SE530042C2 - Frihandsbroderi med maskinassistans - Google Patents

Description

25 30 35 5330 01952. kontroll. Här ges två exempel på detta: 1. Raksöm: När raka stygn sys är det vanligen önskvärt att åstadkomma en konstant stygnlängd. Ett antal lösningar för att låta symaskinen assistera operatören är kända.

Vid dessa implementeringar utvärderas stygnlängden med hjälp av någon typ av givare. Stygnlängden kan därvid styras genom reglering av hastigheten hos symaski- nens huvudmotor. Nämnda motor ges högre hastighet om operatören för tyget snabbt och ges minskad hastighet om tyget rörs långsamt. 2. Plattsöm: När stygn sys med plattsöm vid frihandsbrodering förs tyget av operatören genom att denne för tyget med broderbågen, medan däremot nålens rörelse styrs av symaskinen. l dessa fall borde hastigheten hos tyget vara konstant för att ett gott resul- tat ska uppnås. Det finns inga kända lösningar där operatören erhåller någon form av assistans för att uppnå detta. Ett skäl till detta är att matningslängden av tyget per stygn vid plattsöm är mycket liten. Detta i sin tur medför att även små absoluta avvikel- ser i matningslängden per stygn vid handmatningen resulterari stora relativa awikelser i matningslängden för dessa stygn i förhållande till avsedd matning.

[0006] Vid sidan av metoderna nämnda här ovan, där stygnlängden mäts och där huvud- motorn styrs enligt uppmätta värden, förekommer en annan metod, där en PC används. I detta fall skapas data för sömnadsmönstret i ett PC-program. Sömnadsmönstret skapas på ett sätt som påminner om frihandsbrodering. Operatören specificerar en önskad stygnväg med hjälp av en inmatningsanordning, t.ex. en datormus till PC:n, varvid en symboliserad nål styrs över bilden av ett tygstycke på en skärm. Någon verklig förflyttning av ett verkligt sömnadsmaterial förekommer ej.

[0007] frihandsbrodering, där symaskinens styrprogram utnyttjas för att assistera en operatör under sömnaden. Ett annat syfte är att ge operatören hjälpmedel att utnyttja vid matning av tyget under frihandsbrodering. Huvudsyftet är att uppnå en jämnare stygnlängd vid frihandsbrodering.

Ett syfte med den föreliggande uppfinningen är att anvisa en metod för att utföra BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN

[0008] Enligt en aspekt av uppfinningen presenteras en metod som har kännetecknen enligt patentkravet 1.

[0009] En ytterligare aspekt av uppfinningen presenteras i det oberoende anordnings- kravet. 10 15 20 25 30 35 530 042

[0010] Ytterligare utföranden av uppfinningen uppvisas i de beroende patentkraven.

[0011] Som nämnts styrs medelst processom sömnadsmaterialet vid brodering, både i automatmod och frihandsmod, enligt uppfinningsaspekten av ett hjälporgan för att föra sömnadsmaterialet i en riktning som utgörs av åtminstone en komponent hos en första koordinat och en komponent hos en andra koordinat, där sagda hjälporgan i det följande exemplifieras av en broderbåge i vilken sömnadsmaterialet, dvs. tyget spänns upp.

[0012] l allmänhet används en broderenhet, som är en del av symaskinen som utnyttjas specifikt vid brodering, där ovan nämnda broderbåge utgör en dei av broderenheten, för att förflytta tyget. Symaskinen styr broderbågen i två riktningar, t.ex i en x-riktning och en y-rikt- ning, via stegmotorer, en för vardera riktningen. En broderrnaskin, oberoende av om den kan utnyttjas vid frihandsbrodering eller ej, styr broderbågens förflyttningar enligt data för stygnens koordinater lagrade i ett för symaskinen tillgängligt minne. Metoden för frihands- brodering som beskrivs häri gör det möjligt för användaren att styra broderbågen fritt i x-rikt- ningen och y-riktningen, och naturligtvis i båda dessa riktningar samtidigt, med hjälp av någon inmatningsanordning, här kallat styrorgan, vilket kan utgöras av en koordinatgivare, såsom en datormus, eller av motsvarande riktnings- och hastighetsgivare, exempelvis i form av en joystick. Detta medför att broderbågen inte styrs enbart av data för stygnens koordi- nater, såsom de är lagrade i symaskinens minne. Symaskinens processor detekterar konti- nuerligt styrorganets värden genom att signalema från styrorganet matas in till processom i form av (här kallade) första signaler, varefter processorn utifrån dessa första signaler beräk- nar den hastighet och den riktning med vilken förflyttningama av broderbågen (styrd med hjälp av broderenheten) måste utföras för att förflyttningarna skall motsvara de som före- skrivs av styrorganets förflyttningar. Dessa förflyttningar av broderbågen genomförs genom att processorn styr nämnda stegmotorer medelst (här kallade) andra styrsignaler enligt de beräknade förflyttningama. Eftersom tiden för de beräkningar och den styming som proces- sorn utför sekundärt vid den sekundära förflyttningen är mycket kort, kommer broderbågens av processom styrda förflyttningar av operatören att upplevas som simultana med de förflytt- ningar som utförs med styrorganet.

