SE528398C2 - Anordning för mätning av trycket i en gas och dess användning - Google Patents

Description

25 30 35 2 gastrycket i cylindern skall utöva en effekt. Gastrycket överförs från membranet till en kraftmätande enhet via ett kraftöverförande medel. Det kraftöverförande medlet är så utformat att kraften från gastrycket, vilket påverkar mem- branet, omvandlas till en spänning i kraftmätningsenheten.

Ett problem i samband med mätning av gastrycket i en för- bränningsmotor är att stora temperaturförändringar, på grund av korta pulser under kompressionen och bränsleförbränning i cylindern, skapar en felkälla. Om tryckgivaren, som mäter kraften som uppstår på grund av gastrycket, även mäter kraf- ten som uppstàr på grund av temperaturförändringar, kommer mätningen att innehålla ett fel.

En lösning pà detta problem visas i den internationella patentansökningen WO99/58945. Denna skrift visar en tryck- givare för mätning av gastryck i en cylinder hos en förbrän- ningsmotor, där tryckgivaren innefattar ett rör som består av en sektion ansluten till cylindern, en mätsektion och en slutsektion, vars ände är sluten. Mätsektionen har ett tvärsnitt i form av ett timglas bestående av två cirkulär- formade delar som är anslutna till varandra via ett liv, vilket bildar två parallella mätytor. På utsidan är röret i kontakt med två fasta balkar på vardera sidan av mätytorna, vilka överför tryck i hàligheten till kraftmätningsmedel.

Röret är format på så sätt att rörelser i väggarna hos röret kan används för att bestämma trycket i stället för att an- vända trycket mot den slutna änden av röret. Det är möjligt att göra väggarna hos röret vekare, dvs väggarna är tunnare, än membranet vid änden av röret. Detta innebär att tilläggs- kraften under mätningen på grund av temperaturökningen mins- kas. Denna tryckgivare kan användas för tvàtakts dieselmoto- rer och för långsamma fyrtakts dieselmotorer.

Utvecklingen av dieselmotorer har emellertid lett till moto- rer med högre tryck och varvtal, såsom snabba fyrtakts dieselmotorer. Energiflödet fràn den uppmätta gasen genom 10 15 20 25 30 35 3 givaren genererar hög temperatur och spänningar. För sådana motorer har således det termiska problemet ökat. ÄNDAMÅL OCH REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN Ändamålet med föreliggande uppfinning är att tillhandahålla en förbättrad anordning för mätning av trycket i en gas, vilken vidare minskar de ovannämnda problemen på grund av stora temperaturförändringar under mätningen.

Enligt uppfinningen uppnås detta ändamål genom en anordning såsom anges i patentkrav l. En sådan anordning innefattar: ett ramverk, en kanal som sträcker sig genom ramverket, varvid kanalen i axialriktningen innefattar en inledande sektion som innehåller en öppning för att motta gasen, en mätsektion som har en vägg, och en slutsektion, vars ände är sluten under mätningen, en mätenhet för att mäta radiella krafter som verkar på väggen hos mätsektionen, varvid mät- enheten innefattar en mätkropp som står i mekanisk kontakt med ett första parti av mätsektionens vägg, en kylkropp för att transportera värme från mätsektionens väggar till ram- verket, varvid kylkroppen står i termisk kontakt med ett andra parti av mätsektionens vägg och med ramverket. Med ”termisk kontakt" menas att de delar som är i termisk kon- takt med varandra antingen står i direkt kontakt med var- andra eller att värmeledande material anordnas mellan dem.

Värme från väggarna hos mätsektionen transporteras till ram- verket via kylkroppen. Därvid ökas värmeflödet från den för gasen utsatta ytan, och en jämnare värmefördelning i mätsek- tionen uppnås. En följd av de minskade temperaturförändring- arna är att värmeutvidgningen i mätsektionens vägg minskas.

Sålunda minskas mätfel som beror på förändringar i tempera- turen. En annan fördel jämfört med befintliga tryckmätande anordningar är möjligheten att kyla mätsektionens vägg utan att öka väggens styvhet. Bättre styrning av temperaturen i väggen gör det möjligt att öka styvheten hos mätsektionen.

Uppfinningen gör det möjligt att öka styvheten och värme- 10 15 20 25 30 35 528 393 4 flödet i mätanordningen utan att öka spänningarna i anord- ningen.

Om kylkroppen och mätkroppen står i kontakt med varandra finns det en risk att kylkroppen kommer att störa mätningen.

