SE532116C2 - Stötdämpare med flödeskanaler - Google Patents

Description

25 30 -2- på dämparen samtidigt som det krävs ett komplicerat tillverkningsförfarande att skapa flödeskanalerna mellan trycksättningsreservoaren och respektive dämpkammare. Öhlins TTX-teknik har även använts i en dämpartyp vilken har en extern reservoar, en såkallad ”piggyback” med två separata justeringsorgan.

Dämparen är anpassad för att kunna ta upp snabba rörelser och stora slag, inducerade av underlagets utformning med dess stenar, hål och stora ojämnheter. Begränsnlngen för 'FFX-principen ligger i denna typ av dämpare i flödeskanalernas area och dess möjlighet att släppa igenom ett tillräckligt stort dämpmedieflöde. Denna begränsning är löst genom att ett flöde över huvudhuvudkolven tillåts vid stora tryckskillnader. Således är dämpmedieflödet vid små tryckskillnader parallellt och vid stora tryckskillnader linjärt vilket innebär att justering av dämpkaraktären behöver göras på minst två ställen för att justera både högfarts- och lågfartsdämpningen. Dessutom har det visat sig vara svårt att helt kontrollera tryckbalansen i dämparen med två justeringsstållen. Ytterligare nackdelar är även att en fullständig ändring av dämpkaraktär kräver en demontering av dämparen samtidigt som trycket i den trycksättande fêSefVOafên måSTe anpaSSaS dämpkamrarna. och harmonieras med trycket i En ytterligare känd lösning är publicerat l patentet EP1505315 vilket beskriver en dämpare med extern reservoar där dämpkamrarna avskiljs från varandra av en huvudkolv vilken vid vissa tryckskillnader över huvudkolven tillåter ett flöde genom huvudkolven. Dämparen har även tvâ separata justeringsventiler anordnade att justera flödet i flödeskanaler sträckande mellan respektive dämpkammare och en trycksatt kammar i den externa reservoaren. Vid ett kompressionsslag trycksätts kompressionskammaren via en första justeringsventil med ett tryck som råder i en extern trycksättningsbehållare så att ett negativt tryck i kammaren undviks. Vid ett returslag används den andra justeringsventilen 10 15 20 25 30 532 'V16 -3- för att justera dämpkaraktären. Även i denna dämpare tilläts ett flöde över huvudhuvudkolven och kanalerna som sträcker sig mellan ventiler och respektive dämpkammare är endast anpassade det flöde som råder vid smà och medelhöga dämphastigheter.

Med en TTX-dämpare med en solid huvudhuvudkolv, såsom den i EP1659310A2 tvingas allt dämpmedium som påverkas av huvudhuvudkolvens mot dämpmediet verkande area genom respektive flödeskanal. Justeringen av dämpkaraktären förenklas då genom att enbart de externt placerade justerorganen/ventilerna används för denna justering.

Detta medför dock att areaförhàllandet mellan huvudkolvens area och flödeskanalernas area blir kritisk för dämpmediets flöde genom ventilerna.

För att göra en utrymmeseffektiv TTX-dämpare använder man ventiler som har mindre diameter/area än huvudhuvudkolvens diameter/area. Eftersom ventilens area är mindre än den solida huvudhuvudkolvens area innebär det att en strypning mäste införas någonstans i systemet.

Det har visat sig vara ett problem att i en fordonsdämpare med positiv tiyckuppbyggnad skapa en strypning vilken ger ett optimalt förhållande mellan huvudhuvudkolvens och flödeskanalens area.

Det kan det dessutom vara ett problem att när en mindre ventildiameter än huvudhuvudkolvsdiameter används behöver flödeshastighetsändringen över dämpkanalerna vara så stor att störningar och fluktationer kan uppstå under oljans rörelse. Ventilresonans kan även uppstå vilket kan leda till missljud och en försämrad dämpfunktion.

Dessutom kan det vara ett problem att lösa dessa problem utan att dämparen får för stora dimensioner, längdled, dvs. infästningspunkt till infästningspunkt. framförallt i 10 15 20 25 30 532 'E16 Uppfinningens syfte Föreliggande uppfinning avser att lösa problemet med att skapa ett optimalt förhållande mellan flödeskanalarea och huvudkolvarea samt en jämn trycksättning av ventilen så att ventilresonans och oljefluktation förhindras.

