SE527898C2

SE527898C2 - Förfarande vid beredning av läkemedel

Info

Publication number: SE527898C2
Application number: SE0403151A
Authority: SE
Inventors: Staffan Folestad; Lubomir Gradinarsky
Original assignee: Astrazeneca Ab
Priority date: 2004-12-22
Filing date: 2004-12-22
Publication date: 2006-07-04
Also published as: JP2013064740A; WO2006068598A1; AU2005319734A1; US8024154B1; MX2007007267A; CN101087664A; CA2587176A1; KR20070097454A; AR052160A1; JP2008525795A; AU2005319734B2; NZ555269A; CA2587176C; SE0403151L; SE0601411L; EP1830972A4; EP1830972A1; SE0403151D0; SE529637C2; BRPI0519725A2

Description

25 30 35 Cr1 b\> ~<1 cr: \c> W 2 dess komponenter kan en geometrisk förändring även vara en förändring av material inuti beredningsstrukturen.

I föreliggande situation behöver tillverkningspersonalen få åtkomst till det inre av beredningsstrukturen för att utföra manuella renhetstester eller en skadekontroll. I vissa fall kan sådana tester vara svåra att utföra, t ex beroende på dimensionerna av beredningsstrukturen, placeringen av beredningsstrukturen, eller t o m platsen som skall rengöras eller inspekteras inuti beredningsstrukturen.

Dessutom, genom att inte känna till huruvida beredningsstrukturen är fri från materialrester eller inte, eller om andra geometriska förändringar har inträffat, kommer personalen tendera att kontrollera beredningsstrukturen oftare än nödvändigt, vilket resulterar i onödig tidsförlust och ytterligare tillverkningskostnader.

Sålunda skulle det vara önskvärt att detektera eventuell materialrest från beredningar från olika batcher, eller att detektera andra förändringar av den inre geometrin av beredningsstrukturer, på ett enkelt och tillförlitligt sätt. Det skulle också vara önskvärt att reducera möjlig tidsförlust och produktionskostnader.

Sammanfattning av uppfinningen Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att mildra nackdelarna med rådande manuella tester. Detta och andra ändamål, vilka kommer att tydliggöras i det följande, uppfylls med de förfaranden, anordningar och användningar som definieras i de oberoende kraven.

Föreliggande uppfinning är baserad på insikten att man kan utnyttja en existerande struktur för att bestämma förekomsten av materialrester inuti strukturen eller andra förändringar av den inre geometrin av strukturen.

Genom att tillåta att en existerande beredningsstruktur verkar som en del av en detekteringsanordning vilken transporterar information vilken kan relateras till 10 15 20 25 30 35 CI1 ht) ad CX) xn 0 3 geometrin eller miljön inuti strukturen, behöver personalen inte öppna strukturen för att erhålla åtkomst till insidan för att erhålla informationen. Sålunda, genom att använda den existerande beredningsstrukturen som en informationsbärare kan detekteringen av varje materialrest eller andra geometriska förändringar utföras väsentligen icke-invasivt eller icke-förstörande.

Det skall noteras att, i denna ansökan, termen ”beredningsstruktur” inte endast innefattar kärl, torkare, blandare eller liknande i vilka ett material behandlas, utan innefattar även varje rör eller annan rörformig struktur eller behållare i en produktionslinje genom vilken materialet transporteras eller innefattas utan att det är föremål för någon särskild behandling.

Vidare är termen ”beredningsstruktur” inte begränsad till att endast betyda ett enda rör eller ett enda kärl, utan kan också uppfattas såsom en kombination av rör eller kärl, eller varje annan kombination av dessa föremål. Med andra ord är termen ”beredningsstruktur” använd häri så att den innefattar antingen ett enda föremål, såsom ett kärl eller ett rör, eller varje kombination av sådana föremål i en systemkonfiguration.

Termerna ”läkemedelsmaterial” eller ”läkemedelssubstans” skall häri tolkas såsom vilket som helst av objekten ur gruppen som innefattar pulver, pulver i kombination med vatten eller annan vätska, fasta ämnen, fasta ämnen i kombination med vatten eller annan vätska, slurry, och suspensioner. Det kan också vara en kombination av nämnda objekt. Det skall också inses att lâkemedelsmaterial och substanser inte är begränsade till att betyda endast en eller flera aktiva komponenter, utan det kan även betyda en eller flera icke-aktiva komponenter, allmänt hänvisat till såsom farmaceutiska hjälpämnen, eller en kombination av aktiva och icke- aktiva komponenter.

Den information som relateras till geometrin inuti strukturen transporteras lämpligen med hjälp av en signal 10 15 20 25 30 35 (I1 BJ \J OO \(> CZ/ 4 vilken införs i beredningsstrukturen, varvid signalen är vilken detekterbar fysikalisk kvantitet eller impuls som helst genom vilken information kan sändas. Beroende på den inre geometrin av strukturen, förekomst eller frånvaro av objekt, och liknande, kan signalen påverkas på olika sätt. Genom att analysera hur signaler påverkas är det möjligt att bestämma huruvida de inre förehållandena hos beredningsstrukturen har förändrats från en tid till en annan eller inte.

Sålunda, enligt en aspekt av föreliggande uppfinning åstadkoms ett förfarande vid läkemedelsberedning.

Förfarandet innefattar: att anordna läkemedelsmaterial i en beredningsstruktur, såsom ett kärl eller ett rör, eller en kombination av ett eller flera kärl och/eller rör; ta bort läkemedelsmaterial från nämnda beredningsstruktur; och därefter sända åtminstone en signal vilken skall utbreda sig i nämnda beredningsstruktur; motta den sålunda utbredda signalen; och jämföra åtminstone ett parametervärde för den mottagna signalen med ett referensvärde för att utvärdera om det finns något kvarvarande läkemedelsmaterial i beredningsstrukturen eller någon geometrisk förändring i beredningsstrukturen.

På liknande sätt, uppfinningen, åstadkoms en läkemedelsberedningsanordning. enligt en andra aspekt av Anordningen innefattar en läkemedelsberedningsstruktur, såsom ett kärl, ett rör eller en kombination av ett eller flera kärl och/eller rör, för att bereda eller transportera läkemedelsmaterial i eller genom nämnda beredningsstruktur; åtminstone en sändare för att sända åtminstone en signal vilken skall utbreda sig i nämnda beredningsstruktur; åtminstone en mottagare för att motta den sålunda utbredda signalen; och en analysenhet, såsom en dator eller mikroprocessor, driftsmässigt kopplad till mottagaren för att bestämma en parameter relaterad till den mottagna signalen. Lämpligen kan analysenheten också vara driftsmässigt kopplad till sändaren. 10 15 20 25 30 35 (fl W *<1 \C> CK> 5 Den informationsbärande signalen kan ha olika parametrar. Exempelvis, om signalen innefattar en våg, kan den beskrivas av parametrar såsom fas, amplitud, effekt och frekvens. Vågen kan vara en elektromagnetisk våg eller en akustisk våg vilken utbreder sig genom beredningsstrukturen, i vilken fasen, amplituden, effekten och/eller frekvensen av vågen kommer att påverkas olika beroende på förekomsten eller frånvaron av lâkemedelsmaterial eller andra geometriska förändringar inuti beredningsstrukturen. Alternativt kan signalen -innefatta en kombination av en elektromagnetisk våg och en akustisk våg. Det skall noteras att en akustisk våg (också hänvisad till såsom tryckvåg) inte nödvändigtvis innebär att den innefattar ett hörbart ljud, utan snarare att det är en våg i vilken den utbredda störningen är en tryckvariation i ett medium. Alternativt kan signalen vara en elektrisk ström vilken kan påverkas av förändrad resistans, kapacitans, etc, till följd av förändringar i det inre av beredningsstrukturen. I ett sådant fall kan beredningsstrukturen lämpligen vara isolerad.

Det har befunnits vara särskilt fördelaktigt att använda en elektromagnetisk våg för att transportera information relaterad till de inre förhållandena i beredningsstrukturen. Därför, enligt åtminstone en utföringsform av föreliggande uppfinning används nämnda beredningsstruktur som en vågledare. Som en konsekvens av det innefattar utföringsformen att sända åtminstone en elektromagnetisk våg vilken skall utbreda sig i nämnda beredningsstruktur, att motta den sålunda utbredda elektromagnetiska vågen, och att jämföra åtminstone ett parametervârde relaterat till den mottagna elektromagnetiska vågen med nämnda referensvärde.

Företrâdesvis är beredningsstrukturen gjord av metall eller vilket annat material som helst som är lämpligt för att leda en elektromagnetisk våg.

Såsom tidigare förklarats kan parametern exempelvis vara vågens amplitud, effekt, fas eller frekvens. 10 15 20 25 30 35 (fl bt) -I Cm \C> CI> 6 Exempelvis kan information rörande de inre förhållandena i beredningsstrukturen erhållas genom att jämföra det detekterade värdet på amplituden av den mottagna signalen med ett referensvärde eller inställt amplitudvârde.

