SE532147C2 - Bärbart dialyssystem - Google Patents

Description

30 Nackdelen med konventionell hemodialys, vilken beskrivs ovan, är att slaggprodukter ackumulerar mellan behandlingarna och kroppen utsätts för starkt varierande grader av t ex urea och kreatinin i blodet. Dessutom kan vilket betyder att vikten pà patienten varierar t ex 4 kg mellan behandlingarna. Alltså tas upp till 4 liter vätska bort från en patient under varje behandling. Denna varierande patienten inte göra sig av med vätska, koncentration av substanser och belastning av vätska är skadlig för patienten och en mer kontinuerlig hemdialysbehandling skulle vara fördelaktig.

Hemdialysbehandling gör det möjligt att utföra dialys varje dag eller t o m två gånger per dag.

Dock finns det ett behov av en hemodialysbehandling, som kan utföras kontinuerligt. Dà måste dialysbehandlingen vara bärbar så att användaren kan leva ett normalt liv.

En sådan bärbar hemodialysapparat visas t ex i US 4,269,708. Apparaten innefattar en dialysator kopplad till patienten via konventionella nålar eller katetrar.

Dialysatorn är också kopplad till en dialyskrets med ett kärl för ren dialysvätska i storleksordningen 10 liter. Det inses att denna dialysutrustning är ganska tung, men det är möjligt att bära den med sig, t ex som en ryggsäck. Ett mindre kärl kan kopplas in för att minska vikten tillfälligt. Utrustningen innefattar också filter för att ta bort giftiga komponenter såsom ett aktivt-kolfilter.

Vätska tas bort från blodet i en ultrafiltrationsprocess och överförs direkt till ett kärl. Apparaten enligt US 4,269,708 är dock för tung för att vara behaglig att bära hela tiden. Det finns alltså ett behov av ett dialyssystem som är litet och kan kopplas till patienten kontinuerligt.

Systemet skall vara bärbart och inte för tungt. lO 15 20 25 30 'Mïši Sammanfattning av uppfinningen Ett syfte med uppfinningen är att tillhandahålla ett dialyssystem för kontinuerlig användning och som är tillräckligt lätt att bära varje dag.

I en första aspekt av uppfinningen tillhandahålls ett dialyssystem som innefattar en blodkrets inkluderande ett membran arrangerat i ett första filter i vilket blod är i kontakt med en första sida av membranet; och en dialyskrets i vilken en dialysvätska är i kontakt med den andra sidan av membranet för utväxling av substanser och joner genom membranet såväl som vatten. Dialysvätskan cirkuleras från en dialyskammare, som omger membranet, och genom ett andra filter, av vilken en permeatvätska returneras till dialys- kretsen och av vilken en retentatvätska, åtminstone delvis, avlägsnas från dialyskretsen som avfallsvätska utan att någon vätska tillförs dialyssystemet utifrån.

I en utföringsform, arrangeras retentatvätskan från det andra filtret till att passera genom ett tredje filter, av vilken en retentatvätska returneras till dialyskretsen och en permeatvätska avlägsnas från dialyskretsen som avfallsvätska.

I en andra utföringsform koncentreras retentatvätskan i det andra filtret. åtminstone ett förhållande av 3:1.

Retentatvätskan kan koncentreras till Det andra filtret kan vara ett filtersystem inne- fattande åtminstone två filterenheter.

I en ytterligare utföringsform cirkuleras dialys- vätskan från dialyskammaren av en första pump genom det andra filtret, varvid retentatvätskan från det andra filtret pumpas in i det tredje filtret av en andra pump och permeatvätskan från det tredje filtret avlägsnas från dialyskretsen av en tredje pump som avfallsvätska. Alter- nativt kan retentatvätskan från det andra filtret passera genom en första ventil in i det tredje filtret och permeat- 10 15 20 25 30 35 532 *åfïš vätskan från det tredje filtret kan avlägsnas från dialys- kretsen av en tredje pump som avfallsvätska.

