SE529738C2 - Anordning för spolning av kaviteter i kroppen - Google Patents

Description

529 738 2 normal följd av den kirurgiska processen. Utströmmande blod hindrar sikten, och det är naturligtvis allmänt önskvärt att stoppa blödningar under kirurgi. Trycket skapar spännkrafti vävnaden. För högt tryck kan emellertid åstadkomma vävnadsskada, vilket i största möjliga utsträckning måste undvikas. Således är en exakt kontroll av trycket i kroppskaviteten av största betydelse. Det är väl känt hur man mäter trycket i en vätska, men en direkt mätning av trycket i kroppskaviteten är inte möjligt utan att införa tryckgivare med de kirurgiska instrumenten i kroppskaviteten. Denna metod är emellertid klumpig, dyr och svårhanterlig.

Alternativt kan trycket i kroppskaviteten mätas genom att göra en extra öppning i kroppen för att införa en tryckgivare i kroppskaviteten. Det senare gör den kirurgiska proceduren mer komplex, och orsakar dessutom obehag och risk för patienten.

Ett annat problem med endoskopiska procedurer är att ovan nämnda blod i kroppskaviteten reducerar sikten. Dessutom involverar den kirurgiska proceduren som regel avlägsnandet eller bearbetandet av vävnad, t ex. knäets menisk. Detta åstadkommer fragment, nämligen partiklar av varierande storlekar att flyta runt i vätskan i kroppskaviteten. Även detta reducerar sikten för kirurgen. Dessa svårigheter hanteras rutinmässigt med sköljning. För att skölja ut blod eller fragment ersätts vätskan i kroppskaviteten genom att introducera eller öka vätskeflöde genom kroppskaviteten. Som valmöjlighet kan trycket tillfälligt ökas. Detta kan stoppa blödningar när trycket i kroppskaviteten överstiger blodtrycket i de brustna kärlen i kroppskaviteten. Om vätskan förs in med en inflödes vätskepump, startas operationen med att trycka på en knapp, eller med en fotmanövrerad strömbrytare. Om emellertid vätskans utflöde samtidigt påverkas, kommer introduktionen eller ökningen av trycket i kroppskaviteten att minska. Om situationen är svårartad, kan det nödvändiga flödet för sköljning behöva vara mycket högt, och detta medför oundvikligen en signifikant minskning av trycket, och kan vara farlig för patienten då kirurgen distraheras. Dessutom, i en del exempel faller trycket faktiskt inte, när en sköljprocess påbörjas. Kroppskaviteten dräneras i stället pà vätska, men trycket faller endast ovåsentligt, och en tryckleglerande funktion förutser inte att kroppskaviteten dräneras. Detta är pà grund av en hög eftergivllghet hos kroppskaviteten, och i detta exempel kan så vara fallet om kroppskaviteten är en axel eller urinblàsa. Resultatet i detta fall är att siktfältet blir för litet att se med endoskopet; men trycket nära nog består. Dessa upprepade sikthinder kan vara distraherande för kirurgen, och påkallar dessutom någon åtgärd av användaren för att ändra tryck, flöde eller användaren måste vänta en icke oväsentlig tid för att stabilisera situationen.

DE 3338758, GB 2260622 A, US 2003/0236488 A1, US 2004/0133149 A1, WO 86100534 och EP 529902 beskriver alla en metod att reglera tryck i ett endoskopisystem med en tryckgivare på den sida av en inflödespump som vätter mot kroppskaviteten, och en 10 15 20 25 30 35 529 758 3 reglerfunktion av inflödespumpen. Alla system har gemensamt att reglera inflödespumpens tryck, då det skapade trycket mäts vid eller nåra denna. l US 5520638 beskrivs en tryckmätningsprincip som använder en luftfylld blåsa iden trycksatta vätskan. Den trycksatta luften överför iufttrycket till en tryckgivare i inflödespumpsystemet. Den luftfyllda blàsan måste anslutas till en panelanslutning via en luftslang med anslutning. Den stora nackdelen med dessa lösningar är att det finns en risk för läckage i luftanslutningen till pumpen. Sådant läckage ökar trycket till nivåer som kan utgöra en fara för patienten, eftersom tryckkontrollen förloras. En annan nackdel med dessa lösningar är att trycket i pumpen är mycket högre än i kroppskaviteten som ett resultat av flödesmotståndet i spolsystemet. Trycket som skapas av inflödespumpen kontrolleras genom att mäta trycket vid själva inflödespumpen. Kontrollmekanismen i den ovan nämnda kända tekniken är en reglerfunktion, där det skapade trycket mäts via en luftfylld slang till en tryckgivare, eller genom att indirekt detektera de små expansionerna hos slangen.

Rotationshastigheten på inflödespumpen sätts till att upprätthålla ett önskat tryck.

I US 5556378, beskrivs en anordning som mäter tryckskillnaden mellan pumpen som spolar en kroppskavitet och en sugpump som avlägsnar vätska från området. Med detta system är det emellertid komplicerat att upprätthålla ett stadigt tryck i kroppskaviteten, och två tryckmätande givare och ett komplicerat system behövs för att uppnå önskat resultat.

Dessutom förloras praktiskt taget flödeskontrollen för att uppnà det önskade trycket. Detta är mycket oönskat eftersom flöde behöver vara under kontroll spolprocedurer och skall minimeras mellan spolningarna.

I US 4998914, beskrivs en metod för att kompensera för konduktansen i vätskeledningen.

Detta är ett sätt att mäta trycket i kroppskaviteten med en indirekt metod, men metoden tar inte hänsyn till flödesvariationer. Således tas inte hänsyn till tryckfallet som uppstår under spolprocedurer.

Uppfinningens ändamål: Ändamålet med den beskrivna uppfinningen är att tillhandahålla en anordning för spolning av kroppskaviteter under oberoende kontroll av tryck och flöde genom kaviteterna.

Ett annat ändamål med uppfinningen år att tillhandahålla en anordning för spolning av kroppskaviteter beroende på detektering av blodceller, röda blodkroppar, hemoglobin och/eller fragment frän operationsområdet. 10 15 20 25 30 35 529 738 l-i Med anordningen enligt uppfinningen kan man erhålla tryck i och flöde genom det kirurgiska området, detekteringen av blodkroppar, röda blodkroppar, hemoglobin och/eller fragment från det kirurgiska området, detektering av blod som förlorats från det kirurgiska området, och kontroll av flöde och tryck genom det kirurgiska området genom att använda signaler från detektorer som detekterar blodkroppar, röda blodkroppar, hemoglobin och/eller fragment från det kirurgiska området.

