym massgods uttransporteras från främre delen av nämnda kulle 40, dvs. den del av kullen 40 som angränsar mot den främrevägg 23”, 23”. Det tomrum som uppstår i den främre delen av kullen med massgods 40 återfylls . genom att nyttimassgods rullar och rasar dit vilket skapar ett karaktäristiskt tömnings- förlopp från tråget med de inledningsvis nämnda problemen i den belagda ytan som följd, '10 15 20 25 _30 35 533 994 I Fig. 5 visas schematiskt ett traditionellt tråg 20 som innefattar en utmatare i form av en bandtransportör 28, vilken innefattar ett transportband 25 med medbringare 26, med en balkkonstruktion 30. Balkkonstruktionen 30 innefattar åtminstone en första tvärställd balk 31 placerad över bandtransportören 28 så att man på åtminstone ett ställe beläget ovanför bandtransportören bromsar en del av det massgods som av bandtransportören förs i riktning mot utloppet. Den första tvärställda balken 31 placeras på en höjd h; över bandtransportören 28 och företrädesvis placeras den i den främre halvan av tråget.

Balkens tvärsnittsform kan varieras men dess form skall ha en väsentlig utsträckning i höjdled så att den utgör ett transporthinder för massgodset. Detta resulterar i att endast en önskadvolym massgods från den främre delen av trâgetj20 tillåts följa med bandtransportören 28 och passera under den första tvärställda balken 31. Med andra ord kan uttaget av massgods från den främre delen av tråget regleras med hjälp av denna balk. ' Företrädesvis placeras den första tvärställda balken 31 på en höjd h; över bandtrans- portören 28 som lägre än höjden hos utloppet 29 varigenom ytterligare en viss mängd massgods kan påföras bandtransportören från det massgods som fmns i kullen i en position bakom den första balken 31. Den höjd h; över bandtransportören som den första balken 31 placeras på kan varieras beroende på hur stort uttag av massgods man önskar i denna position. Dessutom måste hänsyn tas till massgodsets fraktionsstorlekar vid val av placering så att utrymmet under balken får en höjd hl över bandtransportören 28 som möjliggör att de grövsta fiaktionema av massgodset tillåts passera. Enligt det visade utförande har den första tvärställda balken 31 en rät infåstningsvinkel a mot bottendelen 24' respektive 24”, dvs. u = 90°. Vidare är företrädesvis den första tvärställda balken 31 placerad i den främre delen av tråget 20 på ett sådant avstånd från den främre väggen 23°, 23” och på en sådan höjd så att tippning av massgods från lastbilen inte hindras, dvs. så att flaket kan tippas fullt ut utan att slå i balken. Vidare inses att.avståndet från den främre väggen 23°, 23”ti1l den första tvärställda balken 31 väljs så att massgods som tippas av lastbilsflaket förmår rasa ner framför den, åtminstone under större delen av tippningen från lastbilen. Balken kan vara stationärt eller rörligt fästad i tråget på därför lämpligt sätt. Enklast fästs vardera änden av balken med bultförband eller svetsas fast i trågets sidoväggar 22°, 22” eller längs botten- delamas 24', 24” kanter som omger bandtransportören 25. Det är även tänkbart att anordna balken så att den blir löstagbar genom att anbringa åtminstone ett fäste på lämplig plats i tråget där balken trädes fast. Balken kan också anordnas i ett roterbart och/eller höj- och sänkbart fäste. 10 15 '20 25 30 35 533 994 Företrädesvis används flera tvärställda balkar i balkkonstruldionen 30, i detta exempel tre balkar 31, 32, 33 placerade i följd över bandtransportören 28. Enligt detta första utförande placeras balkama så att tråget indelas i fyra väsentligen lika långa tvärgående sektioner sett i bandtransportörens transportriktning. Balkarna är vidare placerade på gradvis ökande höjd över bandtransportören 2. Med ett dylikt utförande kommer kullen av massgods att indelas i ett antal i huvudsak vertikala sektioner vars längd, sett i transportriktningen, i princip motsvarar avståndet mellan två tvärställda balkar. Bredden överensstämmer i huvudsak med längden hos den del av en tvärställd balk som sträcker sig in över transportbandet I det fall den tvärstållda balken löper tvärs över hela transportbandets bredd, så som visas här, kommer utsträckningen i tvärled att åtminstone svara mot bredden hos transportbandet. Tack vare detta erbjuds en möjlighet att reglera uttaget av massgods från dessa olika sektioner av kullen. Nytt material tas från botten av respektive sektion i området bakom och/eller mellan respektive balk 31, 32, 33, och uttaget regleras genom att reglera höjdskillnaden, dvs. höjden över transportbandet, mellan två efter varandra följ ande balkar, vilket avgör hur mycket massgods som tillåtas passera under nästföljande balk. _ Pig. 6 är en skiss framtagen i syfte att visa principen för fimktionen hos det första utförandet. Det inses att denna skiss inte är fullständigt överensstärnmande medverkliga förhållanden. I figuren ses ett tråg 20 utrustat med en bandtransportör 28 innefattande ett transportband 25 med medbringare 26, en balkkonstruktion 30 med i detta fall tre tvärställda balkar 31, 32, 33.