[0013] Föreliggande dokument beskriver en metod för ”simultan” frihandsbrodering, där styrningen av positionering av stygnen blir mer korrekt i förhållande till kända metoder. Detta innebär att metoden och styrmedlet är i stånd att hantera både stygn enligt raksöm och platt- söm. De existerande metoderna kan enbart hantera frthandsbroderi som nyttjar raksöm. I den föreliggande texten avser ”simultan” att stygnen utförs. i det nämtaste, omedelbart, när operatören föreskriver stygn medelst styrorganet. 10 15 20 25 30 35

[0014] Metoden gär i korthet ut på att på fri hand brodera på ett sömnadsmaterial vid en symaskin som har tillgång till ett minne för stygndata för ett sömnadsmönster och en proces- sor för att läsa sagda stygndata och för att manövrera symaskinen att utföra stygn enligt stygndata, där symaskinen har en nål som förs i en fram- och àtergàende rörelse längs huvudsakligen en normal till sömnadsmaterialet och ett hjälporgan för att föra sömnads- materialet i en riktning som innefattar minst en av: en komponent för en första koordinat och en komponent för en andra koordinat och där vidare processom vid val av en automatmod styr förflyttningar enligt sagda riktning i förhållande till nàlens position och synkront med nàlens rörelse för utförande av stygn enligt sömnadsmönstret, där metoden vid omkoppling av symaskinen till en frihandsmod innefattar stegen: lagring av stygndata i sagda minne för minst en stygntyp för användning vid sagda frihandsbroderi, val av en stygntyp, via första styrsignaler manövrering av en förflyttning av sagda hjälporgan i en valfri sagd riktning medelst ett handmanövrerat styrorgan såsom en joystick eller datamus, detektering kon- tinuerligt av sagda första styrsignaler i en processor, beräkning i processom av åtminstone förflyttningens riktning ur sagda första styrsignaler och styming av hjälporganet medelst processorn via andra styrsignaler för utförande av stygn i sagda riktning i enlighet med stygndata för den valda stygntypen.

[0015] Metoden innefattar vidare stegen: beräkning i processom av förflyttningens hastig- het ur sagda första styrsignaler, bestämning av stygnlängd i beroende av sagda förflyttnings hastighet, styrning av hjälporganet via sagda andra styrsignaler för utförande av stygn med sagda stygnlängd.

[0016] I en variant av den uppfinningsenliga metoden innefattas steget: via sagda andra styrsignaler styrs hjälporganet för sömnad med en hastighet som är lika med sagda beräk- nade hastighet, när sagda beräknade hastighet är mindre än eller lika med symaskinens maximala sömnadshastighet.

[0017] I ytterligare varianter av den upptinningsenliga metoden förekommer ett antal moder som kan väljas av operatören, där symaskinen ställs in för att verka på önskvärt sätt i de fall där operatören förflyttar sömnadsmaterialet medelst styrorganet med en hastighet som över- stiger den hastighet med vilken symaskinen fönnâr att sy beordrad stygntyp.

[0018] Frihandsbroderingen kan utföras under olika funktionsmoder. I alla dessa moder specificerar operatören symaskinens hastighet, sömnadsriktning och i nâgra fall stygnläng- den från inmatningsenheten, dvs. styrorganet. I en variant kan operatören även variera mönsterbredden från sagda inmatningsenhet. Vad som skiljer sig specifikt i förhållande till 10 15 20 25 30 35 känd teknik är sättet på vilket informationen hanteras av symaskinen. Naturligtvis finns möjlighet att ställa in någon av de nämnda parametrarna fràn ett manöverdon på själva symaskinen. Som ett exempel kan, mycket väl, stygnbredden regleras med ett sådant manöverdon.