I en ytterligare utföringsform kan det andra filtret vara ett roterande omvänt osmosfilter med skovlar på det roterande filtrets insidan för att pumpa retentatvätskan till det tredje filtret. filtersystemet kan ha olika storlekar på porerna för utbyte av substans och joner av olika storlekar.

De första och andra filtren hos I ytterligare en annan utföringsform infunderas vätska från dialyskretsen in i blodkretsen innan blodet når membranet, s k predilution. Alternativt infunderas vätska från dialyskretsen in i blodkretsen efter att blodet har varit i kontakt med membranet, s k postdilution.

I en ytterligare aspekt av uppfinningen tillhanda- hålls en filtreringsanordning innefattande en blodkrets innefattande ett membran arrangerat i ett första filter i vilket blodet är i kontakt med en första sida av membranet; en dialyskrets i vilken en dialysvätska är i kontakt med den andra sidan av membranet för utbyte av substanser och joner genom membranet såväl som vatten, där den första kretsen innefattar en blodledning, och den andra kretsen innefattar en vätskeledning, filtreringsmedel, en returledning och en avloppsledning.

En del fördelar uppnådda av en eller flera av apekterna och utföringsformerna nämnda ovan är: minskning av dialystiden; återanvändning av dialysatet: större frihet för patienten minskad användning av klinik och personal; minskade kostnader; enkelt att hantera; enkel i konstruktion; lätt att erhålla med hjälp av tillgängliga komponenter; kräver ingen speciell eller komplex skötsel; 10 l5 20 25 30 35 kontinuerlig behandling gör att patienten mår bättre.

Kortfattad beskrivning av ritningarna Ytterligare ändamål, särdrag och fördelar med upp- finningen framgår av beskrivningen nedan av utföringsformer av uppfinningen med hänvisning till ritningarna, i vilka Fig. l är en schematisk vy av en utföringsform av uppfinningen, Fig. 2 är en schematisk vy av en annan utföringsform av uppfinningen, uppvisande s k predilution, Fig. 3 är en schematisk vy av en annan utföringsform av uppfinningen, uppvisande s k postdilution, Fig. 4 är en schematisk vy av uppfinningens princip, Fig. 5 är en schematisk vy av en annan utföringsform av uppfinningen utrustad med pumpar, Fig. 6 är en schematisk vy av en annan utföringsform av uppfinningen, med ett roterande omvänt osmosfilter, Fig. 7 är en schematisk vy av en annan utföringsform av uppfinningen, uppvisande s k predilution, Fig. 8 är en schematisk vy av en annan utföringsform av uppfinningen, med flera kontamineringsfilter, Fig. 9 är en schematisk vy av en annan utföringsform av uppfinningen, med tillägg av en annan substans.

Detaljerad beskrivning av utföringsformer En första utföringsform av uppfinningen visas i Fig. l. Utföringsformen innefattar ett första filter 7, vilket är ett ultrafilter eller en dialysator, innefattande en blodkammare 71 och en dialysatkammare 7c separerade med ett membran 7b. I blodkammaren 7a cirkuleras blod genom en blodkrets l, som visas med pil la. Dialysat eller dialys- vätska cirkuleras i dialysatkammare 7c, vilket visas med pil 4a.

Blodkretsen l kan innefatta en första nål eller kateter kopplad till inloppsledningen lb och en andra nål lO 15 20 25 30 eller kateter kopplad till utloppsledningen lo. Nålarna eller katetrarna kan införas i blodkärl hos ett däggdjur behandlad med anordningen enligt uppfinningen. T ex kan nålarna införas i en fistula, arrangerad i armen på en patient. Alternativt kan katetrar sättas in i lämpliga I detta fall kan tryckskillnaden mellan artär och ven driva blodet i blod- artärer och/eller vener på patienten. kretsen. Blodkretsen kan vara extrakorporeal, vilket visas i Fig. l. Dock kan, i vissa utföringsformer, dialysatorn opereras in i en patient mer eller mindre permanent. Om kopplingspunkten till patientens blod är nålar, kommer en pump att driva blodet i den extrakorporeala kretsen. Andra säkerhetsanordningar som vanligtvis används i hemodialys kan användas här också, såsom luftvakter, tryckövervakning, etc.