Lämpligen, om skillnaden mellan det detekterade värdet och referensvärdet överstiger en förutbestämd skillnad anses det indikativt för ett förändrat förhållande inuti beredningsstrukturen. Nämnda förutbestämda skillnad kan antingen vara ett noll- eller icke-noll-värde. I denna kontext betyder ett förändrat förhållande att förhållandet inuti beredningsstrukturen vid tiden då signalen mottogs skiljer sig från ett förhållande vid ett tidigare tillfälle. Det förändrade förhållandet kan sålunda vara en förändring av mängden lâkemedelsmaterial som förekommer i beredningsstrukturen, eller en geometrisk förändring av väggen till följd av skada. Det förändrade förhållandet kan lämpligen detekteras baserat på en förändrad dielektrisk konstant eller åtminstone en förändring av antingen dess reella del eller imaginära del. Exempelvis, om beredningsstrukturen är tom är den dielektriska konstanten för luft känd, och om något lâkemedelsmaterial eller andra främmande materialrester förekommer inuti beredningsstrukturen kan den dielektriska konstanten vara annorlunda, vilket påverkar amplituden och/eller fasen av den utbredande signalen. Om det konstateras att det inte är ett förändrat förhållande behöver personalen inte spendera tid på att få åtkomst till det inre av beredningsstrukturen.

Varje avbrott av processen eller annan allmän styrning av processen, t ex om ett förändrat förhållande har detekterats vilket påkallar att någon form av åtgärd vidtas, kan utföras manuellt eller automatiskt. Därför, i allmänna termer innefattar åtminstone en utföringsform av uppfinningen att styra processen på basis, åtminstone delvis, av det detekterade parametervärdet. Handlingen “ att styra processen kan exempelvis innefatta åtminstone handlingen att anskaffa nytt material som skall 10 15 20 25 30 35 (I1 rt) \J On \0 Oo 7 behandlas, etc. Denna styrning utförs lämpligen automatiskt, exempelvis genom en analys- och styrenhet nämnd nedan. Styrningen kan följa ett flödesschema vilket har en återkopplingsslinga eller annan allmän typ av styrschema. Den styrda processen kan vara en batchprocess, i vilken en batch med material behandlas ät gången, eller en kontinuerlig process i vilken material behandlas kontinuerligt. Lämpligen, i samband med en kontinuerlig process, utförs handlingarna att sända en signal, motta signalen och utvärdera informationen kontinuerligt för att övervaka fortskridandet av processen. Emellertid kan dessa handlingar även utföras kontinuerligt inom en batchprocess. Notera att termen ”kontinuerlig” kan innefatta mätningar vid flera diskreta tillfällen, men vid väsentligen jämna intervall eller med en viss repetitionsfrekvens snarare än slumpmässigt. Ett integrerat parametervärde på signalen över tiden kan användas som ett referensvärde i en kontinuerlig mätning.

Vid sidan av de ovan nämnda handlingarna för att styra, kan en handling för att styra processen innefatta att utföra reparationsarbete.

Referensparametervärdet bestäms lämpligen före det att läkemedelsmaterial förs in i beredningsstrukturen, d v s, i ett rent förhållande eller tillstånd hos beredningsstrukturen. Sändning och mottagning av en eller flera signaler utförs i ett sådant rent tillstånd på ett sätt som motsvarar efterföljande sändning och mottagning när eventuellt förändrat förhållande i beredningsstrukturen konstateras. Sålunda, genom att in i den ”rena” beredningsstrukturen sända en signal vilken har ett eller flera specificerade parametervärden och motta den sålunda utbredda signalen och bestämma värdet på parametern eller parametrarna, erhålls ett initialt svar och en kalibrering uppnås. När läkemedelsmaterial senare införs och tas bort, kan en förändring från det kalibrerade tillståndet detekteras, lämpligen genom att sända en signal vilken har samma parametervärden som den 10 15 20 25 30 35 CH ha *J Oo wß Oo 8 signal vilken sändes vid tiden för kalibrering. Om den mottagna signalen skiljer sig från det initiala svaret är detta indikativt för en förändring inuti beredningsstrukturen, såsom resterande lâkemedelspartiklar eller alternativt någon annan geometrisk förändring såsom en skadad vägg. Ett alternativ för att ställa in referensvärdet är att göra teoretiska matematiska beräkningar. Ett annat alternativ är att utföra simuleringar, t ex datorsimuleringar, för att bestämma ett referensvärde för en ”ren” beredningsstruktur. Ytterligare ett annat alternativ, såsom kommer att beskrivas nedan, är det fall i vilket det är önskvärt att kalibrera för en icke-noll-mängd, såsom en förutbestämd fyllnadsnivå. Sålunda, i allmän mening kan kalibreringen uttryckas såsom att bestämma referensvärdet genom att sända åtminstone en signal vilken skall utbreda sig i nämnda beredningsstruktur när en känd mängd, såsom en noll- eller icke-noll-mängd, läkemedelsmaterial förekommer i beredningsstrukturen, motta den sålunda utbredda signalen, och bestämma värdet på åtminstone en parameter relaterad till den mottagna signalen.

Det har befunnits vara särskilt fördelaktigt att låta den information som transporteras av den befintliga beredningsstrukturen innefattas i en applicerad mikrovågsstrålning. Enligt åtminstone en utföringsform av föreliggande uppfinning innefattar nämnda signal åtminstone en elektromagnetisk våg, i vilken nämnda elektromagnetiska våg har en frekvens i området 100 MHz till 3 THz, företrädesvis i form av en mikrovågsfrekvens i området 300 MHz till 300 GHz. En fördel med detta är att, vid en läkemedelsproduktionslinje, är dimensionerna av de rörformiga strukturerna och kärlen i allmänhet i storleksordningen för mikrovågsvåglängder, varvid mikrovågområdet är känt för att använda komponenter vilka är jämförbara i storlek med sina våglängder. En annan fördel är att mikrovågsstrålning har en bra 10 15 20 25 30 35 (II NJ -l 00 \O 00 9 genomträngningskapacitet jämfört med andra typer av strålning, t ex NIR. Även om mikrovågor tränger igenom läkemedelspulver, påverkas och förvrängs de, exempelvis förändrad amplitud eller fas, varigenom detektering görs möjlig. Ytterligare en annan fördel är att mikrovågorna kan styras att fylla ut hela kaviteten i vilken de införs, d v s mikrovågorna kan nå hörn och andra små utrymmen. Det skall noteras att användningen av mikrovágor fungerar bra för beredningsstrukturer vilka har cirkulär profil eller tvärsnitt liksom för beredningsstrukturer vilka har rektangulär profil eller tvärsnitt. Om hela beredningsstrukturen inte har ett enda kontinuerligt tvärsnitt kan beredningsstrukturen för beräkningar anses innefatta flera sektioner med olika profil eller tvärsnitt.

För en beredningsstruktur i form av ett rör vilket har en cirkulär profil med diameter d kan lämpligen våglängden Ä av den använda mikrovågssignalen väljas i det ungefärliga området l,3d5ÄS1,7d för att erhålla elektromagnetisk singelmodutbredning.

Singelmodutbredningen åstadkommer förutsägbarhet och repeterbarhet för mätningarna i systemet. Systemet skulle kunna använda utbredningsmoder av högre ordning, genererade vid användning av Ä minska känsligheten för systemförändringar och minska prestandaförutsägelsen, till följd av ömsesidig interferens mellan de samexisterande utbredningsmoderna.

I fallet då rektangulära rörprofiler har dimensionerna avb ligger lämpligen den använda våglängden i intervallet aíksza, där vi antar att a>b. Den singelmodutbredning vilken härigenom är möjlig att erhålla kommer återigen att åstadkomma god känslighet och mätningsrepeterbarhet.

I fallet då a=b (i vilket aSÄS2a) eller Ä utbredningsmoder av högre ordning att framträda, vilka har liknande konsekvenser som i det cirkulära fallet med utbredningsmoder av högre ordning. Om beredningsstrukturen âr i form av ett produktionskärl, 10 15 20 25 30 35 Uw ha *J Cm > Cn 10 skulle valet av vilken frekvens eller vilka frekvenser som skall användas kunna utföras genom att använda simuleringar, eftersom den mer komplexa elektromagnetiska miljön kan erfordra ett mer specifikt och situationsanpassat val av frekvens eller frekvenser.

Sammanfattningsvis är tillämpbarheten av det föreslagna tillvägagångssättet inte begränsad av vilken frekvens eller vilka frekvenser (våglängd(-er)) som kommer att väljas, utan skulle kunna förbättras i termer av prestanda och förutsägbarhet om sådana justeringar/beaktanden vilka tar hänsyn till den speciella systeminställningen används. Det skall noteras att även om ansökan huvudsakligen beskriver användning av en signal med åtminstone en våglängd är inte uppfinningen och dess aspekter och utföringsformer inte begränsade till att använda endast en enda våglängd eller frekvens.

Sålunda omfattar uppfinningen också att sända signaler vilka skall utbreda sig i beredningsstrukturen i form av ett flertal elektromagnetiska vågor med ett flertal frekvenser. Med andra ord kan flera informationsbärarsignaler användas inom uppfinningens omfång.

Enligt åtminstone en utföringsform av uppfinningen används en sändningsarbetsmod eller reflektionsarbetsmod, eller t o m en kombination av nämnda arbetsmoder. I sändningsmoden färdas signalen, lämpligen i form av en elektromagnetisk våg, från en första plats i beredningsstrukturen där den sändes till en andra plats i beredningsstrukturen. Exempelvis kan de två platserna vara vid två motsatta sidor om beredningsstrukturen.

Emellertid är andra alternativ också möjliga. Under dess utbredning från den första platsen till den andra platsen kan signalen påverkas av geometrin eller närvaron av annat material inuti beredningsstrukturen. Detta kan resultera i en förvrängning av signalen vilken kan detekteras vid den andra platsen. I reflektionsmoden reflekteras den utbredda signalen när den når en inre yta 10 15 20 25 30 35 LH NJ *J Oü \Q ll av beredningsstrukturen innan den mottas. Den reflekterade signalen mottas lämpligen vid samma plats som den från vilken den sändes. Detta kan realiseras genom att först använda en antenn för att sända signalen och sedan använda samma antenn för att motta den reflekterade signalen. Alternativt, eller som ett komplement, kan en annan antenn vid en annan plats motta den reflekterade signalen.