[0019] Metoden enligt uppfinningen innefattar vidare stegen: - styming av hjälporganet , via sagda andra styrsignaler, för sömnad med en hastighet som bestäms av en funktionsmod inställd av symaskinens operatör, där - en första funktionsmod innebär att, när operatören för sömnadsmaterialet med en hastighet som är större än symaskinens maximala sömnadshastighet detekteras riktning och hastighet för ett påföljande stygn först när ett föregående stygn har sytts (det gär inte att detektera snabbare än vad symaskinen hinner med att sy), - en andra funktionsmod innebär att, när operatören för sömnadsmaterialet med en hastighet som är större än symaskinens maximala sömnadshastighet lagras stygn, som symaskinen inte hinner med att sy simultant, på grund av den för symaskinen överskridnamaximala sömnadshastigheten, i ett minne för icke-simultan sömnad av de lagrade stygnen och - en tredje funktionsmod innebär att, när operatören för sömnadsmaterialet med en hastighet som är större än symaskinens maximala sömnadshastighet minskar processorn stygnläng- den för att uppnå en högre sömnadshastighet.

[0020] Metoden enligt uppfinningen innefattar vidare steget: - styrning av stygnbredden medelst ett inställningsdon, såsom en ratt, anordnat på sagda styrorgan, eller medelst ett manöverdon anordnat på symaskinen.

[0021] Fördelarna med den uppfinningsenliga metoden är att stygnlängden vid frihands- broderi med assistans av symaskinen blir mer korrekt än vid tidigare kända ”direkta” metoder (dvs vid direkt handmanipulering av tyget eller broderbågen). Detta resulterar i ett system som kan hantera både raksöm och plattsöm. De existerande metoderna kan enbart hantera raksöm. I detta fall menas med ”direkt” metod att stygnen utförs av symaskinen utan någon online-styming av stygnen medelst någon inmatningsanordning.

[0022] Ytterligare stygntyper än de ovan nämnda, stygn i raksöm och plattsöm, kan använ- das vid frihandsbroderingen, där härvid krävs att stygndata för den ytterligare stygntypen lagras i ett minne åtkomligt vid arbete på symaskinen ifrihandsmod.

[0023] I förhållande till PC-baserat frihandsbroderi gör den uppfinningsenliga metoden att det blir möjligt att utföra frihandsbroderi simultant på motsvarande sätt som vid en rent 10 15 20 25 30 35 530 042 manuell metod där operatören styr sömnadsmaterialet direkt via handgrepp.

Rnmuesrörzrsckuiuc Fig. 1 visar en schablonskiss av en symaskin med en däri monterad broderbåge och ett styrorgan för styrning av broderbågen.

Fig. 2 visar ett exempel på mönster för en första stygntyp för frihandsbrodering.

Fig. 3 visar ett exempel på mönster för en andra stygntyp för frihandsbrodering.

Fig. 4 visar en söm i ett frihandsbroderi utfört med mönstret för den första stygntypen.

Fig. 5 visar en söm i ett frihandsbroderi utfört med mönstret för den andra stygntypen.

Fig. 6 visar en alternativ söm i ett frihandsbroderi utfört med mönstret för den andra stygn- typen.

Fig. 7 åskådliggör vinkeln i förhållande till tygets koordinater för två på varandra samplade positioner vid styrorganets förflyttning.

Fig. 8 åskådliggör styrorganets positioner vid inmatning av en söm visad ifig. 5.

Fig. 9 åskådliggör styrorganets positioner vid inmatning av en söm visad i fig. 6.

Fig. 10 åskådliggör vinkeln för stygnet i förhållande till koordinatsystemet för mönstret för stygntypen.

Fig. 11 åskådliggör vinklama för stygnen i en stygntyp iförhàllande till koordinatsystemet för mönstret för stygntypen.

Fig. 12 åskådliggör vinklama enligt figur 7 och 11 vid mönstret för den andra stygntypen till- sammans med summan av dessa vinklar och dessutom relationen mellan koordinatsystemet för tyget och koordinatsystemet för mönstret för nämnda stygntyp.