Den första tvärställda balken 31 placeras i den främre delen av tråget 20 på avståndet s; från den främre väggen 23” och på en första höjd h; över transportbandet 25. Den första höj den h; har valts så att de grövsta fraktionema av massgodset tillåts passera - under den ochföreträdesvis har den valts så att en önskadvolym v; av massgods från den fiärnre delen av tråget 20 tillåts passera.

Den andra tvärställda balken 32 placeras i den mellersta delen av tråget 20, på avståndet s; från den fi-ärnre väggen 23” och på en andra, något högre höjd h; över transport- bandet 25 som medger ett tillskott av massgods till transportbandet 25 motsvarande en önskad andra volym v;. Den andra volymen v; hamnar väsentligen ovanpå den första volyrnen v;. 10 20 25 30 35 533 994 Den tredje tvärställda balken 33 placeras i den bakre delen .av tråget 20 på avståndet s; från den främre väggen 23”och på en tredje, ännu lite högre höjd h3 över transport- bandet 25 som medger ytterligare ett tillskott av massgods till transportbandet 25 motsvarande en önskad tredje volym v; Den tredje volymen v; hamnar väsentligen ovanpå den andra volymen V2.

Genom utloppet 29 vilket är placerat i nederkant av den bakre väggen 21 utmatas massgods med volymen V, vilken innefattar delvolymerna vj, V2, V3, av bandtrans- portören 28. Vidare kan höjden på utloppet 29 väljas så att en önskad volym v4, tas från massgodset som befinner sig nära eller i direkt anslutning till den bakre väggen 21 av tråget 20. Den fjärde volymen V4 hamnar väsentligen ovanpå den tredje volymen V3.

Den totala utmatade volymen massgods V, består således av massgods som tillförts transportbandet på flera positioner under transportbandets utmatningsrörelse, dvs. från respektive sektion så som ovan beskrivits. genom kan den utmatade volymen massgods V ges en väsentligt förbättrad homogenitet vid jämförelse med användning av ett konventionellt utmatningstråg där massgodset i huvudsak tas från kullens främre parti, så som beskrivits tidigare i anslutning till F ig. 3.

Således gäller att i den mån balkkonstruktionen 30 innefattar mer än en tvärställd balk råder följande förhållande mellan balkarna; Hn < hm < h,,+2, där h” är höjden över transportbandet hos den första balken, hm är höj den över transportbandet hos den andra balken osv. samt Sn < sn+1 < sm, där s., är avståndet från den främre väggen 23” till den första balken, sn+1 är avståndet från den främre väggen 23” till den andra bålken osv.

I syfte att undanröja problemet med att väsentligen grova fraktioner av massgodset bildar en rest längs utrnatningstrågets sidoväggar 222 22” förses det uppfinningsenliga tråget 20 med en sidoanordnad framrnatningsanordning 60 vilken innefattar åtminstone ett par tvärställda matningsskruvar 61 ', 6_l Dessa matningsskruvar 61 °, 61 ”är symmetriskt anordnade på var sida av bandtransportören 28 och ombesörj er fram- matning av massgods från området vid sidan av bandtransportören. F öreträdesvis görs matningsskruvama progressiva varigenom en tillförsel av massgods till matnings- skruven väsentligen längs hela matningsskruvens längd möjliggörs.

