SE531859C2 - Fräsverktyg för spånavskiljande bearbetning, samt skärkropp härför - Google Patents

Description

40 45 50 55 60 65 Eïšä B55 2 för bearbetning. och som efter verkställd bearbetning förs tillbaka till magasinet för att ersättas av ett annat verktyg.

För att effektivisera tillverkningen och reducera såväl tiderna som kostnaderna för bearbetningen, har på senare tid utvecklats universalmaskiner i form av s.k. MultiTask-maskiner. i vilka ingår ett stort antal programstyrda verktyg, vilka dels är flexibelt rörliga i rymden, dels kan utföra mångahanda bearbetnings- operationer, såsom svarvning, fräsning. borrning, slipning, etc., utan att ämnet behöver avlägsnas ur maskinen eller sin uppspänning i denna, och i vilka behovet av tidskrävande verktygsbyten är reducerat till ett minimum. I dylika universalmaskiner ställs delvis nya krav på de aktuella verktygen. icke blott med avseende på dessas fönnåga att utföra såväl konventionella som nya bearbetningsoperationer. utan även med avseende på verktygens åtkomlighet såtillvida att de enskilda verktygen skall kunna röra sig i komplicerade rörelsebanor inom ett begränsat utrymme och trots detta kunna komma i kontakt med sväråtkomliga delar av det ämne som bearbetas. Icke minst gäller detta fräsverktyg, t.ex. av det slag som används för fräsning av spär av olika slag.

Teknikens ståndpunkt Ett fräsverktyg av ingressvis angivet slag är tidigare känt genom SE 0400384-4 (publikationsnummer 526.644). 1 sitt föredragna utförande inbegriper detta kända verktyg en skärkropp, som uppvisar två diametralt motsatta satser av tänder, vilka är orienterade i rät vinkel mot skärkroppens neutralplan, och parvis belägna mittför varandra. Detta innebär att varje tandpar kommer att arbeta i ett och samma spär i form av ett rakt spår, varvid de båda tänderna i paret gär växelvis i ingrepp med ämnet efter varje halvt varvs rotation av verktyget. Detta verktyg är med framgång användbart för ett flertal olika fräsningsoperationer, men väl icke för avrullningsfräsning.

Uggfinningens syften och särdrag Föreliggande uppfinning tar sikte på att undanröja ovannämnda brist hos det tidigare kända fräsverktyget och skapa ett fräsverktyg och en därtill hörande skärkropp. som lämpar sig för avrullningsfräsning, i synnerhet i MultiTask-maskiner. Ett primärt syfte med uppfinningen år därför att skapa ett fräsverktyg. vars skärkropp är så utformad att verktyget kan, genom enkla matningsrörelser. utnyttjas för avrullningsfräsning i synnerhet för skapande av 70 75 80 85 90 95 frå! __: 1:9 -T LÛ 3 bomspår eller splines i axlar eller axeltappar med rotationssymmetrisk. vanligen cylindrisk fonn. Ett ytterligare syfte är att skapa ett verktyg med stor àtkomlighet såtillvida att verktyget skall kunna matas med enkla geometriska rörelser och föras nära intill skuldror och liknande. i synnerhet för att optimera längden hos frästa bomspår. Dessutom skall verktygets skärkropp kunna utnyttjas för såväl motfräsning som medfräsning.

Enligt uppfinningen nås åtminstone det primära syftet medelst de särdrag. som är angivna i patentkravets 1 kännetecknande del. Fördelaktiga utföranden av det uppfinningsenliga verktyget är vidare definierade i de osjälvständiga kraven 2-6. l en ytterligare aspekt hänför sig uppfinningen även till en skärkropp som sådan. Särdragen hos denna skärkropp är angivna i det självständiga kravet 7.

Fördelaktiga utföranden av skärkroppen är vidare definierade i de osjälvständiga kraven 8-1 1.

Kort sammanfattning av uppfinnirggstanken Uppfinningen bygger på tanken att snedställa samtliga tänder i skärkroppens enskilda tandsats i en spetsig vinkel mot skärkroppens neutralplan. I sitt föredragna utförande är skärkroppen utformad med två diametralt motsatta tandsatser, varvid tänderna i den ena satsen är axiellt förskjutna en halv tandbredd i förhållande till tändema i den andra satsen, varjämte tänderna är likforrnigt snedställda i var och en av satserna.