Enligt åtminstone en utföringsform av uppfinningen mottas nämnda åtminstone ena sända signal, lämpligen innefattande åtminstone en elektromagnetisk våg, vid två platser, företrädesvis med hjälp av två eller fler mottagare, såsom mottagningsantenner, vid sina respektive platser. Signalen eller signalerna kan antingen sändas från en enda sändare, såsom en sändarantenn, eller alternativt med åtminstone två sändare. Om flera sändare används kan var och en av dem ha en associerad mottagare.

Genom att anordna sändar-/mottagarpar vid olika tilldelade platser och studera deras respektive svar, kan det vara möjligt att detektera i vilket område inuti beredningsstrukturen rester av läkemedelsmaterial förekommer.

En annan fördel med att använda flera sändare och mottagare är att det blir lättare att detektera mindre objekt, t ex små partiklar, speciellt om mätningarna skall utföras över långt avstånd. Därför, beroende på området eller områden i vilka det är önskvärt att göra mätningar, och den önskade detekterbara objektstorleken, kan det beslutas hur många sändare och mottagare som skall användas. Istället för att täcka irrelevanta områden där det är känt att material i allmänhet inte finns kvar, kan sensorerna (sändare/mottagare) placeras i områden vilka är mer sannolika att presentera detekterbara materialrester. Om så önskas, kan sensorerna vara identifierbara eller särskiljas med olika metoder, t ex en unik frekvens som associeras med varje sändare eller att varje sändare använder en unik signalkodning, 10 15 20 25 30 35 U1 N) \J OD Q) CO 12 eller vilken annan som helst lämplig multipel accessmetod. Det är också tänkbart att använda endast en sändare vilken sänder ut signaler i ett beslutat frekvensband, t ex innefattande mikrovågsfrekvensomràdet och flera mottagare anordnade för att detektera respektive frekvensdelband.

Alternativt, eller som ett komplement till att ha sändare och mottagare vid olika platser, kan en uppsättning mottagare och/eller sändare anordnas på en gemensam modul. Sådana sändar-/mottagaruppsättningar finns tillgängliga i endimensionellt format, i vilka sändarna och/eller mottagarna är anordnade längs en linje, eller i tvådimensionellt format, i vilket sändarna och/eller mottagarna är anordnade i en rektangulär matris. Andra format är också möjliga. Denna typ av uppsättning anordnad som en modul kan antingen betraktas som en stor antenn bestående av flera delantenner, eller kan varje sändare och/eller mottagare på modulen betraktas som ett flertal självständiga antenner. Nämnda flertal antenner kan därför betraktas såsom placerade vid väsentligen samma plats relativt beredningsstrukturen eller möjligen placerade vid ”olika” platser men endast åtskilda med ett relativt kort avstånd. Det skall också inses att flera uppsättningar kan användas samtidigt för mätning på en beredningsstruktur.

Enligt åtminstone en utföringsform av uppfinningen kan en eller flera reflektorer vara placerade i utbredningsvâgen för den sända signalen för att åtminstone delvis blockera utbredningen av den sända signalen och åtminstone delvis reflektera den sända signalen. Användningen av reflektorer möjliggör att en större mängd mätningar kan göras. Exempelvis, genom att positionera en reflektor i signalutbredningsvägen inuti beredningsstrukturen kommer signalen delvis att reflekteras och lämpligen mottas på samma sida av signalen, varigenom en möjlig mâtmod erhålls, och genom att ta bort reflektorn varvid medges att signalen 10 15 20 25 30 35 CW w s: så :f 13 utbreder sig längs sin väg och mottas vid en plats längre bort möjliggörs en annan mâtmod. Dessutom, om reflektorn är åtminstone delvis transparent för signalen, kan den reflekterade delen av signalen mottas på en sida av reflektorn medan den sända delen av signalen kan mottas på den andra sidan av reflektorn. Det är också tänkbart att använda en reflektor för vilken det är möjligt att variera hur mycket av signalen som skall reflekteras, exempelvis genom att variera det effektiva blockeringsområdet hos reflektorn.

Fackmannen kommer att inse att genom att variera antalet använda reflektorer eller placeringen av en eller flera reflektorer kan ytterligare information avseende t ex materialrester erhållas. Speciellt, genom att använda reflektorer kan upphittandet av den ungefärliga belägenheten av sådana materialrester underlättas.

Reflektorerna kan användas för att åtminstone delvis tillsluta eller spärra av åtminstone en del av beredningsstrukturen. Sålunda, enligt åtminstone en utföringsform av uppfinningen kan reflektorerna vara i form av ett eller flera tillslutnings- eller avspärrningselement, såsom ventiler, skjutportar eller liknande. Genom att stänga av beredningsstrukturen kan ett avgränsat utrymme för mätningar erhållas. Detta kan exempelvis användas för att bestämma den ungefärliga belägenheten av materialrester eller skador i beredningsstrukturen. Sålunda, genom att stänga av olika delar och utföra mätningar däri, kan det bestämmas i vilket delområde eller vilka delområden av beredningsstrukturen som några förändringar har inträffat i jämförelse med ett referenstillstånd för delområdet eller delområdena. Emellertid, såsom tidigare nämnts, behöver reflektorn inte nödvändigtvis helt blockera utbredningen av signalerna, varvid samma princip med delområden även är tillämpliga med delvis transparenta reflektorer. 10 15 20 25 30 35 (S1 ha -J cxa \L> ß 14 Reflektorerna i form av tillslutnings- eller avspärrningselement kan vara redan existerande ventiler i beredningsstrukturen. Ventilerna kan vara öppna när materialet transporteras därigenom och kan stängas före det att en mätning för att kontrollera om det finns några kvarlämnade materialrester utförs. Alternativt är det tänkbart att ytterligare reflektorer kan appliceras på existerande beredningsstrukturer, t ex om det är önskvärt att erhålla fler eller mindre delutrymmen för att underlätta lokaliseringen av störningen i form av exempelvis materialrester eller andra inre geometriska förändringar.

Vidare medger användningen av reflektorer att en enda enhet eller ett litet antal sändare och mottagare används för mätningar i en beredningsstruktur. Om exempelvis en enhet vilken är placerad vid en ände av en beredningsstruktur används både som sändare och mottagare kan reflektorer aktiveras i en viss ordning för att utföra reflekteringsmodmätningar i olika delområden.

Sålunda kan en signal sändas i riktning mot en första reflektor vilken reflekterar signalen åtminstone delvis och den mottagna reflekterade signalen jämförs med en referens. Efteråt öppnas eller inaktiveras den reflektorn och en annan reflektor längre bort eller närmare sändar- /mottagarenheten aktiveras innan en ny mätning utförs, etc. På detta sätt är det möjligt att hitta en ungefärlig placering av t ex materialrester genom att kontrollera vilken mätning som indikerade möjlig förekomst av materialrester och vilken mätning som inte indikerade förekomst.

Dessutom skulle en första beredningsstruktur i form av ett rör kunna användas för att koppla elektromagnetisk energi in i en andra beredningsstruktur, såsom ett större beredningskärl. En fördel med detta är att sonder som redan finns på den första beredningsstrukturen kan användas för att erhålla information om tillståndet inuti den andra beredningsstrukturen. Sålunda kan den första 10 15 20 25 30 35 (II Fx) “~J CX) QD GQ 15 beredningsstrukturen betraktas som en sändar- och/eller mottagarantenn per se.

Det skall noteras att även om beskrivningen har fokuserat på mätningar utförda på en beredningsstruktur i en produktionslinje, så kan det uppfinningsrika förfarandet användas vid flera beredningsstrukturer.

Sålunda kan det finnas ett par av eller en uppsättning av sändare och mottagare anordnade exempelvis vid ett granuleringskärl, ett annat par eller uppsättning vid ett torkningskärl, och ytterligare ett annat par eller uppsättning vid ett rör vilket förbinder de två kärlen.

Alternativt kan det finnas ett par av en sändare i en första beredningsstruktur och en mottagare i en andra beredningsstruktur. Mottagarna, och lämpligen även sândarna, vid varje beredningsstruktur kan vara driftsmässigt kopplade till en enda gemensam analysenhet, såsom en dator eller mikroprocessor. Alternativt kan varje beredningsstruktur ha sin egen tilldelade analysenhet.

Sålunda skall det från det ovanstående vara klart att föreliggande uppfinning beaktar användningen av en sändare och en mottagare placerade vid olika platser eller vid samma plats (t ex som en enhet). Uppfinningen beaktar även användningen av en enda eller flera sändare och mottagare, med en möjlighet att inställa dem i en uppsättning längs produktionssystemet.

För att implementera åtminstone en utföringsform av uppfinningen, kan den enda eller fler sändare och mottagare anordnas utom beredningsstrukturen. I ett sådant fall kan beredningsstrukturen lämpligen vara försedd med ett fönster eller något annat väggparti vilket är åtminstone delvis transparent för den sända signalen, varigenom möjliggörs för den sända signalen att komma in i beredningsstrukturen och också möjliggörs för den utbredda signalen att lämna beredningsstrukturen för detektering av nämnda en eller fler mottagare.

Alternativt kan en del av väggen vara öppningsbar för att 10 15 20 25 30 35 Uﬁ N) *Q CX) \O CO 16 möjliggöra för en eller flera sändare och/eller mottagare att införas som sonder i beredningsstrukturen. Sonderna kan lämpligen införas automatiskt exempelvis efter det att läkemedelsmaterial har tagits bort från beredningsstrukturen.