I Fig. 7 visas en vy av ett föredraget utförande av uppfinningen i perspektiv framifrån. I detta utförande innefattar tråget 20 förutom den tidigare beskrivna balkkonstruktionen 30_med tre tvärställda balkar 31, 32, 33, även tre par tvärställda, i huvudsak parallella, 10 20 25 30 35 533 994 10 progressiva matningsskruvar 617 61 ”, 627 62”, 637 63”. Dessa tre par av progressiva matningsskruvar är symmetriskt anordnade i skruvtråg på var sida av bandtransportören 28 i anslutning till bottendelama 24', 24”. I detta föredragna utßrande har de tre paren av progressiva frammatningsskmvar en gradvis ökande längd 11, 12, 13. Respektive frarnrnatrxingsslcruv är placerad så att dess utrnatníngsände myrmar invid kanten av eller ovanpå transportbandet 25 i ett område bakom en tvärställd balk. Respektive frammat- ningsskruv är lagrat infást i sidoväggen 22', 22” där den också är ansluten till en drivanordning 60°, 60' '_ Det första paret tvärställda, progressiva matningsskruvar 61761 ' ° placeras väsentligen i linje med en för nämnda matningsskruvarria 61 ° och 61 ” gemensam symrnetrilinje.

Vidare placeras de frarnfór den första tvärställda balken 31 sett i transportbandets transportriktning så att respektive utmatningsände mynnar i ett område framför den första tvärställda balken 31. Respektive matningsskruv i det första paret matnings- skruvar 61761' ' har en längd 11 som i huvudsak motsvarar bredden hos respektive bottendel 24°, 24” och dess utmatningsände mynnar i nära anslutning till långsidan av transportbandet 25, strax utanför kanten av respektive bottendel 24', 24”.

Enligt det föredragna utförande 'av uppfinningen placeras även ett andra par tvärställda, progressivamatningsskruvar 62762” ° i huvudsak parallellt med det första paret matningsskruvar 61761 ' ” och väsentligen i linje med en för närnnda andra paret matningsskruvar 62762” gemensam symmetrilinje. De placeras framför den andra tvärställda balken 32 sett i transportbandets transportriktriíng så att respektive utmat- ningsände mynnar i ett område framför den andra tvärställda balken 32 och bakom den forsta tvärställda balken 31. Respektive matningsskruv i det andra paret matnings- skruvar 62762” har en längd 12, som i detta fall är något längre än längden hos det första paret frammatningsskruvar. Det andra paret matningsskruvar kommer således att sträcka sig ett stycke in över transportbandet, typiskt till mellan cirka en tredjedel till halva transportbandets bredd. i i “ Vidare placeras på likartat sätt frarnför nämnda tvärställda tredje balk 33 ett tredje par tvärställda, progressiva matningsskruvar 63763", med skruvlängden 13, som i detta fall är något längre 'än längden hos både det första och andra paret frammatningsskruvar.

Det tredje paret matningsskruvar kommer således att sträcka sig ytterligare ett stycke in över transportbandet, typiskt till mellan cirka halva till tre fjärdedelar av transport- bandets bredd. 10 l5 20 25 30_ 35 533 994 ll Enligt detta föredragna utförande kan man som inledningsvis nämndes lösa problemet med att massgodsrester bildas på bottendelarna 24' respektive 24” med de inledningsvis beskrivna problem i den färdiga beläggningen som följd. Vidare inses att grova fraktioner som vid tippningen hamnar längs utmatningstrågets sidoväggar kommer att kunna matas fram till transportbandet fortlöpande under beläggningsarbetet.

De av matriingsslcruvarna frarnmatade grova fraktionerna kommer också till viss del att fördelas ut över transportbandets bredd av respektive efierfóljande tvärställda balk.

Härigenom erhålles en väsentligt förbättrad homogenitet hos det utmatade massgodset under hela beläggningstörfarandet. ' Genom att reglera hastigheten hos drivenhetema 60”, 60” och därigenom även hastig- heten hos matningsskruvarna 61 °-63” kan uttaget av massgods från olika partier av frammatningstrågets sidor varieras. Det inses vidare att den uppfinningsenliga anordningen enligt det föredragna utförandet möjliggör en mycket flexibel drift där homogeniteten hos det utmatade massgodset kan optimeras utifrån aktuella fraktione- ringar i utrnatningstråget. Genom att anordna matningsskruvar efter varje tvärställd balk kommer väsentligen grovfi-aktionerat massgods att matas in i varje delvolym, vl, v2, v3 av den totala volymen V utmatat massgods. Eftersom matningsskruvama sträcker sig gradvis längre in över transportbandet säkerställs också en jämn homogenitet över hela transportbandets bredd, där matningsskruvarna även har en viss omblandningseffekt både på bredden och djupet.