Kort beskrivning av bifogade ritningar På ritningarna är: Fig. 1 en perspektivvy av ett komplett fräsverktyg enligt uppfinningen, Fig. 2 en sidovy av samma verktyg. varvid verktygets skärkropp visas ätskild från dess grundkropp.

Fig. 3 en förstorad perspektivvy av enbart själva skärkroppen.

Fig. 4 en ytterligare förstorad perspektivvy av en enskild tand ingående i skärkroppen.

Fig. 5 en planvy av skärkroppen, 100 105 110 .15 20 25 ífl få a: Fig. 6 en sidovy VI-Vl i fig. 5, Fig. 7 en sidovy Vll-WI i fig. 5, Fig. 8 en ändvy av skärkroppen, betraktad uppifrån i tig. 5, Fig. 9 ett förstorat tvärsnitt genom verktyget i området av skärkroppen, Fig. 10 en förstorad sidovy visande ett ändparti av verktygets grundkropp.

Fig. 11 en längdsektion genom samma ändparti, Fig. 12 en ändvy av ett roterbart arbetsstycke i form av en axeltapp under bearbetning med hjälp av fräsverktyget enligt uppfinningen.

Fig. 13 en sidovy visande samma arbetsstycke från sidan, och Fig. 14 en planvy ovanifrän av arbetsstycket jämte fräsverktyget.

Detaljerad beskrivning av ett föredraget utförande av uppfinningen Det i Fig. l och 2 visade fräsverktyget innefattar en grundkropp 1 och en bytbar skärkropp 2 av ett material som är hårdare och slitstarkare än materialet i grundkroppen. Med fördel är grundkroppen tillverkad av stål och skärkroppen av hårdmetall. Grundkroppen 1 inbegriper tvä motsatta ändar 3. 4 mellan vilka sträcker sig en geometrisk centrumaxel Cl kring vilken grundkroppen är roterbar, i detta fall i rotationsriktningen Rl. Förutom av ändarna 3, 4 avgränsas grundkroppen av två cylindriska mantelytor 5, 6, vilka är åtskilda från varandra via en konisk yta 7. Skärkroppen 2 är monterad i ett säte 8, som i det visade utförandet har fonnen av en spalt, vilken är avgränsad mellan insidorna på två böjliga skänklar 9a, 9b och ändar i ett tvärgäende häl 10, vars diameter är större än spaltens 8 bredd. I de bäda skänklania 9a. 9b är borrade genomgående häl lla. 1 lb (se även Fig. l 1), av vilka det ena, nämligen hålet 1 lb är utformat med en hongänga för ingrepp med en hangänga 12 på en skruv 13 med vars hjälp skänklarna 9a, 9b kan böjas inåt mot varandra. l de båda skänklarnas insidor är utformade konventionella serrationer 14 (se även Fig. 9] i form av ett flertal längsmala, parallella och av rillor åtskilda äsar med kilartad eller V-liknande tvärsnittsforrn. Dessa äsar och rillor löper axiellt, dvs. parallellt med eentrumaxeln C 1. 130 135 140 145 150 155 531 353 5 Nu hänvisas till Fig. 3-9, som illustrerar utformningen av skärkroppen 2. I det visade exemplet har skärkroppen formen av en sexsiding med ett par motsatta huvudytor l5a, 15b. ett par motsatta sidoytor eller sidor 16a. 16b, och ett par motsatta ändytor l7a. 17b, mellan vilka sträcker sig ett imaginärt, axiellt neutralplan NP beläget mitt emellan de båda huvudytorna 15a, l5b. De båda huvudytoma l5a. 15b är inbördes parallella och var och en utformad med en andra sats av serrationer 18 i form av tvärsnittsvis V-formiga äsar och rillor avsedda att samverka med rillorna resp. åsama i de första serrationema 14 i grundkroppen 1.