Det har beskrivits ovan att använda en beredningsstruktur som en vågledare för att implementera uppfinningen. Beredningsstrukturen kan exempelvis vara en redan existerande del av ett beredningssystem. Emellertid är det också tänkbart att göra detta tvärtom, d v s, att inkorporera en vågledare i beredningssystemet, även om vågledaren i vissa fall går att erhålla från andra leverantörer än de andra delarna av systemet. Så snart den inkorporerats kan vågledaren användas som en beredningsstruktur för att mottaga, innefatta, transportera och/eller behandla läkemedelsmaterial. Denna implementering omfattas av en tredje aspekt av uppfinningen.

Sålunda, enligt den tredje aspekten av uppfinningen åstadkoms ett förfarande vid läkemedelsberedning.

Förfarandet innefattar att anskaffa en vågledare konfigurerad och dimensionerad för att rikta utbredningen av elektromagnetiska vågor, såsom mikrovågor; anskaffa läkemedelsmaterial i nämnda vågledare; behandla eller transportera läkemedelsmaterialet i eller genom nämnda vågledare; ta bort läkemedelsmaterial från nämnda vågledare; sända åtminstone en signal, i form av en elektromagnetisk våg, vilken skall utbredas i nämnda vågledare; motta den sålunda utbredda elektromagnetiska vågen; och använda åtminstone en parameter relaterad till den mottagna elektromagnetiska vågen för att utvärdera om det finns något kvarvarande läkemedelsmaterial i vågledaren eller någon geometrisk förändring i vägledaren.

I motsvarighet till förfarandet enligt den tredje aspekten av uppfinningen åstadkoms en läkemedelsberedningsanordning i enlighet med en fjärde 10 15 20 25 30 35 C71 NJ “~J 06 \O OO 17 aspekt av uppfinningen. Nämnda anordning innefattar en vågledare konfigurerad och dimensionerad för att rikta utbredningen av elektromagnetiska vågor, såsom mikrovågor, i vilken vågledaren innefattar en ingång för att föra in läkemedelsmaterial i vågledaren och en utgång, företrädesvis separerad från ingången, för att ta bort läkemedelsmaterial från vågledaren. Även om ingången i allmänhet kommer att vara åtskild från utgången är det också tänkbart att samma port används som både ingång och utgång. Nämnda anordning innefattar vidare åtminstone en sändare för att sända åtminstone en signal i form av en elektromagnetisk våg vilken skall utbreda sig i nämnda vågledare och åtminstone en mottagare för att motta den sålunda utbredda elektromagnetiska vågen, och nämnda anordning innefattar även en analysenhet, såsom en dator eller mikroprocessor, driftsmässigt kopplad till mottagaren för att bestämma en parameter relaterad till den mottagna elektromagnetiska vågen. Analysenheten kan antingen ge visuell eller hörbar information till personalen, så att ett beslut kan tas om någon åtgärd skall vidtas i beredningsstrukturen, t ex för att reparera beredningsstrukturen eller för att rengöra beredningsstrukturen från läkemedelsmaterial, eller tvärtom för att addera mer läkemedelsmaterial såsom kommer att beskrivas nedan. Vissa åtgärder kan vidtas automatiskt utan att personalen nödvändigtvis informeras, t ex om efter det att en batch har tagits bort och inga materialrester detekterats kan en ventil styrd av analysenheten öppnas för att medge att en ny batch kommer in i beredningsstrukturen.

Det skall inses att den tredje och fjärde aspekten av uppfinningen omfattar vilka utföringsformer som helst eller vilka särdrag som helst som beskrivits i samband med den första och andra aspekten av uppfinningen, så länge som de utföringsformerna eller egenskaperna är kompatibla med användningen av vågledaren enligt den tredje och fjärde aspekten. 10 15 20 25 30 35 LH BO \J OG \D Cß 18 De ovan beskrivna aspekterna av uppfinningen och de olika utföringsformerna av denna har huvudsakligen beskrivits i relation till att detektera läkemedelsmaterialrester, efter borttagande av material från beredningsstrukturen, eller att detektera andra interiöra geometriska förändringar såsom en skadad, lossnad eller lös del av beredningsstrukturen. Emellertid kan en inre geometrisk förändring även vara en förändring av mängden läkemedelsmaterial från en tid till en annan.

Exempelvis, när det gäller att detektera materialrester är mängden noll före det att något läkemedelsmaterial införts i beredningsstrukturen. Efter det att försök gjorts att ta bort materialet kommer varje rest att vara en icke-noll-mängd. I en annan situation kan det vara önskvärt att fylla beredningsstrukturen med läkemedelsmaterial upp till en förutbestämd nivå, d v s, en förutbestämd mängd. Efter viss fyllnad kan mätningarna indikera att nivån inte ännu nåtts, d v s, den uppmätta mängden är inte lika med den förutbestämda mängden.

Därför kan ytterligare fyllnad, lämpligen automatiskt, utföras med hjälp av analysenheten vilken kan vara driftsmässigt kopplad till en källa för tillförsel av läkemedelsmaterial för att styra tillsatsen av mer material. En ny mätning görs sedan för att detektera om det har förekommit en inre geometrisk förändring, d v s, om den önskade förutbestämda mängden har uppnåtts.

Sålunda omfattas även detekteringen av denna typ av interna geometriska förändring, vilken inte endast relaterar till strukturella förändringar, utan även till en förändring av innehåll eller mängd, av de tidigare nämnda aspekterna av uppfinningen. Vidare omfattas alla de ovanstående typerna av detektering av en femte aspekt av uppfinningen.

I enlighet med den femte aspekten av uppfinningen åstadkoms ett förfarande vid läkemedelsberedning.

Förfarandet innefattar att anskaffa en beredningsstruktur, såsom ett kärl, ett rör eller en 10 15 20 25 30 35 U1 ND \J G3 Q) 03 19 kombination därav såsom en kombination av ett eller flera kärl och/eller rör, vilka är avsedda att motta läkemedelsmaterial. Beredningsstrukturen används som en vågledare genom att sända åtminstone en signal i form av åtminstone en elektromagnetisk våg vilken skall utbreda sig längs och styras av beredningsstrukturen. Den sålunda utbredda elektromagnetiska vågen mottas, varvid åtminstone ett parametervärde för den mottagna elektromagnetiska vågen jämförs med ett referensvärde relaterat till ett referenstillstånd för det inre av beredningsstrukturen. Baserat på jämförelsen av nämnda värden utvärderas om det aktuella tillståndet för det inre av beredningsstrukturen skiljer sig från nämnda referenstillstånd.

Det skall noteras att termen ”det aktuella tillståndet” är avsedd att tolkas såsom tillståndet vid den tidpunkt då den utbredda signalen mottogs och mättes.

Den skall därför inte vara begränsad till tillståndet för beredningsstrukturen vid den exakta tid då utvärderingen eller tolkningen av signalen utförs vilket skulle kunna vara i ett senare skede.

Såsom beskrivs ovan kan det vara önskvärt att detektera en förändring av mängden läkemedelsmaterial inuti beredningsstrukturen. Sålunda, enligt åtminstone en utföringsform av uppfinningen, kan referenstillståndet och det aktuella tillståndet relateras till läkemedelsmaterialinnehåll i beredningsstrukturen, varvid beredningsstrukturen innefattar en första mängd lâkemedelsmaterial i referenstillståndet och en andra mängd läkemedelsmaterial i det aktuella tillståndet.

Därför innefattar nämnda åtminstone ena utföringsform att utvärdera om nämnda andra mängd skiljer sig från nämnda första mängd.

Såsom nämnts ovan kan den första mängden vara en noll- (tom beredningsstruktur) eller en icke-noll-mängd, och likaledes kan den andra mängden vara en noll-eller icke-noll-mängd (i icke-noll-fallen antas att varje 10 15 20 25 30 35 U1 R) \J G3 Q) G3 20 materialegenskapförändring är försumbar). Om referenstillståndet är ett tillstånd i vilket en fördefinierad icke-noll-mängd läkemedelsmaterial förekommer i beredningsstrukturen, kan personalen mäta det aktuella tillståndet, exempelvis för att säkerställa att den faktiska mängden stannar under den förutbestämda mängden, eller för att säkerställa att den när den förutbestämda mängden eller för att säkerställa att den överstiger den förutbestämda mängden. Detta skulle kunna uppnås genom att använda flera ytterligare förutbestämda referenstillständ vid sidan av ett önskat referenstillstånd. De ytterligare referenstillstånden kommer att indikera förekomsten av högre eller lägre materialnivåer jämfört med det önskade referenstillståndet. Sålunda, enligt åtminstone en utföringsform av uppfinningen, innefattar förfarandet vidare att förändra, såsom genom att lägga till eller ta bort, mängden material inuti beredningsstrukturen, baserat pä utvärderingen av om den andra mängden skiljer sig från den första mängden. Detta kan lämpligen åstadkommas automatiskt med hjälp av ett återkopplings- eller styrsystem.

Det skall noteras att vid sidan av vad som har beskrivits ovan, så omfattar den femte aspekten av uppfinningen vilka utföringsformer som helst eller vilka särdrag som helst som beskrivits i samband med de tidigare beskrivna aspekterna av uppfinningen, så länge som dessa utföringsformer eller särdrag är kompatibla med användning av beredningsstrukturen som en vågledare.