Vidare uppnås ytterligare en fördel som är kopplad till skiftet av lastbil där möjligheten att variera uttaget från olika partier av tråget möjliggör en snabbare tömning av lastbils- flaket så att mer tid till skifie av lastbil kan erhållas. Genom att minska frarmnatningen av massgods från området längs sidoväggarna och istället låta merparten av uttaget tas från centrala partier av kullen, dvs. ovanför transportbandet 25, underlättas tömningen av lastbilen vilket medför att det blir enklare att få massgodset att räcka över hela den tid som åtgår för skifte av lastbil. Samtidigt skapas en buffert av massgods längs sidoväggarna, dvs. i området ovanpå utmatningsskruvarna. När lastbilen kört undan kan t.ex. utmatningen från sidoma ökas igen så att en väsentligt homogen fraktionering uppnås. Härigenom löses också problemet med punktvis uppkomna grova fraktioner som uppträder i samband med skifte av lastbil vid traditionellt beläggningsarbete av längre beläggningssträckor. i I Fig. 8 visas ett föredraget utförande av uppfmningen i längdsnitt längs lsymmetrilinjen VIII- VIII . Som framgår av figuren är matningsslduvarna 61 ', 62' och 63 ” placerade i 10 15 20 25 30 35 533 994 12 var sin sernicylindrisk utmatningskaiial 70 anordnade i bottendelen 24”. Framför respektive frammatriingsskruv har bottendelen en mot frammatningsskruven sluttande V yta 24a', 24b' respektive 24c'. Bakom frammatriingsskruven reser sig bottendelen 24 som en i huvudsak vertikal vägg 7 l. I övrigt indikeras bandtransportören 60, 25, 26, de tvärställda balkama 31, 32, 33, samt trågets bakre vägg 21.

Matningsskruvamas 61 '-63” progressiva egenskaper uppnås enklast genom att låta kämdiarnetem anta en gradvis minskande diameter i matningsriktningen samtidigt som dess yttre gängdianleter G1, G2, G3, och gängstigning behålles konstant. Således har matningsskruvens startände, vid nämnda sidoväggama 22' och 22”, en större käm- diameter D1, Dg, Dg, och en i matningsskruvens slutände mindre kärndiarneter dl, dz, d3.

Härmed uppnås den fördelen att matningsskruvama 61 '-63°f som i sin matningsriktning successivt minskar sin kämdiarneter och i motsvarande grad ökar sin gänghöjd, ger ett bidrag av massgods väsentligen längs hela matningsskruvens längd. i Det har visat sig att ovanstående utformning bidrar till en effektiv utmatning av mass- godset, i synnerhet om matningsskruvarna ges en rotationsriktning som innebär att ovansidan rör sig i samma riktning som transportbandet, dvs. framifrån och bakåt, vilket indikeras med pilar i figuren. Rörelsen hos det massgods som rasar ner mot de tvär- ställda progressiva matningsskruv 61 °, 62” och 63”, kommer att underlättas i riktning mot respektive utrnatningsskruv genom inverkan av respektive framfórvarande sluttande plan 24a”, 24b' respektive 24c'. Vidare kommer massgodset att drivas bakåt i tråget vilket överensstämmer med rörelseriktningen hos bandtransportören och även med rörelsen hos massgodset som tippas av lastbilsflaket. Detta medför att den relativa rörelsen mellan massgodset och matningsskruvarna minskar vilket minskar slitaget påi utrustningen samt bidrar till en minskad energiförbrukning.

EXPÉRIMENT I LABSKALA Experiment 1 I syfie att undersöka utmatningstörloppet ur ett konventionellt tråg 20 med bandtrans- portör 28 utfördes experiment i laboratorieskala, En modell av ett tråg S0 tillverkades.

Modellen innefattade en främre vägg 50' med ett inlopp i nederdelenitör en band- transportör 28 med en bredd som täckte hela botten hos tråget, en bakre vägg 50' ' med ett utlopp för bandtransportören samt två sidoväggar i transparent material vilka inte 10 15 20 25 30 35 533 994 13 illustreras i Fig. 9a - 9c. För att efterlikna ett konventionellt utmatningstråg gjordes höjden hos utloppet i den bakre väggen högre än höjden hos inloppet i den frärnre väggen.