Vidare syftar uppfinningen till att lösa detta problem på ett sätt som ger en enkel, kort dämpare med en ekonomisk konstruktion.

Sammanfattning av uppfinningen Uppfinningen avser en hydraulisk stötdämpare vilken innefattar en huvudhuvudkolv fäst vid en övre del av en kolvstàng och anordnad att glida i en dämpcylinder. Dämpcylindern är indelad i en första dämpkammare innefattande kolvstàngen och en andra dämpkammare vilken inte innefattar kolvstàngen där kamrarna avgränsas av huvudkolven. Runt dämpcylindern är anordnat ett ytterrör som är avgränsat i sin övre ände av ett första infästningsorgan med en inre yta vettande mot den andra dämpkammaren och i sin nedre ände av ett andra infästningsorgan. Det övre infästningsorganet har företrädesvis formen av ett cylinderhuvud och är avsett att fästas i ett fordonschassi, exempelvis en motorcykel, bil eller annat fordon och det nedre infästningsorganet har företrädesvis formen av en ändögla och är avsedd att fästas i ett hjul, en skida eller en mede.

Stötdämparen innefattar även en trycksättningsreservoar med en reservoarkammare sammanbunden med det första infästningsorganet men anordnad utanför ytterröret. Exempelvis kan trycksättningsreservoaren vara anordnad parallellt med dämpcylinder och ytterrör eller så kan den ha en vinkelskillnad mellan dämpcylinder och reservoar i horisontal- och/eller vertikalled. Trycksättningsreservoaren trycksätter en för båda dämpkamrarna gemensam kammare med ett visst grundtryck. Mellan den gemensamma kammaren och respektive dämpkammare är två separata justerbara ventiler anordnade för att generera dämpkraft genom strypning av ett dämpmedieflöde mellan dämpkamrarna då dämparen utsätts för ett 10 15 20 25 30 5232 'VHB -5- kompressions- respektive ett returslag som leder till att huvudkolven får en viss hastighet.

Ventilerna är konstruerade att innefatta en ventilkärna med kanaler sträckande genom kolven där kanalerna avgränsas av flexibla respektive styva bladventiler, såkallade shims, anordnade på varsin sida av kärnan.

När ett flöde orsakat av huvudkolvens rörelser skapar ett så stort tryck i de i ventilkärnan genomgående kanalerna att en kraft skapas som är större än shimsens mothàllande kraft, böjs shimsen och ett flöde tillåts i de genomgående kanalema mellan ventilkärnans båda sidor.

De justerbara ventllerna är anordnade mellan den gemensamma kammaren och respektive dämpkammare i separata flödesvägar vilka sammankopplar den gemensamma kammaren och de respektive det första infästningsorganet är dessa separata flödesvägar kallade första och andra flödeskanaler. dämpkamrarna. l Huvudkolven är solid sà att all dämpkraft genereras av de justerbara ventllerna. Ventilerna är placerade i de första och andra flödeskanalerna på ett visst avstånd från det första infästningsorganets inre yta.

Flödeskanalerna har en första area som delvis stryper dämpmedieflödet men är så stor att turbulent flöde genom de justerbara ventllerna huvudsakligen förhindras vid huvudkolvhastigheter mindre än 0,5 m/s.

Det turbulenta flödet förhindras genom att flödeskanalernas area väljs att vara mellan 10 och 20% av huvudkolvens area. Genom att flödeskanalerna även har en utsträckning i längdled hinner även de av strypningen inducerade störningarna i oljan dämpas ut och flödet huvudsakligen bli laminärt eller transient igen innan det når ventllerna.

Flödeskanalerna med dess första flödesstrypande area har även en utsträckning i längdled som motsvarar avståndet mellan infästningorganets 10 15 20 25 30 532 'H6 -3- inre yta och den position där de justerbara ventilerna är placerade i flödeskanalerna.

