SE528019C2 - Sågblad och förfarande för tillverkning av ett sågblad - Google Patents

Description

528 019 2 stommen av skivan eller bandet. Sågbladets skärtänder __i__r oiqër§_§r_a§t;annaëflmate;ial¿,vanli9FYiS en häfdmsëêål- r_ 7!!/ff/*Tñífišïälltänderna är fästa vid tandkvarhâllningshalsar "*w D som är utformade på skivan eller bandet av mjukt stål. -5 i _Eftersom de två sågbladen förflyttas_i motsatta riktningar eller förflyttas i motsatta rotationsrikt- ningar, som fallet kan vara) finns det en viss risk för att tänderna på ett av bladen ska träffa och förstöra tänderna på det andra bladet. Den kända lösningen till 10 . detta problem är införing av ett tunt distansorgan mellan de två sågbladen. Distansorganen kan utgöra en separat detalj eller ett utskott på ett av sågbladen som håller det andra sågbladet på ett önskat avstånd. Det finns emellertid ännu en viss risk för att tänderna pà ett av 15 sågbladen ska träffa tänderna pà det andra sågbladet, speciellt då sågbladen under sågning är utsatta för be- lastning. Om tänderna träffar varandra, förstörs de van- _ligtvis, vilket resulterar i minskad sågningskapacitet för sägbladet. Det finns även en viss risk för att spill- 20 ror från de förstörda tänderna ska orsaka skador hos den person som arbetar med kapmaskinen.

Sammanfattning av uppfinningen V En ändamål med föreliggande uppfinning är att åstad- 25 komma ett sågblad som möjliggör sågning med intill var- andra belägna sågtänder som förflyttas i motsatta rikt- ningar med ingen eller liten risk för att tänderna som förflyttas i en riktning ska träffa tänderna som förflyt- tas i den andra riktningen. V V 30 Detta ändamål är uppnås med ett sågblad enligt in- gressen, vilket sågblad kännetecknas av att ytan är be- lägen intill tandhalsarna och att varje tandhals har en skyddsyta, som är belägen i ett plan som är parallellt med planet för substratet, för att skydda tanden mot kon- 35 takt med vilken som helst del av det intilliggande såg- bladet, varvid varje tand är så anordnad på respektive hals att tanden är förskjuten från skyddsytan och från 528 019 3 det intilliggande sàgbladet i normalriktningen mot planet för skyddsytan. . , ' " _ *fasad med tågets. sàgblaa är stressas: frälsar- inte kan komma i kontakt med tänderna som förflyttas i 5 den andra riktningen. Således minskas risken för olyckor och förstoring av bladet, i synnerhet vid tillämpningar där bladet är utsatt för_krafter i varierande riktningar.

Företrädesvis är en kontaktzon är inrättad vid blad- substratets periferi och är skyddsytorna belägna i vä- 1O sentligen samma plan, som är parallellt med bladsubstra- tets plan,.sä att kontaktzonen och skyddsytorna sam- mantaget förmår glida på kontaktomràdet på det intillig- gande sàgbladet. A y Detta medför fördelen att skyddsytorna stödjer hal- 15 sarna mot det intilliggande sàgbladet, varigenom risken för böjning av tänderna mot det intilliggande sàgbladet minskas ytterligare. Kontaktzonen ger en kontinuerlig glidkontakt, som gör-glidningen mellan sàgbladet och det intilliggande sàgbladet mjuk. I i _ 20 Enligt en annan föredragen utföringsform skjuter halsarnas skyddsytor ut från substratet i det intillig- gande sàgbladets riktning, varvid skyddsytorna är de ytor som har möjlighet att glida på det intilliggande sàgbla- dets kontaktområde. Genom att endast skyddsytorna glider 25 på det intilliggande sàgbladet erhålles en begränsad friktion.