På andra sidan membranet 7b cirkuleras en dialys- vätska eller ett dialysat, Ett vilket indikeras av vilket visas med pil 4a. utbyte av joner sker över membranet, pilar med streckade linjer 7d. Transporten av joner och substanser eller ämnen drivs av koncentrationsgradienten normalt från blod till dialysat. mängd vatten transporteras också över membranet, En liten vilket över membranet, visas med pil 7e med en heldragen linje. Vätskeströmningen i blodkretsen kan vara motsatt vätskeströmningen i dialysatkammaren, s k motströmning, men strömningar i samma riktning är också möjliga.

Då substanser transporteras över membranet, sker en utjämning av koncentrationer av dessa substanser mellan blod i kammare 7a och dialysat i kammare 7c. Endast de substanser, vilka är tillräckligt små för att passera membranet, kommer att bringas i jämvikt, medan molekyler med en storlek, vilken är större än porerna i membranet, kommer att stanna kvar i blodet. Om membran 7b har en storleksuteslutning på 50 OOO D, kommer alla mindre joner 10 15 20 25 30 35 att passera membranet, medan albumin och större molekyler och celler kommer att stanna på blodsidan av membranet.

Dialyskretsen 4 innefattar ytterligare ett andra filter 9. Dialysatet från kammare 7c går in i det andra filtret i en första kammare 9a. Filter 9 är arrangerat som ett ultrafilter, vilket betyder att vätska går in i filtret genom ingång 9d till en första kammare 9a och lämnar filtret som retentatvätska genom utgång 9e och som per- meatvätska genom utgång 9f efter att passerat filtermem- branet 9c, vilket indikeras av pilarna 9g. Filtermembranet är ett membran med mycket små porer och i huvudsak passerar endast vatten och möjligtvis mindre joner, såsom ett omvänt osmosmembran.

Retentatet slussas genom utgång 9a till en ingång 13d hos ett tredje filter 13 med en första kammare 13a, ett Retentatet från det andra filtret leds in i det tredje filtret 13 via ingång membran 13b och en andra kammare 13c. 13d och lämnar det tredje filtret via utgång l3e och per- meatet lämnar det tredje filtret via utgång 13f. Permeatet samlas upp i en behållare 19. Membran 13b i filter 13 har en porstorlek som utesluter molekyler större än urea och kreatinin. Permeatet innefattar sålunda vatten och mindre molekyler såsom urea, kreatinin, Na+, KÜ Cl", Ca", etc. och lite glukos.

Retentatet från filter 13 och permeatet från filter 9 returneras till dialysatorn 7, via ledning 12.

Dialysvätskan drivs i dialyskretsen 4 med lämpliga pumpar eller strypventiler, vilka kommer att beskrivas närmare i detalj nedan.

Funktionen hos dialyskretsen är som följer: slagg- produkter och andra mindre substanser och/eller joner i blodet passerar genom membran 7b hos filter 7, vilket indi- keras av pil 7d in i dialysvätskan. Dialysvätskan cirkule- ras in i det andra filtret 9, där i huvudsak endast vatten passerar genom filtermembranet 9c för att koncentrera den 10 15 20 25 30 befintliga dialysvätskan som retentat i den första kammaren eller avdelning 9a. Den koncentrerade dialysvätskan eller retentatet slussas till det tredje filtret 13, där en del passerar filtermembranet och lämnar systemet i behållaren 19. Endast joner med en storlek mindre än uteslutningsstorleken på membranet i det tredje filtret tas bort från systemet. Det återstående dialysatet eller retentatet i det tredje filtret kombineras med vatten separerat från filter 9 och returneras till dialysatorn 7.