Flödeskanalerna sammankopplas av en genomgående passage som även sträcker sig fràn På grund av sammankopplingen med trycksättningsreservoaren är passagen trycksatt med ett tryck och kan således även benämnas som den för båda dämpkamrarna gemensamma kammaren. När även de tvâ justerbara ventilerna är sammankopplade med varandra via den genomgående passagen råder ett och samma tryck på den sida av ventilkärnan där de genomgående passagerna är täckta av de flexibla bladventilerna. Genom att samma tryck ràder på baksidan om båda ventilkärnorna reagerar båda ventilerna alltid lika snabbt för en tryckförändring samtidigt som ventilresonans enklare kan förhindras. Dessutom kan de yttre dimensionerna hållas nere eftersom ventilerna placeras så tätt. trycksättningsreservoarens inre.

Uppfinningen är närmare beskriven nedan, med hänvisningar till medföljande ritningar.

Figurförteckning Fig. 1 visar en trycksatt stötdämpare enligt en första utföringsform av uppfinningen Fig. 2 visar en uppförstorad vy av ventilerna anordnade i det första infästningsorganet Fig. 3a visar en uppförstorad vy av en första utförlngsform av det första infästningsorganet Fig. 3b visar en uppförstorad vy av returkanalen anordnad i den första utföringsformen av infästningsorganet.

Fig. 3c visar en uppförstorad vy av kompressionskanalen anordnad i den första utföringsformen av infästningsorganet.

Fig. 4a visar en uppförstorad vy av en andra utföringsform av det första infästningsorganet 10 15 20 25 30 532 'PIB -7- Fig. 4b visar en uppförstorad vy av returkanalen anordnad i den andra utföringsformen av infästningsorganet.

Fig. 4c visar en uppförstorad vy av kompressionskanalen anordnad i den andra utföringsformen av infästningsorganet.

Fig. 5a visar en uppförstorad vy av en tredje utföringsform av det första infästningsorganet Fig. 5b visar en uppförstorad vy av både retur- och kompressionskanalen anordnade i den tredje utföringsformen av infästningsorganet.

Detaljerad beskrivning av uppfinningen Figur 1 visar en hydraulisk stötdämpare 1 vilken innefattar en solid huvudkolv 2 fäst vid en övre del av en kolvstàng 3 och anordnad att glida i en dämpcylinder 4. Med solid huvudkolv menas att kolven inte släpper igenom något dämpmedlum utan är avsedd att komprimera eller skjuta framför sig allt dämpmedium som kolvarean vid en rörelse verkar på.

Dämpcylindern 4 avgränsas av huvudkolven 2 i en första dämpkammare R innefattande kolvstängen 3 och en andra dämpkammare C vilken inte innefattar kolvstängen 3. Runt dämpcylindem 4 är anordnat ett ytterrör 5 med en diameter större än dämpcylindern så att en spalt skapas mellan dämpcylinder 2 och ytterrör 5. Ytterröret 5 är avgränsat i sin övre ände 5a av ett första infästningsorgan 6 med en inre yta Ga som gränsar till den andra dämpkammaren C och i sin nedre ände 5b av ett tätningspaket 25.

Ett andra infästningsorgan 7 är fäst vi kolvstängens andra ände. Det första infästningsorganet 6 har företrädesvis formen av ett cylinderhuvud och är avsett att fästas i ett fordonschassi (ej visat), exempelvis en motorcykel, bil eller annat fordon och det andra infästningsorganet 7 har företrädesvis formen av en ändögla eller ändbygel och är avsedd att fästas i ett hjul, en skida eller en mede (ej visat).