Enligt en annan föredragen utföringsform skjuter en kontaktzon ut från skyddsytorna i det intilliggande såg- bladets riktning, varvid kontaktzonen är den yta som har 30 möjlighet att glida pà det intilliggande sàgbladets kon- taktomràde. Vid denna utföringsform behöver endast kon- taktzonen bearbetas för glidning på det intilliggandei sàgbladet. Skyddsytan på respektive hals behöver endast utformas för skyddande av respektive tand. 35 Företrädesvis har tanden en intilliggande yta som är väsentligen parallell med skyddsytans plan, varvid av- ståndet mellan den intilliggande ytan och skyddsytan är¿ i 5 10 15 20 25 30 35 5228 0'19 4 på 0,005 till 0,10 mm. En parallell intilliggande yta pà :tanden gör det lätfafenaët? Stevie ttêadsfle;fiöäêkfivfifiiïïgräai.gt in-----ia fvt gkydagyfän;"Ffif§kjutningen, dvs avståndet från "”””'7“ halsens skyddsyta till den intilliggande ytan på tanden,, bör vara sådant att ett gott skydd uppnås utan behov av ett mycket brett snitt. _ _ VEttÃmer ytterligare ändamål med föreliggande upp- finningen-är att åstadkomma ett förfarande för tillverk- ning av ett sågblad som möjliggör sågning med sågtänder som förflyttas i motsatta.riktningar med ingen eller li- ten risk för att tänderna som förflyttas i den ena rikt- ningen ska träffa tänderna som förflyttas i den andra» riktningen. A A , J I Detta ändamål uppnås med hjälp av ett förfarande en- ligt ingressen, vilket förfarande kännetecknas av “ att ett substratämne förses med tandhalsar, varvid varje tandhals har en skyddsyta som är belägen i ett plan som är parallellt med bladsubstratets plan, och att en tand fästs på varje tandhals, vilken tand placeras så att den blir förskjuten från respektive skyddsyta i normalriktningen mot skyddsytans plan.

Såsom beskrivet ovan kommer ett sågblad som har tillverkats enligt uppfinningen uppvisa en större livs-u .längd, eftersom tanden skyddas av halsen.

Slipningen enligt de tidigare kända förfarandena är särskilt svår, eftersom samtidigt slipning av ett hårt material (tanden) och ett mjukt material (halsen) med samma verktyg, såsom en sliptrissa, är-besvärlig och ofta medför att det mjuka materialet sätter igen verktyget, som måste utformas med huvudfokus på det hårda materia- let. En fördel med uppfinningen är att tandens intillig- gande yta inte behöver att slipas efter fastsättningen på halsen. På så sätt kan den samtidiga slipningen av den intilliggande ytan och tandhalsen enligt teknikens stånd- punkt undvikas. _ _ W V _ Företrädesvis är en yta som är avsedd att glida på ett kontaktområde som hör till ett intilliggande sågblad -----varanåfafpä"ètt“stadigt'sätt 10 15 2o__ 25 30* 35 528 019 5 tandhalsarna. Ytan ger en två sàgbladen kan glida pà och med minimalt slitage. *Tf sàgbladet genom bearbetning' av substratet innan tänderna utformad pä sägbladet intill .stadig anliggning, så att de Ännu hellre utformas ytan på av åtminstone en perifer del sätts fast. Tandhalsarnas skyddsytor och substratets pe- riferi är perifera delar av substratet. Bearbetningen bör _genomföras.vid tandhalsarnas skyddsytor och/eller vid substratets periferi. Efter fastsättningen av tänderna är sågbladet således klart för användning, vilket innebär att sågbladets tillverkning blir effektiv med få steg. om så önskas kan en slutslipning av tändernas skärytor .genomföras. Ingen bearbetning av substratet, halsarna el- ler en intilliggande yta på tanden krävs efter fastsätt- ning av tanden. Om tandens fastsättning åstadkommas med hjälp av ett värmetillförselförfarande, såsom lödning, hårdlödning eller svetsning, utsätts uppvärmningsstället företrädesvis för viss kylning för att förhindra skevhet hos substratet och/eller halsen.

Företrädesvis har tanden en jämn intilliggande yta, varvid tanden anordnas på halsen i en sådan position att avståndet från den intilliggande ytan till skyddsytan blir 0,005 till 0,10 mm. Såsom förklarats ovan medför denna positionering av tanden ett gott skydd för tanden och smala skäregenskaper för sàgbladet. V V Dessa och andra aspekter av uppfinningen framgår av och belyses i den nedanstående beskrivningen av olika ut- föringsformer. 0 Kort beskrivning av ritningarna Föredragna utföringsformer av föreliggande uppfin- ning beskrivs nedan med hänvisning till de bifogade rit- ningarna. ' A I Fig'l är en sektionsvy av två sàgblad som är monte- rade pà ett nav för en tvillingkap. s-Fig 2 är en delsidovy av ett sàgblad enligt tek- Vnikens ståndpunkt. A _ - ' 528 019 6 _ Fig 3 är en delvy ovanifràn längs linjen III-III i* fig 2._ ' * 1 10 15 20 25 30 35 ett sàgblad enligt uppfinningen.