För att sålunda undvika att kylkroppen påverkar mätningen bör kylkroppen åtskiljas fràn mätkroppen åtminstone i mät- sektionen. Det andra partiet bör sålunda placeras på avstånd från det första partiet.

Enligt en utföringsform av uppfinningen står mätkroppen i termisk kontakt med ramverket. Därvid fungerar mätkroppen även som kylkropp och värmeflödet från ytan ökas ytter- ligare, och sålunda förbättras vidare kylningen av mät- sektionens väggar.

Enligt en utföringsform av uppfinningen innefattar mätenhe- ten en andra mätkropp som står i mekanisk kontakt med ett tredje parti av mätsektionens vägg, varvid det första och tredje partiet är placerade väsentligen på motsatta sidor om en längdaxel som sträcker sig genom kanelens centrum. Med tvâ symmetriskt anordnade mätkroppar är det möjligt att göra två symmetriska mätningar och tillägga mätsignalerna för att tillhandahålla en höjd signalnivå och en sänkt störnivå.

Enligt en utföringsform av uppfinningen står kylkroppen i termisk kontakt med ett fjärde parti av mätsektionen, varvid det andra och fjärde partiet av mätsektionen är placerade väsentligen på motsatta sidor om en längdaxel som sträcker sig genom kanalens centrum. Därvid förbättras kylningen av mätsektionens väggar ytterligare.

Enligt en utföringsform av uppfinningen är de två mätkropp- arna och två kylkropparna anordnade så att en linje som går genom det första och tredje partiet är väsentligen vinkelrät mot en linje som går genom det andra och fjärde partiet.

Därmed uppnås en jämn kylning av mätsektionens väggar. En 10 15 20 25 30 35 5 annan fördel som uppnås med denna placering av kr0PParna är att den förhindrar att kylkropparna stör mätkropparna.

Enligt en utföringsform av uppfinningen har mätsektionen ett tvärsnitt utformat som ett hundben som har ett första par av inåtböjda partier placerade mitt emot varandra och ett andra par av inàtböjda partier placerade mitt emot varandra. Det första paret inàtböjda partier innefattar det första och tredje partiet, och det andra paret innefattar det andra och fjärde partiet. Denna form är fördelaktigt då den ökar kana- lens fria längd, dvs dess diameter, vilket gör kanalens vägg vekare, vilket innebär att mindre kraft behövs för att hålla emot väggen, något som leder till mindre störningar från värmeutvidgningen av väggen och sålunda till färre fel i mätningen.

Enligt en utföringsform av uppfinningen innefattar mät- kroppen ett utskjutande parti som motsvarar det inàtböjda första partiet, och det utskjutande partiet av mätkroppen och det inåtböjda första partiet av mätsektionen står i mekanisk kontakt med varandra. Kylkroppen innefattar ett utskjutande parti som motsvarar det inâtböjda andra partiet, och det utskjutande partiet av kylkroppen och det inåtböjda andra partiet av mätsektionen står i termisk kontakt med varandra.

Enligt en utföringsform av uppfinningen innefattar mätenhe- ten en givare anpassad att mäta krafter i mätkroppen. Exem- pel pà krafter som uppmäts är skjuvkrafter, dragkrafter eller tryokkrafter. Givaren är t ex en magnetoelastisk giva- re, en piezoelektrisk givare eller en töjningsgivare.

Enligt en utföringsform av uppfinningen är givaren anordnad att mäta tvärskjuvkrafter i mätkroppen. Denna utföringsform tillåter axiell rörelse av mätkroppen utan att störa mät- ningen. 10 15 20 25 30 35 6 Enligt en utföringsform av uppfinningen innefattar motorn ett motorblock och ramverket är anordnad att monteras i termisk kontakt med motorblocket. Värme från kylkroppen och mätkroppen leds till motorblocket via ramverket. Motor- blocket innefattar traditionellt ett kylsystem och är sålun- da lämpligt för att ta vara pà den värme som transporteras till det. Kylningen av mätsektionen förbättras sålunda ytterligare.

Enligt en utföringsform av uppfinningen innefattar anord- ningen ett lockorgan med en öppning för att motta mät- kroppen, kylkroppen och mätsektionen, och lockorganet inne- fattar en fast kylbalk anordnad att stå i termisk kontakt med kylkroppen och ramverket. Värme från lockorganet leds till ramverket via kylbalken. Sålunda förbättras kylningen av mätanordningen ytterligare.