Vidare framställs insikten att använda en existerande beredningsstruktur som en vågledare i enlighet med en sjätte aspekt av uppfinningen, i vilken. åstadkoms användning av ett läkemedelsberedningskärl, eller ett rör kopplat till ett sådant kärl, som en vägledare för att detektera förekomsten av läkemedelsmaterial. På liknande sätt, i enlighet med en sjunde aspekt av uppfinningen, åstadkoms användningen av 10 15 20 25 30 35 en m ~a os u: OD 21 ett läkemedelsberedningskärl, eller ett rör kopplat ett sådant kärl, som en vågledare för att detektera en förändring över tiden av mängden läkemedelsmaterial däri.

Sålunda, genom att använda beredningsstrukturen som vàgledare är det möjligt att göra en mätning vid en första tidpunkt, lämpligen i enlighet med de ovan _ beskrivna förfarandena, och en annan mätning vid en andra tidpunkt och jämföra svaren för att bestämma om mängden har ändrats mellan mätningarna.

Ett ytterligare sätt att använda en beredningsstruktur (t ex rör eller kärl) såsom en mikrovågsledningsanordning är genom att använda en resonansarbetsmod. En mikrovågsresonator kan definieras såsom del av en transmissionsledning bunden av impedansoregelbundenheter (impedans-transitionsgränser).

I fallet med rörstruktur kan oregelbundenheterna vara bildade vid båda ändarna av röret. De kan vara öppen krets-transition från en vågledarstruktur till luft (exempelvis öppna ventiler) eller en kortslutningstransition i en vågledarstruktur sluten med metallplatta (exempelvis stängda ventiler). I fallet med kärlstruktur kan hela strukturen i sig betraktas som en ihålig resonator. Fältet inuti resonatorn exciteras genom koppling av ett sândar-/ mottagarsystem på sätt som liknar de ovan eller nedan diskuterade fallen. Resonans kommer att inträffa om det exciterade fältet är i fas med det som reflekteras vid impedanstransitionsgränserna.

Förutsättningarna för det varierar beroende på oregelbundenhetstyperna (luft, metall, etc.), på typen av använd resonansstruktur (vågledare, koaxial, etc), dess dimensioner och den använda frekvensen, men i allmänhet skall fasskillnaden mellan den inmatade och den reflekterade energin vara nx2n för den effektiva våglängden av den utbredda energin (n är ett heltal). De parametrar vilka associeras med resonanser är resonansfrekvensen och/eller Q-faktorn (förhållandet mellan energin lagrad i resonatorn och den energi som 10 15 20 25 30 35 U1 N) *J OO \O 3 22 förbrukas under 1 cykel). I enlighet med tillämpningarna av uppfinningen justeras den frekvens vilken används för att en resonans skall inträffa. Mätningar av förändringen av resonansfrekvensen och/eller Q-faktorn med hänsyn till det initialt etablerade referenstillståndet kan användas för att indikera förekomst av materialrester eller föreändringar av annan karaktär. Exempelvis, i fallen med bestämning av läkemedelsrester kommer uppnående av det förutbestämda resonansvärdet för resonansfrekvensen och/eller Q-faktorn att indikera att det förutbestämda tillståndet (tom struktur) har uppnåtts. På liknande sätt, när förekomsten av en viss mängd material är referenstillståndet, kommer uppnående av den förutbestämda resonansfrekvensen/Q-faktorn att indikera dess prestation. En fördel med att använda en resonansarbetsmod är att det kan utföras genom att använda en enda sändar-/mottagarenhet. En annan fördel är den höga känsligheten för förändringar av miljön i den uppmätta strukturen. Emellertid, om så önskas är användningen av flera enheter ett möjligt alternativ.

Vid sidan av att möjliggöra detektering av exempelvis materialrester efter det att en process har utförts i en beredningsstruktur kan uppfinningen även implementeras för kontinuerlig övervakning av en process.

Sålunda, i enlighet med en åttonde aspekt av föreliggande uppfinning åstadkoms ett förfarande för övervakning av en process för att transportera en mängd material genom en läkemedelsberedningsstruktur, såsom ett kärl, ett rör eller en kombination därav såsom en kombination av ett eller flera rör och/eller kärl. Detta förfarande för att övervaka transport av en mängd material innefattar att använda beredningsstrukturen såsom en vågledare genom att upprepat eller kontinuerligt sända signaler i form av elektromagnetiska vågor vilka skall utbreda sig längs och styras av beredningsstrukturen, motta de sålunda utbredda elektromagnetiska vågorna, och jämföra åtminstone ett parametervärde för de mottagna elektromagnetiska vågorna 10 15 20 25 30 35 LH P\) \J OC \O 00 23 med ett referensvärde vilket är indikativt för ett referenstillständ för det inre av beredningsstrukturen före det att nämnda mängd material har förts in i beredningsstrukturen. När nämnda mängd material införs i beredningsstrukturen kommer nämnda parametervärde att skilja sig från nämnda referensvärde och när nämnda mängd material har transporterats genom och ut ur beredningsstrukturen kommer nämnda parametervärde att återgå till att väsentligen motsvara nämnda referensvärde.

Sålunda, övervakningen är det möjligt att se när material har genom att notera hur svaren förändras under adderats, eller adderas, till beredningsstrukturen liksom när material har tagits bort, eller tas bort, frän beredningsstrukturen. Även om det kan vara praktiskt att använda en tom beredningsstruktur såsom en referensnivá, kan en delvis fylld beredningsstruktur också vara tänkbar. Det senare fallet kan användas exempelvis för att övervaka om en väsentligen jämn mängd material flödar genom beredningsstrukturen, i vilken en förändring av svaret indikerar om det har varit en ökning eller minskning i materialflödet.

Det skall noteras att vid sidan av vad som har beskrivits ovan, omfattar den åttonde aspekten av uppfinningen vilka utföringsformer som helst eller vilka särdrag som helst som beskrivits i samband med de tidigare beskrivna aspekterna av uppfinningen, så länge som dess utföringsformer eller särdrag är kompatibla med användning av beredningsstrukturen såsom en vågledare.

I det följande kommer ett antal icke-begränsande utföringsformer av föreliggande uppfinning att ges med hänvisning till de åtföljande ritningarna.

Kortfattad beskrivning av ritningarna Fig la och Fig lb illustrerar schematiskt en underliggande princip för åtminstone en utföringsform av 10 15 20 25 30 35 01 N) *J OO \D 09 24 uppfinningen, varvid det illustreras hur olika dielektriska konstanter påverkar ett elektromagnetiskt effektflöde genom en beredningsstruktur eller vågledare.

Fig 2 visar schematiskt delar av ett läkemedelsberedningssystem i vilket åtminstone en utföringsform av föreliggande uppfinning har implementerats.

Fig 3 visar schematiskt en beredningsstruktur i vilken åtminstone en annan utföringsform av föreliggande uppfinning har implementerats.

Fig 4 visar en annan beredningsstruktur i vilken åtminstone ytterligare en annan utföringsform av föreliggande uppfinning har implementerats.

Detaljerad beskrivning av ritningarna Fig 1a och Fig lb illustrerar schematiskt en underliggande princip för åtminstone en utföringsform av uppfinningen, varvid det illustreras hur olika dielektriska konstanter påverkar ett elektromagnetiskt effektflöde genom en beredningsstruktur (rör) eller vàgledare 10. Vågledaren 10 har en rektangulär profil i dessa figurer, men motsvarande princip är också tillämplig för andra profiler.

Vågledaren 10 som illustreras i Fig la är tom, d v s, det enda dielektriska mediet inuti vågledaren 10 är luft. Elektromagnetisk energi, t ex, mikrovågsenergi, sänds in i vågledaren 10 genom en inmatningsände 12 hos denna. Vi antar ideal koppling av den elektromagnetiska energin vid inmatningsänden 12 och en singelmodsutbredning. Fördelningen av det elektromagnetiska effektflödet genom vågledaren 10 indikeras av de olika nyanserna av en gråskala vilken representerar effektintensiteten, i vilken vitt är hög intensitet och svart är låg eller ingen intensitet. Såsom framgår av Fig la har den utbredda elektromagnetiska vågen inte förlorat någon effekt när den når den andra änden 14 av vågledaren, sett i figuren med samma 10 15 20 25 30 35 th ßa \J Cß \O GD 25 effektintensitet. Effektflödesfördelningen är nästan konstant genom hela vågledaren 10.

I Fig lb innefattar den illustrerade vågledaren 10 en liten mängd läkemedelsmaterial 16, såsom pulver, vilket har en dielektrisk konstant vilken skiljer sig från den för luft. Läkemedelsmaterialet 16 är placerat nära vågledarens 10 inmatningsände såsom indikeras av konturen på sidan av vågledaren 10. Till följd av läkemedelsmaterialets 16 dielektriska konstant kommer en elektromagnetisk våg vilken sänds genom inmatningsänden att påverkas annorlunda än om bara luft skulle ha förkommit inuti vågledaren 10. Såsom illustreras i Fig lb finns en väsentlig effektförlust när den elektromagnetiska vågen utbreder sig genom lâkemedelsmaterialet 16 (illustrerat genom den ljusa nyans som snabbt ombildas till en mörkare nyans längs lâkemedelsmaterialet 16), och det finns en tydlig skillnad mellan det elektromagnetiska effektflödet i vågledarna i Fig la och Fig lb. Denna detekterbara skillnad vid utgången 14 eller var som helst längs vågledaren kan användas för att detektera förekomsten av materialrester.