I Fig 5 är en delvy ovanifrån längs linjen V-V i fig Fig 61är en tredimensionell vy av en tandhals.

'Fig 7 är en förstorad sektionsvy och visar området.

VII i figkl. ' Fig 8 är en ytterligare förstorad sektionsvy och vi- sar omrâdet VIII i fig 7.- ' Fig 9 är en vy ovanifrån och visar utformning av ett sågblad enligt en annan utföringsform av uppfinningen. 7 Fig 10 är en vy ovanifràn av sågbladet i fig 9 i färdigt skick. _ Fig 11 är en delvy ovanifrån av ett sågblad enligt ytterligare en alternativ utföringsform. ' Fig 12 är en delvy ovanifràn av ett sågblad enligt ytterligare en alternativ utföringsform.

Beskrivning av föredragna utföringsformer Fig 1 visar i sektion en ságenhet l för montering på en tvillingkap. Sågenheten 1 innefattar ett nav 2, ett första sågblad 4, som kan rotera i en första rotationsf riktning, och ett andra sàgblad 6, som kan rotera i en annan rotationsriktning som är motsatt och parallell med nämnda första riktning. Det första sågbladet 4 består av ett bladsubstrat i form av cirkulär skiva 8 av mjukt stål. Det andra sågbladet 6 består av en motsvarande bladsubstrat i form av en cirkulär skiva 10. Vid peri- ferin 12 av den första skivan 8 är första tänder 16 fäsë ta: Vid periferin 14 av andra skivan 10 är andra tänder 18 fästa. Tänderna 16, 18 är gjorda av ett hårt material, såsom en sintermetall som innehåller volfram, en keram eller ett annat för ändamålet passande material, och är genom hårdlödning fästa på respektive skiva 8, 10 av mjukt stål. I - 3,1. 'i lïï :S8 V? anwx ugn <¶ei1_+,id<;<,¿,aa1âïf¿ <;aSvviinja fv--Iv i fm 528 019 7' , Som visat i fig 1 är sågbladen 4, 6 något krökta och. i-bëiëanflfriëivarandra .Niavet Zehåltlierisåfëblêëšï._? i ettïå' i 10 15 20 25 30 35 dant iornaiianae till sägblaaet 4, som hålls-av,efiöäXë1"*”"wf (som inte visas i fig 1), att sågbladen 4, 6 alltid har kontakt med varandra vid sina periferier 12, 14. Detta är fördelaktigt för åstadkommande av ett smalt, kontrollerat snitt. Vid drift av tvillingkapen glider sågbladen 4, 6 på varandra vid sina periferier 12, 14.

I fig 2 visas en del av ett sågblad 20 enligt tekni- kens ståndpunkt. Sågbladet 20 har en cirkulär skiva 21 av mjukt stål. Vid skivans 21 periferi 22 är tandhalsar 23 utformade för fasthållning av tänder 24. En kontaktzon 25, visad som en mörk båge i fig 2, är anordnad vid och sträcker sig längs skivans 21 periferi 22. vid drift gli- der kontaktzonen 25 på en motsvarande kontaktzon som är 'anordnad på ett intilliggande sågblad som roterar i den motsatta riktningen._ - n - I fig 3 visas det tidigare kända sågbladet 20 sett i riktningen för pilarna III-III i fig 2. Som synes har tanden 24 en sida 2§, som är belägen intill kontaktzonen 25 och således intill det intilliggande sàgbladet (ej vi- sat) som roterar i en riktning motsatt sågbladet 20. När det ovan beskrivna sågbladet 20 enligt teknikens stånd- . punkt tillverkas, hårdlöds ett överdimensionerat ämne av hårdmetall fast på tandhalsen 23. Ämnets sidor 26, 27 slipas därefter för erhållande av den önskade skärkapaci- teten för den slutliga tanden 24. Bearbetningen av sidan 26, som slipas tillsammans med tandhalsens 23 sida 28, är av särskild betydelse, eftersom kontakt mellan tanden 24 och det intilliggande sågbladets tänder måste undvikas och ändå ett effektivt snitt åstadkommas. ' I fig 4 visas sågbladet 4 enligt uppfinningen sett i riktningen för pilarna IV-IV i 1. Vid skivans 8 periferi 12 är tandhalsar 30 utformade för fasthållning av tänder- na 16. En kontaktzon 32, som visas som ett mörkt omràde_i' fig 4, är inrättad vid och längs skivans 8 periferi 12.