Utmed de båda sidoma 16a, l6b är utformade satser av skärande tänder. vilka kommer att beskrivas närmare nedan. De båda ändytorna l7a, 17 b är plana och orienterade i rät vinkel mot såväl huvudytorna som de båda sidoma. En i neutralplanet NP innehällen centrumaxel C2 är lokaliserad mitt emellan sidorna l6a, 16b och sträcker sig axiellt mellan ändytorna l7a. 17b. l de bäda huvudytorna 15a, l5b mynnar ett genomgående häl 19. vars centrumaxel C3 sträcker sig i rät vinkel mot neutralplanet NP.

Sä långt det visade verktyget hittills beskrivits är detsamma i allt väsentligt tidigare känt genom förutnämnda SE 0400384-4. Såsom tidigare nämnts är dock detta verktyg utfonnat med en skärkropp, vars tänder sträcker sig i rät vinkel mot skärkroppens neutralplan: något som omöjliggör användning av verktyget för avrullningsfräsning.

De enskilda tänderna i den uppfinningsenliga skärkroppens 2 båda tandsatser identiska med avseende pä sina skärgeometrier och skiljer sig i sin allmänna uppbyggnad ej från motsvarande tänder på det kända verktygets skärkropp. Detta illustreras i Fig. 4. där en enskild tand 20 ses inbegripa en spänyta 21, tvä ilanker 22, 23, en ryggyta 24 samt en ändyta 25. Betraktat i tandens rörelseriktning under rotation, bildar spänytan 21 en främre yta och ändytan 25 en bakre yta. Till fiankerna 22. 23 ansluter sig ytor 26, vilka bildar bottnar i de luckor 27 [se Fig. 5), som ätskiljer tänderna. Mellan ryggytan 24 och flankerna 22. 23 finns välvda övergängsytor 28 i form av s.k. radieövergängar.

Utmed spänytan 21 sträcker sig en i sin helhet med 29 betecknad skäregg, som inbegriper ett flertal deleggar. nämligen två flankeggar 30a, 30b, till vilka ilankerna 22, 23 är anslutna. en Iyggegg 31 till vilken ryggytan 24 är ansluten. samt tvä bägformiga hörneggar 32a. 32b i anslutning till övergängsytorna 28. Mitt emellan flankerna 22. 23, som i exemplet är plana och löper parallellt med 160 165 170 175 t80 _85 90 låt LLA nä! CU Ul LD 6 varandra. utbreder sig ett tänkt centralplan CP. som definierar tandens längdutsträckning.

Av Fig. 9 framgår att den enskilda tanden 20 har en positiv skärgeonietri såtillvida att spänytan 21 är tippad framåt i en vinkel <1 relativt skärkroppens neutralplan NP. Denna vinkel a kan variera, men uppgår i exemplet till 150. Vidare är den enskilda tandens rygg- och ändytor 24, 25 avbackade eller snedställda såtillvida att de i sin helhet befinner sig innanför den tänkta cirkeln S, som tandens ryggegg 31 beskriver under verktygets rotation. Med andra ord släpper ytorna 24, 25 från de ytor, som genereras i arbetsstycket.

Det för uppfinningen nya och karaktäristiska framgår tydligast av Fig. 5-8. där Fig. 6 visar hurusom den enskilda tandens 20 längdutsträckning, sådan denna representeras av centralplanet CP, är snedställd i en spetsig vinkel ß i förhållande till skärkroppens neutralplan NP. I det visade exemplet uppgår vinkeln ß till 86,70 (860 42' ). Vidare skall noteras att delningen P mellan tänderna är lika stor i båda tandsatsema. l det visade, föredragna utförandet, i vilket skärkroppen inbegriper två diametralt motsatta tandsatser, utgörs ett vitalt. särdrag vidare av det faktum att tänderna i den ena satsen är axiellt förskjutna en halv tandbredd i förhållande till tändema i den andra satsen såtillvida att centrumplanet CP för den enskilda tanden i den ena tandsatsen är beläget mittemellan centrumplanen för ett par motstäende tänder i den andra tandsatsen. Detta innebär att tändernai den ena satsen är lokaliserade mitt emot tandluckoma i den andra satsen, och vice versa.