Den sörjer också för detektering av tryck l kroppskaviteten utan att föra in instrument för tryckmätning.

Uppfinningens ändamål är att aktivt avlägsna vätska från kroppskaviteten genom en andra pump eller sugkälla, också vanligen en peristaltisk slangpump. Denna process kallas framgent i denna patentansökan för en utflödesanordning eller utflödesvätskepump.

Sammanfattning av uppfinningen Dessa mål uppnås med den presenterade uppfinningen som definieras i de bifogade oberoende kraven. Olika utförandeforrner kommer att vara uppenbara av de bifogade oberoende kraven.

Med den beskrivna uppfinningen kan man mäta trycket i kroppskaviteten såsom ett knä eller axel under endoskopiska procedurer. När en kroppskavitet spolas skapar en peristaltisk inflödespump ett tryck; Ppump. Trycket matas via en slang till ett betraktningsinstrument såsom ett endoskop eller annat instrument såsom en stor nål eller liknande anordning för spolning av vätska i kroppskaviteten. På grund av motståndet i vätskans väg uppstår en tryckförlust.

Denna tryckförlust uppstår hela vägen från inflödespumpen till kroppskaviteten, och varierar med olika komponenter som formar vätskans väg. Tryckförlusten år högre desto smalare lumen är på vätskans väg och desto högre flödet är. Det skall noteras att motståndsvärdet inte är linjärt i förhållande till flödet. Flödesturbulens i inspolningssystemet skapar olinjäriteter. Detta är varför motståndet i slangen och instrumenteringen måste etableras med följande metod: Motstàndsvärdet för varje relevant flöde etableras och föras in i ett elektroniskt minne i det uppfinna pumpsystemet. Denna etablering görs på två sätt: initialt, vid produktion av systemet, med alla relevanta flöden och tryck, Ppump , och tryck i kroppskaviteten, Pcavity, i en laboratoriemiljö. Således kommer det uppmätt tryck vid inmatningssidan av systemet att motsvara ett uppnått tryck i kroppskaviteten. Trycket i kroppskaviteten mäts för att etablera Pammy. Denna etablering kan göras genom att använda 10 15 20 25 30 35 529 738 5 olika modeller för kroppskaviteten som knämodell, urinblåse-modell, livmoder-modell etc. Det hydrostatiska trycket Phyd, orsakat av höjdskillnaden mellan tryckgivaren och kroppskaviteten bör tagas hänsyn till. Helst skall detta vara noll med andra ord kalibreringen görs när tryckgivaren är vid samma nivå som kroppskaviteten. Trycken noteras för varje relevant flödessteg såsom för varje 5 ml/min steg, och lagras permanent i pumpens systemminne.

Flera motstàndsvärden etableras en för varje relevant kassett/slang/instrument-uppsättning.

Om PM är noll kan det beräknade motståndet R uttryckas som: _ P pump _ Ravíty _ Flow där Flow är flödet För det andra kan motståndet i systemet bekräftas under rutinanvändning av systemet.

Denna bekräftnlng görs genom att temporärt stoppa flödet genom att stoppa både inflödes och utflödes pumparna samtidigt. Utflödespumpen kan alternativt vara ersatt med en ventil som stoppar flödet på samma sätt. Detta alternativ kan användas när vätskehanteringssystemet bara sköter en spolpump. Ventilfunktionen kan innefatta anordning att klämma slang. Vid det ögonblicket är trycket högt vid inflödespumpen där också trycket mäts och lägre i kroppskaviteten. vätskan fångas mellan de följande komponenterna: lnflödesslangpumpens rullar; tryckgivarens kavitet; slangen fràn tryckgivaren till endoskopanslutning med avstängningsventil, endoskopet, kroppskaviteten; vätskan ut från kroppskaviteten såsom en shaver eller likartat instrument; slangen från utgångsinstrumentet till rullarna på utflödesslangpumpen, eller en ventilfunktion; och slutligen rullarna på slangpumpen eller en ventilfunktion. Under nästa fas, som är ungefär 2 sekunder, kommer tryckskillnaden mellan inflödespumpen och kroppskaviteten att åstadkomma en avklingande flöde till kroppskaviteten. Om tiden pumparna stannats är tillräckligt lång, kommer tryckskillnaden att avklinga enligt en grundläggande regel om kommunicerande kärl.

Tidskonstanten som detta avklingande flöde representerar är resistansen. Det skall noteras att det inte är nödvändigt att hålla pumparna stoppade den tid det tar för flödet att bli noll. En extrapolering av trycksignalerna är tillfyllest för syftet att beräkna sluttrycket. Detta minimerar tiden som kroppskaviteten inte bespolas. Bekräftelsen kan manuellt initieras genom att trycka på en knapp, eller automatiskt genom att mjukvara kontrollerar med jämna tidsintervall, eller automatiskt av mjukvara om tryckvariationer uppstår som indikerar att den kirurgiska situationen kan ha påverkat motståndet. 10 15 20 25 30 35 529 738 6 Som nämnts ovan varierar motståndet med flöde, men det varierar inte med tryck till någon signifikans alls. Komponenterna från inflödespumpen till kroppskaviteten expanderar praktiskt taget inte som följd av ökat tryck. Med beskrivna tekniken på bekräftelse av resistans är det inget eller litet flöde vid slutet pà mätfasen, men inflödesslangen och instrumenteringen är trycksatt. Om det är en variation i den uppmätta resistansen i inflödessystemet med samma resistans med denna metod så kommer detta av en expansion av kroppskaviteten. Med andra ord det finns en volymetrisk förändring. Denna expansion är tryckberoende och kallas för eftergivlighet. Denna eftergivlighet, C, kan uttryckas som C _ I/lcavítj/ _ I/2cavíty Rcavity _ läcavity Där Vmamy är den första volymen i kroppskaviteten och VEM, är en andra volym i kroppskaviteten. Pwaviw är ett första tryck i kaviteten och Pzcavn, är ett andra tryck i kroppskaviteten.

Värdena på eftergivlighet kan beräknas av pumpsystemet. Det mäter trycket som ovan nämnt, och flödet är proportionellt till rotationshastigheten pà slangpumparnas rotorer.

Beräknade eftergivlighetsvärden är också lagrade i ett minne och kan användas på flera sätt.