Vid drift glider kontaktzonen 32 på ett kontaktområde be- 528 019 8 läget på det intilliggande sàgbladet 6 som roterar i den m°tSafta riktningen; §ê$9m_?;em¶å¥ av šig 4 âëaäsksš ??g_ 10 15 20 25 30 35 kontaktzonen 32 inte bara längs skivans 8 periferi, utan”"* också över tandhalsarna 30. Riktningen för tändernas för- flyttning indikeras av en pil T i fig 4. Det har visat' sig att denna utformning av kontaktzonen_32 väsentligt reducerar risken för att en tandhalsar 30 ska böjas under sågning på så sätt, att tänderna 16 kommer i kontakt med' de intilliggande tänderna 18 på sågbladet 6.

I fig 5 visas sàgbladet 4 sett i riktningen för pi- larna-V-V i fig=4. Tandhalsen 30 har en skyddsyta 34.

Syftet med skyddsytan 34 är att skydda tanden 16 mot att _komma i kontakt med tänderna 18 på det intilliggande såg- bladet 6. Skyddsytan 34 är belägen i samma plan som kon- taktzonen 32 och bildar vid denna utföringsform en del av kontaktzonen 32. Tanden 16 har en intilliggande yta 36 belägen intill skyddsytan 34. Företrädesvis är den in- tilliggande ytan_36 parallell med skyddsytan 34. Som vi- sat i fig 5 förflyttas tanden 16 i normalriktningen mot skyddsytans 34 plan från skyddsytan 34. Således finns ett avstånd D mellan tandens 16 intilliggande yta 36 och 1 skyddsytans 34 plan. Således skyddas tanden 16 av skydds- ytan 34 mot att komma i kontakt med det intilliggande sågbladets 6 tänder 18; Pilen T indikerar förflyttninga- riktningen när sågbladet.4 roterar.

"Ett läge, i vilket sàgbladet 4 har befunnits medföra särskilda fördelar, är när användaren av exempelvis tvil- lingkapen pressar sågen så att föremålet som ska skäras utövar en kraft i den riktning som indikeras av en pil F i fig 1 och 5. En sådan kraft F tenderar att böja halsen' 30 i riktning mot det intilliggande sågbladet 6. Skydds- ytan 34 kommer dock att anligga mot och ”vila” på delar _av det intilliggande sågbladet 6 och på så sätt skydda 4 .tanden 16, som förflyttas från planet för skyddsytan 34, _ så att tanden 16 inte kommer i kontakt med någon av tän- derna 18 eller några av delarna anordnade på sâgbladet 6.

Dessutom kommer halsen 30 att ha en något större tjocklek ::::;tr;tsäïedesvenrstörre livslängd för tänderna 16 och efmindreï--~~ 10 15 20 25 30 35 528 019 9 jämfört med teknikens ståndpunkt, varigenom ett förbätt- rat motstånd mot böjkrafter F erhålles. Sågbladet 4 ger risk för exponering av arbetande personal för hälsoris- ker. ¶ _ V V 6 Vid tillverkning av sågbladet 4 bildas först en cir- kulär skiva 8Aav ett ämne av mjukt stål. Tandhalsarna 30 utformas därefter utmed skivans 8 periferi 12. En ytslip- -ning genomförs för hela den yta av skivan 8 som är tänkt att vara vända mot det intilliggande sàgbladet 6. Skydds- *ytorna 34 och kontaktzonen 32, samtliga anordnade på ski- vans 8 yta, slipas således också under detta moment.

Tandämnen 16 av en hårdmetall utsätts för en förbe- _ handling så att en väl definierad, slätar intilliggande yta 36 erhålles på var och en av hàrdmetalltandämnena.