Det skall även noteras att antalet tänder i den ena satsen är udda. medan antalet tänder i den andra satsen är jämnt. Av fig. 3. där de olika tänderna försetts med individuella hänvisningsbeteckningar. framgår sålunda att den ena tandsatsen inbegriper sju tänder 20a. 20c, 20e. 20g, 20i, 20k och 20m, medan den andra satsen inbegriper sex tänder 20b, 20d. 20f, 20h, 20j och 201. Av dessa tänder är samtliga, utom de yttersta tänderna 20a. 20m i den ena satsen. fullstora. Den mittre tanden 20g i den vänstra tandsatsen är belägen i jämnhöjd med hålet 19, dvs. i ett plan mitt emellan skärkroppens ändytor l7a, l7b. Det skall även observeras att delningen mellan tändema är betecknad P i fig. 5.

Genom att tänderna är dels snedställda relativt skärkroppens neutralplan. dels axiellt förskjutna relativt varandra på ovan beskrivet sätt. kommer tändernas ryggytor 24 (eller centralplan CP] att tangera en tänkt skmvlinje SL av 195 200 205 210 IZO 25 53:! 359 7 det slag som visas i tig. 2. Denna tänkta skruvlinje SL är koncentrisk med skärkroppens centrumaxel G2 och har en stigning, som överensstämmer med delningen P mellan närbelägna tänder i en och samma tandsats.

Nu hänvisas till fig. 9-11, som åskådliggör skårkroppens 2 infästning i grundkroppen 1. Såsom framgår av fig. 9 är i grundkroppen 1 borrat ett centralt. axiellt hål 33. vars diameter är ungefär hälften så stor som grundkropperis diameter i området av mantelytan 5. Längst in (se fig. 1 l) övergår detta hål 33 i ett smalare hål 33a via en ansats 34 mot vilken är ansatt ett stoppelement 35.

Närmare bestämt har detta stoppelement formen av ett rörstycke vars ena, ringforrniga ändyta är ansatt mot ansatsen 34, medan den andra ändytan 36 bildar en stoppyta för skårkroppen 2. Avståndet La mellan stoppytan 36 och hålens 1 la, llb gemensamma centrumæcel C4 är lika stort som avståndet La mellan skärkroppens 2 centrumhål 19 och var och en av skärkroppens båda ändytor 17a, 17b (se fig. 5). Däremot är avståndet Lb mellan hålen 1 la, llb och grundkroppens fria ändyta 3 mindre än La, varför skärkroppen kommer att sticka ut axiellt ett kort stycke från grundkroppen. 1 det visade, föredragna utförandet, divergerar spalten 8 i riktning mot grundkroppens fria, främre ände S såtillvida att bredden Wa i spaltens inre är något mindre än bredden Wb vid den fria änden. då skänklalna befinner sig i ett spänningsfritt tillstånd (före montering av skårkroppen). Skillnaden mellan Wa och Wb kan i praktiken uppgå till någon tiondels mm, innebärande att divergensvinkeln y blir mycket måttlig. Lex. inom området O, l-O,3°. Trots denna begränsade divergensvinkel underlättas i hög grad skärkroppens införande i spalten 8.

För att undvika risken för lateral felmontering av skärkroppen kan vidtas särskilda åtgärder. I det visade exemplet har hålen llb och 19 samt skruvens 13 hangänga 12 ungefär lika stor diameter, vilket innebär att skruven ej kan föras igenom hålet 19 i skårkroppen om denna är fehnonterad. För att säkerställa denna effekt skall hålet 19 i skärkroppen ha en innerdiameter. som är minst lika stor som skruvens ytterdiameter, dock utan att överskrida denna med mer än avståndet mellan närbelägna åsar i serrationema 14, 18.

Ett annat sätt att säkerställa en idiotsäker montering av skärkroppen är att utforma åtminstone en ås i den ena serrationen och en samverkande rilla i den andra med en bredd, som avviker från bredden hos övriga åsar resp. rillor. 230 235 E45 ISO 55 UI LO få! 021 ILFI UI' 8 Då skärkroppen förts in i spalten 8 säkras densamma med hjälp av skruven 13, som vid åtdragning böjer de elastiskt eftergivliga skänklarna 9a. 9b inåt mot varandra under fastklåmning av skärkroppen. I detta tillstånd hålls skärkroppen stabilt fixerad i ett läge genom att de olika åsarna kilas fast i samverkande rillor (dock utan att åsarna bottnar i rillorna) och omöjliggör sidoförskjutning av skärkroppen, varvid skärkroppens aidella läge bestäms på ett exakt sätt medelst stoppelementet 35. I detta läge kan skärkroppen varken röra sig axiellt eller radiellt relativt grundkroppen.