Ett första övervägande är vilken påverkan eftergivligheten har på processen att bekräfta resistensvärdena själva. Denna bekräftelse av motstàndsvärdena justeras som ett resultat av eftergivligheten eftersom den ovan nämnda tidskonstanten påverkas av eftergivligheten. En annan användning av värdet på eftergivligheten är att indikera dessa till användaren. Detta har fördelen att varna användaren för risken att vätska kan introduceras i stor omfattning. lndikationen kan vara som en figur i en display, en ”stapelindikator” i en display, en summer som ljuder vid förutbestämda nivåer på eftergivligheten. Värdet på eftergivligheten kan också påverka pumpsystemet genom att begränsa trycket det producerar, för att undvika vävnadsskada.

Med ovan nämnda flöde/tryckförhàllande avses ett konstant flöde. Om man inte bara skulle ta konstant statiskt flöde i beräkning men också förändringarna av flödet så skulle flödesrestriktionen i slangen och instrumenteringen beskrivas som impedans. Dessutom, och av vikt, är de reaktiva komponenterna av impedansen. Den reaktiva komponenten har en restriktiv påverkan på accelerationen av vätskan i slangen och instrumenteringen.

Konsekvensen är att den initierade tryckförändringen resulterar i en flödesförändring efter viss tid. Vid nominellt tryck och nominellt flöde för ett endoskopisk system som beskrivet, är 10 15 20 25 30 35 529 738 7 denna flödesförändring ungefär 2 sekunder. För bästa kontroll på trycket i kroppskaviteten, måste denna reaktans tas i beräkning. Beslutet att öka flödet är som regel ganska brådskande. Således. trycket som accelererar vätskan måste initialt vara ännu högre än det avsedda trycket vid inflödespumpen, för att accelerera vätskan. Det kan definieras som ett övertryck. Eftersom flödet ska ökas kompenseras de reaktiva komponenterna med övertryck.

Den reaktiva komponenten måste etableras för olika instrumentuppsättningar såväl som motståndet tidigare nämnt i denna patentansökan. Dessutom; flödet från kroppskaviteten kan som ett val vara fördröjd genom att introducera en fördröjning på starten av utflödespumpen, för att ytterligare intensifiera en snabb tryckökning. Alternativt kan utflödespumpen öka rotationshastigheten med mer eller mindre acceleration eftersom det tar viss tid för att introducera det ökade trycket i kroppskaviteten. Dessutom, om sköljningen är för intensiv, kan inflödet inte förmå att producera det nödvändiga flödet på grund av reaktans och resistans i inflödesledningen. Det kan vara nödvändigt att fatta ett beslut om trycket eller sköljningen har den högsta prioriteten och det kan göras av mjukvara eller med ett manuellt val av användaren. Mjukvarubeslutet kan göras på basis av beräknad eftergivlighet och som nämnts ovan. Det manuella urvalet kan vara en omkopplare pä panelen med ett val av procedurtyp "knä", ”urinblàsa” etc. l ytterligare en situation, kan eftergivligheten hos kroppskaviteten vara mycket hög. l fallet sköljning av spolad trycksatt kroppskavitet, kan det förekomma ett ökat utflöde men systemet skulle inte ersätta vätskan genom att bibehålla trycket som beskrivs ovan. Trycket skulle nära nog bestå, men vätskevolymen i kroppskaviteten skulle minska. Tekniskt uttryckt är detta en beskrivning av vävnadshysteres, med ursprung från det faktum att mera kraft behövs för att trycksätta den trycksatta vätskan för att expandera vävnad som omger kroppskaviteten än som behövs för att upprätthålla kroppskavitetens volym. l detta specifika fall kommer siktfältet till slut att försvinna då kroppskaviteten ”kollapsar”. Anledningen för detta är att residualtrycket inhiberar ett relevant inflöde för att ersätta den avlägsnade vätskan. lnflödespumptryckregleringen detekterar ett relativt högt tryck, när kroppskaviteten kollapsar och volymen avtar, När denna speciella situation är fallet, kan systemet besluta att öka hastigheten på inflödespumpen till utflödespumpens, för att kompensera för den dränerade vätskan. Systemet måste emellertid konstant övervaka trycket eftersom detta inte får höjas för mycket. Den ovan nämnda lösningen att bibehålla siktfältet genom att ersätta den dränerade vätskan med inflödespumpen med enbart försiktig påverkan av trycket i kroppskaviteten är mycket gynnsam.

Enligt uppfinningen detekteras graden av blod som utströmmar från kroppskaviteten med en optisk detektor. Detektorn står i förbindelse med vätskebanan från kroppskaviteten, och 10 15 20 25 30 35 529 738 8 inbegriper åtminstone en lysdiod (LED). Åtminstone en fotodetektor mäter ljusintensiteten från lysdioderna som bestràlar vätskebanan med ljus och denldessa utgör en ljuskänslig komponent som en ljuskänslig transistor eller ljuskänslig diod. Som är känt i tekniken att detektera hemoglobin eller röda blodkroppar, kan de båda givarna mäta en baslinje genom att lagra ljuset som omger detektor först när lysdioden är släckt. Med ett snabbt intervall tänds lysdioden på och av med, med t ex en 50% -ig periodicitet. Ljuset som detekteras när lysdioden är avstängd representerar det omgivande ljuset från lampor, solen etc. Ljuset som detekteras när lysdioden är på representerar dessutom ljuset som har passerat genom vätskan från kroppskaviteten. Skillnaden mellan ljuset som mäts när lysdioden är på och när den är av är utsignalen från sensorn. Detta kan beräknas genom användning av mikroprocessor för att lagra de båda ovan nämnda signalerna, och subtrahera dem. En annan lösning är att lagra de två detekterade signalnivåerna genom att använda analoga kretsar, så som elektroniska switchar och kondensatorer, eller kända tekniker för "sample and hold”.

Detektorn kan vara hemoglobinkänslig genom att använda en lämplig ljusvåglängd som är hemoglobinkänslig för den första sensorn. l en andra sensor används en annan våglängd, och denna detekterar den optiska tätheten av vätskan som lämnar kroppskaviteten.

Jämförelsen av de två sensorerna resulterar i en signal som är mycket känslig för hemoglobin. Denna jämförelse görs genom att subtrahera de två signalerna från varje detektor. Denna subtraktion kan utföras genom att använda en mikroprocessor process för att lagra de ovan nämnda båda signalerna, och subtrahera dem.