Fig. 13 åskådliggör vinklama vid en variant av frihandsbroderingen där vinklarna mellan mönstren i konsekutiva stygn av sömmen är oförändrade. eeskaivuine Av urFöRANueN

[0024] I det följande beskrivs att antal utföranden av uppfinningen med stöd av de bilagda ritningarna.

[0025] Som ett exempel på funktionen visas en broderisymaskin 1 i figur 1, där enligt exemplet en symaskin för låsstygn används för utförande av stygn vid ett önskat broderi, där på känt sätt ett tyg 2 förs fram mellan en undertråd 3 och en övertråd 4 för utförande av en söm som byggs av önskade stygn (resp. stygntyper) medelst en nål 5 som periodiskt förs genom tyget 2. Tyget 2 förs, i exemplet, över ett sybord 6, som även inrymmer en för under- tråden 3 inrättad underspole kapslad i en gripare på känt sätt (icke visade) i en underarm 1a hos symaskínen. Övertråden 4 leds via en tilldragare 9, som genom en upp- och nedgàende cyklisk rörelse åstadkommer, under tyget 2, en slinga på övertråden 4, när nålen 5, genom 10 15 20 25 30 35 530 Û-/ii-Z vilkens öga övertråden 4 löper, fört övertråden genom tyget 2 och tilldragaren 9 åter vänder uppåt från sitt nedersta läge. En grlparspets (icke visad) hos griparen hakar, på känt sätt, tag i nämnda slinga, när griparen roterar cykliskt koordinerat med nålen. För genomförande av ett stygn, i detta fall ett lâsstygn, förs nålen 5 i en fram- och återgàende rörelse, i huvudsak i en riktning som är normal mot tyget 2, så att nålen 5 leder övertråden 4 ned genom tyget 2, varefter griparen leder övertråden 4 runt en spole som hyser undertràden 3, varvid en knut åstadkommes i tyget 2, när nålen 5 har förts upp genom tyget och tilldragaren 9 drar åt knuten i stygnet.

[0026] Till maskinen hör, enligt känd teknik, ett styrprogram som t.ex. är lagrat i en proces- sor C. Symaskinen har även ett tillgängligt minne M, vilket företrädesvis är anordnat i syma- _ skinen, men som även kan finnas extemt och vara åtkomligt från processom C. I minnet M för symaskinen 1 finns möjlighet, när symaskinen används för brodering, att lagra sömnads- mönster för broderier i form av stygndata för ett eller ett flertal sådana sömnadsmönster.

Vidare kan i minnet lagras stygndata för stygntyper som är avsedda att användas vid maskinassisterad frihandsbrodering enligt den föreliggande uppflnningen. Exempel på sådana stygndata är stygndata för stygn vid raksöm och stygn vid plattsöm.

[0027] l figur 1 visas även en broderbåge 20 inrättad vid symaskinen, där ett stycke tyg 2 är uppspänti broderbågen. Tygstycket 2 är endast symboliskt visat i figuren som täckande endast en del av broderbågen och utfört med streckade konturer för att göra anordningama mer åskådliga. Broderbågen 20 är fixerad vid en första matningsanordning styrd av en första stegmotor (icke visad) som manövrerar broderbågen i en x-riktning, där denna x-riktning enligt exemplet i huvudsak sammanfaller med symaskinens längdaxel. Broderbägen 20 är på motsvarande sätt infäst vid en andra matningsanordning styrd av en andra stegmotor (icke visad) som manövrerar broderbågen i en y-riktning, där denna y-riktning enligt exemplet är vinkelrät mot x-riktningen och sammanfaller med sömnadsriktningen, dvs. i den riktning i vilken nålen utför en söm på tyget 2, när ingen sidoavlänkning av sömmen är anbefalld.

Genom styming av stegmotorema med signaler från processorn C kan broderbågen 20, med uppspänt tygstycke, manövreras till en förflyttning i valfri riktning i xy-planet. Förflyttningama àstadkoms medelst en icke visad broderenhet, eftersom en sådan utgör känd teknik och inte utgör en del av den föreliggande uppflnningen. Broderenheten innefattar nämnda stegmoto- rer och matningsanordningar för broderbågen 20, vilken på lämpligt sätt ansluts till broder- enheten och dess matning.