I Fig. 9a - 9c visas schematiskt en sekvens av en uttransport av massgods i ett traditionellt tråg. Det i experimentet använda massgodset utgjordes av sand som inrärgats för att tydliggöra flödesförloppet under utmatningen. Den infärgade sanden påfylldes tråget i väsentligen jämna horisontella skikt 51-54, där skikten illustreras med olika raster.

I F ig. 9a visas tråget innan utmatningen startat och det illustreras hur i huvudsak jämna skikt hade anordnats i modellen, från det översta skiktet 51 till det understa skiktet 54.

När utmatningen startade rörde sig bandtransportören 28 med transportbandet 25 och ett - antal medbringare 26 i riktningen från den främre väggen 50” till den bakre vägg 50” varigenom ett tomt fack, dvs. området givet av avståndet mellan två medbringare 26, kommer in i tråget i inloppet i den främre väggen 50”.

I Fig. 9b som visar hur skiktningen ser ut när utmatningen har pågått en stund. Vid experimentet konstaterades att merparten av det uttransporterade massgodset fylls på i detta tomma fack, i huvudsak genom att massgods rasar ner efter väggen 50', vilket âskådliggörs i Fig. 9b. Vid experimentet konstaterades också en viss påfyllning i den sektion som lämnar tråget 50 och således skedde även ett visst ras längs insidan av väggen 50' '_ Genom rasning återfylls kontinuerligt massgods mot vägg 50', och delvis även mot vägg 50”, i samma mängd som uttransporterats. Däremot kunde konstateras att mass- gods som från början befarm sig huvudsakligen mitt i tråget, dvs. ett stycke bakom den främre sektionen av massgods där ett kontinuerligt ras sker och även ett stycke frarnför den sektion invid trågets bakre vägg där ett visst mindre ras sker, i stort sett inte påverkades av bandtransportören. Från detta centrala område transporterades inget/ mycket lite massgods ut och massgodset behöll väsentligen sin ursprungliga position.

I Fig. 9c visas hur skiktningen ser ut när utmatningen har pågått ytterligare en stund. Av experimentet kunde konstateras att i takt med att massgods transporteras bort från trågets frärnre delar, i huvudsak intill den fiämre väggen, dvs, i direkt anslutning till *inloppet för bandtransportören, sker ett ras från ytan hos kullens bakomliggande delar, i medan massgods i kullens mitt väsentligen behållit sin skiktning. Till väsentligen 10 15 20 25 30 35 533 994 14 mindre del sker ett uttag av massgods i direkt anslutning till utloppet i den bakre väggen 50” med motsvarande mindre ras som följd, vilket framgår av figuren.

Detta ger upphov till en mycket karaktäristisk, till viss del roterande rörelse hos massgodset i- kullen som mycket väl överensstämmer med de erfarenheter som ñnns från utmatning i fullskala med konventionella tråg av det slag som beskrivits. Det inses att ett dylikt utmatningsförfarande medför stora problem med att erhålla en jämn homogenitet hos det utmatade massgodset där grovfiaktionerat gods i huvudsak placeras längs trågets fiämre och bakre vägg och finare fraktioner ligger i kullens centrala delar.

Experiment 2 I syfte att undersöka utmatningen ur ett tråg 20 vilket försetts med en balkkonstruktion 30 utfördes experiment i laboratorieskala. Den ovan beskrivna modellen försågs med tvärgående balkar 31, 32, 33 vilka placerades på gradvis ökande höjd över bandtransportören 28 i transportriktningen. I likhet med det första experimentet påfylldes infårgad sand i tråget i väsentligen jänma horisontella skikt 51-54 vilket visas iF ig. 10a.

I Fig. l0b visas hur skiktningen ser ut när utmatningen har pågått en stund. Som fram- går av figuren fås ett utmatningsfiirlopp med en helt annan karaktäristik än tidigare.

Tack vare detta fås en betydligt jämnare utmatning av massgods från kullens understa skikt vilket förstås av att kullens övre yta bibehålles relativt horisontell samt att de olika skikten sjunker förhållandevis jämt under utrnatningen. Detta indikerar att i varje sektion av kullen, dvs. i varje område bakom och/eller mellan respektive balk 31, 32, 33, tas en liten delvolym av massgods ut.