En annan lösning är att lagra de två signalerna från varje detektor. Denna subtraktion kan utföras genom att använda en mikroprocessor för att lagra de båda ovan nämnda signalerna och subtrahera dem. En annan lösning är att lagra de två detekterade signalnivåerna genom att använda analoga kretsar såsom elektroniska switchar och kondensatorer eller liknande ”sample and hold”, och subtrahera de båda elektriska spänningarna med en differentialförstärkare.

Den optiska detektorn passas på pumpsystemets kåpa. Det kan som ett alternativ monteras nära eller omedelbart vid eller inom den kirurgiska instrumenteringen som utformar vätskebanan från patienten, så som en shaver eller cannula. Fördelen med att ha detektorn monterad på pumpsystemets panel är att externt kablage inte behövs men att avtagbart montera den optiska detektorn nära eller till och med direkt vid den kirurgiska instrumenteringen kan åstadkommas genom att använda trådlös dataöverföring och en batteridriven detektor. Om detektorn monteras på eller i kåpan för en shaver, kan kablaget 10 15 20 25 30 35 529 738 “l för den optiska detektorn inneslutas i kabeln för shavern. Uppfinningen kan utlösa en signal till användaren om blod detekteras. l en annan aspekt av uppfinningen ackumuleras periodvis signalvärdena från blodkroppar, röda blodkroppar eller hemoglobin i processorns minne eller i ett annat elektroniskt minne.

Dessa ackumulerade värden utgör en summa av signalvärden genom hela kirurgiska processen. Denna summa kan multipliceras med en kalibreringsfaktor, och således vara indikativ över mängden blod som har utströmmat från patienten som ett resultat av den kirurgiska processen. Denna mängd förlorat blod kan visas på instrumentdisplayen.

Härutöver kan denna blodförlust utlösa ett larm till användaren, när blodförlusten har uppnått en förutbestämd nivå.

I en annan aspekt av uppfinningen används de optiska signalerna från ovan nämnda optiska sensorer att detektera absorptionen av ljus i vätskan som utströmmar från kroppskaviteten då fragment förekommer som en verkan av den kirurgiska processen, Denna detektion formas av att initialt detektera och lagra signalen från en eller båda sensorerna då det är vätska i det optiska fältet. Denna vätska är transparent och har därför minimum absorbans.

Den första signalnivån kan etableras under en kalibreringsprocess i anslutning till tillverkningen, men också i processen av att starta upp normal användning. Dä denna första signal är etablerad, jämförs den konstant med signaler från ovan nämnda optiska sensorer under fortlöpande användning av pumpsystemet under en kirurgisk process. Härutöver drar denna detektering av fragment nytta av sensorn eller sensorernas signalprocess som nämnts ovan i ett tidigare förfarande. Detekteringen av fragment etableras antingen från en eller av de bägge sensorerna, eller båda. Signalen från detektorn är både den av en snabbt fluktuerande signal, då fragment passerar förbi detektorn och en offset med små fluktuationer som representerar den tunna homogena mjölkartade substans som uppstår som en dimma när den betraktas med endoskopet. En signalprocess detekterar intensiteten av fluktuationerna eller absorbansens djup eller bàdadera, som indikatorer pä fragment i vätskan.

Som ett alternativ kan en andra sensor vara engagerad i inflödessystemet: Var som helst i vätskevägen fràn vätskekällan tilt endoskopet är vätskan ren på blod och fragment och kan användas som referensvärde för detektion av blod eller fragment i vätskebanan från patienten. 10 15 20 25 30 35 529 738 |O Engàngsmaterialet vid den optiska detektom i utflödesvägen kan vara förorenad av fetter från kroppen som ett resultat av den kirurgiska processen. Signalprocessen kan kompensera för denna långsamma uppbyggnad av offset av signal från den optiska detektorn.

Sköljning av kroppskaviteten kan initieras manuellt genom att trycka pà en knapp eller en fotmanövrerad strömbrytare, och resultera i ett ökat vätskeflöde. Detekteringen av blod eller fragment kan emellertid automatiskt initiera en sköljprocess. Sagda detektering kan generellt öka genomströmningsflödet genom kroppskaviteten och detta kommer bidraga till att hålla vätskan transparent. Sådan ökning må vara gradvis eller i steg för att uppnå målet av fritt siktfält för kirurgen. Oavsett om beslutat av användaren eller automatiskt av systemet kan sköljningen av kroppskaviteten avslutas manuellt eller automatiskt. Som ett alternativ kan trycket höjas för att undertrycka blödning. Denna höjning av trycket är att föredra då blod detekteras, men inte fragment. Ökning av trycket eller patientens perfusion blodtryck reducerar blödningen. Detta resulterar i att ett klart siktfält upprätthålls automatiskt och användaren kan fokusera på den endoskopiska proceduren istället för att manuellt optimera vätskehanteringssystemet för att åstadkomma sikt. Operationstiden kommer därmed att reduceras i de flesta procedurer resulterandes i färre komplikationer för patienten.

Med en tryckregistreringsmetod och en anordning för spolning av en kroppskavitet kombinerade med detektering av blodkroppar, röda blodkroppar, hemoglobin och/eller fragment i vätska, som kommer från ett kirurgiskt område, kan automatisk styrning av sköljsystem uppnås med siktanordningen enligt uppfinningen så att man får en klar sikt i siktfältet av operationsområdet.

Figursammandrag.

Uppfinningen kommer nu att beskrivas mer i detalj med utförandeexempel med hänvisning till de medföljande ritningarna där figur 1 visar ett första utförande av uppfinningen. figur 2 visar ett andra utförande av uppfinningen figur 2 a indikerar en första utförande av en utflödesanordning, och figur 2 b indikerar en andra utförande av en utflödesanordning, och 10 15 20 25 30 35 529 738 ll figur 2 c indikerar ett tredje utförande av en utflödesanordning, och figur 3 visar ett tredje utförande av uppfinningen, och figur 4 visar ett initialt tidsdiagram med optisk avkänning, och figur 5 visar ett tidsdiagram för kompensation av fragment enligt figur 4, och figur 6 visar ett kompensationsdiagram för röda blodkroppar enligt figur 4, och figur 7 visar ett initialt flöde/tryckdiagram.

Beskrivning av uppfinningen.