Uppfinningen är särskilt lämplig för att mäta gastryck i dieselmotorer. En mätanordning enligt uppfinningen gör det möjligt att mäta såväl tvåtakts diselmotorer som snabba fyrtakts dieselmotorer.

Uttrycket innefattar/innefattande såsom det används i denna beskrivning är avsett att specificera närvaron av angivna särdrag eller komponenter. Uttrycket utesluter dock inte att det finns eller kan läggas till ett eller flera ytterligare särdrag, heltal, steg eller komponenter eller grupper därav.

FIGURBESKRIVNING Uppfinningen kommer nu att förklaras närmare genom beskriv- ning av en utföringsform av uppfinningen och med hänvisning till bifogade ritningar.

Figur 1 visar en sprängbild av en anordning för mätning av trycket i en gas enligt en utföringsform av uppfinningen 10 15 20 25 30 35 528 398 7 Figur 2 visar en vertikalvy framifrån av den i figur 1 visade anordningen, delvis samansatt.

Figur 3 visar den delvis sammansatta anordningen i figur 2 i en vy ovanifrån.

Figur 4 visar anordningen i figur 1 såsom sammansatt i en vy med en del bortskuren.

Figur 5 visar ett tvärsnitt genom en övre del av den i figur 1-4 visade anordningen.

Figur 6 visar den i figur 1-5 visade anordningen monte- rad i en motor.

Figur 7a-b visar sektioner genom tvà olika utföringsformer av mätsektionen.

DETALJERAD BESKRIVNING AV FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER AV UPPFINNINGEN Figur 1, 2, 3 visar en anordning för mätning av trycket i en gas enligt en utföringsform av uppfinningen. Anordningen innefattar en undre del 1 anordnad att anslutas till en cylinder hos en förbränningsmotor vars gastryck skall mätas, ett rör 2 som sträcker sig i en längdriktning och som är format på så sätt att rörelser i rörets vägg kan användas för att bestämma trycket i röret, samt en övre del 3 som fungerar som lock för anordningen. Figur 2 visar röret 2 och den undre delen 1 i sammansatt skick. Den undre delen 1 innefattar en öppning 5 som sträcker sig genom den undre delen 1. Ena änden av öppningen 5 är anordnad att motta rö- ret 2 och den andra änden av öppningen 5 är anordnad att an- slutas till motorns cylinder. Den övre delen 3 innefattar också en öppning 7 (visad i figur 5) som sträcker sig genom den övre delen. Ena änden av öppningen är anordnad att motta röret 2 och andra änden av öppningen är anordnad att anslu- 10 15 20 25 30 35 528 398 8 tas till en ventil. Under mätning måste ventilen hållas stängd.

Figur 4 visar anordningen såsom sammansatt. Öppningen 5 i den undre delen 1, röret 2 och öppningen 7 genom den övre delen 3 bildar en kanal 8 som sträcker sig genom anord- ningen, sásom visas i figur 4. Den övre delen 3 och den undre delen 1 är t ex hoplödda. Kanalen 8 innefattar i axiell riktning en inledningssektion A, som innehåller ett inlopp för att motta gasen från cylindern, en mätsektion B, där mätningen av gastrycket äger rum, och en slutsektion C, vars ände är sluten under mätningen. Notera att röret 2 inte behöver ha samma längd som kanalen. I denna utföringsform är rörets 2 längd något kortare än kanalens längd för att för- enkla montering av den sammansatta enheten. Ändarna hos rö- ret löds till väggarna i den undre och övre delen.

Såsom visas i figur 4 sträcker sig röret 2 genom ett ramverk 10. För att förenkla monteringen av anordningen är ramverket 10 uppdelat i en första och en andra ramverksdel l0a, l0b.

Företrädesvis sträcker sig ramverket 10 utmed rörets 2 hela längd. Den första och andra delen av ramverket står i ter- misk kontakt med varandra. Företrädesvis löds ramverksdel- arna lOa-b ihop. Ramverket är utfört i ett värmeledande material, såsom stål. Den viktiga egenskapen hos materialet i ramverket lOa-b är att det är en god värmeledare.

Den undre delen 1 innefattar en cylindriskt formad ramverks- del l0a. Den undre delen 1 innefattar vidare två mätenheter 11, 12 för att mäta radiella krafter som verkar på väggen hos rörets mätsektion B. Var och en av mätenheterna ll, 12 innefattar en mätkropp 13, 14 som står i mekanisk kontakt med utsidan av väggen hos mätsektionen B, och en givare 15, 16 anordnad att mäta skjuvkrafter i mätkroppen. Givaren är exempelvis en magnetoelastisk givare. Principen för de giva- re som används i denna utföringsform beskrivs t ex i svenska patentet nr 151267. Vid en annan utföringsform av uppfin- ningen är det dock möjligt att använda andra typer av kraft- 10 15 20 25 30 35 528 398 9 givare, t ex en töjningsgivare eller en piezoelektrisk gi- vare.