Dessutom skall det inses att denna princip med detekterbar skillnad även kan användas exempelvis för att fastställa mängden material som förekommer i en beredningsstruktur, såsom ett kärl. Dämpningen av den utbredande elektromagnetiska energin kan betraktas som väsentligen proportionerlig mot mängden material den utbreder sig genom. Låt oss därför anta att en beredningsstruktur, såsom ett kärl, exempelvis ett granuleringskärl, skall fyllas med en viss mängd material, i vilket nämnda mängd förväntas dämpa 50% av effekten av den elektromagnetiska energin som utbreder sig genom materialet (här, för enkelhetens skull, bortses från fältfördelningseffekter). Om det efter det att en initial tillförsel av material in i beredningsstrukturen detekteras att effekten av den elektromagnetiska energin 10 15 20 25 30 35 m m w os u: oa 26 vilken har utbrett sig genom materialet är högre än 50% av den sända effekten, skulle tolkningen vara den att nämnda vissa mängd material inte ännu uppnåtts. Sålunda skall det vara klart från det ovanstående att även om Fig la och Fig lb visar en vågledare 10 eller en beredningsstruktur i form av ett rör, är principen även användbar vid andra beredningsstrukturer, såsom kärl eller delar av dessa.

Dessutom kan en akustisk våg eller vilken annan signal som helst vilken påverkas annorlunda av luft och andra material användas för att detektera närvaron av materialrester eller mängden material.

Vidare kan varje skada eller lös del av en beredningsstruktur orsaka en annan dämpning av den elektromagnetiska energieffekten jämfört med en intakt beredningsstruktur. I detta sammanhang skall det inses att uppfinningen även kan användas för att detektera om två beredningsstrukturer har blivit åtminstone delvis lösgjorda från varandra.

Fig 2 illustrerar schematiskt delar av ett läkemedelsberedningssystem 20 i vilket åtminstone en utföringsform av föreliggande uppfinning har implementerats. En av de visade delarna av läkemedelsberedningssystemet 20 är ett granuleringskärl 22 i vilket en aktiv ingrediens blandas med ett såsom vatten. En annan del är ett torkningskärl 24 i vilket de blandade läkemedelsmaterialen torkas för att erhålla ett önskat lågt vatteninnehåll. En kopplingsdel i form av ett rör 26 medger att det blandade materialet i granuleringskärlet 22 överförs till torkningskärlet 24. Granuleringskärlet 22 har en eller flera ingångar (inte visade) för att motta det material vilket skall blandas, och har även en utgång 28 från vilken det blandade materialet kan inträda i röret 26. På liknande sätt har torkningskärlet 24 en ingång 30 kopplad till röret 26 för att motta blandade material och en eller flera utgångar (inte visade) för fyllnadsmaterial och ett bindemedel, 10 15 20 25 30 35 CH hä \J G3 vb OO 27 att utmata de tillräckligt torkade materialen för vidare beredning. Utgången 28 hos granuleringskärlet 22 är anordnad på en vertikalt högre nivå än ingången 30 till torkningskärlet 24, varigenom medges att gravitationen kan verka på de blandade materialen för att transportera detta genom det lutande röret 26, men andra arrangemang för att förmedla transport genom röret kan också åstadkommas. 34 anordnade på röret 26, vilka i denna utföringsform innefattar Det finns två sensorer eller sonder 32, antenner för att sända och/eller motta elektromagnetisk strålning, lämpligen i form av mikrovågor. I andra utföringsformer kan de emellertid vara akustiska sonder.

Antennerna 32, 34 kan vara införbara genom väggen av röret 26 eller vara anordnade för att sända och motta elektromagnetisk strålning utanför röret 26 genom ett fönster vilket åtminstone delvis är transparent för elektromagnetisk strålning.

En första ventil 36 är anordnad vid utgången 28 från granuleringskärlet 22 och en andra ventil 38 är anordnad vid ingången 30 till torkningskärlet 24. En funktion hos ventilerna 36, 38 är att styra materialflödet.

Exempelvis, före det att materialen i granuleringskärlet 22 har blandats till en önskad grad stängs åtminstone den första ventilen 36 för att förhindra material från att lämna granuleringskärlet 22. En annan funktion hos ventilerna 36, 38 är att avgränsa ett utrymme för att underlätta mätningar av elektromagnetisk strålning och för att verka som en reflektor vilken reflekterar de utbredande elektromagnetiska vågorna. Användningen av ventilerna som reflektorer medger att en enda enhet kan fungera som både sändare och mottagare. Också om systemet justeras på lämpligt sätt och det finns en störning (t ex materialrester), kommer signalen att vara mer dämpad eftersom den kommer att passera störningen två gånger eller mer och det därför kommer att vara en större 10 15 20 25 30 35 U1 N) \J GD W) OÖ 28 detekterbar skillnad mot en referenssignal. Vidare kan en resonansmod användas, såsom tidigare har beskrivits häri.

Dessutom, i enlighet med åtminstone en utföringsform av föreliggande uppfinning, är en analysenhet 40 kopplad till åtminstone en av antennerna 32, 34 vilka mottar den utbredda elektromagnetiska vågen. Ett parametervärde, såsom amplitud eller fas jämförs med ett referensvärde för den parametern för att bestämma tillståndet för röret 26, t ex om det finns några materialrester efter det att materialet har tillåtits att flöda in i torkningskärlet 24 från röret 26. Emellertid, såsom illustreras i Fig 2, kan analysenheten 40 också vara driftsmässigt kopplad till de andra komponenterna, d v s, den andra antennen och ventilerna 36, 38, och kommer i det följande därför att allmänt refereras till såsom en analys- och styrenhet 40. Analys- och styrenheten 40 illustreras häri med ledningar 42 kopplade till de olika komponenterna.

Emellertid kan styrenhet 40 även vara driftsmässigt kopplad till nämnda komponenter med andra hjälpmedel, t ex radiostyrning eller koaxialkablar i vilka mikrovågorna leds hela vägen till analys- och styrenhet 40.

I åtminstone en arbetsmod passerar de tillräckligt blandade materialen från granuleringskärlet 22 genom röret 26 och in i torkningskärlet 24. Därefter kan en styrsignal sändas från analys- och styrenheten 40 för att stänga ventilerna 36, 38, eller så kan ventilerna 36, 38 stängas manuellt. Därefter aktiverar analys- och styrenheten 40 en av antennerna 32, 34 för att sända elektromagnetisk strålning i form av en eller flera elektromagnetiska vågor vilka kommer att utbreda sig inuti röret 26 och kommer att mottas av den andra antennen. Analys- och styrenheten 40 kommer att analysera innehållet i den mottagna elektromagnetiska vågen, t ex genom att jämföra amplituden av vågen med det förväntade amplitudsvaret för ett tomt rör 26. Om det finns en skillnad vilken är indikativ för att det finns resterande läkemedelsmaterial i röret 26 eller att röret 26 har 10 15 20 25 30 35 29 skadats eller lösgjorts, kommer analys- och styrenhet 40 att larma personalen så att lämplig åtgärd kan vidtas (t ex rengöring eller reparation). Emellertid, om utvärderingen som utförs av analys- och styrenhet 40 indikerar att röret är tillräckligt rent kan analys- och styrenhet 40 öppna ventilerna 36, 38 så snart nytt material blandats tillfredställande i granuleringskärl 22.

Det skall noteras att ventilerna 36, 38 i Fig 2 inte nödvändigtvis behöver vara stängda när den elektromagnetiska strålningen sänds. Mätningen kan eventuellt ändå ge information som är tillräckligt urskiljbar. Under den elektromagnetiska vägens utbredning inuti röret skulle således båda ventilerna 36, 38 kunna vara öppna, eller en av ventilerna skulle kunna vara öppen medan den andra är stängd.

Det skall även noteras att vilken som helst av de två antennerna 32, 34 kan verka som en mottagande och/eller sändande antenn. Sålunda behöver det inte nödvändigtvis vara fallet att den ena sänder och den andra mottar. Det skulle mycket väl kunna vara fallet att endast en antenn används, t ex antenn 32, och att den nämnda antennen både sänder och mottar den elektromagnetiska vågen. Alternativt skulle båda antennerna 32, 34 kunna sända samtidigt och också motta de elektromagnetiska vågorna. Ett annat alternativ är att den av antennerna, t ex antenn 32, verkar som en sändande och mottagande antenn medan den andra antennen 34 endast verkar som en sändande eller mottagande antenn.

Placeringarna av antennerna 32, 34 kan väljas utifrån allmänna elektromagnetiska överväganden för konstruktiv interferens. För att dra nytta av den reflekterande funktionen hos ventilerna eller liknande reflektorer, har det exempelvis befunnits vara lämpligt att lokalisera antennerna på ett avstånd av nl/4 från ventilerna, varvid n är ett udda positivt tal (n=l, 3, 5, m). Frekvensen 10 15 20 25 30 35 01 NJ \J G3 ¶D G3 30 eller frekvenserna som används kan väljas beroende på geometrin hos röret 26.

Det skall också noteras att även om Fig 2 endast illustrerar tvá antenner 32, 34 kan ett annat antal antenner anordnas. Exempelvis kan det anordnas en enda antenn vilken arbetar i reflektionsmod (ventilerna är lämpligen stängda), eller så kan det anordnas fler än två antenner, t ex i flera grupper eller uppsättningar.

Fig 3 illustrerar schematiskt en beredningsstruktur i vilken åtminstone en annan utföringsform av föreliggande uppfinning har implementerats.

Beredningsstrukturen är i form av ett långt rör 50 eller ett system med flera rör vilka är sammankopplade. Om flera rör är sammankopplade kan de innefatta ett rör vilket har en större diameter kopplat till ett rör vilket har en mindre diameter, eller så kan rören ha lika diametrar. Röret 50 kan vara någon typ av kopplingsrör liknande det som visas i Fig 2 eller någon annan form av matnings- eller avtappningsrör i ett läkemedelsberedningssystem. Även om ingen analys- eller styrenhet visas i Fig 3 kan lämpligen en sådan enhet anordnas.