När en kroppskavitet spolas, skapar en peristaltisk inflödespump ett tryck. På grund av motstånd i vätskans väg uppstår ett tryckfall utefter denna. Detta tryckfall består hela vägen från inflödespumpen till kroppskaviteten, och varierar med olika komponenter som utformar vätskans väg. Desto högre flöde desto högre motstånd. Detta motstånd är inte linjärt i förhållande till flödet. Vid utformningen av ett spolsystem, skall de relevanta flödesvärdena etableras i en laboratoriemiljö således en tryckmätning vid inloppet av ett system överensstämmer med uppnått tryck i kroppskaviteten. När de uppmätta "verkliga" värdena för trycket i kroppskaviteten kan beräknas från flödet och den etablerade resistansen.

Metoden att etablera trycket i kroppskaviteten utan att mäta trycket i den förbättras på följande sätt: När det uppstår ett behov av förändring av flöde eller tryck förstärks accelerationen av vätskan kraftfullt genom övertryck från inflödespumpen. På så sätt kompenseras de induktiva (reaktiva) komponentema ivätskans väg och kompenseras.

Slutresultatet är en kontroll av tryck i kroppskaviteten som bemästrar resistansen och reaktansen i alla aspekter i vätskans väg.

Pumpsystemet styr flödet med rotationshastigheten av de båda slangpumparna. Både spolvätskan och vätskan som dras från kroppskaviteten styrs individuellt. Det uppfunna spolsystemet håller reda på vätskehanteringen genom att memorera antalet varv inflödes- och utflödesslangpumparna utför. I en skillnad av inflöde och utflöde av vätska indikerar hur mycket vätska som är introducerad i kroppskaviteten och dess omgivningar. Skulle pumpsystemet leverera ett högre inflöde än utflöde så stiger trycket i kroppskaviteten. 10 15 20 25 30 35 529 738 ll Genom att analysera tryck och flöde kan eftergivligheten beräknas. Dessutom kan också mängden vätska som lämnar kroppskaviteten beräknas. Detta görs påföljande sätt: Med stabilt tryck är det nominellt ingen vätskeförlust. Om vätska lämnar kroppskaviteten màste inflödespumpen göra fler varv än utflödespumpen för att upprätthålla ett konstant tryck. En långsam eller liten höjning av sådan vätskeförlust indikerar att det finns vätska som lämnar det kirurgiska området men är kvar inom den omedelbara omgivningen av det kirurgiska området. Skillnaden i antal varv pump-rotorerna gör representerar sådan förlorad vätskevolym. Pumpsystemet kan notera och/eller larma när förutbestämda värden av vätskeförlust från kroppskaviteten till vävnad som omger kroppskaviteten eller läcker ut från kirurgiska området genom någon av de portar som används för instrument. Det är mycket förmånligt för användaren att få en indikation på läckage. Läckaget från operationsområdet är synligt för operatören, men läckage till vävnad är normalt svårt att detektera. Om ovan nämnda vätskeförlust ökar mycket snabbt är det en indikation på mekaniska eller tekniska omständighet, såsom läckage i en anslutning och skall inte inkluderas i den beräknade vätskeförlusten som introduceras till kroppen. Vid sådant tillstånd av vätskeförlust kan pumpen stanna och/eller avge ett larm.

Under en endoskopisk procedur kommer det periodvis att vara nödvändigt att skölja kroppskaviteten från blod och fragment. Detta görs egentligen genom att initiera eller öka flöde genom kroppskaviteten.

För att ytterligare tillförsäkra tryck och flödeskontroll, följer systemets utflödespump inflödespumpen under en sköljprocedur. Kort efter det att flödet ökas, som beskrivs ovan, följer utflödespumpen samma rotationshastighet som inflödespumpen, som är relevant för det nya önskade högre flödet. Systemet måste emellertid konstant övervaka trycket, som beskrivs ovan, eftersom detta inte får höjas för mycket. l många fall av endoskopisk kirurgi är denna metod att vidmakthålla siktfält genom att omedelbart ersätta avlägsnad vätska med inflödespumpen oaktat trycket i kroppskaviteten mycket förmånlig.

Figur 1 visar ett första särdrag av uppfinningen som pumpsystem för användning vid spolning av en kroppskavitet 1 med pumpsystem innefattandes en inflödespump 2, en utflödesanordning 3 och en första kontrollenhet 4 innefattandes elektronik med mikroprocessor för drivning av pumpar, minneskretsar inkluderandes beräkningsenhet, frontpanel, strömförsörjning etc. Dessutom kan en trycksensor som är elektriskt ansluten till den första kontrollenheten med en signalledning genom vilken en elektrisk signal motsvarar verkliga vätsketrycket levereras till kontrollenheten (visas ej i figur t). Den första kontrollenheten 4 är också elektriskt ansluten till inflödesvätskepump 2 med en 10 15 20 25 30 35 529 738 l2> inpumpsignalledning 7. Pumpsystemet avlägsnar koksaltlösning från en första behàllare 10 medelst inflödespumpens pump 2, helst en peristaltlsk slangpump. Den första behållaren 10 kan samverka med den andra behållaren 11 med åtminstone en behållarventil 12.

Behållaren kan vara en eller två glasflaskor eller en plastpåse. Således kan en andra behàllare snabbt väljas när den första är förbrukad, genom omkoppling av behållarens ventil/ventiler 12.

Pumpsystemet trycksätter kroppskaviteten, som kan vara ett knä, en axel, en armbåge, en höft, en hand eller en fot via en försörjningsledning 13 och via ett endoskop 14. Det är ett tryckfall över försörjningsledningen 13 och specifikt vid endoskopets inlopp och dess passage 14. Utflödesanordning 3 kan vara en utflödesvätskepump, en utflödesavstängningsventil eller en kombination av utflödesavstängningsventil och extern sugkälla. Om utflödesanordningen är en vätskepump företrädesvis en peristaltlsk slangpump, avlägsnar den vätska via ett instrument så som en shaver 15 eller liknande instrumenttyp. Den senare kan vara en cannula. Vätskan är vidare avlägsnad genom utflödesanordningen 3 via en slang 16 till en avfallsbehållare 17. Vidare är den första kontrollenheten 4 elektriskt ansluten till utflödesanordning 3 med en utflödesanordningssignalledning 18.