Innan verktygets funktion beskrivs närmare skall nämnas att tändernas 20 snedställningsvinkel ß kan variera såväl uppåt som nedåt frän det exemplifierade värdet 86,70. Under alla omständigheter skall dock ß uppgå till minst 850. lämpligen minst 860. Å andra sidan bör ß ej överskrida 89.50. Med fördel kan ß ligga inom intervallet 86-880.

Det skall även noteras att skärkroppen 2 är monterad för högerrotation och motfräsning i exemplet enligt Fig. l och 2. dvs. så att de lösgjorda spånorna kastas framåt i den riktning som verktyget skall linjärmatas.

Det upnfinninágsenliga verktygets funktion och fördelar För att illustrera verktygets funktion hänvisas till ñg. 12- 14. i vilka visas ett arbetsstycke 37. i vilket ingår dels en axeltapp 38. dels en skuldra 39 frän vilken axeltappen sticker ut. I praktiken kan arbetsstycket bearbetas till en axel. t.ex. en driv- eller vevaxel. I exemplet är verktygets uppgift att i axeltappen 38 fräsa spår 40 för att bilda bomrnar 41 i en s.k. splineskoppling med vars hjälp den färdigbearbetade axeln kan kopplas till en drivkälla. I detta fall uppgår antalet bommar och bomspår till 28. För enkelhets skull visas dessa spår i färdigbearbetat skick, dvs. med full längd. i fig. 13 och 14.

I exemplet tänkes arbetsstycket 37 vara uppspänt i ett axiellt orörligt tillstånd. i vilket detsamma enbart kan roteras, närmare bestämt i rotationsriktningen R2 kring arbetsstyckets centrumaxel C5.

I den fortsatta beskrivningen kommer att användas sådana begrepp som ”vertikalfi ”horisontellfl "övre" resp. "nedre”, vilka dock enbart hänför sig till ritningsfigurenia 12- 14. Med andra ord kan såväl arbetsstycket som verktyget vara godtyckligt placerade i rummet förutsatt att desamma inbördes intar de lägen, som visas i figurerna. 260 265 270 275 285 !90 855 9 I fig. 12 visas ett referensplan RP, som sträcker sig horisontellt från arbetsstyckets centrumaxel G5 mot verktyget. Då en godtycklig punkt pä axeltappens 38 periferi under arbetsstyckets rotation passerar referensplanet RP är densamma belägen på kortast möjliga avstånd från verktyget. l en koordinatriktriing (se fig. 13) är verktygets grundkropp 1 snedställd relativt vertikalplanet. nämligen i samma vinkel ß som skärkroppens 2 tänder är snedställdai förhållande till skärkroppens neutralplan (se fig. 6). Betraktad i fig. 12 är grundkroppens centrumaxel Cl dock lokaliserad ivertikalplanet.

För att belysa en speciell fördel med det uppfinningsenliga verktyget, nämligen att detsamma kan användas för såväl högerrotation som vänsterrotation, visas skärkroppen i Fig. 12- 14 vänd 1800 så att exempelvis tanden 201 nu befinner sig längst fram istället för längst bak enligt Fig. 1-3. Samtidigt visas verktyget med en reverserad rotationsriktning RB. Betraktat i horisontalplanet är verktyget linjärt rörligt i riktning av enkelpilen Fl. Med andra ord skall verktyget längdmatas i riktning frän höger mot vänster i fig. 13. Dessutom är verktyget ställbart rörligt i riktning av dubbelpilen F2 för att kunna föras i och ur ingrepp med arbetsstycket.

Det förtjänar även påpekas att samtliga tänder 20 på skär-kroppen 2. roterar på ett sådant sätt att spänytan 21 (se fig. 4) och vissa av de anslutande deleggarna kommer att träffa arbetsstycket i en godtycklig koordinatpunkt innan övriga ytor, såsom flankerna 22, 23 och ryggytan 24 när fram till samma punkt. Härvid släpper de sistnämnda ytoma frän de av deleggania genererade ytorna i arbetsstycket. De avskilda spånorna kommer i detta fall att kastas ut framåt i förhållande till matningsriktningen Fl (motfräsning).