På detta sätt kommer dialysatet, som går in i dialyskammaren 7c, att ha ett lågt innehåll av urea och kreatinin, som har separerats av filter 13. Följaktligen överförs urea och kreatinin från blodet till dialysatet, vilket indikeras av pilarna 7d. Andra joner såsom fosfat eller andra större substanser har inte tagits bort av filtret l3 och stannar i kretsen. Alltså finns det ingen koncentrationsgradient mellan blodet och dialysatet för dessa substanser och de kommer att stanna kvar i blodet.

Genom att ta bort en viss mängd av vätska från systemet till behållaren 19, tas motsvarande mängd vätska ut från blodet, vilket indikeras av pil 7e. Sådan vätska bör vara ungefär 1,5 l per dag, vilket motsvarar den normala mängden urin som utsöndras av en frisk människa. Då systemet är slutet kommer systemet att vara självreglerande. Denna borttagna vätska kan kallas artificiell urin.

En fördel med ovanstående system är att det är möjligt att använda en mycket liten mängd dialysvätska i kretsen, i storleksordning av ett fåtal liter eller mindre än en liter. Filtren kan vara små.

Till exempel kan dialysatorn eller det första filtret 2 Ro-filtret kan ha en aktiv yta på 0,005 m2 eller mindre och det tredje ha en aktiv yta på 0,l m eller mindre, (andra) filtret kan ha en aktiv yta på 0,05 m2 eller mindre. lO 15 20 25 30 35 Blodflödet kan vara mindre än 50 ml/min, såsom mindre än 20 ml/min.

Följaktligen kan det fullständiga systemet vara mycket litet och kan lätt bäras av patienten hela tiden.

Såsom nämnts ovan är fördelen med systemet att det är väsentligen ett kontinuerligt system, vilket kan fungera hela tiden, eller del av tiden, enligt patientens val. Det kan vara så att patienten vill stänga av systemet under natten, av ett eller annat skäl.

Den första utföringsformen beskriven ovan fungerar som en normal dialysbehandling, som använder diffusion för överföring av slaggsubstanser från blodet till dialysatet och använder ultrafiltration för att ta bort slaggprodukter från dialysvätskan till en behållare 19. Ytterligare en koncentration av dialysatet utförs i ett andra filter innan ultrafiltration i det tredje filtret.

I en andra utföringsform, visad i Fig. 2, av uppfin- ningen arrangeras dialysatkretsen som en ultrafiltrations- I detta fall fungerar det första filtret 7' som ett ultrafilter. Detta betyder att blod går in i dialysbehandling. dialysatet och blodkammaren 7a' membranet 7b' Vätskan slussas genom kretsen 4 som förut och returneras till blodet innan ultrafiltret 7'. I detta fall späds blodet ut innan det går in i ultrafiltret 7', vilket kallas och vätska passerar genom hos filtret in i den andra kammaren 7c'. predilution.

En tredje utföringsform visas i Fig. 3, vilket visar ultrafiltration av blod med postdilution av blodet. Denna operation är samma som beskrivs ovan, men blodet späds ut efter ultrafiltret 7'.

Fig. 4 visar en fjärde utföringsform av uppfinningen som skiljer sig från den första utföringsformen genom det faktum att det tredje filtret är borttaget. Annars är förfarandet detsamma. Dock är membranet 9c ett membran som släpper igenom vatten såväl som mindre lösta ämnen som har 10 15 20 25 30 35 10 en storlek mindre än urea. Membran 9c är alltså ett omvänt osmosmembran med "dålig" kvalitet, vilket släpper igenom inte enbart vatten utan även lösta ämnen med liten molekylvikt, såsom Na* och Kl. Dessutom är membran 7b i dialysatorn 7 ett membran med mindre porstorlek än de andra utföringsformerna och genom vilket endast substanser och joner under en liten storlek, t ex under cirka 1000 D, släpps igenom. Membranet 9c i filter 9 har en uteslutningsstorlek på ungefär 50 D.