[0028] För styming av tyget enligt uppfinningen är ett styrorgan, ifonn av koordinatgivare 21, anordnad. Medelst denna levereras första styrsignaler till symaskinens processor C. 10 15 20 25 30 35 Koordinatgivaren 21 styrs av operatören för förflyttning av tyget i önskvärd riktning i ett xy- plan som motsvarar nämnda broderbåges xy-plan. Den önskade förflyttningen skapar de första styrsignalema och förs till processom C, där dessa första styrsignaler detekteras och information extraheras för åtkomst av förflyttningens riktning utförda av operatören i xy- planet, samt vidare den hastighet med vilken förflyttningen görs. l processorn C utförs där- efter operationer för att skapa andra styrsignaler med vilka broderbågen 20 manövreras på ovan anvisat sätt. Koordinatgivaren, även kallad styrorganet 21, kan utgöras av valfri anord- ning som kan skapa nämnda första styrsignaier, t.ex. datorrnus, tangentbord, ljuspenna, joystick, ritskärm, pekskärm (touch screen), touch pad, rullboll, ritplatta (eng. drawing tablet), etc. Andra typer av givare, kan som nämnts, användas, t.ex. analoga givare av typen "Joystick". l figuren har visats att styrorganet är anslutet till symaskinens processor via tråd.

Det är naturligtvis fullt möjligt att sända de första styrsignalerna till processorn trådlöst på känt sätt inom tekniken.

[0029] När frihandsbrodering, fortsättningsvis betecknad med FHE, skall utföras med de anordningar som redovisats ovan styrs stygnen och hastigheten hos broderienhetens steg- motorer ytterst av operatören. De stygn som sys vid symaskinen bygger på ett mönster, lagrade som stygndata för resp. stygntyp i nämnda minne. Fig. 2 och fig. 3 visar tvâ stycken stygnmönster, som kan användas när FHE utförs, där stygnet i fig. 2 representerar stygneti mönstret för stygntypen raksöm och stygnen i fig. 3 de stygn som bygger mönstret i stygn- typen plattsöm.

[0030] Cirklarna vid stygnen i figurema indikerar lägen där nålen penetrerar tyget 2 vid sömnad. l dessa lägen knyts en knut av övertråden 4 och undertråden 3. De räta linjerna mellan cirklarna indikerar banan för transporten av tyget 2 i förhållande till nålen 5 mellan dessa lägen. När en stygntyp har utförts enligt stygndata kommer övertråden att vara positionerad längs de mellan cirklama visade banoma på tyget.

[0031] När konventionell brodering utförs i en brodennaskin av detta slag styr maskinen broderenheten helt enligt stygndata lagrade i symaskinens minne enligt alla aspekter, vad avser stygntyper, syriktningar osv. enligt känd teknik. När FHE utförs används stygndata för en av ett antal stygntyper. Dessa stygndata är som nämnts lagrade i symaskinens tillgäng- liga minne. Nämnda stygndata ger också ett grundutseende hos sömmen. En eller flera stygntyper av den valda stygntypen sys i sekvens. Operatören styr maskinens sömnads- hastighet, syriktning och i några fall stygnlängden från det nämnda styrorganet 21. 10 15 20 25 30 35 530 0112

[0032] Figur 4, 5 och 6 visar några exempel, där ett antal mönster har sytts genom använd- ning av FHE-principen. Sömmen i figur 4 använder stygndata för stygn i raksöm enligt fig. 2.

Sömmarna i figur 5 och 6, som broderats med FHE, är utförda med stygndata för plattsöm enligt mönstret i figur 3.

[0033] l det följande anges hur styrorganet 21 (exempelvis en koordinatgivare) påverkar det slutliga resultatet vid brodering utförd med frihandsbrodering FHE,

[0034] Till att börja med väljer operatören en stygnïyp- Mönstret föl' Sfl/Qflfl/Defi Skapar basen för sömmens utseende. Tyget 2 fixeras i broderbågen 20 inkluderad i symaskinens broderenhet. Operatören väljer ut en startpunkt pà tyget för en FHE-sekvens av stygn, t.ex. genom att beordra, medelst styrorganet 21, broderenhetens stegmotorer att föra broder- bågen 20 till den önskade position för startpunkten. Denna startpunkt registreras i symaski- nens minne, efter det att operatören har beordrat denna åtgärd via symaskinens användar- gränssnitt. Positionen för startpunkten på tyget 2, angiven medelst styrorganet, motsvarar punkten P1 i figur 7. Startpunkt på tyget 2 kan givetvis väljas på annat sätt, t.ex. medelst en knapp för detta ändamål på symaskinen.