Den aktuella fräsningsoperationen, som utgörs av s.k. avrullnings- fräsning, bygger pà en noggrann avvägning och synkronisering av verktygets och arbetsstyckets rotationshastigheter tillika med verktygets linjära matningshastighet (Fl). Generellt gäller att verktygets rotationshastighet skall vara så mycket större än arbetsstyckets rotationshastighet som antalet önskade bomspår. Om antalet bomspår, såsom nämnts, uppgår till 28 skall verktygets rotationshastighet vara 28 gånger större än arbetsstyckets rotationshastighet. Vidare kan sägas att verktygets längdmatning (Fl) är måttlig i likhet med arbetsstyckets rotationshastighet.

Då en godtycklig punkt (saknar hänvisningsbeteckning) utmed axeltappens 38 mantelyta under arbetsstyckets rotation i riktning av pilen R2 (vid äntring eller senare under bearbetningen) närmar sig den roterande skärkroppen 2 295 300 305 510 B15 ,20 25 m fail då m »in to 10 kommer densamma att först träffas av en lågt belägen tand i endera tandsatsen, tex. tanden 20k i satsen med ett udda antal tänder, såsom visas i fig. 12 (jfr. fig. 3).

Härvid kommer tanden att avskilj a en tunn och ytligt belägen spana, närmare bestämt med hjälp av tandens överst befintliga hörnegg 32b [se Fig. 4) samt delar av de angränsande deleggarna 30b, 31. Därefter släpper tanden frän arbetsstycket.

När detta roterat ytterligare 7,20 (360°/28x2) har verktyget samtidigt roterat ett halvt varv (under begränsad längdmatning Fl), varvid det initierade spåret i nämnda punkt träffas av den efterföljande tanden 201' i den motsatta tandsatsen.

Härvid kommer denna tand 20] att avskilja en ytterligare spana, som är bredare än den först avskilda. i och med att tandens övre hörnegg 32b jämte anslutande partier av deleggarna 30b. 31 nu gräver sig in djupare i arbetsstycket. Efter ytterligare 7,20 rotation av arbetsstyeket och 1800 rotation av verkqget, förs nästa tand 20i i den förstnämnda tandsatsen, i ingrepp med arbetsstycket och avskiljer en spana, som är ännu något bredare än de första spänoma. Dessa deloperationer upprepas fram till dess att den roterande punkten på axeltappens mantelyta når referensplanet RP.

Här skall observeras att bearbetningen av det initierade bonispäret först uteslutande sker med hjälp av de övre delarna av de tänder, som är belägna under referensplanet RP. medan den övriga delen av skäreggen 29, dvs. den undre hälften av deleggen 31, hörneggen 32a och flankeggen SOa ej har kontakt med arbetsstycket.

Dä det initierade bomspàret under sin rotation i riktning av pilen R2 passerat referensplanet RP. reverseras ovarmämnda fenomen så till vida att endast de undre delarna 31, 32a, 30a av tändernas skäreggar 29 skär in i arbetsstycket, medan de övre delarna 30b, 32b och deleggens 31 övre hälft gär fria frän arbetsstycket.

Genom att pà lämpligt sätt avpassa verktygets lângdmatningshastighet Fl i förhållande till arbetsstyckets rotation R2, kommer bearbetningen av varje initierat bomspär att efter ett varvs rotation av arbetsstycket vidta exakt där bearbetningen under det föregående varvet avslutades. Genom att skärkroppens tänder såväl som verktyget i dess helhet är snedställda i vinkeln ß pa ovan beskrivet sätt, kommer tändemas flankeggar 30a, 30b att generera ytor, som löper parallellt med arbetsstyckets centrumaxel (24 trots att arbetsstycket roteras samtidigt som verktyget längdmatas och roteras. Tillsammans kommer därför de 330 335 340 345 550 55 60 IJ! fi! 0:7: UI w 11 diminutiva delytor. som genereras under varje tandingrepp att bilda sammanhängande, längsmala ytor i form av bomflanker, som löper parallellt med arbetsstyckets centrumaxel.