Genom lämplig kombination av porstorlek på membranen i systemet kan förfarandet finjusteras, såsom beskrivs i ytterligare detalj nedan.

Som ett alternativ kan det andra filtret utelämnas, på så sätt slussas permeatet till behållaren och retentatet returneras till dialyskretsen.

Fig. 5 visar den första utföringsformen enligt Fig. 1 inklusive pumpar för hantering av flödet i dialyskretsen 4.

En första pump 6 kopplas sålunda mellan dialysatorn 7 och det andra filtret 9. En andra pump 21 kopplas mellan det andra filtret 9 och det tredje filtret 13. En tredje pump 18 kopplas mellan det tredje filtret 13 och behållaren 19.

Pumparna fungerar t ex som följer. Den tredje pumpen 18 justeras så att en specifik borttagning av vätska ut- förs, vilket önskas av patienten för att balansera ingångs- vätskan. Normalt mellan 1 och 2 l/dag behöver tas bort från en patient, vilket motsvarar ungefär 1 ml/min. Pumpen justeras alltså till 1 ml/min.

Pump 21 måste justeras till ett flöde, än hos pump 18, t ex ungefär 2 ml/min. Pump 6 justeras så som är större att en önskad koncentration av dialysvätskan uppnås i filter 9. Om en koncentration på 10 gånger önskas, går pump 6 med en flödeshastighet som är 10 gånger den hos pump 21, dvs. ungefär 20 ml/min.

Då filter 9 är ett omvänt osmosfilter och enbart släpper igenom vatten, måste ett högt tryck byggas upp av 10 15 20 25 30 35 11 pump 6, t ex mer än 10 bar och ofta större. Detta justeras av sig självt m h a flödena. Skälet till att behöva ett sådant högt tryck i ett omvänt osmosmembran är att de små jonerna som exkluderas från att släppas igenom membranet 9b kommer att utöva ett högt osmosiskt tryck, vilket behöver motverkas av pump 6 för att åstadkomma att vatten passerar genom det omvända osmosmembranet 9b. Filtret måste alltså konstrueras för att stå emot ett sådant tryck, vilket är känt enligt tidigare känd teknik.

I en utföringsform visad i Fig. 5 ersätts båda pumparna 21 och 18 med strypningar eller strypventiler som är justerbara för att erhålla ett lämpligt tryckfall.

Sålunda kan en tryckventil ersätta pump 21 för att reducera trycket från t ex 15 bar till 1 bar. ersätter pump 18 justeras så att det normalt passerar ungefär 1 ml/min till behållaren 19. I detta fall behövs endast pump 6 i systemet, Strypningen som se Fig. 7.

En cylinder som roterar med en hög hastighet kan generera det höga tryck som önskas för att passera vatten genom det omvända osmosmembranet 9b. En sådan utföringsform visas i Fig. 6. Membranet 9b arrangeras i form av en cylinder, vilken är fritt roterbar och driven av en motor.

Dialysvätskan går in i cylindern via en central ingång och retentatet passerar ut från filtret via en central utgång i den andra änden av cylindern, vilket visas i Fig. 6.

Cylindern är försedd med flera skovlar 24, som fungerar för att driva vätskan i longitudinell riktning från ingången till utgången. När cylindern roteras, kommer dialysvätskan att följa cylindern och tvingas utåt mot de halvgenomsläppliga väggarna på membranet.

Centrifugalkrafter kommer att utvecklas vilka verkar mot det osmotiska trycket och vätskan strömmar genom membranet.

Mängden vätska eller vatten som strömmar genom membranet justeras genom rotationshastigheten av cylindern.