[0035] Punkterna P2 - P5 (i fig. 7) indikerar positionema för styrorganet (t.ex. datormusen) under en FHE-sekvens. Beroende på valet av funktionsmod (se ovan) registreras positio- nerna medelst processom i beroende av aktuell inställd mod. Beskrivningen av de olika i funktionsmoderna beskrivs vidare nedan.

[0036] Riktningen och längden hos resp. vektor Va - Vd definieras av punkterna P1 - P5.

Riktningen hos vektorema Va - Vd anges av vinkeln ß. (där t.ex. [52 motsvarar riktningen för vektor Vb), vilken styr den aktuella riktningen hos sömmen. Beroende på beräkning av stygnvinkel i den funktionsmod som är inställd kan stygnvinkel och stygnlängd också påver- kas. Längden pà vektorerna styr symaskinens hastighet och, i nägra fall, stygnlängden.

Stygnlängden och riktningen hos vektorerna Va - Vd beräknas av symaskinens processor C.

[0037] Wnkeln mellan mönstret för stygntypen och broderbågens 20 koordinater x - y påverkas av styrorganet 21, se vidare figurema 4 och 5. Detta beskrivs ytterligare nedan.

[0038] Varje stygn i ett mönster för en stygntyp är positionerati en viss vinkel o (u indexerat vid flera stygn i stygntypen, t.ex. on och og) i förhållande till koordinatema (x' - y') för mönstret i stygntypen, se vidare figurema 10 och 11. Operatören ändrar riktningen hos 10 15 20 25 30 35 5150 042 10 stygnen i en stygntyp genom att ändra vinkeln ß., dvs y'-axeln för stygntypens mönster styrs att inta vinkeln Bi i förhållande till symaskinens (x-y)-koordinater. Se figur 7 och 12.

[0039] Vinkein [31 är relaterad till y'-axeln hos mönstret för stygntypen, se t. ex. vidare figur 12. Vinkein a. för ett specifikt stygn påverkar emellertid också den slutliga vinkeln v. för stygntypen. V. beräknas genom en addition av oi och ßi.

[0040] En variant av styming av stygnvinkeln illustreras i figur 13. I detta fall är vinkeln mellan stygnen i en söm fixerad. Vinkein ö mellan broderbàgens koordinatsystem x - y och koordinatsystemet x' - y' för mönstret i stygntypen är inte beroende av vinkeln ß. l stället är vinkeln ö konstant under sömnad av en FHE-sekvens. Se vidare i figur 13. Operatören indi- kerar den önskade vinkeln via ett användargränssnitt (kan naturligtvis även implementeras som ett reglerdon på styrorganet 21) på symaskinen innan en FHE-sekvens inleds. l detta fall dikterar vinkeln enligt operatörens inmatning riktningen för sömmen utan någon ändring av riktningen för mönstret hos stygntypen. För att åstadkomma det önskade utseendet ändras i stället längden hos stygnen. Se vidare figurema 6 och 13.

[0041] Vid frihandsbroderingen kan, så som tidigare nämnts, operatören ställa in någon av ett antal olika funktionsmoder, vilka beskrivs här nedan.

[0042] l en första funktionsmod registreras styrorganets 21 läge vid en förutbestämd vinkel hos en av symaskinens huvudaxlar under dess rotation. Ett varv hos denna axel motsvarar fonneringen av ett stygn. Symaskinens hastighet beräknas utifrån längden av vektorerna Vi (Se exempel i figur 7).Den maximala hastigheten för aktuell stygnlängd överskrids emellertid aldrig. Detta innebär att stygnlängden aldrig påverkas av längden hos vektorna Vi.

[0043] I en andra funktionsmod registreras styrorganets 21 läge vid återkommande tidpunkter enligt ett förutbestämt tidsintervall. Maximala hastigheten för den aktuella stygn- längden överskrids aldrig. Detta medför att stygnlängden aldrig påverkas av längden hos vektorerna Vi. Registreringama av positionerna P. har emellertid inte något samband med den fysiska rörelsen hos symaskinens axlar. Detta innebär att nya positioner Pi kan registre- ras innan det aktuella stygnet har sytts pà maskinen.