Varje tand 16 anbringas därefter på en hals 30 på så sätt att den intilliggande ytan 36 positioneras korrekt därpå.

Företrädesvis_används ett laserpositioneringsinstrument för erhållande av den korrekta förskjutningen av tanden 16 i förhâllande_til1 skyddsytan 34. Varje tand 16 hård- löds därefter fast på sin hals 30 i korrekt position. I ett slutligt steg bearbetas tandens 16 skärytor 38 för. erhållande av de rätta skäregenskaperna. Den intilliggan- de ytan 36 utsätts_inte för någon slutbearbetning. Såg- bladet 4 är därefter redo för bruk.' _ Fig 6 är en tredimensionellt vy av tanden 16 och halsen 30 som visas i fig 5. Som synes är skyddsytan 34 och kontaktzonen 32 belägna i samma plan och övergår fak- tiskt i varandra. Eftersom tandens 16 intilliggande yta 36 är förskjuten från skyddsytans 34 plan, bildas en av- sats 40 på halsen 30. Avsatsens 40 bredd, dvs avståndet D från den intilliggande ytan 36 till skyddsytan 34, är I viktigt för skyddsytans 34skyddseffektivitet. En stor "bredd, dvs ett stort D, ger ett mycket gott skydd för Vtanden 16 men ökar snittets bredd och kan medföra upp-' komst av en oskuren remsa av det material som ska skäras mellan de två sågbladen 4, 6. En smal avsatsbredd, dvs 528 019 10 _ _ ett litet D, minskar skyddsytans 34 skyddseffektivitet.

Det har visat sig att avsatsens 40 bredd, dvs avståndet Pyw "__“u_"mIÉllan den intilliggande ytan 56 och skyddsytan 34, bör vara på 0,005-0,10 mm och helst på 0,01-0,03 mm. I fig 7 V5 .visas området VII i fig 1 i detalj. Fig 7 är en tvärsek- tion genom tanden 16 och tanden 18 på deras respektive ' skiva 0, 10. De två-sågbladen 4,,6 samverkar med varandra vid drift av sågenheten 1. Såsom framgår av fig 7 är det första sågbladets 4 skiva 8 belägen på avståndet S från 10 det andra sàgbladets 6 skiva.10. Vid skivornas 8, 10 pe- riferi är avståndet S typisk omkring 0,20 mm. Såsom fram- går av fig 7 har det första sàgbladets 4 tand 16 en något annan utformning än det andra sågbladets 6 tand 18. Av fig 8 framgår tydligare att det andra bladets 6 tand 18 '15 är längre än tanden 16. Tanden 18 sträcker sig också från skivan 10 i det första sågbladets 4 riktning. Tanden 18 har ett kontaktomràde eller en glidyta 42 som är belägen på den sida av tanden 18 som ligger intill det första Vbladets 4 tand 16. Såsom framgår av fig 8 glider tandens i 20 18 glidyta- 42, när bladen 4 och 6 roterar imotsarta riktningar, på kontaktzonen 32 och på det första bladets 4 skyddsytor 34. Tandens 16 intilliggande yta 36 skyddas av halsens 30 skyddsyta 34 (i perspektivvyn i fig 8 syns endast halsens 30 avsats 40) och kan inte böjas på så 25 sätt att tanden 16 kommer i kontakt med det andra bladets -6 tänder 18. _ N Det andra bladet 6 tillverkas på ett något annat sätt jämfört med det första bladet 4. En cirkulär skiva 10 utformas först av ett ämne av mjukt stål. Tandhalsar 30 motsvarande dem för det första bladet 4 utformas därefter vid skivans 10 periferi 14. Tandämnen 18 utsätts för en förbehandling så att en väl definierad slät glidyta 42 åstadkommes på varje tand 18. Ett tandämne 18 placeras därefter på varje hals så att tandämnet 18 sträcker sig 35 ut över bredden pà varje hals, såsom indikerat i fig 7.