Följaktligen styrs rotationshastigheten hos cylindern av 10 15 20 25 30 35 12 det koncentrationsförhållandet som är önskvärt för filter 9, såsom 10 gånger. Retentatet släpps ut från det omvända osmosfiltret 9 via en justerbar strypventil ll till ett tredje filter 13. Permeatet genom membranet hos det tredje filtret avlägsnas via pump l8 till behållaren 19. En stryp- ventil kan, som tidigare, ersätta pump 18.

Anordningen enligt uppfinningen bör utrustas med kretsar som övervakar driften av anordningen. Fig. 7 inne- fattar den första utföringsformen utrustad med en central driftsenhet 5, vilken styr driften av pump 6 såväl som de justerbara strypventilerna ll, 15, 16 och pump l8 (visad i Fig. 6). Dessutom inkluderar driftsanordningen 5 en sensor kopplad till dialysatorn 7 för övervakning av jonkoncentrationen i blod- och dialyskammaren hos dialysatorn 7. Dessutom visas en pump som hanteras av ett justerbart manövreringsorgan 3 för att driva blod i blodkretsen. parametrar såsom blodtrycket i ledningen som går tillbaka Driftenheten 5 kan också styra andra till patienten.

En ytterligare utföringsform av uppfinningen visas i Fig. 8, vilken i huvudsak motsvarar utföringsformen i Fig. 7 förutom att det tredje filtret har ersatts av ett filtersystem innefattande fyra filterenheter. Varje filter 13A, l3B, l3C, viss typ av substanser eller joner. Filter 13 kan sålunda l3D är utformade för att släppa igenom en vara ett konventionellt filter med en storlek som utesluter storlekar på lOO D och släpper igenom i huvudsak urea, kretinin och mindre molekyler och joner. Filter l3B kan vara ett filter med elektrisk laddning därpå för att förhindra joner från att passera filtret, men tillåter oladdade partiklar att passera lättare. Membranet i filter l3C kan vara ett membran som har en aktiv transport av Filter l3D kan innefatta vissa molekyler, t ex syrajoner. ett membran som har andra egenskaper. Genom att kombinera dessa filter kan en ytterligare, bättre funktion uppnås. 10 15 20 25 30 35 13 Filtren 13A-l3D kan hanteras i sekvens så att om ett av filtren är kontaminerat eller blockerat, kopplas nästa in. Filtren 13A-l3D kan likaväl arrangeras i serie istället för att arrangeras parallellt.

Membranen hos de tre filtren i systemet kan finjuste- ras för att lösta ämnen och substanser av olika storlek ska kunna släppas igenom. I en utföringsform släpper det första membranet igenom endast substanser under ungefär 1000 D från blodet till dialysatet. I en andra utföringsform kan ett membran en uteslutningsgräns på 100 D användas. Dock är ofta en uteslutningsgräns på mer än 100000 upp till 50000 D önskvärd för detta membran. Normalt bör större storleksuteslutning än 50000 D undvikas för att i huvudsak behålla albumin i blodet.

Det andra membranet på det andra filtret kan normalt endast släppa igenom vatten, ett s k RO-membran. I en utföringsform, kan det andra membranet också släppa igenom smà lösta ämnen, såsom Na* och K*. små lösta ämnen kan minskas. Ytterligare behöver det vilka bör stanna kvar i systemet, Detta har som fördel att utsöndringen av dessa omvända osmostrycket inte vara så stort som i de andra utföringsformerna.

Det tredje membranet bör släppa igenom kroppens slaggprodukter, men behålla viktiga substanser, joner eller lösta ämnen, för att förhindra utsöndring därav. De huvudsakliga slaggprodukterna är urea och kreatinin.

Produkterna, vilka bör hållas i systemet, är: Na+, K+, Ca+Ü fosfat, glykos etc. Det kan vara svårt att förhindra utsöndring av dessa produkter. Sådan utsöndring kan motarbetas av kontrollerat tillägg av dessa produkter till dialysatet, annars kan dessa produkter intas oralt.