Den undre delen 1 innefattar vidare en kylkropp 18 anordnad att transportera värme från rörets 2 vägg till ramverksdel- arna l0a-b. Kylkroppen bör också utföras av ett material som är en god värmeledare, t ex stål. Kylkroppen bör monteras i termisk kontakt med mätsektionen och med ramverksdelarna l0a-b för att leda värme från väggen hos rörets mätsektion till ramverket l0a-b. I denna utföringsform, såsom visas i figur 4, monteras kylkroppen 18 i mekanisk kontakt med mät- sektionen och med ramverksdelarna l0a-b.

Figur 3 visar den delvis sammansatta anordningen i figur 2 i en vy ovanifrån. Som framgår av figur 3 har röret 2 ett hundbensformat tvärsnitt med ett första par inåtböjda par- tier 23, 24 placerade mitt emot varandra och ett andra par inåtböjda partier 28, 29 placerade mot varandra. De utskju- tande delarna 20, 21 av mätkroppen står i mekanisk kontakt med de inåtböjda partierna 23, 24 hos väggen. De utskjutande partierna 26, 27 hos kylkroppen står i termisk kontakt med de inåtböjda partierna 28, 29 hos väggen.

Den första mätkroppen 13 innefattar det utskjutande parti 20 som står i mekanisk kontakt med partiet 23 hos mätsektionens vägg. Den andra mätkroppen 14 innefattar det utskjutande parti 21 som står i mekanisk kontakt med partiet 24 hos mät- sektionens vägg. Partierna 20, 21 hos mätsektionens vägg är placerade väsentligen på motsatta sidor av kanalen 8. Mät- kropparna 13, 14 står i termisk och mekanisk kontakt med ramverket l0a-b. Värmen transporteras således från partierna 20, 21 hos väggen till ramverket och därmed har mätkropparna även funktionen att kyla mätsektionens vägg. Mätkropparna 15, 16 är företrädesvis utförda av värmeledande material, t ex av metall såsom stål.

Kylkroppen 18 innefattar det första utskjutande partiet 26 som står i termisk kontakt med partiet 28 hos mätsektionens 10 15 20 25 30 35 528 398 10 vägg. Kylkroppen 18 innefattar vidare det andra utskjutande partiet 27 som står i termisk kontakt med partiet 29 hos mätsektionens vägg. Partierna 28, 29 hos mätsektionens vägg är placerade väsentligen på motsatta sidor av kanalen 8.

Mätkropparna 13, 14 är anordnade så att en linje som går genom partierna 23, 24 hos väggen är väsentligen vinkelrät mot en linje som går genom partierna 28, 29 hos väggen.

I denna utföringsform är kylkroppen 18 ett fast metallstycke försett med ett genomgående hål för att motta röret 2. I en annan utföringsform av uppfinningen kan emellertid kyl- kroppen innefatta två delar, varav den första delen inne- fattar det första utskjutande partiet 26 och den andra delen innefattar det andra utskjutande partiet 27. Kylkroppen 18 överför värme från mätsektionens vägg till ramverket 10a-b.

Såsom visas i figur 2 är kylkroppen 18 försedd med en övre del 32, som är utfört vekare än den undre delen 33 hos kyl- kroppen med hjälp av två slitsar 34a-b som anordnas på varje sida om kylkroppen. Varje slits 34a-b sträcker sig genom en del av kylkroppen. Den övre vekare delen 32 tar hand om spänningar i materialet i kylkroppen som uppstår genom snabba temperaturändringar.

I denna utföringsform är kylkroppen 18 utformad så att den omger röret 2. För att undvika störningar på mätningen bör kylkroppen och mätkropparna företrädesvis inte tillåtas vara i kontakt med varandra nära mätsektionen. Därför anordnas långsträckta spår 35, 36 (visade i figur 2), som sträcker sig i rörets riktning, mellan kylkroppen 18 och mätkropparna 13, 14.