I detta sammanhang skall påpekas att den snabbhet med vilken fräsning av exempelvis en splineskoppling kan genomföras, i praktiken är begränsad av ett flertal faktorer, såsom risken för vibrationer, önskad ytsläthet, tillgänglig maskinutrustning. etc. Även om formningen av en splineskoppling skulle ta någon eller nägra minuter i anspråk, erbjuder uppfinningen dock den grundläggande fördelen att ett roterande arbetsstycke, t.ex. ett arbetsstycke som i övrigt enbart kräver svarvning, kan utföras med raka, axiellt löpande spår av det beskrivna slaget. Det är till och med tänkbart att genomföra fräsningsoperationen samtidigt som arbetsstycket bearbetas på annat sätt. En annan väsentlig fördel framgår tydligast av fig. 14. som illustreras hurusom verktyget. tack vare sin begränsade diameter. kan föras mycket nära intill skuldran 39. Pä sä sätt säkerställs att bomspären 40 kan ges en optimal längd utmed axeltappens 38 tillgängliga mantelyta. Dessutom medges såväl högerrotation som vänsterrotation blott genom den enkla åtgärden att vända skärkroppen 1800. På så sätt kan operatören välja mellan motfräsning eller medfräsning oberoende av verktygets belägenhet respektive längdmatningsriktning relativt arbetsstycket.

Tänkbara modifikationer av iilæpfinninggg inom ramen för uppfinningen, sädan denna kommer till uttryck i de efterföljande. självständiga patentkraven, är det tänkbart att modifiera det visade verktyget pä olika sätt. Teoretiskt är det sålunda tänkbart att utforma verktygets skärkropp med endast en sats tänder, ehuru tva föredras i praktiken. Vidare kan skärkroppens grundform vara annan än sexsidig. Exempelvis kan skärkroppen vara oktogonal och utformad med tvä par diametralt motsatta tandsatser. Vidare är det möjligt att utforma verktygets grundkropp så att. densamma kan bestyckas med två eller flera skärkroppar, varvid sätena för dessa kan vara placerade på annat sätt än i grundkroppens främre ände, förutsatt att skärkropparnas tänder kommer att gemensamt tangera en skruvlinje pä tidigare beskrivet sätt. Dessutom kan den enskilda skärtandens utformning varieras, tex. genom att tandens flanker bringas att konvergera i riktning bakåt för att ge en bättre släppning. Ej heller behöver tandens spänyta löpa i exakt. 900 vinkel mot tandens längdaxel eller mittplan.

Claims (11)

365 370 375 380 )85 90 ïšš Ei ïïš E? 12 PATENTKRAV

1. Fräsverktyg innefattande dels en grundkropp (1) med en mantelyta (5) och två motsatta ändar (8, 4) mellan vilka sträcker sig en geometrisk centrumaxel (Cl) kring vilken grundkroppen är roterbar, dels en i ett säte (8) i grundkroppen fixerad skärkropp (2) med ett par motsatta huvudytor (l5a, 151)), ett par motsatta sidor (16a, 16b) och ett par motsatta ändytor (17a, 17b), mellan vilka sträcker sig ett imaginärt. axiellt neutralplan (NP) beläget mitt emellan de båda huvudytorna (15a, 15b). varvid skärkroppen innefattar en sats spänavskiljande tänder (20). vilka sticker ut frän grundkroppens mantelyta (5). är anordnade i en rad efter varandra utmed en sida (16a, 16b) på skärkroppen, och var för sig inbegriper en i anslutning till en skäregg (29) utformad spänyta (21) frän vilken tanden sträcker sig mellan ett par flanker (22, 23) och har en viss längdutsträckning (CP), som är orienterad i vinkel (ß) mot neutralplanet (NP), kännetecknat därav, att vinkeln (ß) mellan skärkroppens neutralplan (NP) och den enskilda tandens (20) längdutsträckning (CP) är spetsig och uppgår till minst 850.

2. , Fräsverktyg enligt krav 1, kännetecknat därav. att sagda vinkel (ß) uppgår till högst 89,50.