Lämpliga kombinationer av membranen kan vara, nämnda i ordningen, första, lOOD, 'I ÄOOD; koncentration; andra och tredje membranet: tar bort under l00D utan 10 15 20 25 30 35 14 lO00D-5000OD, -, koncentration; lO0OD-5000OD, 3OD, lOOD; tar bort mellan 30D-lO0D lO0OD-SOOOOD, IOD, lOOD; ta bort under l0OD.

Det bör förstås att ytterligare kombinationer kan l0OD; tar bort under lOOD utan vara möjliga.

Membranen i de olika nämnda filtren kan väljas base- rat pâ olika tillvägagångssätt. Filtren kan vara vilka som helst av de olika typerna plattfilter, spiralfilter eller hålfiberfilter vilket är konventionellt inom teknikområdet.

Membranmaterialen kan vara vilka konventionellt användbara material som helst, såsom cellulosabaserat, polyamid, polysulfon, polyetersulfon, polyakrylonitril, etc.

Filter 7 kan användas under lång tid, då det används kontinuerligt. Avlagringar, såsom proteiner som vidhäftar kommer efter hand att täcka insidan av membranet som vetter mot blodet. ytan, När sådana kontaminationer blir för stora bör filtret bytas ut.

En nyckelfaktor hos föreliggande uppfinning är att dialysatet koncentreras i det andra filtret 9 innan det skickas vidare till behållaren 19. Sålunda imiteras funktionen av den mänskliga njuren och vätskan som avges till behållaren 19 liknar urin.

Apparaten innefattar endast relativt små anordningar, vilket är lätt att bära av en patient. Anordningen kan alltså användas vilka kan inkluderas i ett litet hus, kontinuerligt, vilket innebär att patienten inte exponeras för varierande nivåer av slaggprodukter i blodet såsom sker i en normal dialysbehandling. Följaktligen reagerar kroppen positivt och kan motstå den sviktande njurfunktionen.

Anordningen kan användas av patienter som fortfarande har restnjurfunktion där njuren kan avlastas från en del av sin normala funktion. Sålunda kan den resterande rensningen av den delvis fortfarande fungerande njuren varat tillräcklig. 10 15 20 25 30 .mf-I .La n; 15 Dialyskretsen enligt uppfinningen kan initieras på olika sätt. Ett sätt är att inkludera sterilt vatten i systemet från början. Pump 6 drivs väldigt långsamt så att dialysatet i dialyskammaren i filter 7 kan jämställas med blod. Cirkulationen fortsätter tills hela dialysatet har återfått ungefär samma koncentration av joner som i blodet.

Sedan sätts det andra filtret 9 igång genom att öka hastigheten och trycket på pump 6 och reducera strypventilen ll så att en koncentration genomförs i det andra filtret 9. Slutligen sätts pump 18 igång för att ta bort rätt mängd av vätska från systemet.

Alternativt kan dialyskretsen initieras av en dialys- vätska som blivit förpreparerad med vissa koncentrationer av joner. Dialysvätskan kan vara vatten med en fysiologisk mängd av salt, NaCl. Andra substanser kan också läggas till såsom KCl, NaHCOh Dialysatet kan värmas till en temperatur nära kalcium, etc. kroppstemperaturen. Dock i vissa utföringsformer är upp- värmning ej nödvändig.

I utföringsformen visad i Pig. 5 kommer både urea och att Dock bör kreatinin och små lösta ämnen såsom Na+, K+, etc. passera det tredje membranet till behållaren l9. de små lösta ämnena stanna kvar i dialyskretsen. Kroppen är emellertid bra på att anpassa sig själv till olika borttagning av sådana små lösta ämnen och kroppen kan lätt anpassa sig till denna situation inom ett par dagar.

Möjligtvis bör tillägg av natrium- och kaliumsalt göras som supplement vid matintag.

Utföringsformerna ovan har beskrivits i en extrakorporeal blodkrets. Såsom nämnts tidigare kan dialysatorn även arrangeras inuti kroppen och mer eller mindre permanent kopplas till blodkärlen.