Till följd av längden av det slingrande röret 50 kan flera antenner anordnas. I den illustrerade utföringsformen är fyra antenner 52, 54, 56, 58 anordnade. Antennerna kan verka som sändare och/eller mottagare i vilken som helst kombination. Det är även anordnat en första ventil 60 vid ena änden av röret 50, en andra ventil 62 vid den andra änden av röret 50 och en tredje ventil 64 halvvägs längs röret 50. Ventilerna 60, 62, 64 vilka kan öppnas och stängas, verkar som reflektorer i sina stängda lägen, varvid en infallande elektromagnetisk våg åtminstone delvis kommer att reflekteras av den stängda ventilen (viss sändning kan medges). Mätningarna kan utföras med alla ventilerna 60, 62, 64 stängda, eller alla öppna, eller med en eller två öppna. 10 15 20 25 30 35 m m w oo u) oo 31 Genom att kombinera mätningar vid de olika antennerna 52, 54, 56, 58 är det möjligt att approximera placeringen av var resterande läkemedelsmaterial eller en skada kan förekomma. Genom att stänga den tredje ventilen 64, skulle det kunna vara möjligt att bestämma på vilken sida av ventilen 64 som resterande material kan förekomma. Det skulle även vara möjligt att använda endast en av antennerna, t ex antenn 52, som en sändare och mottagare och medan de illustrerade ventilerna 60, 62, 64 eller flera ventiler stängs sekventiellt så att mätningar i flera delområden av röret 50 kan utföras för att hitta den ungefärliga placeringen av en störning i form av resterande material eller annan geometrisk förändring i röret 50 såsom ett skadat väggparti.

Fackmannen inser att det finns flera andra sätt att och variationer på att använda antennerna 52, 54, 56, 58 och ventilerna 60, 62, 64 för att hitta den ungefärliga platsen för eventuellt resterande material. Dessutom skulle det kunna vara tänkbart att anordna ett kärl istället för en rördel mellan exempelvis ventiler 62 och 64 med alla tidigare beskrivna kombinationer av mätningsmöjligheter. Sålunda skulle exempelvis antennen 52 kunna användas som en sändare och en antenn (motsvarande 56 eller 58) på ett kärl anordnat efter ventilen 64 skulle kunna användas som en mottagare.

Fig 4 illustrerar en annan beredningsstruktur 70 i vilken åtminstone ytterligare en annan utföringsform av föreliggande uppfinning har implementerats.

Beredningsstrukturen 70 definierar ett inneslutet utrymme. De nedan beskrivna genomförda mätningarna skulle kunna vara tillämpbara vid vilken typ av läkemedelsproduktionskärl som helst, men i denna figur avses att illustrera mätningar i ett granuleringskärl 70.

På kärlets 70 vägg är två sonder innefattande antenner 72, 74 anordnade, antal. men det kan emellertid vara ett annat En av antennerna, t ex antenn 72, kan vara en sändare medan den andra antennen kan vara en mottagare, 10 15 20 25 30 35 LH N) \J Oß \O 3 32 eller alternativt kan båda antennerna 72, 74 verka både som sändare och mottagare. Valet av frekvens och antennplacering bestäms genom att använda allmän elektromagnetisk teori.

Fig 4 illustrerar även två tillförselkâllor 76, 78 från vilka olika läkemedelsmaterial kan matas in i produktionskårlet genom respektive tillförselledningar 80, 82. En analys- och styrenhet 84 är driftsmässigt kopplad, t ex med hjälp av ledningar 86 eller till både tillförselkällorna 76, 78 och antennerna 72, 74. baserat pá den information vilken radiostyrning, innefattas i de(n) mottagna elektromagnetiska vågorna/vågen, kan analys- och styrenhet 84 styra tillförselkällorna så att de matar mer material in i kärlet 70 till dess att den mottagna elektromagnetiska vågen har lämpligt/lämpliga parametervärde(n) i jämförelse med ett eller flera motsvarande referensvärden. Analys- och styrenhet 84 kan också användas i en arbetsmod för att detektera om det finns något material kvar i kärlet 70 efter det att material har avlâgsnats från detta.

Det skall noteras att inställningarna i Fig 2, Fig 3 och Fig 4 kan användas i vilken kombination med varandra som helst eller med andra inställningar. Exempelvis skulle också, systemdelarna i Fig 2, granuleringskärlet 22 kunna vara i den illustrerade inställningen av utrustat med sonder 72, 74 såsom illustreras i Fig 4, varvid de sonderna skulle kunna vara driftsmässigt kopplade till en specifik analys- och styrenhet 84 eller till samma enhet 40 som sonderna 32, 34 i Fig 2. Vidare kan också torkningskârlet 24 i Fig 2 vara försett med sonder för att möjliggöra detektering av eventuellt resterande läkemedelsmaterial efter avtappning, detektering av om en fyllnadsnivå har uppnåtts eller om någon skada har inträffat på torkningskârlet 24, etc.

Sålunda kan sonder förekomma på både ett produktionskärl och ett rör till ett sådant kärl. Vidare kan uppfinningen 01 fx: ~a o: u) o: 33 implementeras på andra typer av anordningar för beredning av läkemedel än de som illustreras i figurerna. Det skall också inses att uppfinningen kan implementeras i olika typer av läkemedelsprocesser. Exempelvis kan uppfinningen implementeras i både en batchprocess och/eller en kontinuerlig process.

Claims

10 15 20 25 30 35 U1 N) \J OG \O D 34 PATENTKRAV

1. Förfarande vid beredning av läkemedel, innefattande att: - anordna läkemedelsmaterial i en beredningsstruktur, såsom ett kärl, ett rör eller en kombination av ett eller flera kärl och/eller rör, - ta bort läkemedelsmaterial från nämnda beredningsstruktur, - sända åtminstone en signal vilken skall utbreda sig i nämnda beredningsstruktur, - motta den sålunda utbredda signalen, - jämföra åtminstone ett parametervärde för den mottagna signalen med ett referensvärde, och - utvärdera, baserat på jämförelsen av nämnda värden, om det finns något kvarvarande läkemedelsmaterial i beredningsstrukturen eller någon geometrisk förändring i beredningsstrukturen.

2. Förfarande enligt krav 1, innefattande att: - använda nämnda beredningsstruktur som en vågledare, vid vilket steget att sända en signal innefattar att sända åtminstone en elektromagnetisk våg vilken skall utbreda sig i nämnda beredningsstruktur, och vid vilket steget att motta signalen innefattar att motta den sålunda utbredda elektromagnetiska vågen, vid vilket steget att jämföra åtminstone ett parametervärde för den mottagna signalen innefattar att jämföra åtminstone ett parametervärde relaterat till den mottagna elektromagnetiska vågen med nämnda referensvärde.

3. Förfarande vid beredning av läkemedel, innefattande att: 10 15 20 25 30 35 CH BJ \J O) W) Q) 35 _ anordna en vågledare konfigurerad och dimensionerad för att leda utbredningen av elektromagnetiska vågor, såsom mikrovågor, - anordna läkemedelsmaterial i nämnda vågledare, - bereda eller transportera lâkemedelsmaterialet i eller genom nämnda vågledare, - ta bort läkemedelsmaterial från nämnda vågledare, - sända åtminstone en signal, i form av en elektromagnetisk våg, vilken skall utbredas i nämnda vågledare, _ motta den sålunda utbredda elektromagnetiska vågen, och - använda åtminstone en parameter relaterad till den mottagna elektromagnetiska vågen för att utvärdera om det finns något kvarvarande läkemedelsmaterial i vågledaren eller någon geometrisk förändring i vågledaren.

4. Förfarande vid beredning av läkemedel, innefattande att: - anordna en beredningsstruktur, såsom ett kärl, ett rör eller en kombination av ett eller flera kärl och/eller rör, vilken är avsedd att motta läkemedelsmaterial, - använda beredningsstrukturen som en vågledare genom att sända åtminstone en signal i form av åtminstone en elektromagnetisk våg vilken skall utbredas längs och ledas av nämnda beredningsstruktur, - motta den sålunda utbredda elektromagnetiska vågen, - jämföra åtminstone ett parametervärde för den mottagna elektromagnetiska vågen med ett referensvârde relaterat till ett referenstillstånd för det inre av beredningsstrukturen; och 10 15 20 25 30 35 01 N) \J GD WD 03 36 utvärdera, baserat på jämförelsen av nämnda värden, om det aktuella tillståndet för det inre av beredningsstrukturen skiljer sig från nämnda referenstillstånd.

5. Förfarande för övervakning av en process för att transportera en mängd material genom en läkemedelsberedningsstruktur såsom ett kärl, ett rör eller en kombination av ett eller flera kärl och/eller rör, innefattande att: - använda beredningsstrukturen som en vågledare genom att upprepat eller kontinuerligt sända signaler i form av elektromagnetisk vågor som skall utbredas längs och ledas av beredningsstrukturen, - motta de sålunda utbredda elektromagnetiska vågorna, - jämföra åtminstone ett parametervârde för de mottagna elektromagnetiska vågorna med ett referensvärde vilket är indikativt för ett referenstillstånd för det inre av beredningsstrukturen innan nämnda mängd material har förts in i beredningsstrukturen; varvid, när nämnda mängd material förs in i beredningsstrukturen, nämnda parametervärde kommer att skilja sig från nämnda referensvärde och, när nämnda mängd material har transporterats genom och ut ur beredningsstrukturen, nämnda parametervärde kommer att återgå till att väsentligen motsvara nämnda referensvärde.