Profilen hos mätsektionen kan också beskrivas med fyra posi- tiva och fyra negativa radier. Den negativa radien ger en vekhet som stöds av mätkropparna. Två av delarna med negativ radie används för kraftmätning. De andra två har termisk kontakt med ramverket och används för kylning. De två kyl- kropparna placeras i ett symmetriplan och kommer därför inte att störa mätningen. 10 15 20 25 30 35 528 598 11 Väggen hos röret 2 göras ganska vek för att möjliggöra mät- ning av trycket på väggen. Röret 2 utförs företrädesvis av metall, t ex stål. Tjockleken hos väggen är företrädesvis mindre än 1 mm, t ex inom intervallet 0,1-0,8 mm, för att tillhandahålla en vägg som är vek nog för att möjliggöra tryckmätning. Väggen hos mätsektionen är sålunda vek och mätkroppen är styv. Trycket inuti mätsektionen uppmäts genom att mäta kraften genom mätkroppen 13, 14. I denna utförings- form uppmäts skjuvkrafter i mätkropparna. I figur 2 visar pilar skjuvkrafterna i mätkropparna 13, 14. Var och en av mätkropparna 13, 14 är försedd med en slits 25a, 25b, vilka visas i figur 2. Slitsarna 25a-b medger axiella spänningar och rörelser i mätkroppen och minskar sålunda spänningarna i mätkropparna. Mätenheterna ll, 12 är symmetriskt anordnade relativt mätsektionen B hos röret. Utsignalerna fràn givarna 15, 16 läggs till för att ge en starkare signal och för att reducera störningar i signalen.

Figur 5 visar den övre delen 3 av anordningen som innefattar den andra ramverksdelen l0b. Ena änden av ramverksdelen l0b innefattar ett gängat hål 38 avsett att motta en ventil för att stänga den övre änden av kanalen 8 under mätningen.

Ramverksdelen l0b har cylindrisk form. Vid dess andra ände är ramverksdelen l0b försedd med en hålighet 40 avsedd att motta mätkropparna 13, 14, kylkroppen 18 och röret 2. Denna ände av ramverksdelen l0b är anordnad att anslutas till den första ramverksdelen l0a och att stå i termisk och mekanisk kontakt med denna. Den andra ramverksdelen l0b är också försedd med två fasta kylbalkar 42 (endast en visad i figur 5) placerade på motsatta sidor om håligheten 40. Kylbalkarna 42 är anordnade att stå i mekanisk och termisk kontakt med kylkroppen 18 och med den första ramverksdelen l0a för att transportera värme från kylkroppen till ramverksdelen. När den övre delen 3 och den undre delen 1 sätts ihop anligger kylbalkarna mot den första ramverksdelen l0a.

I denna utföringsform görs den undre delen 1 i ett stycke och den övre delen görs också i ett stycke. Den övre delen 3 10 15 20 25 30 35 528 398 12 är försedd med ett flertal öppningar 44, vilka används när man sätter ihop anordningen för att underlätta lödningen.

Figur 6 visar den ovan beskrivna anordningen, monterad i en förbränningsmotor. Kanalen 8 hos anordningen är ansluten till en cylinder 46 hos motorn. Den ände hos kanalen 8 som är ansluten till cylindern är öppen för att medge att gas fràn cylindern strömmar in i kanalen. Den första ramverks- delen 10a hos anordningen är monterad i termisk och mekanisk kontakt med ett motorblock 48 för att överföra värme från ramverket 10 till motorn. Den andra änden av anordningen är försedd med en ventil 50.

Föreliggande uppfinning är inte begränsad till de beskrivna utföringsformerna utan kan varieras och modifieras inom ramen för efterföljande patentkrav. Tvärsnittet hos mätsek- tionen behöver t ex inte nödvändigtvis vara hundbensformat; det är t ex möjligt att använda en mätsektion med en tim- glasform, såsom visas i figur 7, med två inátböjda partier 50, 51 placerade mitt emot varandra för att användas för mätning. Kylkropparna anordnas då på de två andra motstående sidorna, vilka båda är väsentligen plana. En annan möjlighet visas i figur 7b, där mätsektionen har en väsentligen rek- tangulär form.

Claims (18)

10 15 20 25 30 35 528 398 13 PATENTKRAV

1. Anordning för mätning av trycket i en gas, varvid an- ordningen innefattar ett ramverk (10), en kanal (8) som sträcker sig genom ramverket, där kanalen i axiell riktning innefattar en inledande sektion (A) som omfattar en öppning för att motta gasen, en mät- sektion (B) som har en vägg samt en slutsektion (C), vars ände är stängd under mätningen, en mätenhet (11) för mätning av radiella krafter som verkar på mätsektionens vägg, varvid mätenheten innefattar en mätkropp (13) som står i mekanisk kontakt med ett första parti (23) hos mätsektionens vägg, kännetecknad av att an- ordningen vidare innefattar en kylkropp (18) för att trans- portera värme fràn mätsektionens väggar till ramverket, där kylkroppen står i termisk kontakt med ett andra parti (28) hos mätsektionens vägg och med ramverket.