3. Fräsverktyg enligt krav l eller 2, innefattande en skärkropp (2), som är utformad med en sats tänder utmed var och en av sina båda sidor (16a, l6b). kännetecknat därav, att tänderna (20a, 20c. 20e, 20g, 20i, 20k, 20m) i den ena satsen är axiellt förskjutna en halv tandbredd i förhållande till tänderna (20b, 20cl, 20f. 20h, 20j. 201) i den andra satsen.

4. Fräsverktyg enligt krav 3, kännetecknat därav, att antalet tänder (20) i den ena satsen är udda och i den andra jämnt.

5. Fräsverktyg enligt något av föregående krav. varvid grundkroppenS (1) säte för skärkroppen utgörs av en spalt (8), som är avgränsad mellan insidor pä två åtskilda, böjliga skänklar (9a, 9b), och öppnar sig i den ena (3) av grundkroppens båda ändar (3. 4), och varvid skârkroppen (2) är fixerad med hjälp av en skruv (13), som är införd i häl (1 la, 1 lb) i skänklarna och löper genom ett genomgående hål (19) i skårkroppen, varjänite första serrationer (14) i form av ett flertal långsmala, 395 400 405 110 115 120 :Sail if: ,¿ C323 'IJ ti; 13 parallella och av rillor åtskilda àsar år utformade i skänklarnas (9a. 9b) insider. och andra serrationer (18) i form av ett flertal làngsmala, parallella och av rillor åtskilda åsar är utformade i skärkroppens huvudytor (löa, l5b), varvid äsarna i de båda första serrationema (14) griper in i rillorna i de båda andra serrationerna (18), och vice versa, och varvid skärkroppen innefattar ett genomgående hål (19). som mynnar i var och en av huvudytorna (15a. l5b) och är beläget mitt emellan sidoytoma (16a. l6b), kännetecknat därav, att avstånclen (La) mellan å ena sidan hålet (19) och å andra sidan skärkroppens båda ändytor (17a, l7b) är lika stora.

6. Fräsverktyg enligt krav 5. kännetecknat därav, att i spalten (8) mellan grundkroppens skänklar (9a, 9b) är upptaget ett stoppelement (35) mot vilket skärkroppens (2) ena ändyta är ansatt.

7. För fräsverktyg avsedd skärkropp med ett par motsatta huvudytor (l5a, l5b). ett par motsatta sidor (l6a, l6b) och ett par motsatta ändytor (17a, l7b) mellan vilka sträcker sig ett imaginärt, axiellt neutralplan (NP) beläget mitt emellan de båda huvudytorna; innefattande en sats tänder (20), vilka är anordnade i en rad efter varandra utmed en sidoyta (16a, l6b) och var för sig inbegriper en i anslutning till en skäregg (29) utformad spånyta (21) från vilken tanden sträcker sig mellan ett par flanker (22, 23) och har en viss långdutsträckning (CP), som är orienterad i vinkel (ß) mot neutralplanet (NP), kännetecknad därav, att vinkeln (ß) mellan neutralplanet (NP) och den enskilda tandens (20) långdutsträckning år spetsig och uppgår till minst 850.

8. Skärkropp enligt krav 7, kännetecknad därav, att sagda vinkel (ß) uppgår till högst 89,50.

9. Skärkropp enligt krav 7 eller 8, innefattande en sats tänder (20) utmed var och en av de båda sidoytorna (l6a, l6b), kännetecknad därav, att tänderna (20a, 20c, 20e, 20g, 20i. 20k. 20m) i den ena satsen är axiellt förskjutna en halv tandbredd i förhållande till tänderna (20b. 20d, 20f, 20h, 20j. 201) i den andra satsen.

10. Skärkropp enligt krav 9, kännetecknad därav, att antalet tänder i den ena satsen är udda och i den andra jämnt.

11. Skärkropp enligt något av kraven 7- 10. innefattande ett genomgående hål (19), som mynnar i var och en av huvudytorna (l5a, l5b) och är beläget mitt ml fiï-ff, n :f W* Q: 14 425 emellan sidorna (16a, 16b), kännetecknad därav. att avstånden (La) mellan å ena sidan hålet (19) och á andra sidan de båda ändytorna (1721, 17b) är lika stora.