I Figur 3 visas en alternativ konfigurering av den föreliggande uppfinningen där i tillägg till baskonfigureringen som visas i Figur 2, vätskan som kommer från operationsområdet genom slang 16 har försetts med en första optisk givare 21 anvisad med en lämplig våglängd lämpad att identifiera blodkroppar, röda blodkroppar, hemoglobin i vätskan som kommer från operationsområdet genom slang 16 och ger elektriska signaler till en andra kontrollenhet 24, en modul för fri sikt, som indikerar mängden blodkroppar, röda blodkroppar, hemoglobin i vätskan som kommer ut från operationsområdet. Den automatiska eller manuella aktiviteten är ett ökat flöde vid konstant tryck för reducering av siktproblem eller ökning av trycknivàn vid konstant flödesnivå för att stoppa blödningar eller bàdadera.

Slangen (16) är också försedd med andra optisk sensor (22) för att identifiera fragment i vätskan som kommer från operationsområdet genom slang (16) och för att ge elektriska signaler till en andra kontrollenhet (24) som indikerar att fragment i vätskan kommer från operationsområdet. Både den första optiska givaren (21) och den andra optiska givaren (22) kan kombineras i samma inkapsling. De sänder båda sina sikt-signaler till fri siktmodulen (24) för att bli korrelerade till en fri siktreferens i modulen och för att reglera flödesvärdet genom kroppskaviteten under den kirurgiska proceduren. Dessutom är det separat identifieringsmodul för fragment, (25) som indikerar att fragment kommer från operationsområdet är möjliggjord för samarbete med en eller båda av givarna (21, 22) och 10 15 20 25 30 35 529 738 lH en andra kontrollenhet (24) fri-sikt-modulen. Dessutom en separat blodmängdsdetektormodul (26) indikerar den faktiska mängden blodkroppar, röda blodkroppar, hemoglobin i vätskan som kommer från operationsomràdet och är möjliggjord att samarbete med en eller bàda av givarna (21, 22) och den andra kontrollenheten (24), frisiktmodulen. Interaktionen mellan fragment-identifieringsmodul (25) blodmängdsdetektormodul (26) och den andra kontrollenheten (24) indikeras med dubbla pilar. En tredje optisk sensor (23) kan vara applicerad på försörjningsledning (13) för kalibrering av de första och andra optiska sensorema eftersom koksaltlösningen i försörjningsledning är kristallklar.

Notera att de optiska detektorerna (21, 22) kan vara placerade vid shavern (15) eller liknande instrument. Detta skulle ytterligare reducera svarstiden för detekteringen av blod och fragment. Notera också att utflödesanordning (3) inte är nödvändig för funktionen av fri sikt enligt figur 1. Vidare är manöverorgan som tryckknappar, fotpedaler och fjärrkontroller tillsammans med presentationsanordning också tillhandahållna men är inte visade i figuren.

Figur 2 visar ett grundutförande av ett pumpsystem för spolning av en kroppskavitet (1) vilket innefattar en inflödesvätskepump (2), utflödesanordning (3) och en första kontrollenhet (4) innefattandes elektronik med mikroprocessor för drivning av pump-rotererna, minneskretsar inkluderandes beräkningsfunktionsenhet (4a), frontpanel, strömförsörjning etc.

Beräkningsfunktionen (4a) fungerar som en referens för återkoppling av kontrollsystemet, indikerat av de två pilarna mellan den första kontrollenheten (4) och beräkningsfunktionsenheten (4a), i erhällandet av verkligt tryckvärde i kroppskavitet (1) beräkningsfunktionsenhet (4a) jämför inflödesspolvätskans tryck och flödet med trycket som beräknas att motsvara trycket i kroppskavitet (1) för respektive flöde för ett nominellt kirurgiskt område. En tryckgivare (5) är elektriskt ansluten till den första kontrollen (4) med en signalledning (6) inom vilken en elektrisk signal motsvarande det verkliga vätsketrycket levereras till kontrollenheten. Den första kontrollenheten (4) är också elektriskt ansluten till inflödesvätskepump (2) med en inpumpsignalledning (7). Pumpsystemet avlägsnar koksaltlösning fràn ett första kärl (10) med pump-rotorn på inflödesvätskepump (2), företrädesvis en peristaltisk slangpump. Den första behållaren (10) kan samverka med en andra behållare (11) med åtminstone en behällarventil (12). Behållaren kan bestå av en eller två glasflaskor eller plastpåse. Således kan en andra behållare snabbt väljas när den första är förbrukad, genom omkoppling av behàllarens ventil/ventiler 12. Pumpsystemet trycksätter kroppskaviteten, som kan vara ett knä, en axel, en armbåge, en höft, en hand eller en fot via en försörjningsledning 13 och via ett endoskop 14. Det är ett tryckfall över försörjningsledningen 13 och specifikt vid endoskopets inlopp och dess passage 14. 10 15 20 25 30 35 529 738 \5' Utflödesanordning 3 företrädesvis en peristaltisk slangpump, avlägsnar vätskan via ett instrument som en shaver (15) eller liknande typ av instrument. Det senare kan vara en cannula. Vätskan är vidare avlägsnad genom utflödesanordningen 3 via en slang 16 till en avfallsbehållare 17. Vidare är den första kontrollenheten 4 elektriskt ansluten till utflödesanordning 3 med en utflödesanordningssignalledning 18.

Som indikeras i figur 2a , 2b, 2c är utflödesanordningen tillhandahållen i tre separata utföranden. l figur 2a är utflödesanordningen en utflödesvätskepump 3a. l figur 2b är utflödesanordningen en utflödesavstängningsventíl 3b och i figur 2c är utflödesanordningen en kombination av en utflödesavstängningsventil 3b och en extern sugkälla 3c.

Detta grundutförande av ett pumpsystem gör det möjligt att vidmakthålla en tryckreglering i kroppskaviteten på det att tryckgivaren 5 indikerar det verkliga trycket i försörjningsledning (13), vilket verkliga tryck jämförts med memorerade tryckvärden i en statisk del i beräkningsfunktionsenhet 4a vars verkliga tryckvärden motsvarar empiriskt erhållna verkliga värden i en tabell för nominella kroppskaviteter eller beräknade värden. Med användning av sådan beräkningsfunktion 4a är det möjligt att erhålla en konstant verklig tryckreglering i kroppskaviteten genom att den första kontrollenheten 4 också reglerar utflödesvätskepump 3a. Ett ökat flödesvärde genom kroppskaviteten vid konstant tryck kan vidmakthàllas genom en ökad hastighet på både inflödespump 2 och utflödesvätskepump 3a. Ett ökat tryckvärde i kroppskaviteten vid konstant flöde kan vidmakthàllas genom en ökad hastighet av inflödesvätskepump (2) och hàllandes utflödesvätskepump (3) vid en konstant hastighet. Det kirurgiska området av kroppskaviteten kommer då att expandera som indikeras av pilarna i figur 2 till en förstorad kroppskavitetvolym (19). Denna konstanta tryckkontroll i kroppskaviteten kan vidmakthållas automatiskt av systemet när en förändring i vätskeflödet initialiseras. Dessutom kan kontroll av konstant tryck i kroppskaviteten vidmakthållas automatiskt av systemet vid en ändrad nivå, utan att ändra vätskeflöde genom kroppskaviteten.