Företrädesvis används ett laserpositioneringsinstrument för erhållande av korrekt placering av glidytan 42 i för- 5228 Û'19 i1' hållande till substratet 10 och halsen. Positioneringen _§9R9ai륧 aä att gliërtørnê 42 äamnêr ä linfi$.9âë_Yê¥âE?í ra och sträcker sig från skivan 10 i det förstafšågbläïff ***** fl dets 4 riktning så att det andra sågbladets 6 halsar ald- rig kan komma i kontakt med någon del av första sågbladet 4. Varje tand 18 hàrdlöds därefter fast på sin hals. I ett sista steg bearbetas sedan varje tands 18 skärytor. _för erhållande av de rätta skäregenskaperna. Ságbladet 6i 10 15 20 _25 30 35 är därefter redo för bruk.

I fig 9 visas en vy ovanifrån (dvs en vy liknande. den som visas i fig 5) av framställningen av ett sàgblad, .104 enligt en annan mindre föredragen utföringsform av uppfinningen. På ett liknande sätt som beskrivet ovan ut- formas tandhalsar 130 på en skiva 108 ab mjukt stål. Var- je tandhals 130 förses med en skyddsyta 134. Skyddsytan 134 är avsedd att skydda en tand 116 mot kontakt med tan-- -derna på ett intilliggande sågblad (ej visat). Skyddsytan 134 är belägen i samma plan som en kontaktzon 132, som liknar sågbladets 4 kontaktzon 32. Ett överdimensionerat tandämne 116 hàrdlöds fast på varje tandhals 130. En cir- kulär sliptrissa 150 sänks från ovan (dvs i en riktning som pekar in i ritningsplanet i fig 9) ned mot tanden 116. Sliptrissan 150 slipar tanden 116 på så sätt att tanden 116 blir förskjuten från skyddsytan 134. Slipning- en resulterar i att tanden 116 erhåller en slät, något krökt yta 136 intill skyddsytan 134 (i fig 10 visas ytans 136 krökning på ett överdrivet sätt). Såsom framgår av fig 10 resulterar slipningen således i att den del av tanden 116 som är belägen närmast intill skyddsytan 134 'hamnar på ett avstånd Dl från skyddsytan 134. Avståndet D1 är företrädesvis på 0,005 till 0,10 mm och ännu hellre på 0,01 till 0,03 mm för att ge ett gott skydd åt tanden 116. Skyddsytan 134 skyddar således tanden 116 mot att 1 komma i kontakt med någon del av det intilliggande såg-'Å bladet vid drift av en tvillingkap som utnyttjar såg-_ bladet 104. Pilen T indikerar förflyttningsriktningen då sågbladet 104 roterar. Ytan 136 har en del 137 som utgör 528 019 12 den första delen-i förflyttningsriktningen T. Delen 137 bör vara belëfqsv-..eP.?s'-sYsStëaë. . Q2r+f¥sår1 .ëlëysëfiâzëefërl-“Ar i ror âstadkommande av goda skäregenskaper för sâgbladëtiwöm 104. Avståndet D2 är företrädesvis på 0,005 till 0,10 mm 5 och hellre på 0,01 till 0,03 mm för åstadkommande av goda skäregenskaper för tanden 116 och ändå undvika kontakt med någon som helst del av det intilliggande sågbladet.

Sliptrissans 150 diameter och läge i förhållande till tanden 116 under slipningen är så valda att kraven för 10 bàde_n1 och D2 kan tiiifredsstäilas. Det är också möjligt ,att under slipningen förflytta sliptrissan 150 i en rikt- ning som är parallell med förflyttningsriktningen T. Så- ledes kan ytans 136 krökning skilja sig från den som vi- sas i fig 10. Om exempelvis sliptrissan 150 placeras på 15 tandens 116 mitt, blir Dl och D2 väsentligen lika efter I slipningen. Såsom framgår av fig 10 resulterar slipningen i mindre slipning av en liten del 135 av tandhalsen 130.

I ett sista steg slipas tandens 116 skärytor 138 för åstadkommande av de önskade skäregenskaperna. 20 Det inses att många förändringar av de beskrivna ut- 2 föringsformerna är möjliga inom ramen för uppfinningen.