Runt ytterröret 5 är även en fjäder 17 placerad. Fjädern är inspänd mellan det andra infästningsorganet 7 och en fjäderbricka 18 som är fastgängad på ytterbenet 5. En dämpande gummidel, ett sâkallat bumpstop, är 10 15 20 25 30 532 tfß -g- anordnad vi det andra infästningsorganet 7 för att förhindra att det uppstår metallisk kontakt mellan dåmpcylindern 4 och det andra infästningsorganet 7 när stötdämparen 1 utsätts för en så stor kraft att den helt komprimeras. stötdämparen t innefattar även en trycksättningsreservoar 8 med en reservoarkammare PC sammanbunden med cylinderhuvudet 6 men anordnad utanför ytterröret 5. Trycksättningsreservoaren 8 är avdelad i en dämpmedievolym av en reservoarkolv 19 på vilken ett tryck skapas av exempelvis en fjäder eller ett kompressibelt media, tex. en gas, vilket skapar en trycksättning av dämpmedievolymen i reservoarkammaren PC så att trycket i dämpmedievolymen uppgår till trycket P1. Trycksättning av reservoarkammaren kan även ske genom införande av en mot reservoarkammaren PC avgränsad gummiblåsa (ej visad) fylld med det kompressibla mediet. l figur 1 är reservoaren 8 placerad med en vinkel på ca 120 grader i förhållande till ytterröret. Placeringen av reservoaren 8 beror på vilken fordonstyp dämparen ska sitta på och då framför allt på vilket utrymme som finns för placering av dämparen. Exempelvis kan även trycksättningsreservoaren 8 vara anordnad parallellt med dämpcylinder 4 och ytterrör 5 eller så kan den ha en vinkelskillnad mellan dämpcylinder 4 och reservoar 8 i horisontal- och/eller vertikalled. Se även figurerna 3a-3c.

Trycksättningsreservoaren 8 trycksätter även en för båda dämpkamrarna C, Fl gemensam kammare 9 med ett visst grundtryck som sammanfaller med trycket P1. Mellan den gemensamma kammaren 9 och respektive dämpkammare C, R i ventilkammare 10a, 11a är tvà separata justerbara ventiler 10, 11 anordnade för att generera dämpkraft genom strypning av ett dämpmedieflöde mellan dämpkamrarna C, R då dämparen utsätts för ett kompressions- respektive ett returslag som leder till att huvudkolven 2 får en viss hastighet. Kompressionsriktningen är i figur 1 utritad med en streckad pil och returriktningen med en heldragen. 10 15 20 25 30 532 115 -9- De justerbara ventilerna 10, 11 är anordnade mellan den gemensamma kammaren 9 och respektive dämpkammare C, R i separata flödesvägar 15a, 15b vilka sammankopplar den gemensamma kammaren 9 och de respektive dämpkamrarna C, R. Den första flödesvägen 15a sträcker sig mellan den andra dämpkammaren C och den gemensamma kammaren 9 och den andra flödesvägen 15b sträcker sig mellan den första dämpkammaren R, via spalten anordnad mellan dämpröret 2 och ytterröret 5. Den första flödesvàgen 15a kan således helt sägas sammanfalla med en första flödesstrypande kanal 16a och den andra fiödesvàgens 15b avslutande del som mynnar i den gemensamma kammaren 9 kan kallas en andra flödesstrypande kanal 16b. Både den första och den andra flödesstrypande kanalen 16a, 16b är anordnade i det första infästningsorganet 6. l de ventilkammare 10a, 11a där ventilerna 10, 11 är placerade ökar flödeskanalernas 16a, 16b diameter dc till en diameter som huvudsakligen sammanfaller med en i ventilerna anordnad ventilkolvs 12 yttre diameter.