Den andra del av denna grundkonfiguration av pumpsystemet gör det möjligt att ändra funktionen att jämföra inflödesspolvätsketrycket och flödet med tryck beräknade att motsvara trycken i kroppskaviteten för de respektive flödena för ett nominellt kirurgiskt område för en kroppskavitet som inte följer de nominella ursprungsvärdena. Detta görs som tidigare beskrivit på följande sätt: Både inflödespumparna (2), 3a stoppas samtidigt, och därefter mäta tryckskillnaden under ungefär 2 sekunder i den infångade vätskan mellan in- och utflödespumparna 2, 3a. Det ska noteras att uppfinningen inte är begränsad till system med en utflödespum p. Utflödespumpen kan alternativt vara en avstängningsventil 3b. Efter denna 10 15 20 25 30 35 529 738 lb tidsperiod kan de uppmätta tryckvärdena matematiskt extrapoleras till ett sluttryck i kroppskaviteten (1) och således skapa nya värden för en verklig kroppskavitet.

Figur 3 visar en alternativ Konfigurering av uppfinningen, där identiska delar från figur 1 och 2 har samma referensnummer. Som tillägg till grundutförandet i figur 2 de områden där vätska kommer ut från operationsomràdet genom slang (16) har försett med en första optiska givare (21) arrangerad med en lämplig våglängd adopterad till att identifiera blodkroppar, röda blodkroppar, hemoglobin i vätskan som kommer från operationsomràdet genom slang (16) och ger elektriska signaler till en andra kontrollenhet (24), en fri siktmodul indikerandes den verkliga mängden blodkroppar, röda blodkroppar, hemoglobin i vätskan som kommer från operationsomràdet. Den resulterande automatiska eller manuella funktionen är en förhöjd flödesnivå vid ett konstant tryck för reduktion av siktproblem eller en höjning av trycknivàn vid en konstant flödesnivå för att stoppa blödningar eller bådadera.

Slangen (16) är också försedd med en andra optisk givare (22) arrangerad med annan våglängd anpassad för att identifiera fragment i vätskan som kommer från operationsomràdet genom slang (16), och för att ge elektriska signaler till den andra kontrollenhet (24) indikerandes den verkliga mängden fragment i vätskan som kommer från operationsomràdet. Både den första optiska sensorn (21) och den andra optiska sensorn (22) kan kombineras i samma kapsling. De sänder båda sina siktsignaler till fri siktmodul (24) för att korreleras till den tryckkontrollmodul och reglera flödesvärden genom kroppskaviteten under den kirurgiska proceduren som tidigare beskrivits. Dessutom är en separat fragment indikeringsmodul (25), som indikerar mängden fragment i vätskan, som kommer från operationsomràdet, anordnad för samverkan med en eller båda av sensorerna (21, 22) och den andra kontrollenheten (24), fri siktmodulen. Vidare, indikerar en separat blodmängdsdetektormodul (26) den verkliga mängden blodkroppar, röda blodkroppar, hemoglobin i vätskan som kommer från operationsomràdet medges för samarbete med en eller båda av givarna (21, 22) och den andra kontrollenheten (24), fri siktmodulen. interaktionen mellan fragmentidentifieringsmodul (25), blodmängdsdetektormodul (26) och en andra kontrollenhet (24) indikeras med dubbla pilar Figur 3 visar också ett kontrollorgan 27 med display 28 för presentation av det kirurgiska området i kroppskaviteten, och de olika värdena för kontroll över den kirurgiska proceduren.

Manöverorgan som tryckknappar 29, fotpedal 30 och fjärrkontroll 31 är tillhandahållna för kirurgen för att ändra flöde, tryck, ändra parameternivàer, välja förval av typ av kavitet, serviceläge, larm, etc. Som framgår av figuren kontrollerar kontrollorganet 27 både den 10 15 20 25 30 35 529 738 Fl första kontrollenheten 4 och den andra kontrollenheten 24. Liknande kontrollorgan är också tillhandahållna för pumpens grundutförande enligt figur 1.

I figur 4 beskrivs ett tidsdiagram situationen när blod eller fragment utströmmarfrån operationsomràdet. Pumpsystemet innefattar anordning att automatiskt öka flödet genom kirurgiska omrâdet, om blod eller fragment detekteras. I denna figur, är den automatiska ökningen inte inkopplad. Kurvan P visar trycket i det kirurgiska området, och flödeskurvan Q representerar vätskan genom det kirurgiska området. Bäda kurvorna visar konstanta värden.

Elektriska spänningssignalerna frán optiska sensorer (21, 22) (i figur 1 och 3), representerar optisk densitetskurva p som indikerar en ökande optisk densitet från blod och/eller fragment.

Detta skulle vara situationen om mer och mer blod och/eller fragment avlägsnas från det kirurgiska området. Detta är en indikation pà för mycket blod och/eller fragment i det kirurgiska området, allvarligt reducerandes sikten för kirurgen. l figur 5 beskriver ett tidsdiagram situationen där fragment lämnar det kirurgiska området.

Den automatiska ökningen av flöden när utströmmande fragment detekteras är nu inkopplat.