I Fig. l0c visas hur skiktningen ser ut när utmatningen i stort sett är klar. Som framgår av figuren bibehålles skikmingen under hela utmatningen vilket innebär att ett jämnt uttag av massgods från kullens undre skikt har ägt rum under hela uttransporten. Det inses att med ett dylikt utmatningsförfarande kommer massgodset som utrnatas ur tråget att innehålla ett tillskott från samtliga sektioner i tråget. Således kommer det utmatade massgodset att innehålla en viss andel grovfraktionerat massgods från kullens främre och bakre sektioner samt en viss andel finare fraktioner från kullens mer centralt belägna sektioner. En utmatning av ett mer homogent massgods kan således erbjudas. 10 15 20 25 533 994 FöRsöK I FULLSKALA - , Den uppfinningsenliga anordningen testades vid beläggning av asfalt på väg och järn- fördes med beläggning med en referensmaskin av konventionellt slag. Den uppfinnings- enliga anordningen utgjordes av ett konventionellt tråg med en bandtransportör vilket försetts med tvärgående balkar och matningsskruvar enligt det mest föredragna utförfiidet avïippfinningen enligt F ig. 7. Det konventionella tråget var av det slag som visas i F ig. 1, dvs. det innefattade en bandtransportör men inte balkarna och de sidoordnade matningsskruvanta. Vid beläggning med det konventionella tråget lät man den grovfraktionerade massgodsrest som inledningsvis ansamlas längs trågets sidoväggar ligga kvar under hela beläggningsarbetet, enligt vad som beskrivits tidigare.

Resultatet från experimentet visar att den utmatade asfaltens homogenitet har förbättrats väsentligt. De längsgående strängarna med fraktionerad asfalt som bildas vid traditio- nellt beläggningsarbete har också minimerats vilket framgår av det diagram som visas i Fig. 11.

I F ig. 1 l visas ett diagram över medeldensiteten hos asfalten längs en beläggnings- sträcka för referensmaskinen och den uppfinningsenliga anordningen. Staplarna i diagrammet beskriver medelvärden från ett antal mätningar gjorda i mätpunkter över beläggningssträckan. Mätpunktema är vid vägbanans högra kant, högra hjulspår, mitt, vänstra hjulspår och vänstra kant. Som framgår av diagrammet har densiteten, dvs. medelvärdet för homogeniteten hos asfalten, ökat från 2272 kg/m3 för referensmaskinen till 2317 kg/m3 för den uppfinningsenliga anordningen. Dessutom fiamgår att skillnaden i medeldensitet mellan mätpunkterna har minskat vilket också tyder på en förbättrad homogenitet, vilket framgår av nedanstående tabell: Differens i medeldensitet [lgg/m3] Mätpunkt Referensmaskinen i Uppfinningen Förbättring lkg/m3l Höger kant - höge - 125 67 58 spår " Höger spår- mitt 56 ~ 3_7 19 i Mm - vänster spår 33 - 16 17 Vänster spår - 100 103 _ -3 vänster kant 10 15 20 25 30 A35 533 994 16 Vid experimentet erhölls en klar förbättring av vägbanans densitet, vilket indirekt är ett mått på beläggningens homogenitet. Beträffande avvikelsen i den vänstra kanten förklaras dem med att här gjordes beläggningen mot en annan belagd yta vilket resulterade i att välten kom "att rida uppe på den belagda ytan och således inte kunde komprimera asfalten i tillräcklig grad. Det är sannolikt att den vänstra kanten hade uppvisat samma förbättring som den högra kanten om det hade rört sig om beläggning vid en fri kant. Den högra kanten uppvisar den största förbättringen, fiån en densitet på 2210 kg/m3 för den konventionella anordningen till 2300 kg/ m3 för den uppfmnings- enliga anordningen vilket motsvara en densitetsökning med 90 kg/m3. Den avsevärt förbättrade homogeniteten bidrar till att hela beläggningsytans bredd uppnår en jämnare och högre kvalitet. Detta medför vidare att hela beläggningsarbetets livslängd avsevärt förlängs.

En jämförelse av storleken på den uppkomna så kallade riskytan vid lastbyten gjordes också. Riskytan uppmättes med hjälp av värmekamera vilket ger ett mått på densiteten och därigenom ktmde den belagda ytans kvalité bedömas. Riskytor benämns de ytor i beläggningen som anses ha en försämrad kvalité vilken kommer att medföra ett förtida slitage och behov av förtida reparationer. Ett medelvärde över 12 lastbyten hos referens- anordningen gav en riskyta på 4,8 m2 medan den uppfmningsenliga anordningen gav ett medelvärde över 9 lastbyten på 0,6 m2.