När dämparen arbetar i respektive slagriktning, kompression eller retur, rör sig huvudkolven 2 i dàmpcylindern 3 och skapar pà sà sätt en tryckskillnad i dämpkamrarna C, R. Tryckskillnaderna skapar ett dämpmediaflöde som vid ett kompressionsslag första slinga S1 från flödeskanalen 16a, genom kompressionsventilen 10, till den gemensamma kammaren 9, ut genom en backventil i returventilen 11, via flödesvägen 15b till returkammaren R. Se de streckade pilarna i figur 1. Den olja som kolvstàngen 2 pressar undan respektive den extra volym som orsakas av värmeutvidgning av oljan upptas av reservoaren 8. Vid ett returslag leds dämpmediet i en andra slinga S2 motsvarande den första slingan fast motriktat, se de heldragna pilarna i figur 1. leds i en kompressionskammaren C, via l figur 2 beskrivs ventilerna 10 och 11 närmare. Ventilerna 10, 11 är konstruerade identiskt med varandra och har en ventilkärna 12 med kanaler 10 15 20 25 30 -1Q- 12a, 12b sträckande genom kärnan 12 där kanalerna 12a avgränsas av flexibla bladventiler 13, såkallade shims, och kanalerna 12b avgränsas av en styv bladventil eller en bricka 14. De två typerna av bladventiler är anordnade på varsin sida av kolven 12. Den styva bladventilen 14 är av en fjäder 26 pressad mot kärnans 12 ena sida. l ventilkroppen är även infört en konformad läckflödesbestämmande ventil 22 anordnad i en läckflödeskanal 23 vars läge i ventilkroppen är justerbart utifrån dämparen via en justerratt 24. Den sida av ventilkärnan 12 där de flexibla bladventilerna 13 är anordnade gränsar till ventilkamrarna 10a/11a och den motstående ventilkärnesidan gränsar till de första respektive andra flödeskanalerna 16a/16b i det första infästningsorganet 6. Ventilens dämpegenskaper justeras genom att variera antalet shims 13 eller genom att justera bleedöppningen i läckflödeskanalen 23. Givetvis kan antalet shims och bleedöppningens storlek variera för kompressions- respektive returventilen.

När ett flöde orsakat av huvudkolvens 2 rörelser skapar ett så stort tryck i de i ventilkolven 12 genomgående kanalerna 12a, 'l2b att en kraft skapas som är större än shimsens mothállande kraft 13, böjs shimsen och ett flöde tillåts i de genomgående kanalerna mellan ventilkärnans 12 båda sidor.

Kompressionsflödet är här utritat med heldragna pilar och returilödet med streckade pilar. När endast smà tryckskillnader råder över huvudkolven 2 och ett litet flöde ska passera ventilerna 10, 11 passerar detta över den läckflödesbestämmande ventilen 22.

Flödeskanalerna 16a, 16b sammankopplas av en första genomgående passage 20 som även sammankopplas med en andra passage 21 (se fig. 1) som löper från trycksättningsreservcarens 8 inre. På grund av sammankopplingen med trycksättningsreservoaren kan passagen 20 tillsammans med ventilkamrarna 10a och 11a således även benämnas som den för båda dämpkamrarna gemensamma kammaren 9. 10 15 20 25 30 532 116 _11- Den första genomgående passagen 20 sammankopplar då även ventilerna 10 och 11 så att ett och samma tryck råder i ventilkamrarna 10a och 11a.

Detta tryck sammanfaller med trycket i trycksättningsreservoaren. Genom att längden pà den andra passagen 21 som löper från trycksättningsreservoarens inre sammanfaller för båda ventilerna tillses ventilerna alltid reagerar lika snabbt för en tryckförändring. En strypning i form av en kanal medför alltid en viss dämpning av dämpmedieflödet vilken innebär att trycket byggs upp med en viss fördröjning. En ytterligare fördel med sammankoppling av de både ventilkamrarna 10a och 11a är att de yttre dimensionerna kan hållas nere eftersom ventilerna placeras parallellt och med ett minimalt avstånd till varandra.

Eftersom huvudkolven 2 är solid genereras all dämpkraft av respektive ventil 10, 11. Ventilerna 10, 11 är placerade i de första och andra flödeskanalerna 16a, 16b minst på ett visst avstånd x från det första infästningsorganets 6 inre yta Ga. Flödeskanalerna 16a, 16b har en första area som delvis stryper dämpmedieflödet men är så stor att turbulent flöde genom de justerbara ventilerna 10, 11 huvudsakligen förhindras vid huvudkolvhastigheter mindre än 0,5 m/s. Det turbulenta flödet förhindras genom att flödeskanalernas första area väljs att vara mellan 10 och 20% av huvudkolvens area.

Genom val av detta areaförhàllande blir Reynolds tal inte större än 4000 och strömningen genom kanalerna hàlls laminär eller transient upp till huvudkolvhastigheter pà 0,5 m/s, som är det normala användningsområdet för dämparen. Vid större kolvhastigheter över 0,5 m/s är ett turbulent flöde i kanalerna inte lika kritiskt eftersom en större dämpning i ventilerna dä oftast krävs för att slippa exempelvis underdämpning med odämpade oscillationer som följd.