2. Anordning enligt patentkrav 1, där mätkroppen (13) står i termisk kontakt med ramverket (10).

3. Anordning enligt patentkrav 1 eller 2, där mätenheten (11) innefattar en andra mätkropp (14) som står i mekanisk kontakt med ett tredje parti (24) av väggen hos mätsektio- nen, varvid det första (23) och tredje (24) partiet är pla- cerade väsentligen på motsatta sidor om en längdaxel som sträcker sig genom kanalens (8) centrum.

4. Anordning enligt något av patentkrav 1-3, där kylkroppen (18) står i termisk kontakt med ett fjärde parti (29) hos mätsektionen, varvid det andra (28) och fjärde (29) partiet är placerade väsentligen på motsatta sidor om en längdaxel som sträcker sig genom kanalens (8) centrum.

5. Anordning enligt patentkrav 3 och 4, där nämnda mät- (13, 14) och kylkroppar (18) är anordnade så att en linje som går genom det första och tredje partiet (23, 24) är väsentligen 10 15 20 25 30 35 528 398 14 vinkelrät mot en linje som går genom det andra och fjärde (28, 29) partiet.

6. Anordning enligt något av föregående patentkrav, där nämnda mätsektion har ett tvärsnitt format som ett hundben med ett första par inàtböjda partier (23, 24) placerade på motsatta sidor om kanalen (8) och ett andra par (28, 29) inàtböjda partier på motsatta sidor om kanalen (8).

7. Anordning enligt patentkrav 3, 4 och 6, där nämnda första par inàtböjda partier (23, 24) innefattar nämnda första och tredje parti, och nämnda andra par inàtböjda partier (28, 29) innefattar nämnda andra och fjärde parti.

8. Anordning enligt patentkrav 7, där den första mätkroppen (13) innefattar ett utskjutande parti (20) motsvarande nämnda första parti (23), och den andra mätkroppen (14) innefattar ett utskjutande parti (21) motsvarande nämnda tredje parti (24), och de utskjutande partierna av mät- kropparna står i mekanisk kontakt med nämnda första par inàtböjda partier av mätsektionen.

9. Anordning enligt patentkrav 7 eller 8, där kylkroppen (18) innefattar ett första och andra utskjutande parti (26, 27) motsvarande nämnda andra och fjärde parti (28, 29), och de utskjutande partierna av kylkroppen och nämnda andra par inàtböjda partier av mätsektionen står i termisk kontakt med varandra.

10. Anordning enligt något av föregående patentkrav, där mätenheten (11, 12) innefattar en givare (15, 16) anordnad att mäta krafter i mätkroppen (13, 14).

11. ll. Anordning enligt patentkrav 10, där givaren är en magne- toelastisk givare.

12. Anordning enligt patentkrav 10, där givaren är en piezo- elektrisk givare. 10 15 20 25 528 398 15

13. Anordning enligt patentkrav 10, där givaren är en töj- ningsgivare

14. Anordning enligt något av föregående patentkrav, där anordningen är anordnad för mätning av gastrycket i en cyl- inder (46) hos en förbränningsmotor.

15. Anordning enligt patentkrav 14, där motorn innefattar ett motorblock (48) och ramverket (10) är anordnat för att monteras i termisk kontakt med motorblocket.

16. Anordning enligt något av föregående patentkrav, där anordningen innefattar en undre del ramverk (10), nämnda mätenhet (11, 12), nämnda kylkropp (18) och nämnda inledande sektion (A) av kanalen (8), samt en övre del (3) som omfattar nämnda slutdel (C) hos kanalen och en hålighet (40) för att motta mätkroppen, kylkroppen och mätsektionen (B), varvid den undre delen och den övre delen är anordnade att passa till varandra. (1) som omfattar nämnda

17. Anordning enligt patentkrav 16, där den övre delen (3) innefattar en kylbalk (42) anordnad att stå i termisk kon- takt med kylkroppen (18) och ramverket (10) när den övre och undre delen är ihopsatta.

18. Användning av en anordning enligt något av patentkrav 1~ 17 för mätning av trycket i en cylinder i en dieselmotor.