Som tillägg kan det extrakorporeala systemet också köras periodvis. 10 15 16 Systemet har ingen kompensation för styrning av surhet, vilket normalt utförs av njuren. Följaktligen behöver patienten inta natriumbikarbonat och liknande substanser oralt. Om njuren har en residualfunktion, kan en sådan funktion vara tillräcklig för surhetsstyrning av blodet.

Alternativt kan systemet förses med möjligheten att lägga till olika substanser till dialyskretsen, vilket visas i Fig. 9. Sådana tillägg kan vara natriumbikarbonat.

Andra tillägg kan vara natrium- och kaliumjoner.

Substanserna kan förvaras i en behållare 23 och de kan tillföras i dialyskretsen med en pump 22.

Uppfinningen har beskrivits ovan med referenser till olika utföringsformer men uppfinningen är ej begränsad till de beskrivna utföringsformerna, utan endast av de bifogade patentkraven.

Claims (11)

lO 15 20 25 30 _ fM? 17 PATENTKRAV

1. l. Ett dialyssystem innefattande: en blodkrets inklusive ett membran ett första filter (7) första sida av membranet; (7b) i vilken blod står i kontakt med en arrangerat i en dialyskrets i vilken en dialysvätska står i (7b) substanser och joner genom membranet såväl som vatten, kontakt med den andra sidan av membranet för utbyte av kännetecknat av att dialysvätskan cirkuleras från en dialyskammare (7c) (9), vilket en permeatvätska returneras till dialyskretsen och omgivande membranet och genom ett andra filter från från vilket en retentatvätska åtminstone delvis avlägsnas från dialyskretsen som avfallsvätska, utan att någon vätska tillförs dialyssystemet utifrån.

2. Dialyssystemet enligt krav 1, där retentatvätskan från det andra filtret (9) tredje filter (13), returneras till dialyskretsen och från vilket en är arrangerad att passera ett från vilket en retentatvätska permeatvätska avlägsnas från dialyskretsen som avfallsvätska.

3. Dialyssystemet enligt krav 2, där retentatvätskan är koncentrerad i det andra filtret (9).

4. Dialyssystemet enligt krav 3, där retentatvätskan är koncentrerad åtminstone i förhållandet 3 till 1.

5. Dialyssystemet enligt krav 2, där det tredje filtret (13) är ett filtersystem innefattande åtminstone två filterenheter (l3A, l3B, l3C, l3D). 10 15 20 25 30 L Y * f." I: N23 .u-åš? Ill

6. Dialyssystemet enligt krav 2, där dialysvätskan cirkuleras från dialyskammaren (7) (9), andra filtret pumpas in i det tredje filtret (20) filtret avlägsnas från dialyskretsen av en tredje pump (18) av en första pump (6) där retentatvätskan från det (13) och där permeatvätskan från det tredje genom det andra filtret av en andra pump som avfallsvätska.

7. Dialyssystemet enligt krav 2, där retentatvätskan från det andra filtret (9) passerar genom en första ventil (11) in i det tredje filtret (13) det tredje filtret avlägsnas från dialyskretsen av en (18) och permeatvätskan från tredje pump som avfallsvätska.

8. Dialyssystemet enligt något av kraven 1-7, där det andra filtret (9) med skovlar är ett roterande omvänt osmosfilter (24) på det roterande filtrets insida för att pumpa retentatvätskan till det tredje filtret.

9. Dialyssystemet enligt krav 5, där filtersystemets (13A, 13B, 13C, 13D) porerna för utbyte av substanser och joner i olika filterenheter har olika storlekar på storlekar.

10. Dialyssystemet enligt något av kraven 1-9, där dialyskretsens vätska infunderas i blodkretsen innan blodet når membranet (7b), s k predilution.

11. Dialyssystemet enligt något av kraven 1-9, där dialyskretsens vätska infunderas i blodkretsen efter att blodet har varit i kontakt med membranet (7b), s k postdilution.