En areaminskning såsom beskriven ovan ökar flödeshastigheten för oljan med en faktor motsvarande areaförhàllandet mellan huvudkolv 2 och 10 15 20 25 30 532 'HE- _12- ventilkanal 16a, 16b. Dà flödeshastigheten ökas påverkas dämparens dynamik genom att inflytandet av tröghetskrafterna som bidrar till oljans strömningsegenskaper ökar. Eftersom oljan strömmar fortare i kanalerna 16a, 16b är accelerationen på dämpmediet i dämpcylindern 4 lägre än accelerationen i kanalerna 16a, 16b. Denna tröghetskraft påverkar dynamiken i form av hysteres vid stora slag och vid vändlägen med hög acceleration. Genom att anordna flödeskanalerna 16a, 16b med en viss förutbestämd första flödesarea i det första infästningsorganet 6 utnyttjas tröghetskrafterna i kanalerna för att införa artificiell och kontrollerad hysteres i dämpardynamiken.

Genom att flödeskanalerna 16a, 16b även har en utsträckning x i längdled hinner även de av strypningen inducerade störningarna i oljan dämpas ut och flödet huvudsakligen bli laminärt igen innan det när ventilerna 10, 11. l figur 3a, 4a och 5a kan ses tre olika utföringsformer av första infästningsorgan 6 som företrädesvis har formen av ett cylinderhuvud.

Figur 3c och 3c visar den första utföringsformen 3a av cylinderhuvud 6 i genomskärning genom respektive flödeskanal 16a, 16b. Figur 4a visar en genomskärning av kanalen 16a som sammankopplar returkammaren R med den gemensamma kammaren 9. Figur 4b visar en genomskärning av kanalen 16b som sammankopplar kompressionskammaren C med den gemensamma kammaren 9. l figurerna syns även den mellan ventilerna sig sträckande passagen 20. l figur Sb syns även dämpröret 5 och huvudkolven 2. Huvudkolven 2 har en diameter Dp och flödeskanalen 16a har en diameter De. Förhållandet mellan den första flödeskanalarean och huvudkolvarean (rrDå/4 /1rDp2/4) är företrädesvis mellan 10 och 20%.

Figur 4b och 4c visar den andra utföringsformen 3b av cylinderhuvudet 6 i genomskärning genom respektive flödeskanal 16a, 16b. Figur 5a visar en genomskärning av kanalen 16a som sammankopplar returkammaren R 10 15 532 116 _13- med den gemensamma kammaren 9. Figur 5b visar en genomskärning av kanalen 16b som sammankopplar kompressionskammaren C med den gemensamma kammaren 9. I figurerna syns även den mellan ventilerna sig sträckande första genomgående passagen 20.

Figur 5b visar den tredje utföringsformen 3c av cylinderhuvud 6 i genomskärning genom respektive flödeskanal i6a, 16b. Figur 6a visar en genomskärning av båda kanalerna 16a, 16b som sammankopplar returkammaren R med den gemensamma kammaren 9 respektive kompressionskammaren C med den gemensamma kammaren 9. l figurerna syns även den mellan ventilerna sig sträckande första genomgående passagen 20.

Uppfinningen är inte begränsad till den i ovanstående såsom exempel visade utföringsformen utan kan modifieras inom ramen för efterföljande patentkrav och uppfinningstanken.

Claims (8)