Försök i fullskala visade också att det var möjligt att öka beläggningshastigheten, dvs. beläggningsmaskinen kunde färdas med en högre hastighet, och ändå uppnå en mycket bra kvalité på den belagda ytan, dvs. en belagd yta med förbättrad homogenitet och hög densitet i förhållande till referensmaskinen. Vid försöken kunde beläggningshastigheten ökas med så mycket som 60% och det inses att detta bidrar till en förbättrad produktionsekonomi.

Vid reparationer av befintliga slitna vägbanor, företrädesvis motorvägar, fräses partier V av den gamla beläggning bort så att en så kallad urfräst låda bildas där ny asfalt läggs. 'I _ skarven mellan den befintliga och den nya beläggningen i beläggningsrikmíngen har det . traditionellt varit svårt att erhålla tillräcklig densitet och här uppkommer ofta frost- sprängningsskador pga. att fukt tränger ner i beläggningen. Tack vare uppfinningen har det visat sig att dessa problem kan minskas och till och med undanröjas eftersom den utmatade asfalten har en väsentligt förbättrad homogenitet.. 10 15 20 25 30 35 533 994 17 ALTERNATIVA UTFÖRINGSFORMER I Uppfinningen begränsas inte av vad som ovan beskrivits, utan kan varieras inom ramarna för de efterföljande patentkraven. Inom ramen för uppfinningen inses att antalet tvärställda balkar och antalet matningsskruvar variera fiån minst en, balk och/eller matningsskruv, och uppåt, liksom balkamas och/eller matningsskruvarnas placering, dvs. höjd över bandtransportören, infästningsvinklar och inbördes förhållande. Om höj den på balkarnas placering över bandtransportören varieras är det möjligt att styra uttaget av massgods i olika sektioner av kullen. Det är även tänkbart att något eller några av ändamålen med uppfinningen kan uppnås genom att anordna flera balkar i vertikal led, att placera balkarna på väsentligen samma eller gradvis minskande höjd över transportbandet. Vidare kan det medföra en fördel om balkarna inte är vinkelrätt placerade över transportbandet utan snedställda, eventuellt omväxlande inåt och utåt, varigenom en fördelaktig rörelse av massgodset i kullen skulle kunna erhållas.

Det är-även tänkbart att ytterligare fördelar kan uppnås om balkarna inte är placerade helt horisontellt samt om balkama ges en krökt form så att respektive balks höjd över bandtransportören varierar i tvärled. Det inses också att de tvärställda balkarnas tvärsnittsform kan varieras. T ex. kan tvärställda balkar med formen 1, U, L, användas eller balkar med runda eller ovala tvärsnitt. Genom att t ex. låta balkama ha ett icke cirkulärt tvärsnitt och vara roterbart infástade kan respektive balks höjd över transportbandet justeras förhållandevis enkelt.

Vidare inses att drivningen av matningsskruvarna kan varieras. Enklast drivs matnings- _ skruvarna med nämnda drivenheter bestående av motor och transmission, t ex snäckväxel, rem- eller kedjetransmission, där motor och transmission kan vara direkt , kopplad mot respektive matningsskruv. Alternativt drivs matningsskruvarna med en motor och transmission som sammankopplat driver flera matningsskruvar.

Vidare kan tråget utformning varieras. T ex behöver tråget inte nödvändigtvis vara försett med sidoväggar om bottendelen istället görs tillräckligt bred och lång så att massgodset som tippas på bottendelen inte kan rasa över kanten. I synnerhet lämpar sig detta utförande om uppfinningen är försedd med sidoordnade matningsskruvar. Vidare kan ett flertal bandtransportörer placeras i bredd altemativt kan bredden på transport- banden ökas så att trågets bottendel i princip utgörs enbart av en bandtransportör. Detta utförande kräver i så fall inga sidoordnade matningsskruvar.