[0044] len tredje funktionsmod registreras styrorganets 21 position vid en förutbestämd vinkel hos en av symaskinens huvudaxlar. Ett varv hos en sådan axel motsvarar formeringen av ett stygn. Maximala hastigheten för den aktuella stygnlängden kan överskridas. Om detta inträffar kan stygnlängden minskas, så att den krävda hastigheten kan uppnås. Detta kan 10 15 20 530 0-42 11 åstadkommas upp till symaskinens absolut maximala sömnadshastighet. Detta motsvarar vidare manuellt styrd frihandsbrodering genom förflyttning av tyget för hand.

[0045] I en variant av den föreslagna uppfinningen förekommer ett utförande där operatö- ren kontinuerligt kan ställa ln mönsterbredden för stygntypen under frihandsbroderingen, t.ex. utsträckningen i x'-led av stygntypen (plattsöm) enligt figur 1 1. Deïlâ kan åsfadkffimmas på lämpligt sätt med ett reglerdon anordnat på styrorganet 21. GXGmPGWÛS medeßï e" inställningsratl av det slag som förekommer vid en datormus och som är visad i figur 1. Men, stygnbredden kan altemativt ställas in med ett manöverdon på symaskinen.

DEFINITION Med begreppet kontinuerlig detektering skall förstås att en signal detekteras kontinuerligt, exempelvis genom att signalen samplas med en lämplig frekvens.

Med begreppet simultan sömnad menas att processorn utför beräkningar och styr sömnad väsentligen simultant med stymlngen av tyget medelst styrorganet.

Ett stygn utgörs av sömnaden mellan tvà konsekutivt slagna knutar av övertràd och under- tràd.

Med stygntyp avses här mönstret för ett specifikt, av symaskinen, repeterbart mönster inne- fattande minst ett stygn, t.ex. raksöm, plattsöm.