Tryckkurvan P visar ett konstant tryck som indikerar att en konstant tryckalgoritm är aktiv när flödeskurvan Q visar ett ökat flöde. De elektriska spänningssignalerna från andra optiska sensorn (22) (i figur 1 och 3) representerar en optisk densitetskurva p som visar en ökande grad av blod - eller fragment. Vid tiden vid d är spänningssignalen från de optiska givarna stark nog att indikera en distraherande mängd fragment, och en första densitets triggnivå e uppnås. Denna triggnivå sätts vid tillverkningen av pumpsystemet men kan justeras av teknisk personal om detta visar sig nödvändigt. Denna triggning fastställer flödet genom det kirurgiska området till in- och utflödespumparna. Denna höjningen av flödet visas vid f pà flödeskurvan Q. Trycket kan som ett alternativ höjas vid denna fas för att eliminera blödning vid det kirurgiska området. Denna höjning är del av tryckreglermekanismen av pumpsystemet och uppnås genom att låta inflödespumpen ga' fortare än utflödespumpen för den tid som är nödvändigt att höja trycket. Det höjda flödet sköljer det kirurgiska omrâdet, så att den optiska densiteten på grund av fragment kommer som ett resultat därav att minska som visas vid h. När den optiska densiteten har nått en andra densitetstriggsnivån i, vid tiden j, kan det ökade flödet normaliseras igen och trycket- om förhöjt- kan också normaliseras igen då den automatiserade sköljprocessen är avslutad.

I figur 6, beskriver ett tidsdiagram över detektering av röda blodkroppar situationen när en blodförlust från det kirurgiska området är hög. Den automatiserade höjningen av flödet när utströmmande blod detekteras är inkopplat. Tryckkurvan indikeras igen med P och flödeskurvan indikeras med Q. De elektriska spänningssignalerna från den första optiska 10 15 20 25 30 35 529 738 l8 sensorn 21 (i figur 1 och 3) representerar optisk densitetskurva b indikerandes en ökad grad av blod. Vid tiden d är spänningssignalen fràn den optiska sensorn så stark att den indikerar en distraherande mängd blod då en första densitetstriggsnivà e är uppnådd. Detta fastställer till in- och utflödespumparna att höja flödet genom det kirurgiska området. Denna höjning av flöde visas vid f pä flödeskurvan Q. Trycket kan som ett alternativ höjas vid denna fas indikerad av p på den streckade delen av tryckkurvan P då den graden av blod är omfattande, den optiska densiteten ökar ännu mer så den elektriska spänningssignalen når en andra densitetstrigg nivå s vid tiden indikerad av g. Flödet är nu höjt ännu högre, som visas iflödeskurvan Q vid m. Detta har resulterat i tillräcklig sköljning av det kirurgiska området. Nu kommer den optiska densiteten att minska och nå en tredje densitetstriggsnivà än vid tiden i . Mängden blod reduceras ytterligare vid den yttre kanten h på den optiska densitetskurvan b. Vid tiden] är den optiska densiteten reducerad till en fjärde densitetstriggsnivà k vilken till slut representerar en normal situation inget eller lite blod. Det ökade flödet kan normaliseras igen, och trycket- om förhöjt- kan också normaliseras igen som indikeras vid r, då den automatiska sköljprocessen är avslutad.

Vid detektering av blodkroppar, röda blodkroppar, hemoglobin under ett tidsintervall och insikt om flödet under detta tidsintervall som en indikering på blodförlust etableras och registreras av blodmängdsdetektor modul (26) som är värdefull information till kirurgen. l figur 7 beskrivs en situation där flödet Q skall öka fràn ett lågt flödesvärde Q1 till ett högt flödesvärde Q2 i vätskebanan. Trycket P ökas från P1 till P2 som beskrivs i tidsdiagrammet.

Tryckkurvan Pnew beskriver en normal höjning av trycket, resulterades i en normal ökning av flödet som visas flödeskurvan Qnm. l den beskrivna uppfinningen är emellertid trycket snabbt höjt till ett tryck långt över det nya trycknivàn P2 och ned till den trycknivå P2 som beskrivs med tryckkurvan Pm, resulterandes i en mycket snabb respons indikerat av flödeskurvan Qnew.

Claims (3)

529 738 l°l Patentkrav

1. Siktreglerande anordning för en spolvätska i en kroppskavitet (1), i vilken en inflödesvätskepump (2) trycksätter spolvätskan i en försörjningsledning (13) och i vilken en kontrolienhet (4) kontrollerar inflödesvätskepumpen (2), karaktäriserad av att inflödesspolvätskans tryck och flöde är beroende av detekterade och registrerade signaler från en optisk sensor (21, 22) lämpad att registrera hemoglobin och mängden av fragment i vätskan som kommer ut från det kirurgiska området (1) och jämför dessa registrerade signaler med referensvärden i en klarsiktmodul (24) så att kontrollenheten (4) automatiskt reglerar pumpen så att flödet av inflödesvätskan ökar när mängden av fragment ökar i spolvätskan ut från det kirurgiska området och samtidigt även reglerar pumpen så att även trycket av inflödesvätskan ökar när även hemoglobinmängden ökar från det kirurgiska området.

2. Siktreglerande andordning enligt krav 1 vari inflödesvätskepumpen (2) och kontrollenheten (4) är anordnade i en tryckregleranordning av en vätska för spolning av en kroppskavitet (1) innefattandes, inflödesvätskepumpen (2) arrangerad att försörja en spolvätska från en behållare (10, 11) genom en matningsledning (13) in till en kroppskavitet (1), en utflödesanordning (3) ordnad att dränera spolvätskan från kroppskaviteten (1) genom en slang (16), kontrollenheten (4) ansluten till både inflödespumpen (2) och utflödesanordningen (3) och en inflödestryckgivare (5) ansluten till matningsledningen (13), karaktäriserad av att kontrollenheten (4) är försedd med en funktion att jämföra inflödesspolvätskans tryck fràn tryckgivaren (5) och flödesvärden med tryck beräknade att motsvara tryck i kroppskaviteten för de respektive flödet och en anpassningsanordning i viken kontrollenheten (4) är arrangerad att anpassa tryckvärdena genom att ändra effekten på inflödesvätskepumpen (2) och/eller utflödesanordningen (3), kännetecknad av att en omräkningsanordning finns i kontrollenheten (4) tillsammans med en kallibreringsenhet för trycket från tryck sensor (5) och värde för flödet som är en jämförelse mellan inflödesvätskans tryck och flöde med tryck som beräknats motsvara trycket i kroppskaviteten för det aktuella flödet i operationsområdet som kan mätas genom att under ett tidsintervall samtidigt stoppa inflödesvätskepumpen (2) och utflödesanordningen (3) och därvid under detta tidsintervall kontinuerligt mäta inflödesvätsketrycket och tryckfallet mellan inflödesvätskepumpen (2) och utflödesanordningen (3). 529 758 20

3. En anordning enligt krav 1, kännetecknad av att omräkningsanordningen har möjlighet att extrapolera värdena för tryck och flöde för beräkning i slutet av tidsintervallet.