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 533 994 18 PATENTKRAV

1. Beläggningsmaskin för beläggning av vägbanor, innefattande en plattform (24°, 24”) för uppbärande av massgods, t.ex. asfalt, och åtminstone en på plattformen anordnad bandtransportör (28) för matning av massgodset placerat på plattfonnen mot ett på plattformen anordnat utlopp (29) varvid bandtransportören har en matningsriktning som går mot utloppet, att det på plattformen finns åtminstone en första-balk (30, 31, 32, 3 3) vilken är anordnad på en nivå (hl, hl, h3) över bandtransportören, att den första balken sträcker sig tvärs bandtransportörens matningsriktning över åtminstone en del av bandtransportörens bredd och är anordnad på en höjd (hl) som är lägre än höjden hos utloppet k än n et e c kn a d a v att plattformen innefattar åtminstone en sidoordnad matningsskruv (60, 61 ', 61 ”, 62', 62”, 63', 63") anordnad att mata massgods från ett område utanför bandtransportören (28) in mot bandtransportören och upp på denna i en matningsriktning för den sidoordnade matningsskruven som åtminstone delvis är riktad tvärs mot bandtransportörens matningsriktning samt att matningsskruven (61 °, 61 ”, 62', 62", 63°, 63”) har en i riktning mot bandtransportören (28) ökande öppen volym mellan matningsskruvens gängor. .

2. Beläggningsmaskin för beläggning av vägbanor enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d a v att anordningen innehåller åtminstone två balkar (30, 31, 32, 33) anordnade över bandtransportören (28), där den andra balken (32) är, i bandtransportörens matningsriktning, anordnad närmare det på plattfonnen anordnade utloppet (29) än den första balken (31) och på en högre nivå (hl) ovanför bandtransportören än nivån (hl) hos den första balken. .

3. V Beläggningsmaskin för beläggning av vägbanor enligt kravet 2, k än n e t e c k n a d av att anordningen innehåller flera balkar (30, 31, 32, 33) vilka är, i bandtransportörens (2 8) matningsriktning, anordnade i följd efier varandra över bandtransportören samt är anordnade på stigande nivå (hl < h; < hg, etc.) över bandtransportören. .

4. Beläggningsmaskin för beläggning av vägbanor enligt patentkrav 1, k änn e t e c k n ad av att nämnda åtminstone första balk (30, 31, 32, 33) sträcker sig över hela bandtransportörens (28) bredd. 10 15 20 25 30 35 533 994- I? .

5. Beläggningsmaskin för beläggning av vägbanor enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar ett flertal matningsskruvar (61 °, 61 ”, 62°, 62”, 63°, 63”) anordnade, i bandtransportörens (28) matningsriktning, på var sin sida av bandtransportören. .

6. Beläggningsmaskin för beläggning av vägbanor enligt kravet 5, k ä n n e t e c k n a d av att matningsskruvarna (6l', 6l”, 62”, 62”, 63', 63”) sträcker sig in över bandtransportören (28) och att matningsskruvar anordnade relativt sett närmare utloppet (29) sträcker sig längre in över bandtransportören än matningsskruvar anordnade relativt sett längre bort från utloppet. .

7. Beläggningsmaskin för beläggning av vägbanor enligt något av kraven 1 - 6, kännetecknad av att åtrninstone en av nämnda balkar (30, 31, 32, 33) har ett icke-cirkulärt tvärsnitt samt är vridbar kring sin längdaxel. .

8. Förfarande vid beläggning av vägbanor med massgods, t.ex. asfalt, varvid massgodset placeras på en plattform (242 24”) som innefattar en bandtransportör (28) och ett utlopp (29) anordnat i anslutning till en ände av bandtransportören och varvid massgods placerat på plattformen matas av bandtransportören i riktning mot utloppet, att man på åtminstone ett ställe ovanför bandtransportören bromsar massgods som av bandtransportören förs i riktning mot utloppet på en höjd (hl) som är lägre än höjden hos utloppet (29), k än n e t e c k n at a v att massgods som vid placering på plattfonnen (242 24”) hamnat bredvid bandtransportören (28) matas in ~ mot bandtransportören och upp på denna av en sidoordnad matningsskruv (60, 61 ', 61 ”, 62°, 62”, 63', 63”) samt att tillförsel av massgods till matningsskruven sker väsentligen längs hela matningsskruvens längd. .

9. Förfarande enligt krav 8, k ä nn e t e c k n at av att man på flera ställen ovanför bandtransportören (28) bromsar massgods som av bandtransportören förs i riktning mot utloppet (29) samt att man bromsar massgodset på successivt ökande höjd (hl < h; < hg, etc.) i riktning mot utloppet. '

10. Förfarande enligt krav 9, k ä n n e t e c k n at a v att massgods som hamnat bredvid bandtransportören (28) matas upp på bandtransportören på ett flertal, längs bandtransportörens matningsriktning efter varandra följ ande ställen med ett flertal, efter varandra placerade sidoordnade matningsskruvar (60, 61 ', 61 ”, 62°, 62”, 63°, 63 ' r). '