Med söm avses en sekvens av stygn eller stygntyper.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 35 530 0412 12 PATENTKRAV Metod för att på fri hand brodera på ett sömnadsmaterial (2) vid en symaskin (1 ) som har tillgång till ett minne (M) för stygndata för ett sömnadsmönster och en processor (C) för att läsa sagda stygndata och för att manövrera symaskinen (1) att utföra stygn enligt stygndata, där symaskinen (1) har en nål (5) som förs i en fram- och återgående rörelse längs huvudsakligen en normal till sömnadsmaterialet (2) och ett hjälporgan (20) för att föra sömnadsmaterialet (2) i en riktning som innefattar minst en av: en kom- ponent för en första koordinat (x) och en komponent för en andra koordinat (y) och där vidare processorn (C) vid val av en automatmod styr förflyttningar enligt sagda riktning i förhållande till nàlens (5) position och synkront med nàlens rörelse för utförande av stygn enligt sömnadsmönstret, där metoden vid omkoppling av symaskinen (1) till en frihandsmod, kännetecknas av stegen: -lagring av stygndata i sagda minne (M) för minst en stygntyp för användning vid sagda frihandsbroderi, - val av en stygntyp, - manövrering, via första styrsignaler, av en förflyttnlng av sagda hjälporgan (20) i en valfri sagd riktning medelst ett handmanövrerat styrorgan (21), såsom en joystick eller datorrnus, - detektering kontinuerligt av sagda första styrsignaler i en processor (C), - beräkning i processorn (C) av åtminstone förflyttningens riktning ur sagda första styr- signaler, - styming av hjälporganet (20) medelst processom (C), via andra styrsignaler, för utförande av stygn i sagda riktning i enlighet med stygndata för vald stygntyp. Metoden enligt patentkrav 1, vidare innefattande stegen: - beräkning i processorn (C) av förflyttningens hastighet ur sagda första styrsignaler, - bestämning av stygnlängd i beroende av sagda förflyttnings hastighet, - styrning av hjälporganet , via sagda andra styrsignaler, för utförande av stygn med sagda stygnlängd. Metoden enligt patentkrav 2, vidare innefattande stegen: - styming av hjälporganet (20), via sagda andra styrsignaler, för sömnad med en hastighet som är lika med sagda beräknade hastighet, när sagda beräknade hastighet är mindre än eller lika med symaskinens ( 1) aktuella maximala maskinspecifika söm- nadshastighet, där sagda aktuella maximala maskinspecifika sömnadshastighet är beroende på vald stygntyp. 10 15 20 25 30 35 530 042 13 Metoden enligt patentkrav 2, vidare innefattande steget: - stymlng av hjälporganet (20), via sagda andra styrsignaler, för sömnad med en hastighet som bestäms av en funktionsmod inställd av symaskinens operatör, där - en första funktionsmod innebär att, när operatören förflyttar styrorganet (21) snabbare än vad som motsvarar symaskinens ( 1) maximala sömnadshastighet detekteras rikt- ning och hastighet för ett påföljande stygn först när ett föregående stygn har sytts. Metoden enligt patentkrav 2, vidare innefattande steget: - styrning av hjälporganet (20), via sagda andra styrsignaler, för sömnad med en hastighet som bestäms av en funktionsmod inställd av symaskinens operatör, där - en andra funktionsmod innebär att, när operatören förflyttar styrorganet (21) snabbare än vad som motsvarar symaskinens (1) maximala sömnadshastighet lagras stygn, som symaskinen inte hinner med att sy simultant, på grund av den för symaskinen överskridna maximala sömnadshastigheten, i ett minne för icke-simultan sömnad av de lagrade stygnen. Metoden enligt patentkrav 2, vidare innefattande steget: - styrning av hjälporganet (20), via sagda andra styrsignaler, för sömnad med en hastighet som bestäms av en funktionsmod inställd av symaskinens operatör, där - en tredje funktionsmod innebär att, när operatören förflyttar styrorganet (21) snabbare än vad som motsvarar symaskinens (1) maximala sömnadshastighet minskar proces- som (C) stygnlängden för att uppnå en högre sömnadshastighet. Metoden enligt något av föregående patentkrav, vidare innefattande steget: - styrning av stygnbredden medelst ett inställningsdon, såsom en ratt, anordnad på sagda styrorgan (21 ) eller pâ symaskinen (1 ). Ett system för att frlhandsbrodera ett sömnadsmaterial (2) innefattande en symaskin (1) som har tillgång till ett minne (M) för stygndata för ett sömnadsmönster och en pro- oessor (C) för att läsa sagda stygndata och för att manövrera symaskinen (1) att utföra stygn enligt stygndata, där symaskinen har en nål (5) som förs i en fram- och åter- gàende rörelse längs huvudsakligen en normal till sömnadsmaterlalet (2) och ett hjälp- organ (20) för att föra sömnadsmaterlalet (2) i en riktning som innefattar minst en av: en komponent för en första koordinat och en komponent för en andra koordinat, kännetecknad av att systemet innefattar ett av en operatör manövrerbart styrorgan (21) som är signalmäs- sigt integrerat med processorn (C), varvid en frihandsmod kan väljas i systemet för att 10 15 10. 11. 12. 5110 Û-fl-'Z 14 beordra, via första styrsignaler från styrorganet (21) till processom (C), en förflyttning av sagda hjälporgan (20) i sagda riktning, varefter processom (C) styr hjälporganet (20), via andra styrsignaler, i sagda riktning. Systemet enligt patentkrav 8, där styrorganet (21) utgörs av något av: en datomnus, ett tangentbord, en Ijuspenna, en joystick, en ritskärrn, en pekskärm (touch screen), en touch pad, en rullboil, en ritplatta (eng. drawing tabiet). Systemet enligt patentkrav 9, där sagda styrorgan (21) har medel för att överföra sagda första signaler till processom (C) via tråd eller trådlöst. Systemet enligt patentkrav 8, där processom (C) styr hjälporganet (20) medelst nämnda andra styrsignaler som styr drivorgan, vilka förflyttar hjälporganet i minst någon av x-koordinatens riktning och y-koordinatens riktning. En dataprogramprodukt för att utföra metoden enligt något av patentkraven 1 till 7 och lagrad i ett datalagringsmedium åtkomligt av processorn (C), där sagda dataprogram- produkt innefattar algoritmer för att ur sagda första styrsignaler beräkna riktning och hastighet med vilken styrorganet (21) förflyttas.