I samband med fig 7 beskrevs att det första såg- bladets 4 kontaktzon 32 och skyddsytor 34 glider på glid- ytorna 42 av det andra sågbladets 6 tänder 18. Glidfunk- 25 tionen kan emellertid åstadkommas på andra sätt. I fig 11 visas en utföringsform vid vilken halsar 230 på ett för-V sta sågblad 204 skjuter ut över den faktiska skivans 208 bredd, så att skivan 208 inte har någon egentlig kontakt- zon. Varje hals 230 har en skyddsyta.234, från vilken en 30 intilliggande yta 236 på en tand 216 är förskjuten en sträcka D som därmed.bildar en avsats 240. Skyddsytorna A 234 är de enda ytorna på detta-första sågblad 204 som glider på ett kontaktområde som är inrättat på det andra sågbladet 6 och det föreligger inte någon kontakt mellan 35 en skivyta 232 och det andra sågbladet. I fig 12 visas ännu en alternativ utföringsform i form av ett första sågblad 304. vid detta sågbiad 304 är en kontaktzon 332 5 _10 15 20 25 30 35 528 019 13 den enda delen som glider på det andra sågbladet 6. En skyddsyta 334 som är inrättad på en hals 330 är_förskÄn: -j-f "-N E . ' 1 "f%¿;kÖñïåÉf2¿ñêñl3¿2; áafígënöm iñ§En_Wl;;:;;n, 3 glidkontakt föreligger med det andra sågbladet 6. En in- tilliggande yta 336 på en tand 316 är ytterligare för- skjuten från kontaktzonen 332, nämligen en sträcka D från skyddsytan 334, varigenom en avsats 340 bildas. Tanden 316 skyddas därmed hursomhelst mot kontakt med det andra sågbladet av skyddsytan 334. Som visat i samband med fig 11 een fig 12 kan skyadsytans 234, 334 pian vara något förskjntet från skivytan 232 eller en kontaktzon 332 på skivan 208, 308 så länge som tandens 216, 316 intillig- gande yta 236, 336 är förskjuten från skyddsytans 234, 334 plan och således fortfarande skyddas av skyddsytan 234, 334. - W I " _: _ “ 'En ytterligare möjlighet är att föra in ett separat distansorgan mellan de två sågbladen, varvid distansorga- net då glider på det ena eller på båda sågblad. Det sepa- rata distansorganet kan således fästas på det första såg- bladet, på det andra sågbladet eller vara oberoende från de båda bladen. Vid bandsågar skulle distansorganet kunna vara fäst på ett av banden eller bandet, om endast että 5 föreligger, eller kunna fasthàllas av ett separat organ och därmed glida på båda band eller bandet, om endast ett band föreligger, mot de båda delarna av bandet som för- flyttas i olika riktningar. .

Den ovan beskrivna uppfinningen beskrivs i samband med cirkelsågsblad. Det är eme1lertid_också möjlighet att w tillämpa uppfinningen på sàgblad i form av band, såsom ett band som skär i båda förflyttningsriktningar såsom beskrivet i US 822 056 (Knox). I så fall används endast ett sågblad som bildar en bandslinga. Halsarna är anord- nade vid bandets periferi. Skyddsytorna och kontaktzonen är så anordnade att skyddsytorna och kontaktzonen som förflyttas i en riktning glider på skyddsytorna och att kontaktzonen förflyttas i den motsatta riktningen., 528 019 14 En annan möjlighet att tillämpa uppfinningen på så- gar är inrättande av sågblad i form av två separata band, vífi i a* to *askar aåtfninaa-maë kaëfafanoaihàaf häraf maa oskyaasfyfiafr debattsida tänder som är förskjutna från planet för skyddsytorna vid A5 bandets periferi.-Skyddsytan och kontaktzonen på ett för- sta band kan glida på det andra bandets motsvarande skyddsytor och kontaktzon. Det är också möjligt att ut-W forma ett av banden enligt beskrivningen ovan för det andra sågbladet 6 (se fig 7). I så fall glider det första _ 10 bandets skyddsytor och kontaktzon på det andra bandets tänder. i 9 “ * Förutom fastsättning av de respektive tänderna på deras respektive tandhals genom hårdlödning är det också möjligt att fästa tänderna med hjälp av andra förfaran- 15 den. Exempel på sådana förfaranden innefattar svetsning, lödning och limning av tänderna på de respektive halsar- na. 20

Claims (9)