10 15 20 25 30 332 'P15 _14- Patentkrav

1. Hydraulisk stötdämpare (1) innefattande: en huvudkolv (2) fäst vid en övre del av en kolvstàng (3) och anordnad att glida i en dämpcylinder (4), en första dämpkammare (R) innefattande kolvstángen (3) och en andra dämpkammare (C) vilken inte innefattar kolvstàngen där kamrarna avgränsas av huvudkolven (2) ett runt dämpcylindern (4) anordnat ytterrör (5) avgränsat i sin övre ände av ett första infästningsorgan (6) med en inre yta (Ga) vettande mot den andra dämpkammaren (C) och i sin nedre ände av ett andra infästningsorgan (7), en trycksättningsreservoar (8) med en reservoarkammare (PC) sammanbunden med det första infästningsorganet (6) men anordnad utanför ytterröret (5), vilken trycksätter en för båda dämpkamrarna (C, R) gemensam kammare (9) med ett visst grundtryck, två separata justerbara ventiler (10, 11) sammansatta av en ventilkolv (12) med kanaler (12a, 12b) sträckande genom kolven (12) där kanalerna avgränsas av flexibla (13) respektive styva (14) bladventiler anordnade på varsin sida av ventilkolven (12) de justerbara ventilerna (10, 11) är anordnade mellan den gemensamma kammaren (9) och respektive dämpkammare (C, R) för att generera dämpkraft genom strypning av ett dämpmedieflöde mellan dämpkamrarna (C, R) då dämparen utsätts för ett kompressions- respektive ett returslag som leder till att huvudkolven (2) fär en viss hastighet, separata flödesvägar (15a, 15b) vilka sammankopplar den gemensamma kammaren (9) och de respektive dämpkamrarna (C, R) två med flödesvägarna (15a, 15b) sammankopplade första och andra flödeskanaler (16a, 16b) anordnade i det första infästningsorganet (6) k ä n n e t e c k n a d av att huvudkolven (2) är solid, dvs inte släpper igenom något dämpmedium så att all dämpkraft genereras av de justerbara ventilerna (10, 11) som är placerade i de första och andra 10 15 20 25 30 533 115 _15- flödeskanalerna (16a, 16b) pà ett visst avstånd (x) från det första infästningsorganets (6) inre yta (6a) och där flödeskanalerna (16a, 16b) har en första flödesstrypande area som är mellan 10 och 20% av huvudkolvens (2) area så att den delvis stryper dämpmedieflödet men är sä stor att turbulent flöde genom de justerbara ventilerna huvudsakligen förhindras vid huvudkolvhastigheter mindre än 0,5m/s.

2. Hydraulisk dämpare (1) enligt kravet 1 k ä n n e t e c k n a d av att flödeskanalerna (16a, 16b) med dess första flödesstrypande area även har en utsträckning i längdled som motsvarar avståndet (x) mellan infästningorganets inre yta (Sa) och den position där de justerbara ventilerna (1 O, 11) är placerade i flödeskanalerna (1 Ga, 16b).

3. Hydraulisk dämpare (1) enligt kravet 2 k ä n n e t e c k n a d av att i de ventilkammare (10a, 11a) där de justerbara ventilerna (10, 11) är placerade i flödeskanalerna (16a, 16b) är diametern större än flödeskanalernas (16a, 16b) diameter (dc) och sammanfaller huvudsakligen med ventilkärnans (12) yttre diameter

4. Hydraulisk dämpare (t) enligt kravet något av ovanstående krav k ä n n e t e c k n a d av att första infästningsorganet (6) är ett cylinderhuvud som sammankopplar trycksättningsreservoar (8) och ytterrör (5)

5. Hydraulisk dämpare (1) enligt kravet något av ovanstående krav k ä n n e t e c k n a d av att flödeskanalerna (16a, 16b) sammankopplas av en första genomgående passage (20) till vilken även en andra passage (21) sig sträckande från trycksättningsreservoarens (8) inre är kopplad

6. Hydraulisk dämpare (1) enligt krav 5 k ä n n e t e c k n a d av att den första genomgående passagen (20) är trycksatt med ett tryck (Pr) och 10 532 'H6 _16- sammanfaller således med den för båda dämpkamrarna (C, R) gemensamma kammaren (9).

7. Hydraulisk dämpare (1) enligt krav 5 eller 6 k à n n e t e c k n a d av att även de två justerbara ventilerna (10, 11) är sammankopplade med varandra via den första genomgående passagen (20).

8. Hydraulisk dämpare enligt kravet 7 k ä n n e t e c k n a d av att den första genomgående passagen (20) som sammankopplar de justerbara ventilerna är anordnad att anlöpa de båda justerbara ventilerna (10, 11) pà den sida av ventilkolven där de genomgående kanalerna (12a) är täckta av de flexibla bladventilerna (13).