6. Förfarande enligt något av krav 2-5, i vilket nämnda elektromagnetiska våg har en frekvens i området 100 MHz-3 THz, företrädesvis i form av en mikrovågsfrekvens i området 300 MHz till 300 GHz.

7. Förfarande enligt något av krav 2-6, i vilket nämnda elektromagnetiska våg är en reflekterad våg 10 15 20 25 30 35 U1 NJ \J GD “D 03 37 mottagen vid väsentligen samma plats från vilken den sändes, vid vilket sändningen och mottagningen företrädesvis utförs med hjälp av en enda antenn.

8. Förfarande enligt något av krav 2-7, vid vilket en första antenn används för att sända den elektromagnetiska vågen och en andra antenn används för att motta den utbredda elektromagnetiska vågen.

9. Förfarande enligt något av krav 2-8, innefattande att motta nämnda åtminstone en elektromagnetiska våg vid två eller fler platser medelst åtminstone två antenner.

10. Förfarande enligt något av krav 2-9, innefattande att sända elektromagnetiska vågor från två eller fler platser medelst åtminstone två antenner.

11. Förfarande enligt något av krav 2-10, innefattande att sända och/eller motta åtminstone en elektromagnetisk våg från en uppsättning sändare och/eller mottagare anordnade på en gemensam modul.

12. Förfarande enligt krav 1, vid vilket steget att sända en signal innefattar att sända åtminstone en akustisk våg vilken skall utbredas i nämnda beredningsstruktur, och vid vilket steget att motta signalen innefattar att motta den sålunda utbredda akustiska vågen, vid vilket steget att jämföra åtminstone ett parametervärde för den mottagna signalen innefattar att jämföra åtminstone ett parametervärde relaterat till den mottagna akustiska vågen med nämnda referensvärde.

13. Förfarande enligt något av krav 1-12, vidare innefattande att styra processen på basis, åtminstone delvis, av nämnda åtminstone en parameter eller ett 10 15 20 25 30 35 01 ha w 03 ub OD 38 parametervärde, vid vilket handlingen att styra innefattar åtminstone handlingen att stoppa processen eller att fortsätta processen.

14. Förfarande enligt något av krav 1-13, vid vilket åtminstone sändning, mottagning och utvärdering utförs kontinuerligt för att övervaka framskridandet av processen.

15. Förfarande enligt något av krav 1-14, innefattande att bestämma referensvärdet genom att, när en känd mängd, såsom en noll- eller icke-noll-mängd, läkemedelsmaterial förekommer i beredningsstrukturen, sända åtminstone en signal vilken skall utbreda sig i nämnda beredningsstruktur, motta den sålunda utbredda signalen, och bestämma värdet på åtminstone en parameter relaterad till den mottagna signalen.

16. Förfarande enligt något av krav 1-15, vid vilket nämnda åtminstone en parameter är vilken som helst ur gruppen som innefattar en amplitud, en fas, en effekt och en frekvens för den mottagna signalen.

17. Förfarande enligt något av krav 1-16, innefattande att använda åtminstone en reflektor i utbredningsvägen för den sända signalen för att åtminstone delvis blockera utbredningen av den sända signalen och åtminstone delvis reflektera den sända signalen.

18. Förfarande enligt krav 4, vid vilket nämnda tillstånd är relaterade till läkemedelsmaterialinnehåll i beredningsstrukturen, vid vilket beredningsstrukturen innefattar en första mängd läkemedelsmaterial i referenstillståndet och en andra mängd läkemedelsmaterial i det aktuella tillståndet, varvid förfarandet innefattar att utvärdera, baserat på jämförelsen av nämnd värden, 1.0 15 20 25 30 35 01 NJ ~a OD Q) OD 39 huruvida nämnda andra mängd skiljer sig från nämnda första mängd.

19. Förfarande enligt krav 18, vid vilket nämnda första mängd är väsentligen noll, varvid förfarandet innefattar att utvärdera huruvida det finns något läkemedelsmaterial i beredningsstrukturen, såsom efter det att läkemedelsmaterial har anordnats i beredningsstrukturen och därefter tagits bort åtminstone delvis.

20. Förfarande enligt krav 18, vid vilket nämnda första mängd är en icke-noll-mängd material, varvid förfarandet innefattar att bestämma huruvida en viss fyllnadsnivå har uppnåtts.

21. innefattande att förändra, såsom genom att lägga till Förfarande enligt något av krav 18-20, vidare eller ta bort, mängden material inuti beredningsstrukturen, baserat på utvärderingen av huruvida den andra mängden skiljer sig från den första mängden.

22. Förfarande enligt krav 4, vid vilket nämnda tillstånd är relaterade till den inre geometrin hos beredningsstrukturen, vid vilket beredningsstrukturen har en första inre geometri i referenstillståndet vid en första tidpunkt och en andra inre geometri i det aktuella tillståndet vid en andra tidpunkt, varvid förfarandet innefattar att utvärdera, baserat på jämförelsen av nämnda värden, om en geometrisk förändring av det inre av beredningsstrukturen, såsom skadade eller lösa delar av beredningsstrukturen, har inträffat mellan nämnda första och andra tidpunkter.

23. Förfarande enligt något av krav 1-22, innefattande att justera frekvensen av signalen vilken 10 15 20 25 30 35 UN RJ \J GD Q) OD 40 skall sändas så att en resonans kommer att uppstå i beredningsstrukturen, vid vilket mätningar utförs i en resonansarbetsmod.

24. Anordning för beredning av läkemedel, innefattande; en läkemedelsberedningsstruktur, såsom ett kärl, ett rör eller en kombination av ett eller flera kärl och/eller rör, för att bereda, innehålla eller transportera läkemedelsmaterial i eller genom nämnda beredningsstruktur, _ åtminstone en sändare för att sända åtminstone en signal vilken skall utbreda sig i nämnda beredningsstruktur, _ åtminstone en mottagare för att motta den sålunda utbredda signalen, och - en analysenhet, såsom en dator eller mikroprocessor, driftsmässigt kopplad till mottagaren för att bestämma en parameter relaterad till den mottagna signalen.

25. Anordning för beredning av läkemedel enligt krav 24, åtminstone en antenn för att sända nämnda åtminstone en i vilken nämnda åtminstone en sändare innefattar signal i form av åtminstone en elektromagnetisk våg vilken skall utbreda sig i nämnda beredningsstruktur, och i vilken nämnda åtminstone en mottagare innefattar åtminstone en antenn för att motta den sålunda utbredda elektromagnetiska vågen, och i vilken analysenheten är driftsmässigt kopplad till mottagaren för att bestämma en parameter relaterad till den mottagna elektromagnetiska vågen.

26. Anordning för beredning av läkemedel, innefattande: - en vågledare konfigurerad och dimensionerad för att rikta utbredningen av elektromagnetiska vågor, såsom 10 15 20 25 30 35 U1 N) \J 03 Q) GD 41 mikrovågor, varvid vågledaren innefattar en ingång för att föra in läkemedelsmaterial in i vågledaren och en utgång, företrädesvis skild från ingången, för att ta bort läkemedelsmaterial från vågledaren, _ åtminstone en sändare för att sända åtminstone en signal, i form av en elektromagnetisk våg, vilken skall utbreda sig i nämnda vågledare, - åtminstone en mottagare för att motta den sålunda utbredda elektromagnetiska vågen, och - en analysenhet, såsom en dator eller mikroprocessor, driftsmässigt kopplad till mottagaren för att bestämma en parameter relaterad till den mottagna elektromagnetiska vågen.

27. Anordning för beredning av läkemedel enligt krav 24, i vilken nämnda åtminstone ena sändare är anordnad att sända nämnda åtminstone ena signal i form av åtminstone en akustisk våg vilken skall utbredas i nämnda beredningsstruktur, och i vilken nämnda åtminstone ena mottagare är anordnad att motta den sålunda utbredda akustiska vågen, och i vilken analysenheten är driftsmässigt kopplad till mottagaren för att bestämma en parameter relaterad till den mottagna akustiska vågen.

28. Anordning för beredning av läkemedel enligt något av krav 24-27, i vilken nämnda åtminstone ena sändare och mottagare är anordnade som en enda enhet.

29. Anordning för beredning av läkemedel enligt något av krav 24-27, i vilken nämnda åtminstone ena sändare och mottagare âr anordnade som separata enheter.

30. Anordning för beredning av läkemedel enligt något av krav 24-29, innefattande en uppsättning mottagare och/eller sändare anordnade på en gemensam modul. 10 15 20 25 U1 NJ \J G3 W) 03 42

31. Anordning för beredning av läkemedel enligt något av krav 24-30, innefattande åtminstone en reflektor vilken är inställbar i utbredningsvägen för den sända signalen för att åtminstone delvis blockera utbredningen av den sända signalen och åtminstone delvis reflektera den sända signalen.

32. Användning av ett kärl för beredning av läkemedel, eller ett rör kopplat till ett sådant kärl, som en vågledare för att detektera förekomsten av läkemedelsmaterial.

33. Användning av ett kärl för beredning av läkemedel, eller ett rör kopplat till ett sådant kärl, som en vågledare för att detektera en förändring över tiden av mängden läkemedelsmaterial i detta.

34. Användning enligt krav 32 eller 33, innefattande att utföra de handlingar som definieras i förfarandet enligt något av krav 1-23.

35. Användning enligt krav 32 eller 33, i vilken nämnda kärl för beredning av läkemedel eller nämnda rör bildar del av en anordning för beredning av läkemedel enligt något av krav 24-31.