10 15 20 '25 30, 35

1. bågblad ror en maskin som arbetar med intillvvarfwf 528 019 V15 PATENTKRAV andra belägna sågtänder som förflyttas i två motsatta och parallella riktningar, vilket sågbladet (4) innefattar ett bladsubstrat (8; 108), tänder <16; 116),-ath.- tandhalsar (30: 130), som är utformade vid substra- tets (8: 108) periferi (12) för kvarhållning av tänderna <16; 116), , _ ' _ 1 “ varvid sågbladet (4: 104) har en yta (32, 34; 132, 134) som är avsedd att glida på ett kontaktområde (42) som är förknippat med ett intilliggande sågblad (6), k ä n n t e c k n a t av ' att ytan (32, 34; 132, 134) ar.ba1agan 1nt111 tand- halsarna (30; 130) och att varje tandhals (30: 130) har en skyddsyta (34; 134), som är belägen i ett plan som är parallellt med planet för substratet (8), för att skydda tanden (16: 116) mot kontakt med vilken som helst del av det intilliggande sågbladet (6), varvid varje tand (16: 116) är så anordnad på respektive-hals (30: 130) att tan- den (16;-116) är förskjuten från skyddsytan (34; 134) och från det intilliggande aågbiaaat (6) 1 narmairiktningan mot planet för skyddsytan (34; 134). .

2. Ságblad enligt krav 1, vid vilket en kontaktzon <32; 132) ar inrättad vid b1aaafibatratats'(s; 108) pari- feri (12) och skyddsytorna (34; 134) är belägna i väsent- ligen samma plan, som är parallellt med bladsubstratets (8) plan, så att kontaktzonen (32: 132) och skyddsytorna (34; 134) sammantaget förmår glida på kontaktomràdet (42). [fig 5 & fig 101

3. sagblaa enligt krav 1, vid vilket haisarnaa (230) skyddsytor (234) skjuter ut från substratet (208) i det intilliggande sàgbladets (6) riktning, varvid skyddsytor- na (234) är de ytor som har möjlighet att glida på kon- taktomràaat (42),i[f1g 11] 'A ^,» 528 019 16

4. Sàgblad enligt krav 1, vid vilket en kontaktzon (332), som är beläget_vid bladsubstratets (308) periferl, _:;::;:;vvskjütervnt¿från skyddsytorna (334) i det intilÃåšåššk%š¥e~»~e~1 sågbladets (6) riktning, varvid kontaktzonen (332) är den 5 yta som har möjlighet att glida på kOntaktOmråd6t (42)- Ifig 12] V 3

5. Sågblad enligt något av de föregående kraven, vid vilket tanden (16) har en intilliggande yta (36) som är väsentligen parallell med skyddsytans (36) plan, varvid 10 avståndet (D) mellan den intilliggande ytan (36) och, skyadsytan (34) är på o,oos till o,1o mm} . V

6. , Förfarande för tillverkning av ett sågblad för en maskin som arbetar med intill varandra belägna sàgtänder som förflyttas i två motsatta och parallella riktningar, 15 vilket sågblad (4) innefattar “ ,ett bladsubstrat (8), ~ tänder (16) och _ tandhalsar (30) som är utformade vid substratets (8) periferi (12) för kvarhållning av tänderna (16), 20 k ä n n t e c k n a t av att ett snbstratämne (8) förses med tandhalsar (30), varvid varje tandhals (30) har en skyddsyta (34) som är belägen i ett plan som är parallellt med bladsubstratets (8) plan, och I _ ' ' , I - V 25 att en tand (16) fästs på varje tandhals (30), vil- ken tand (16) placeras så att den blir förskjuten från respektive skyddsyta (34) i normalriktningen mot skydds~ ytans (34) plan. V ' _

7. Förfarande enligt krav 6, vid vilket en yta (32, 30 34) som är avsedd att glida på ett intilliggande sågblad (6) är utformad på sågbladet (4) intill tandhalsarna (30). _'_ ~ _

8. Förfaranae enligt krav 7, vid vilket ytan (32, 34) utformas på sàgbladet (4) genom bearbetning av åtmin- 35 stone en perifer del (12, 34) av substratet (8) innan tänderna (16) sätts fast. 4 “ 528 019 17

9. Förfarande enligt något av kraven 6-8, vid vilket _Fê9§§fi šlâi har èn.iämnnintilli9§ënd?_yCêml36?1_YêšVië.; tanden (16) anordnas på halsen (30) i en sådan position att avståndet (D) från den intilliggande ytan (36) till skyddsytan (34) blir 0,005 till 0,10 mm.